Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inkomstprövningen vid kommunalt bostadstillägg. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 91 i första kammaren av herr Johansson, Tage, m. fl. samt nr 128 i andra kammaren av fru Ekroth m. fl.

1966-02-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inkomstprövningen vid kommunalt bostadstillägg. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 91 i första kammaren av herr Johansson, Tage, m. fl. samt nr 128 i andra kammaren av fru Ekroth m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inkomstprövningen

vid kommunalt bostadstillägg.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 91 i första kammaren av

herr Johansson, Tage, m. fl. samt nr 128 i andra kammaren av fru Ekroth

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till regeringen anhåller om, att nuvarande bestämmelser angående

rätten att erhålla kommunala bostadstillägg blir föremål för förutsättningslös

utredning, och att de förslag som utredningen kan ge anledning

till snarast föreläggs riksdagen».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 91.

Gällande rätt

Kommunalt bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg utgår, där kommunen så beslutat, till den som

är mantalsskriven i kommunen och som åtnjuter folkpension i form av

ålderspension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg. Kommunalt

bostadstillägg utgår dock inte i förening med ålderspension på grund av

förtida uttag. Bostadstillägget utgår enligt de grunder som kommunen bestämmer.

Kommunens bestämmanderätt är dock begränsad i vissa avseenden,

bl. a. i fråga om inkomstprövning och beräkning av pensionsberättigads

årsinkomst.

Inkomstprövningen innebär för ogift pensionsberättigad, att pensionsförmånerna

minskas med en tredjedel av den del av årsinkomsten som

ligger mellan 1 700 och 2 400 kr. och med två tredjedelar av inkomsten

däröver. För gift pensionsberättigad gäller i stället gränsbeloppen 1 200

och 1 700 kr. Förmögenhet, som för ogift överstiger 30 000 kr. och för gift

22 500 kr., medför vid beräkningen av årsinkomsten höjning av denna med

10 procent av vad förmögenheten överstiger nämnda belopp.

Bostadstillägget utgår i samtliga kommuner och bestrides numera helt

av respektive kommuner.

8162 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

Pensionärsbostadsbidrag

Pensionärsbostadsbidrag kan utgå för lägenhet, som av kommun eller

under medverkan av kommun genom hyresavtal upplåtes till pensionär.

Bidrag får dock inte utgå för lägenhet, bebodd av familj som åtnjuter

familj ebostadsbidrag.

Pensionärsbostadsbidrag beviljas av det kommunala förmedlingsorganet.

Bidraget tillgodoföres pensionären genom att förmedlingsorganet tillser att

i hyresavtalet för lägenheten hyran upptages till högst det belopp, som

motsvarar skillnaden mellan å enda sidan den totala årskostnaden för lägenheten

och dess uppvärmning samt å andra sidan bidraget. Då pensionären

hyr lägenhet av annan än kommunen skall denna genom avtal med hyresvärden

åtaga sig att svara för återstående del av kostnaden för lägenheten.

För utgivna bidrag får kommunerna kalenderårsvis ersättning av statsmedel.

Historik

Kommunalt bostadstillägg

Från den 1 januari 1954 gällde, att inkomstbelopp, som ej översteg för

ensamstående person 1 000 kr. samt för envar av makar 750 kr. (för makar

sammanlagt 1 500 kr.) ej föranledde minskning av de inkomstprövade pensionsförmånerna.

översteg inkomsten 1 000 kr. för ensamstående, minskades

pensionsförmånerna med en tredjedel av inkomst, som låg mellan 1 000

och 1 400 kr., och med två tredjedelar av inkomst utöver 1 400 kr. Översteg

inkomsten 750 kr. för gift, minskades pensionen med en tredjedel av inkomst,

som låg mellan 750 och 1 050 kr., och med två tredjedelar av inkomst

utöver 1 050 kr.

Från den 1 juli 1957 gällde för innehavare av förmögenhet särskilda regler,

de s. k. skärpningsreglerna. De innebar att förmögenhetens beräknade

avkastning ökades med 20 procent av det belopp, varmed förmögenheten

översteg för gift 15 000 kr. (för makar sammanlagt 30 000 kr.) och för

annan pensionsberättigad 20 000 kr.

I anslutning till proposition nr 75 till 1960 års riksdag, vilken proposition

bl. a. upptog förslag om förbättrade änkepensioner, väcktes i riksdagen

åtskilliga motioner i inkomstprövningsfrågan. Rörande vad som därvid

förekom må här hänvisas till följande sammanfattning och uttalande i

andra lagutskottets utlåtande nr 20.

I motionerna I: 575 och II: 713, motionerna I: 576 och II: 719 samt motionen

II: 711 framställdes yrkande om mindre restriktiva regler vid inkomstprövningen.

I de fyra förstnämnda motionerna framhölls särskilt de s. k.

skärpningsreglerna, dvs. reglerna om att viss del av förmögenheten skulle

anses som inkomst, såsom hårda. Den medför, hette det, att en ensam skuldfri

pensionär, som äger ett till 40 000 kr. taxerat egnahem, får sina pensions
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

förmåner reducerade med cirka 2 000 kr. Är egnahemmet taxerat till 50 000

kr., upphör förmånerna helt. I motionerna I: 575 och II: 713 begärdes skyndsam

utredning i ämnet. Motionerna I: 576 och II: 719 innehöll förslag om en

omedelbar höjning av gränsbeloppen med 1 000 kr. I motionen II: 711 hemställdes

om en översyn av reglerna för inkomstprövningen. Denna översyn

borde, enligt vad som framgick av motionen, avse endast änkepensionerna,

vilka enligt motionärerna fortfarande borde vara inkomstprövade. I motionen

begärdes vidare förslag i ämnet till nästa års riksdag.

Andra lagutskottet yttrade bl. a.:

»Såsom utskottet framhållit vid behandlingen av frågan om slopande av

inkomstprövningen inom änkepensioneringen medför inkomstprövningen

vissa ogynnsamma verkningar. Den föreslagna övergången till icke inkomstprövade

änkepensioner för dem som blir änkor efter den 1 juli 1960 kan

medföra stora skillnader i pensionsförmånerna för olika änkor. En uppmjukning

av reglerna för inkomstprövningen skulle otvivelaktigt i båda

fallen verka mildrande. På grund härav anser utskottet det motiverat att

reglerna om inkomstprövning blir föremål för översyn. Denna synes lämpligen

kunna ske inom 1958 års socialförsäkringskommitté.»

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Kungl. Maj :t uppdrog

den 5 maj 1960 åt 1958 års socialförsäkringskommitté att överse reglerna

om inkomstprövningen inom folkpensioneringen.

Socialförsäkringskommittén avgav år 1961 sitt betänkande Förtidspensionering

och sjukpenning m. m. (SOU 1961:29). Hustrutilläggen och de kommunala

bostadstilläggen skulle enligt kommitténs förslag alltjämt vara

underkastade inkomstprövning. Vid bifall till kommitténs förslag

kom inkomstprövningen i övrigt att bibehållas allenast beträffande änkepension

till kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960. Den omständigheten

att inkomstprövningen i fortsättningen begränsades till de nyssnämnda

förmånerna kunde, yttrade kommittén, måhända ge fog för uppfattningen

att frågan om inkomstprövningen numera var av mindre vikt. Kommittén

konstaterade emellertid att, även om antalet inkomstprövade förmånsslag

blev ringa, kunde dock ett mycket stort antal personer beräknas komma

att uppbära sådana förmåner. Enbart antalet kommunala bostadstillägg

beräknades sålunda till omkring 600 000 vid tiden för reformernas genomförande.

Beträffande inkomstprövningens utformning framhöll kommittén att,

om avdragsreglerna skulle uppmjukas, följden blev att flera personer erhöll

inkomstprövade förmåner och att dessa förmåner i många fall kom

att utgå med större belopp. Kommittén ifrågasatte, huruvida det var erforderligt

att öka de inkomstprövade förmånernas omfattning i ett läge, då

folkpensionernas standard successivt förbättrades och allmän tilläggspension

kom att utges utöver folkpensionen. En uppmjukning av inkomst
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

prövningsreglerna skulle motarbeta önskemålet att i möjlig mån inskränka

inkomstprövningen inom pensionssystemet och gynnade vidare endast pensionärer,

som hade så stora inkomster att dessa enligt de nu gällande reglerna

verkade reducerande på de ifrågavarande pensionsförmånerna. Beträffande

synpunkten att pensionärernas arbetsvilja hämmades genom inkomstprövningen

framhöll kommittén, att stränga avdragsregler minskade bredden

av det inkomstskikt, inom vilket ökad inkomst till följd av avdragsreglerna

ledde till minskad pension. Vid en uppmjukning av avdragsreglerna

blev denna verkan av en inkomstökning märkbar för flera, och

effekten av uppmjukningen kunde alltså i vissa fall bli den motsatta mot att

stimulera till arbetsinsatser.

Kommittén utgick från att allmän tilläggspension liksom tjänstepension

skulle anses utgöra inkomst vid tillämpning av avdragsreglerna. I den mån

tilläggspension utgick kom den sålunda att helt eller delvis ta i anspråk

det s.k. avdragsfria beloppet. Skulle i dylika fall utformningen av avdragsreglerna

medföra någon stimulerande effekt på arbetsviljan, måste reglerna

uppenbarligen mildras i mycket hög grad, vilket skulle få till resultat att

även personer, som hade så stor icke inkomstprövad pension, att de rimligen

inte behövde inkomstprövade förmåner, skulle komma att få sådana förmåner.

Kommittén framhöll vidare, att varje uppmjukning ledde till en

ökning av7 folkpensionskostnaderna för såväl staten som kommunerna. Kommittén

fann de angivna skälen mot en uppmjukning av avdragsreglerna så

vägande, att en generell ändring inte borde komma i fråga annat än i ett

avseende.

Härvid åsyftade kommittén de s. k. skärpningsreglerna, vilka innebar att

vid uppskattningen av förmögenhets avkastning denna skulle ökas med 20

procent av det belopp, varmed förmögenheten översteg för gift pensionsberättigad

15 000 kr. (för makar tillsammans 30 000 kr.) och för annan

pensionsberättigad 20 000 kr. Kommittén anförde, att den höga skärpningsprocenten

otvivelaktigt verkade hårt, något som särskilt framträdde om

taxeringsvärdena på egnahemsfastigheter skulle höjas mera avsevärt. På

grund härav föreslog kommittén, att skärpningsprocenten sänktes från 20

till 10.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 90 år 1962 med förslag till lag om allmän

försäkring, m. m., anförde föredragande departementschefen, statsrådet Nilsson:
»Efter

slopandet av inkomstprövningen beträffande förtidspensionerna

kommer de förmåner inom folkpensionssystemet, som alltjämt är underkastade

inkomstprövning, att utgöras av hustrutillägg och kommunala

bostadstillägg samt änkepensioner i anledning av dödsfall före den 1

juli 1960.

Endast ett ringa antal förmånsslag blir således i fortsättningen beroende

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

av inkomstprövning. Som kommittén mycket riktigt framhåller betyder

detta dock inte, att inkomstprövningen numera skulle ha ringa betydelse.

Antalet pensionärer med kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg är

nämligen mycket stort. En uppmjukning av inkomstprövningsreglerna skulle

leda till att detta antal stiger ytterligare och att de inkomstprövade förmånernas

belopp ökar. Härigenom skulle uppkomma en avsevärd kostnadsökning

för såväl staten som kommunerna, och det är att märka att

uppmjukningen inte skulle medföra någon förbättring av standarden för

pensionärer med ringa eller ingen inkomst. Vad kommittén anfört mot en

mera vittgående uppmjukning av inkomstprövningen i fråga om hustrutillägg

och kommunala bostadstillägg har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Jag vill heller inte förorda ändring i inkomstprövningsreglerna

annat än i avseende på den s. k. skärpningsprocenten vid innehav av

förmögenhet. Jag föreslår i likhet med kommittén, att detta procenttal sänks

från nuvarande 20 till 10.»

Propositionen behandlades av andra lagutskottet, som i sitt utlåtande nr

27 år 1962 anförde bl. a.:

»Såsom ingående utvecklats av socialförsäkringskommittén skulle en uppmjukning

av reglerna för inkomstprövningen gynna endast de pensionärer

som har inkomster av sådan storlek att dessa nu verkar reducerande på

ifrågavarande förmåner. Därmed skulle grupper, som nu inte kan erhålla

inkomstprövade förmåner, bli berättigade till sådana förmåner. En sådan

utveckling skulle stå i strid med senare års reformarbete på pensioneringens

område, vilket syftat till att avveckla inkomstprövningen. Det må understrykas,

att en uppmjukning av reglerna för inkomstprövningen inte skulle

medföra någon förbättring i förmåner för pensionärer med mycket små

inkomster.»

Genom lag den 25 maj 1962 om allmän försäkring ändrades den s. k.

skärpningsprocenten från 20 till 10 procent.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 12 år 1963 föreslogs ändring i lagreglerna

om inkomstprövning av folkpensionsförmåner. Inkomstprövningen skulle

mildras, så att hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg minskades

med en tredjedel av årsinkomsten i vad den översteg för den som är gift

1 200 kr. och för annan 1 700 kr. och med ytterligare en tredjedel av inkomsten

i vad den översteg för den som är gift 1 700 kr. och för annan

2 400 kr.

I motionerna I: 566 och II: 693 vid 1963 års riksdag yrkades, att den

skärpning av avdragsfaktorn till två tredjedelar av sidoinkomsten, som i

propositionen föreslogs skola bibehållas och såvitt angick hustrutillägg

och kommunala bostadstillägg komma i tillämpning vid sidoinkomster

överstigande 1 700 kr. respektive 2 400 kr., avskaffades. Motionärerana motiverade

sitt yrkande med att den samlade marginalbelastningen av inkomst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

skatt och mistad inkomstprövad förmån med de föreslagna reglerna i

vissa inkomstskikt kunde bli så stor, att den kunde antagas motverka många

pensionärers vilja att skaffa sig extraförtjänster.

Andra lagutskottet yttrade i utlåtande nr 3 år 1963 i anledning av sistnämnda

proposition och motioner bl. a.

»De konsekvenser av inkomstprövningsreglerna som motionärerna sålunda

påpekat är givetvis inte helt tillfredsställande. Emellertid måste understrykas,

att en inkomstprövning med nödvändighet måste medföra att i

något inkomstskikt marginalbelastningen blir jämförelsevis stor. Det bör

också framhållas att de inkomstprövade förmåner, varom här är fråga,

d. v. s. hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg, tillkommit med tanke

på de mest behövande grupperna, d. v. s. sådana folkpensionärer som icke

har några inkomster alls utöver folkpensionen eller jämförelsevis begränsade

sidoinkomster. För sådana folkpensionärer innebär propositionens

förslag en väsentlig förbättring i förhållande till vad som nu gäller. På

grund av dessa omständigheter samt med hänsyn till att motionärernas

förslag innebär en avsevärd ökning av inte minst kommunernas kostnader

finner sig utskottet icke kunna biträda motionsyrkandet.»

I motionerna I: 565 och II: 692 samt I: 566 och II: 693 vid 1963 års riksdag

hemställdes, att de avdragsfria förmögenhetsbeloppen skulle höjas. I det

förstnämnda motionsparet föreslogs att beloppen skulle fastställas till

30 000 kr. för den som är gift och 40 000 kr. för annan pensionär. I det sistnämnda

motionsparet föreslogs beloppen 20 000 kr. respektive 30 000 kr.

Andra lagutskottet yttrade i samma utlåtande i anledning av sistnämnda

motioner bl. a.:

»De avdragsfria belopp som nu gäller fastställdes 1957. Samtidigt höjdes

den procentsats, varmed förmögenhetens avkastning skall höjas, från 10

till 20 procent. I samband med antagandet av lagen om allmän försäkring

under fjolårets riksdag sänktes procentsatsen till 10 procent. Denna sänkning,

som innebar en betydelsefull uppmjukning av reglerna om förmögenhets

inverkan vid inkomstprövningen, har varit i tillämpning från och

med ingången av år 1963. Utskottet är icke berett att nu förorda en ytterligare

uppmjukning av reglerna och kan därför icke biträda motionsyrkandena.

»

Även år 1964 var frågorna om höjning av de avdragsfria förmögenhetsbeloppen

och avskaffande av skärpningen av avdragsfaktorn till två tredjedelar

föremål för riksdagens behandling. Riksdagen intog då samma ståndpunkt

som år 1963.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 45 år 1965 föreslogs ändring i lagreglerna

om inkomstprövning av folkpensionsförmåner. De s. k. skärpningsfria beloppen

skulle höjas från 20 000 kr. till 30 000 kr. för ensam pensionär och

från 30 000 kr. till 45 000 kr. för makar.

Andra lagutskottet, som anslöt sig till propositionens förslag, uttalade i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

7

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr il år 1965 i anledning av motioner

angående slopande av avdragsfaktorn två tredjedelar och högre avdrags-''

fria inkomstbelopp:

De här berörda frågorna om slopande av avdragsfaktorn två tredjedelar

och om högre avdragsfria inkomstbelopp har sådant samband med frågan

om standardhöjning av folkpensionerna efter år 1968 att det synes

utskottet lämpligt att de tas upp i sammanhang med den utredning som

ovan nämnts. Detta utskottets uttalande synes böra bringas till Kungl.

Maj :ts kännedom.

Pensionär sbostadsbidragen

Bostadsförbättringsutredningen föreslog i sitt betänkande Bostadsstöd för

pensionärer (SOU 1964: 41) väsentliga förbättringar i fråga om pensionärsbostadsbidragen.

Vid överväganden att införa fristående inkomstprövning

för dessa bidrag anförde utredningen bl. a.:

En annan väg att åstadkomma en åtminstone i huvudsak fristående inkomstprövning

av bidragen skulle möjligen kunna öppnas, om enligt förslag

av 1958 års skatteutjämningskommitté kostnaderna för bostadstilläggen

helt överföres på kommunerna. Den nuvarande i lag reglerade inkomstprövningen

av bostadstilläggen skulle då kunna slopas och ersättas med en

prövning enligt regler, som i princip kommunerna själva skulle äga bestämma.

Inkomstprövningen av pensionärsbostadsbidrag och hustrutillägg

skulle då kunna ske utan samband med prövningen av bostadstilläggen. En

samordnad inkomstprövning av bidragen och hustrutilläggen torde kunna

åstadkommas relativt lätt, eftersom den blir oberoende av variationer i

de kommunala bostadstilläggens storlek. Särskilda bestämmelser skulle

härvid kunna behöva övervägas i syfte att förhindra att kommunernas

regler om inkomstprövning av bostadstilläggen utformas så, att de medför

en skärpning av den för de statliga förmånerna stadgade inkomstprövningen.

En lösning av spörsmålet om inkomstprövningen enligt nyss antydda riktlinjer

förutsätter vissa ändringar i pensionslagstiftningen. Det torde inte

ankomma på bostadsförbättringsutredningen att uppta sådana lagstiftningsfrågor

till närmare behandling. Om inkomstprövning av pensionärsbostadsbidragen

skulle konstrueras efter angivna riktlinjer, torde frågan

därför få övervägas i samband med blivande ändringar i nämnda lagstiftning.

Kungl. Maj :t har den 3 juni 1965 uppdragit åt pensionsförsäkringskominittén

att utreda frågor i samband med framtida standardhöjningar av

folkpensionerna i enlighet med av statsrådet och chefen för socialdeparte
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

mentet angivna riktlinjer. Enligt dessa skall folkpensionshöjningar som

bygger på inkomstprövning övervägas av kommittén, som i samband härmed

bör ta upp olika spörsmål som står i samband med metodiken för inkomstprövningen.

Vidare skall kommittén även pröva om syftet med de av

bostadsförbättringsutredningen föreslagna pensionärsbostadsbidragen kan

tillgodoses inom ramen för ett folkpensionssystem med nya inkomstprövade

förmåner.

Utskottet

Kommunalt bostadstillägg är en inkomstprövad förmån som utgår, där

kommunen så beslutat, till den som är mantalsskriven i kommunen och

som åtnjuter folkspension i form av ålderspension, förtidspension eller

hustrutillägg. Kommunens bestämmanderätt är dock begränsad i fråga om

inkomstprövningen. Denna innebär att bostadstillägget minskas med en tredjedel

av den pensionsberättigades årsinkomst i vad den överstiger för den

som är gift 1 200 kr. och för annan 1 700 kr. samt med ytterligare en tredjedel

av inkomsten i vad den överstiger för den som är gift 1 700 kr. och för

annan 2 400 kr. Vid inkomstprövningen gäller vidare att avkastningen av förmögenhet

höjes med tio procent av det belopp varmed förmögenheten överstiger

för den som är gift 22 500 kr. och för annan pensionär 30 000 kr.

Bostadstillägget, som utgår i landets samtliga kommuner, bestrides helt

av kommunala medel. Vid sidan om folkpensionsförmånerna kan under

vissa förutsättningar utgå statligt finansierat pensionärsbostadsbidrag, som

avser att nedbringa bostadskostnaderna för pensionärer.

I förevarande motioner har hemställts, att bestämmelserna angående

rätten till kommunala bostadstillägg måtte bli föremål för förutsättningslös

utredning och att de förslag som utredningen kan ge anledning till

snarast föreläggs riksdagen. I motionerna ifrågasättes om inte kommunerna

själva inom en viss given ram och med beaktande av lokala förhållanden

borde ha rätt att fastställa regler för inkomstprövningen.

Pensionsförsäkringskommittén har fått i uppdrag att överväga folkpensionshöjningar

som bygger på inkomstprövning. I samband härmed bör

kommittén enligt direktiven ta upp olika spörsmål som står i samband med

metodiken för inkomstprövningen. Kommittén bör även pröva om syftet

med pensionärsbostadsbidragen kan tillgodoses inom ramen för ett folkpensionssystem

med nya inkomstprövade tilläggsförmåner. Då pensionsförsäkringskommittén

således har att överväga inkomstprövningen och nya

inkomstprövade tilläggsförmåner inom folkpensioneringen anser utskottet

det icke erforderligt med något riksdagens initiativ i anledning av motionerna.

Utskottet får därför hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 7 år 1966

9

att förevarande motioner, 1:91 och 11:128, icke måtte föranledda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 februari 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand*, fru Carlqvist, fru HamrinThorell*,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson*, Edström*

och Hiibinette;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors*,

Gustavsson i Alvesta*, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar Johansson

i Södertälje, Edlund och Carlsson i Göteborg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.