Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av en civil inskrivnings nämnd. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr II: 101 av herr Werbro m. fl.

1966-11-15 · 17 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:72, Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av en civil inskrivnings nämnd. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr II: 101 av herr Werbro m. fl.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 196G

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av en civil

inskrivnings nämnd.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt,

till lagutskott hänvisad motion, nr II: 101 av herr Werbro m. fl.

I motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta »att i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om att utredning verkställes om inrättandet av en civil

inskrivningsnämnd med uppgift att verkställa inskrivning och beredskapsregistrering

av personal till totalförsvarsorganisationer som inte ingår i det

militära försvaret samt att länsarbetsnämnderna skall utgöra inskrivningsoch

personalregistreringsmyndighet för personal som uttagits eller inskrivits

till totalförsvarets myndigheter, med undantag för dem som hänföres

till det militära försvarets bestämmelser».

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från arbetsmarknadsstyrelsen och civilförsvarsstyr

elsen.

Motionen

I motionen erinras om att särskilda inskrivningsnämnder inrättats för

inskrivning av värnpliktig personal men att någon motsvarighet till dessa

nämnder inte finns, såvitt avser uttagning av personal för civilförsvaret eller

totalförsvaret i övrigt. Vidare anföres följande.

För närvarande sker endast ett mycket enkelt inskrivningsförfarande för

dem som skall inskrivas i civilförsvaret. Genom att ingen samordning sker

för uttagning till andra beredskapsuppgifter, kan onödig konkurrens uppstå,

och något avgörande om vederbörande uttagits till rätt uppgift har inte

förekommit. En samordning av all uttagning till beredskapsuppgifter utanför

det militära försvaret torde vara påkallad.

En lämplig form för denna uttagning och inskrivning torde vara att inrätta

en civil inskrivningsnämnd i likhet med den militära. I detta sammanhang

kan framhållas, att den beredskapsregistrering som nu sker vid länsarbetsnämnderna

lämpligen skulle omändras till att bli inskrivnings- och

personalregistreringsmyndighet för alla icke militära beredskapsorganisationer

och civilförsvaret inom länen. Därigenom skulle den erforderliga samordningen

ske och en kostsam registreringsorganisation vid ett flertal organisationer,

däribland länsstyrelsen, inte längre vara nödvändig.

Som en sammanfattning av vad som ovan framhållits skulle en civil inskrivningsnämnd

inrättas med uppgift att uttaga, inskriva eller beredskaps1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 72

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

registrera personal för totalförsvaret som inte hänföres till bestämmelserna

i värnpliktslagen eller andra militära bestämmelser. Att lagbestämmelser

m. m. ändras så att länsarbetsnämnden övertager ansvaret för uttagning,

inskrivning och beredskapsregistrering av personal som här är fråga. Att

de myndigheter, som har behov av personal för sin beredskapsorganisation

eller civilförsvaret, har att till länsarbetsnämnden årligen lämna uppgift

därom. Att länsarbetsnämnden efter begäran från länsstyrelsen eller organisation

gives rätten att inkalla personal till tjänstgöring eller utbildning.

Gällande bestämmelser m. m.

I remissyttrandena, vilka återgives eller refereras i följande avsnitt av

detta utlåtande, lämnas i väsentliga delar redogörelse för gällande bestämmelser

inom förevarande område. På grund därav skall här lämnas endast en

kortfattad översikt över samordningen inom totalförsvaret samt en redogörelse

för militär inskrivningsnämnd, inskrivning i civilförsvaret och för de

särskilda personal pr övning snämnderna.

Samordningen inom totalförsvaret

Samordningen inom totalförsvaret vad gäller personalresursernas utnyttjande

åvilar i högsta instans Kungl. Maj:t. För underlydande myndigheter

är ansvaret för samordningen reglerat i ett flertal författningar.

Enligt Kungl. Maj :ts instruktion för överbefälhavaren (SFS 1961:467)

åligger det denne att samarbeta med myndigheter utanför krigsmakten, vilkas

verksamhet berör krigsmakten, samt främja samverkan mellan krigsmakten

och övriga myndigheter och institutioner inom totalförsvaret (12 §

1 mom.). Arbetsmarknadsstyrelsen — som är chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna

— skall planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft vid

krig (3 § Kungl. Maj :ts instruktion för arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna,

SFS 1965: 667).

År 1963 beslöt statsmakterna (prop. 1, bil. 6, s. 15, statsutskottets utlåtande

nr 4) att planläggningen för de personella resursernas utnyttjande skall

ledas av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i samråd. Samordningen

mellan krigsmakten och totalförsvaret i övrigt vad gäller de personella

resursernas utnyttjande och planläggningen härför har närmare reglerats

bland annat i ett antal anvisningar, instruktioner och skrivelser. Härutöver

har åtgärder för samordning på den civila sidan i flertalet fall vidtagits

genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg. Dessutom har direkta överenskommelser

träffats mellan krigsmaktens myndigheter och för försvarsplanläggning

ansvariga civila myndigheter samt mellan de senare inbördes.

En långsiktig planering till grund för arbetskraftsresursernas disposition

sker enligt 1963 års beslut. Denna skall grundas på uppföljning av behov

och tillgång på arbetskraft för aktuella verksamhetsområden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år Wlifi

Den för prognosperioden tillgängliga arbetskraften beräknas. Härvid används

regelmässigt sådant statistiskt underlag som framtagits genom arbetsmarknadsstyrelsens

och statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar

och särskilda branschundersökningar. Prognosen görs i den mån det är

möjligt med länsvis fördelning. Härefter beräknas de avgångar, som kan

förutses inom näringsgrenar eller branscher, till krigsmakten, civilförsvaret

samt till annan beredskapsuppgift vid sidan av näringsgrenar (branscher).

Återstoden utvisar den i krig sannolika personaltillgången inom respektive

näringsgren (bransch). Jämförelse mellan behov och sannolik tillgång ger

en överslagsmässig bild av situationen och underlag för fortsatt planläggningsarbete.

I krig eller vid beredskapstillstånd avses förmedling av arbetskraft ske,

då akut brist uppstår. Denna förmedling förbereds vid länsarbetsnämnden

dels genom att behov av tillskott på arbetskraft för skilda verksamhetsgrenar

utreds, bl. a. genom studium av personalplaner, dels genom att nämnden

klarlägger var tillgångar finns för förmedling till de verksamhetsställen, där

brister beräknas uppstå. Planeringsarbetet sker i samband med att länsarbetsnämnden

upprättar arbetskraftsbalans för verksamheten i krig.

Registrering av personal (arbetskraft) inom totalförsvarets civila delar

sker vid myndighet, organisation eller företag som avser ta personal i anspråk

för verksamhet i krig, i vissa fall även vid länsarbetsnämnd i form

av beredskapsregistrering.

Företagens etc. egen registrering syftar till att för uppdragsgivaren registrera

sådana persondata som är av betydelse för erforderlig kontakt med

den anställde (ianspråktagne). Denna registrering sker enligt uppdragsgivarens

bestämmande och är — i de fall personalen är anställd i fred — identisk

med för fredsbruk använd personalregistrering.

Beredskapsregistrering sker enligt Kungl. Maj :ts kungörelse den 30 augusti

1941 (nr 720, ändrad 1944: 649). Enligt denna kungörelse åligger det

länsarbetsnämnd att föra register över inom länet bosatta och till nämnden

anmälda personer, som är avsedda att tas i anspråk för civil beredskapsuppgift.

Vidare är myndighet, organisation eller företag, som handhar planläggning

av beredskapsuppgifter, skyldig att på anmodan av arbetsmarknadsstyrelsen

fortlöpande lämna uppgifter till länsarbetsnämnderna rörande

den personal, som disponeras. Ändamålet med beredskapsregistrering

är att möjliggöra en kontroll över det planlagda ianspråktagandet för olika

beredskapsuppgifter i krig. Genom registreringen förhindras att en och samma

person påräknas för två eller flera med varandra oförenliga beredskapsuppgifter.

Enligt rådande principer bex-edskapsregistreras följande kategorier av personal,

nämligen dels personal, som ingår (inskrivits) i organisationer med

beredskapsuppgift eller som uttagits för uppgift som ej finns i funktion

i fred, t. ex. civilförsvar och frivilligorganisationer, dels reservarbetskraft,

l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 72

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

dvs. personal som avses tillföras en i fred befintlig verksamhet som komplettering

till den fredsanställda arbetsstyrkan, dels och personal, som är anställd

vid vissa företag med uppgift i krig och som avses tas i anspråk. I

fråga om sistnämnda personal gäller dock att beredskapsregistrering i regel

ej sker då huvuddelen av den fredsanställda personalen erfordras för verksamhet

i krig eftersom personalen skyddas mot annan beredskapsuppgift

med stöd av förteckning över för verksamhet i krig planlagda företag (Kföretag).

Undantagna från registrering är värnpliktiga och personer, som är

att hänföra till fast anställda vid krigsmakten. Värnpliktiga som inskrivits

i civilförsvaret registreras dock av praktiska skäl.

Uppskov med tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig medges vissa

värnpliktiga, vilka inom totalförsvaret måste avses för särskilt kvalificerade

civila uppgifter. Även i andra fall kan uppskov medges för att det

oundgängligen erforderliga behovet av personal för totalförsvaret (utom

krigsmakten) skall kunna tillgodoses.

Sedan arbetsmarknadsstyrelsen meddelat riktlinjer för fördelning av arbetskraftsresurserna

är det länsarbetsnämndens uppgift att fördela dessa

och att vidta sådana förberedelser att arbetskraftsförsörjningen vid krigsviktiga

arbetsplatser fungerar.

Viss fördelning sker redan i fred genom den s. k. 47-åringsfördelningen.

I övrigt avses fördelning ske genom normal arbetsförmedling då behoven

blir akuta.

47-åringsfördelning används i de fall det är nödvändigt att arbetsgivaren

får kontakt med ifrågavarande personal redan i fred.

Det samordnande ansvaret för medicinalpersonalens utnyttjande åligger

medicinalstyrelsen. Fördelning av personal sker enligt krigssjukvårdskungörelsen

i samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse.

Militär inskrivningsnämnd

För inskrivning och territoriell redovisning av värnpliktiga är riket indelat

i 21 inskrivningsområden. Chef för inskrivningsområde är en av Konungen

förordnad regementsofficer på aktiv stat — inskrivningschef. Denne biträdes

av en inskrivningsexpedition.

För inskrivning av värnpliktiga organiseras årligen en inskrivningsnämnd

inom varje inskrivningsområde, i vissa fall dessutom extra nämnder. Under

de senaste åren har det totala antalet nämnder varit 24.

Inskrivningsnämnd består av ordförande och lägst två, icke militära ledamöter.

Inskrivningschefen är nämndens ordförande. Såsom ordförande i

extra nämnd förordnar Konungen annan regementsofficer. De civila ledamöterna

utses av vederbörligt landsting eller — för stad som icke deltar i landsting

— av stadsfullmäktige.

Till inskrivningsnämnds förfogande ställs en eller två läkare, beordrade

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år

i konimandoväg, två eller tre psykologer samt provledare (officer, i vissa tall

underofficer) genom försorg av chefen för militärpsykologiska institutet

eller beordrade i konimandoväg efter framställning av chefen för militärpsykologiska

institutet, expeditionspersonal samt därjämte viss biträdespersonal.

Nämnd jämte personal till nämndens förfogande dimensioneras för

daglig undersökning och fördelning av 50—70 inskrivningsskyldiga. Beroende

pa dagskapaciteten brukar nämnderna kallas »liten» respektive »stor»

nämnd. Vid stor nämnd tjänstgör två läkare och tre psykologer.

Prövningen av de inskrivningsskyldiga sker vid besiktningssammanträde.

Vid sådant sammanträde äger läkarbesiktning samt psykologiska undersökningar

och prov rum.

Inskrivning i civilförsvaret

Om riket befinner sig i krig eller krigsfara, äger Konungen förordna, att

civilförsvaret inom riket eller del därav skall inta förstärkt beredskap (civilförsvarsberedskap).

Personal, som är avsedd att under sådan beredskap

tjänstgöra i det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet, må på förhand

uttas härför genom inskrivning. Inskrivning sker såvitt möjligt på frivillig

grund, i den mån inte viss personal bör uttas med anledning av kommunal

anställning eller av annan särskild orsak. Inskriven civilförsvarspliktig är

skyldig underkasta sig viss fredsutbildning och deltaga i civilförsvarsövning.

Under tid då civilförsvarsberedskap icke råder, skall i det allmänna civilförsvaret

inskrivas det antal civilförsvarspliktiga, som erfordras med hänsyn

till behovet av utbildad personal i det lokala och regionala civilförsvarets

krigsorganisation. Den som inskrivits skall efter utbildning krigsplaceras

i befattning vid vederbörlig civilförsvarsenhet. Förutom nu nämnd

personal skall ytterligare inskrivas och krigsplaceras den personal, som av

beredskapsskäl bör vara uttagen redan i fredstid men som icke behöver genomgå

särskild civilförsvarsutbildning.

Då civilförsvarsberedskap råder, skall ytterligare inskrivas och krigsplaceras

det antal civilförsvarspliktiga, som erfordras, för att det allmänna civilförsvaret

skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Inskrivning av personal verkställs i regel av länsstyrelsen. Denna skall årligen

före den 1 juni lämna uppgift till länsarbetsnämnden om det antal personer

med fördelning på kön samt ålders- och yrkesgrupper, som beräknas

komma att tas i anspråk nästföljande år för inskrivning i allmänna civilförsvaret.

Sedan länsarbetsnämnden yttrat sig häröver, upprättar länsstyrelsen

förteckning över dem, som bör komma i fråga till inskrivning. Därvid

skall länsstyrelsen samråda med civilförsvarschefer, kommunala myndigheter

och andra, som genom sin personkännedom kan ge upplysningar till

ledning för bästa möjliga personurval. Förteckningen skall sändas in till

länsarbetsnämnden. Motsätter sig nämnden inskrivning, kan länsstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

hänskjuta frågan till eu särskild personalprövningsnämnd i länet. Länsarbetsnämnden

kan också påkalla, att inskrivning skall upphävas. I sådant

fall har civilförsvarsmyndigheten att besluta härom eller att underställa personalprövningsnämnden

frågan.

Civilförsvarspliktig åligger att, då fråga kommit upp om hans inskrivning

i civilförsvaret, efter kallelse personligen inställa sig på utsatt tid och plats

i det civilförsvarsområde, där han vistas.

Av intresse i förevarande sammanhang är vidare den allmänna skyldighet

som stadgats för civilförsvarspliktig att på anmaning av civilförsvarsmyndighet

lämna erforderliga upplysningar om personliga förhållanden av

betydelse för hans tjänstgöring i civilförsvaret. Genom skyldigheten i fråga

har den myndighet, som skall pröva inskrivningen, tillförsäkrats möjlighet

att i förväg inhämta erforderliga uppgifter om vederbörandes hälsotillstånd,

arbetsförhållanden in. fl. förhållanden, som kan inverka på beslutet, liksom

att även i övrigt erhålla upplysningar som kan beröra hans tjänstgöring.

Uppenbarligen kan även från de civilförsvarspliktigas sida finnas önskemål

om att till inskrivningsmyndigheten meddela förhållanden, som har betydelse

för inskrivningen och därför bör komma till myndighetens kännedom

innan inskrivningen sker. Därför har föreskrivits att den som uttagits

till inskrivning skall beredas tillfälle att före inskrivningen framföra erinran

mot uttagningen. Dylik erinran kan vara grundad på olika skäl. I civilförsvarskungörelsen

stadgas uttryckligen, att den som styrker att han ansökt

om att bli antagen till hemvärnsman eller eljest till krigsfrivillig, inte

bör skrivas in i civilförsvaret utan synnerliga skäl, om det finns anledning

att anta att ansökningen kommer att bifallas. Bestämmelsen har tillkommit,

förutom för att tillgodose skäliga anspråk på frihet för den enskilde att

själv avgöra sin beredskapstillhörighet, för att också övriga beredskapsorganisationers

intressen i fråga om personalrekrytering skall bli tillgodosedd.

För att trygga den erforderliga samordningen har i civilförsvarskungörelsen

intagits en föreskrift om att inskrivning av personal i civilförsvaret får

ske endast efter länsarbetsnämndens tillstyrkan eller personalprövningsnämndens

medgivande i varje särskilt fall.

Länsstyrelsen skall enligt 42 § civilförsvarskungörelsen föra register över

inskriven personal. Registret skall innehålla uppgift om de inskrivnas tjänstgöring

i civilförsvaret samt de uppgifter i övrigt, som äger samband med

tjänstgöringsskyldigheten.

Föreskrifter beträffande personalprövningsnämnder

Personalprövnings nämnder har inrättats för att dels pröva enskild medborgares

erinran mot inskrivning i civilförsvaret, dels slita vissa tvister mellan

totalförsvarets olika delar beträffande företrädesrätt vid ianspråktagande

av enskild person (SFS 1944: 648, 1953:22).

I varje län samt i Stockholms stad skall finnas en personalprövnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

7

nämnd. Den skall avgöra sådana frågor rörande inskrivning i civilförsvaret

eller upphävande av sådan inskrivning, som enligt civilförsvarskungörelsen

underställs nämndens prövning och beslut. Nämnden har vidare att behandla

till denna hänskjutna frågor rörande civilförsvarspliktigs skyldighet

att tjänstgöra vid krigsmakten. Personalprövningsnämnden äger vidare på

framställning av civilförsvarsmyndighet eller länsarbetsnämnd förordna, att

viss person, som är bosatt eller stadigvarande vistas inom länet, med hänsyn

till särskild lämplighet eller utbildning för viss kvalificerad uppgift inom

civilförsvaret eller för visst arbete av väsentlig betydelse för det allmänna,

icke må vara krigsfrivillig eller hemvärnsman eller inom frivillig försvarsorganisation

tilläggas särskild beredskapsuppgift; dock att sådant förordnande

icke må meddelas beträffande någon, som är krigsplacerad i befattning,

som enligt gällande mobiliseringslabeller och konstitueringsföreskrifter skall

besättas med personal av officers tjänstegrad eller tjänsteställning.

Personalprövningsnämnd står under ordförandeskap av landshövdingen

(i Stockholms stad överståthållaren) i vederbörligt län med landssekreteraren

(underståthållaren) som ersättare. Såsom ledamöter ingår civilförsvarsdirektören,

länsarbetsnämndens ordförande med dess vice ordförande

såsom ersättare, vägdirektören samt en av militärbefälhavaren utsedd

officer. Är landshövdingen tillika länsarbetsnämndens ordförande, ingår

nämndens vice ordförande såsom ledamot, och ersättare för denne utses ur

länsarbetsnämnden av arbetsmarknadsstyrelsen. För ledamöterna i övrigt

utses ersättare enligt i kungörelsen givna bestämmelser.

Sammansättningen av ledamöterna i personalprövningsnämnden i Stockholms

stad avviker något, dock icke principiellt, från vad ovan sagts.

Remissyttrandena

Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande har — sedan däri företagits smärre

redaktionella jämkningar — följande lydelse.

Samordning av personalanläggning

1. Enligt statsmakternas beslut 1963 skall uppgiften för totalförsvarets

personaltjänst vara att säkerställa att landets personella tillgångar i krig

eller krigsfara används på det för totalförsvaret lämpligaste sättet och att

erforderliga åtgärder härför vidtas i fred. Uppgiften skall omfatta bl. a. följande

moment:

a) inventering och kontinuerlig uppföljning av personalbehov och personaltillgång,

b) långsiktig planering under hänsynstagande till den personella utvecklingen

inom samhället,

c) fortlöpande samordning och normering av handläggningen av personalfrågor

inom totalförsvaret samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

d) sådana registreringstekniska och administrativa åtgärder som erfordras

för att säkerställa en snabb organisering av totalförsvaret vid krigsutbrott

med kort förvarning.

Vad gäller personaltjänstens ledning har arbetsmarknadsstyrelsen ålagts

det ledande och samordnande ansvaret inom totalförsvarets civila delar.

Ansvaret i regional instans har vad gäller den civila sektorn icke reglerats

av statsmakterna. Det är dock naturligt att detta tillkommer länsarbetsnämnderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen bar därför i överensstämmelse härmed

meddelat länsarbetsnämnderna uppgifter om ansvar för samordning

av personalplanläggning inom länet. Detta framgår dels av arbetsmarknadsstyrelsen

på grundval av ovan angivna beslut utarbetade grunder för

arbetsmarknadens funktion vid beredskaps- och krigsförhållanden samt för

arbetsmarknadsverkets förberedelser härför, dels av arbetsmarknadsstyrelsens

anvisningar om länsarbetsnämndernas planläggning för verksamhet under

beredskaps- och krigsförhållanden.

2. Eu av arbetsmarknadsverkets huvuduppgifter på beredskapsplanläggningens

område är att utarbeta regler för och fördela arbetskraftsresurserna

mellan olika totalförsvarsuppgifter.

Vad gäller fördelningen mellan militära och civila intressen ger värnpliktslagen

krigsmakten företräde att ta i anspråk värnpliktig personal. Möjligheter

finns emellertid att genom uppskovsinstitutet (SFS 1959: 146) friställa

sådana värnpliktiga från inkallelse till krigstjänstgöring, som är oundgängligen

erforderliga för krigsviktiga, civila uppgifter. Arbetsmarknadsstyrelsen

är tillsyningsmyndighet för detta system. I länsnivå bar länsarbetsnämnderna

enligt av arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade anvisningar skyldighet

att i samordnande syfte avge yttrande i uppskovsfrågor. Viss uppskovshandläggning

åligger dock länsstyrelserna. Frågan om överflyttningav

dessa uppgifter till länsarbetsnämnderna påtalades av 1954 års utredning

rörande totalförsvarets personalbehov (SOU 1962: 3). Något beslut fattades

dock icke av statsmakterna som ålade arbetsmarknadsstyrelsen fortsatt utredning

av frågan. En överflyttning av ifrågavarande uppgifter från länsstyrelse

till länsarbetsnämnd avses ske men kan icke genomföras för närvarande

då nämnderna saknar resurser för att överta uppgifterna.

3. För fördelning av ej värnpliktig personal inom den civila sektorn gäller

att manlig personal, som frikallats från värnpliktens fullgörande eller

utträtt ur värnpliktsåldern, fördelas för totalförsvarsuppgifter genom länsarbetsnämndernas

försorg. Av arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade anvisningar

härför framgår bl. a. att fördelningen av arbetskraft för beredskapsuppgifter

inom hela den civila sektorn — således även vad avser civilförsvaret

— sker genom länsarbetsnämndernas försorg, att erforderlig samordning

åligger länsarbetsnämnderna, att uttagning till civilförsvarsuppgift

sker bland av länsarbetsnämnden anvisad arbetskraft genom länsstyrelsens

försorg, att länsarbetsnämnden har överblicken över till förfogande stående

resurser som under året fördelas.

För kvinnor har motsvarande fördelning icke ansetts erforderlig.

4. I de fall myndigheter, organisationer och företag i länet icke åtnöjes

med länsarbetsnämndens fördelning finns möjlighet att hänskjuta ärendet

till personalprövningsnämnd (SFS 1944:648).

5. Ett betydande ansvar för samordning har vidare ålagts länsarbetsnämnderna

genom den planläggning till grund för arbetskraftens fördelning,

som enligt arbetsmarknadsstyrelsens anvisningar ålagts nämnderna.

6. Arbetsmarknadsstyrelsen är emellertid medveten om att den samord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 År 1906 9

ning, som enligt ovan åligger länsarbetsnämnden, icke i alla avseenden fungerar

tillfredsställande. Orsakerna härtill är närmast att finna i bristande

personella resurser vid länsarbetsnämnderna. Arbetsmarknadsstyrelsen har

i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1963/(54 och senare föreslagit

Kungi. Maj :t ökade resurser för ändamålet, dock hittills utan resultat.

7. Det är vidare sannolikt att 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning,

som enligt direktiven har att beakta samordning inom totalförsvaret,

kommer att framlägga förslag i ifrågavarande avseenden.

8. Det bästa sättet att för närvarande förbättra samordningen vad gäller

personalplanläggningen i regional nivå synes vara att ge länsarbetsnämnderna

av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna personalförstärkningar.

Inskrivningsnämnder

För uppgifter inom krigsmakten och civilförsvaret sker inskrivning, uttagning

samt tjänstgöring såväl i fred som i krig med stöd av lag. För andra

uppgifter inom totalförsvaret — utom vad gäller medicinalpersonal —

ianspråktas personer för beredskapsuppgifter efter frivilligt åtagande.

Behovet av särskild nämnd för uttagning föreligger endast i det fall en uttagning

sker tvångsvis.

Vad gäller civilförsvarstjänst kan därför skäl finnas att inrätta särskild

inskrivningsnämnd i likhet med vad som finns för uttagning och tjänstgöring

inom krigsmakten.

Med hänsyn till uttagningens karaktär av frivillig överenskommelse för

civila beredskapsuppgifter i övrigt saknas anledning att inrätta särskild inskrivningsnämnd.

Beredskapsregistrering m. in.

Vad gäller beredskapsregistreringen vill styrelsen framhålla följande.

1. Ändamålet med beredskapsregistreringen är att förhindra att ej värnpliktiga

personer får två eller flera med varandra ej föreningsbara beredskapsuppgifter

(SFS 1940: 720).

2. En beredskapsregistrering av all personal med beredskapsuppgifter

inom den civila sektorn, sålunda även den krigsviktiga industrins och jordbrukets

personal, är tekniskt möjlig att genomföra men skulle nödvändiggöra

en avsevärd utökning av länsarbetsnämndernas personalstyrka. Ett

mycket arbetskrävande moment är aktualiseringsarbetet som med hänsyn

till rörligheten inom industrins arbetskraft, skulle bli mycket omfattande.

Ifrågavarande personal skyddas mot dubbel beredskapsuppgift kollektivt

genom länsarbetsnämndens försorg nämligen i egenskap av anställda vid

s. k. K-företag.

Frågan utreddes av 1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov

(SOU 1962:3 s. 158, 159) som dock konstaterade att de praktiska

möjligheterna att hålla en så omfattande registrering aktuell och de ekonomiska

möjligheterna härtill vore små varför en begränsning av registreringen

borde eftersträvas. Statsmakterna har beslutat i överensstämmelse härmed.

De ändrade former för beredskapsregistrering som övervägs i samråd

med Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bygger på samma

grund.

3. Det torde icke vara möjligt att — utan en genomgripande förändring

av organisation och ansvar för försvarsförberedelserna, till länsarbetsnämnden

samla all erforderlig personalredovisning inom den civila sektorn på

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

ett sådant sätt att den kunde utgå vid de myndigheter som för närvarande

har det direkta ansvaret för verksamheten i fråga.

4. En ny utredning om beredskapsregistreringens omfattning och inriktning

synes således icke vara påkallad med hänsyn till

att beslut i ärendet fattas så sent som 1963 efter förslag från 1954 års utredning,

att ytterligare underlag från utredningen bearbetas inom ansvariga myndigheter,

att utredning om beredskapsregistreringens framtida utformning pågår

vid arbetsmarknadsstyrelsen,

att frågan om samordning in. in. torde komma att beröras av 1964 års

inskrivnings- och personalredovisningsutredning.

Sammanfattning

Som sammanfattning vill arbetsmarknadsstyrelsen framhålla

att samordning av uttagning för civila beredskapsuppgifter redan åvilar

länsarbetsnämnderna,

att länsarbetsnämndernas kapacitet för uppgiften icke är tillfyllest varför

av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagen förstärkning av deras personalresurser

är bästa sättet att förbättra samordningen,

att särskild inskrivningsnämnd synes motiverad vad gäller uttagning till

civilförsvarsuppgifter men icke till sådana beredskapsuppgifter som baseras

på frivilligt åtagande,

att ytterligare utredning av beredskapsregistreringens omfattning samt

om centralisering av registreringsåtgärder till länsarbetsnämnd icke för närvarande

är påkallad.

Civilförsvarsstgrelsen anför till en början följande.

Den personal, som är avsedd att under civilförsvarsberedskap tjänstgöra

i civilförsvaret uttas därtill nästan enbart genom inskrivning. Denna

inskrivning sker för närvarande i regel vid personlig inställelse inför en

av länsstyrelsen utsedd tjänsteman. Den tid som denne tjänsteman kan ägna

åt var och en av de personligen kallade är beroende på den kapacitet, som

finns på en länsstyrelse för detta ändamål, i genomsnitt endast 5—6 minuter.

För att underlätta inskrivningen lämnar den inskrivningsskyldige en

persondeklaration. I vissa fall sker inskrivningen enbart med ledning av

persondeklarationen och eventuellt andra skriftliga uppgifter som vederbörande

företer.

Civilförsvarsstyrelsen bedömer det vara av synnerligen stor vikt att den

person som skall inskrivas tas ut till rätt befattning — kanske främst med

hänsyn till förvärvade civila yrkeskunskaper — det kan var till befäl eller

till någon av de många differentierade manskapsbefattningarna. Endast i

fall av att vederbörande placeras i rätt befattning går det att hålla de korta

utbildningstider som civilförsvaret nu har. Länsstyrelsernas resurser för

inskrivning är emellertid som nämnts begränsade och räcker i dagens läge

inte till för den mera omsorgsfulla prövning vid inskrivningen som vore

önskvärd för att med största möjliga sannolikhet få rätt man på rätt plats.

Frågan om ett nytt testsystem utreds av civilförsvarsstyrelsen. När denna

utredning är färdig kan behovet av personal närmare preciseras.

I enlighet med statsmakternas beslut har arbetsmarknadsstyrelsen ålagts

det ledande och samordnande ansvaret för personalplanläggningen inom

totalförsvarets civila delar. Ansvaret i regional instans har i detta hänse
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 79CG

11

ende inte reglerats av statsmakterna men del tillkommer av naturliga skäl

länsarbetsnämnderna. Dessa bär överblicken över till förfogande stående

resurser som under året fördelas och fördelar arbetskraften för beredskapsuppgifter

inom hela den civila sektorn — således även vad avser civilförsvaret.

De uppgifter, som åvilar länsarbetsnämnden, är sålunda i stort sett desamma

som motionärerna önskar alt eu nyinrättad inskrivningsnämnd

skall lia.

De hittillsvarande erfarenheterna från det nu gällande systemet bedöms

vara i huvudsak goda. Det syns därför inte finnas anledning att göra någon

ny utredning i frågan. En viss eftersläpning av ärendenas behandling och

brister i prövningen av viss personal har dock konstaterats. Arbetsmarknadsstyrelsen

har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 och senare

föreslagit ökade resurser för dessa ändamål; dock utan resultat. Civilförsvarsstyrelsen

vill därför framhålla att det är nödvändigt att länsarbetsnämnderna

förses med den personal som krävs för att de skall kunna fylla

de uppgifter som nu är lagda på dem.

Civilförsvarsstijrelsen anför vidare bl. a. att många skäl talar för att det

bör vara någon form av läkarundersökning i anslutning till inskrivning i

civilförsvaret samt att sådan undersökning även torde vara av stort värde

för att bedöma vederbörandes placering inom övriga delar av den civila

sektorn av totalförsvaret.

Vidare yttrar civilförsvarsstyrelsen.

Frågan om ett för den civila sektorn gemensamt register måste ses mot

bakgrunden av att de olika beredskapsorganisationerna har behov av helt

olika uppgifter för sin registrering. Ett dylikt register skulle därför —

även med automatiskt datasystem — bli ganska svårbearbetat.

För att få en planering av civilförsvarets uppbyggnad, varvid hänsyn har

tagits till behovet av materielanskaffning, fördelning av kostnaderna härför,

materielens åldrande, prisutveckling, beredskapssynpunkter i form av

att vissa områden skall byggas upp snabbare, rekrytering, utbildning samt

personalredovisning, har civilförsvaret tillgripit automatisk databehandling.

Genom denna databehandling dirigeras materielbeställningar, leveranser

till förråd, rekrytering, utbildning och krigsplacering av personal så att

civilförsvarets enheter får såväl materiel som personal till tider och ställen

i enlighet med uppgjord uppbyggnadsplan. Det personalredovisningssystem

som nu prövas i Södermanlands län kommer att omfatta beräkning av vakanser,

beställningar till länsarbetsnämnd av personal, kallelse till utbildning,

framställning av samtliga redovisningshandlingar, krigsplaceringsorder,

mobiliseringsrullor etc.

Att bryta ut personalregistreringen ur detta integrerande system för att

låta registreringen ingå i den form av beredskapsregistering som motionärerna

föreslagit skulle innebära väsentligt ökade svårigheter att bilda de

enheter som vid krig har att snabbt träda i aktion.

Sammanfattningsvis anför civilförsvarsstyrelsen följande.

Inskrivningsnämnder är motiverade närmast för personal som tas i anspråk

av totalförsvaret med stöd av tjänsteplikt. Länsarbetsnämnderna

samordnar och fördelar i dag personal till totalförsvarets civila organisationer

och myndigheter. Övervägande delen av personalen i totalförsvarets

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1960

civila del beredskapsregistreras hos länsarbetsnämnderna. Personalredovisningen

inom civilförsvaret kan ej brytas ut från ett integrerat automatiskt

datasystem gällande civilförsvarets fortsatta verksamhet. Länsarbetsnämnderna

kan svårligen bevaka samtliga till civilförsvaret ställda krav

på snabb mobilisering. Beredskapsregistreringens framtida utformning utreds

f. n. av arbetsmarknadsstyrelsen i enlighet med statsmakternas tidigare

nämnda beslut. 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning

kommer att ta upp frågan om samordningen i registreringen m. in.

Av ovan anförda skäl anser civilförsvarsstyrelsen någon utredning av den

av motionärerna föreslagna arten inte vara påkallad.

Styrelsen anser det däremot vara av stor vikt att länsarbetsnämnderna

och länsstyrelserna får de personella resurser som erfordras för att fullgöra

en riktig uttagning av personal till totalförsvarets civila delar. För att

öka sannolikheten för riktig placering borde vid rekryteringen få utnyttjas

medicinskt och psykologiskt skolad personal — möjligen i samband med de

hälsokontroller som kan göras i framtiden.

1964 års inskrivnings- oeh personalredovisningsutredning

Sedan remissyttrandena avgivits har ovannämnda utredning den 30 september

1966 avgivit ett delbetänkande (Försvarsdepartementet, stencil

1966:5).

I betänkandet behandlas i ett avsnitt brister i nuvarande system för samordningen

inom totalförsvaret. I samma avsnitt finnes förslag till förbättringar

i angivna hänseende.

Utredningen anför följande.

För att få en fullständig överblick över totalförsvarets personalläge kunde

— på samma sätt som sker inom den militära sektorn -— en registrering

ske av envar som tagits, avses tas eller kan komma att tas i anspråk för

uppgift inom totalförsvarets civila sektor. För att erhålla en sådan överblick

skulle emellertid även personal inom verksamhetsområden, där individuell

placering icke är oundgängligen erforderlig, behöva krigsplaceras

och registreras. Detta skulle emellertid medföra en betydligt ökad arbetsinsats

vid myndigheter, organisationer och företag med krigsuppgift. Vidare

skulle krävas ett i fred uppbyggt och kontinuerligt fungerande register

över all arbetskraft i landet såväl aktiv som ej förvärvsarbetande. Av detta

skulle framgå — förutom folkbokföringsnummer, namn och adress — bl. a.

uppgift om anställning, yrke och utbildning.

Med hänsyn till önskemålet att begränsa detaljarbetet bör dock liksom

hittills planeringen inom den civila sektorn begränsas. Endast i de fall det

är nödvändigt att säkerställa aktivitet i samband med beredskapslarm bör

en individuell placering och registrering äga rum. I de fall en sådan redan

ingår i ordinarie fredsrutin hos vederbörligt företag bör den givetvis utnyttjas.

I övrigt bör planeringen avse att tillgodose behoven av arbetskraft antalsmässigt

och kvalitativt.

För närvarande saknas sådant underlag att en överblick över tillgångarna

kan erhållas såväl vad gäller antal och utbildning (yrke) som geografisk

fördelning. En sådan överblick skulle i väsentlig grad underlätta och förbätt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1 !)(><>

in personalplancringen därigenom att disponibla tillgångar direkt skulle

kunna avläsas och jämföras med redovisade behov. Härigenom skulle underlag.

utan vidare arbete, kunna erhållas för 47-åringsfördelning, bedömning

av uppskovsbehov samt förmedlingsbehov. Som tidigare nämnts i kapitel

1 och 5 har utredningen därför i samråd med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagit Kungi. Maj :t att folkbokföringen kompletteras i dessa hänseenden.

Nuvarande planering bygger i allt väsentligt på manuellt framtaget underlag.

Detta förfaringssätt kräver stor insats av arbetskraft. På grund av

alL begränsade resurser står till förfogande blir kapaciteten i arbetet lag.

Underlaget blir därför bristfälligt samtidigt som andra arbetsuppgifter måste

stå tillbaka. Bristfälligt underlag medför i många fall att planeringen utförs

med felaktiga ingångsvärden. Åtgärder som med ledning av planeringsresultatet

vidtas"kan därför i vissa fall påverka krigsmakten (uppskov) och

övriga totalförsvaret så att de personella resurserna inte utnyttjas etfektivt.

De möjligheter till rationalisering som skapas genom automatisk databehandling

bör därför tillvaratas.

Samordningen mellan krigsmakten och den civila sektorn vad gäller de

personella resursernas utnyttjande (samordning av planeringen) synes med

hänsyn till målsättningen för planläggningen i huvudsak vara tillfredsställande.

Samordningen är emellertid koncentrerad till de centrala instanserna

eftersom överblicken över de samlade tillgångarna på lägre nivå är biistfällig.

Denna centralisering leder bl. a. till att fördelningen i många avseenden

sker stelt utan hänsyn till omständigheter i det speciella fallet. Det

medför också att ärenden kräver arbetsinsatser som ofta är av likartad karaktär

såväl på lokal (regional) som central nivå. Handläggningsgången blir

tidsödande och kräver stor arbetsinsats. Ansvaret för beslut borde i stället

åvila de instanser som har ansvaret i ett verkställighetsskede. Så är nu inte

fallet. I kapitel 4 föreslagen regional personalförvaltning ger på militär

sida möjlighet till en sådan överblick över tillgångarna att ansvar för fördelning

kan åläggas den regionala militära myndigheten. Med hänsyn till

de ovan angivna nackdelarna med nuvarande system bör även på civil sida

eu motsvarande delegering av ansvarsförhållanden eftersträvas. Enligt avarbetsmarknadsstyrelsen

lämnade uppgifter bör detta kunna ske.

Beredskapsregistreringen, som för närvarande är manuell (två manuellt

förda kortregister), kräver stor arbetsinsats vid länsarbetsnämnderna. Varje

åtgärd, som kan vidtas för att avlasta länsarbetsnämnderna rutinarbete,

medför ökade möjligheter till koncentration på för planering och samordning

väsentliga uppgifter. Frågan om beredskapsregistreringens utformning

bär enligt uppgift varit föremål för överväganden vid arbetsmarknadsstyrelsen

sedan lång tid tillbaka. Utredningen har granskat ett i samråd mellan

arbetsmarknadsstyrelsen, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

och centrala värnpliktsbyrån utarbetat förslag rörande hur beredskapsregistreringen

skulle kunna rationaliseras och effektiviseras för att underlätta

samordningen inom totalförsvaret. Utgångspunkten i förslaget är att

successivt tillvarata möjligheterna att unyttja ADB dels i anslutning till att

folkbokföringen övergår till automatisk databehandling hösten 1967 och

dels i anslutning till att eu regional personalförvaltning kommer till stånd

inom den militära sektorn.

Till grund för förslaget har legat överväganden rörande beredskapsregistreringens

syfte och innehåll. Härvid har bl. a. konstaterats att en framtida

beredskapsregistrering kan genomföras antingen i nuvarande begränsade

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

omfattning eller för all personal, som avses tas i anspråk för verksamhet i

krig. Förslaget innebär sammanfattningsvis följande.

En totalförsvaret omspännande registrering och individuell placering av

arbetskraften grundad på folkbokföringen skulle kräva att denna utökades.

Eu sådan utökning har inte ansetts möjlig att genomföra för närvarande.

Emellertid syns det möjligt att redan dessförinnan rationalisera arbetet inom

totalförsvaret främst vad gäller registerfrågor. Goda förutsättningar härför

torde finnas genom en anslutning till folkbokföringen efter övergången till

automatisk databehandling hösten 1967. Om all personal för verksamhet i

krig skulle beredskapsregistreras skulle detta innebära en avsevärd utökning

av antalet beredskapsregistreringar. Stora svårigheter att få aktuella uppgifter

om anställning skulle — i varje fall så länge en komplettering av folkbokföringen

icke är genomförd — uppstå p. g. a. den stora rörligheten på

arbetsmarknaden. Det har inte ansetts att den ökade arbetsinsatsen vid länsarbetsnämnder

och företag skulle motsvara effektökningen i ett sådant system.

Med hänsyn till att en totalförsvaret omspännande registrering och individuell

krigsplacering icke är möjlig under de närmaste åren förutsätts oförändrat

mål för beredskapsregistreringen, dvs. att förhindra att samma person

ges två eller flera ej förenliga beredskapsuppgifter. Nuvarande begränsade

omfattning av beredskapsregistreringen bedöms med den inriktning av

personalplanläggningen, som nu gäller, ge betryggande säkerhet till rimlig

arbetsinsats, varför begränsningen alltjämt bör bibehållas.

Vid en rationalisering av beredskapsregistreringen bör folkbokföringens

möjligheter att via länsarbetsnämnd hålla beredskapsregistrerande och planläggande

myndigheter underrättade om aktuella personuppgifter och att

automatiskt lagra uppgift om beredskapsregistrering tillvaratas.

Ett ytterligare steg är att utnyttja den automatiska databehandlingen

inom krigsmakten och civilförsvaret. Genom att låta beredskapsregistrering

för de personalkategorier som är av intresse för krigsmakten — främst frivilligorganisationernas

personal — och civilförsvaret omhändertas av militär

respektive civilförsvarsmyndighet kan ett omfattande manuellt arbete

vid länsarbetsnämnderna undvikas. Eftersom uppgift om anställningsförhållande

icke framgår av folkbokföringsregistret måste dock denna information

fdrtfarande tillföras på manuell väg.

En beredskapsregistrering i folkbokföringens befolkningsregister innebär

att länsarbetsnämnden befrias från två manuellt förda kortregister, omfattande

vardera 10 000 till 75 000 kort. Den av utredningen föreslagna militära

regionala personalförvaltningen övertar och utför det rutinmässiga arbetet

för den personal, som är av direkt betydelse för krigsmakten dvs. för 25

ä 30 % av det totala antalet beredskapsregistrerade. Aktualisering av persondata,

som är av betydelse för frågor om beredskapsregistrering och för planläggande

organisation sker automatiskt genom folkbokföringens försorg,

varigenom såväl länsarbetsnämnd som organisationer besparas ett omfattande

aktualiseringsarbete. Planläggande organisationer får genom att personavier

ställs till deras förfogande ett ständigt aktuellt adressregister på

samtliga för organisationen beredskapsregistrerade.

Länsarbetsnämnderna avlastas, utöver vad som ovan sagts beträffande

register, cn stor del av sina nuvarande arbetsuppgifter bl. a. förfrågningar,

vilka i stället automatiskt besvaras genom folkbokföringens avisering.

Utredningen har bedömt förslaget lämpligt och funnit att en övergång

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 År 111(1(5

till detta system bör ske i tillämpliga delar redan innan de regionala personal

förvaltningarna inrättas.

För att åstadkomma den erforderliga samordningen mellan krigsmakten

och totalförsvaret i övrigt samt mellan de olika grenarna inom (ten civila

sektorn finner dock utredningen att beredskapsregistreringen successivt

bör utökas så snart de tekniska och praktiska förutsättningarna härför föreligger.

Den närmare omfattningen härav torde ytterligare få utredas av

arbetsmarknadsstyrelsen.

Med den kompletterade folkbokföring som utredningen föreslagit Kungl.

Maj :t bör bl. a. 47 -åringsför delningen kunna automatiseras i betydande utsträckning.

Främst bör eftersträvas att begränsa den del i arbetet som består

av insamling av uppgifter meddelst svarsblanketter. Detta bör kunna

ske genom att i folkbokföringen befintliga uppgifter om folkbokföringsnummer,

namn, adress, yrke, utbildning och beredskapsregistrering utnyttjas.

Härutöver bör vissa militära data, som kan vara av betydelse för fördelning,

t. ex. militär användbarhet och besiktningsgrupp, tillföras.

Den bristande överensstämmelsen mellan militär och civiladministrativ

indelning av registren i nuvarande organisation försvårar att under beredskaps-

och krigsförhållanden snabbt erhålla information för och omgående

omsätta beslut som syftar till omfördelning av de personella resurserna.

Utredningens förslag om regional personalförvaltning inom krigsmakten skapar

förutsättningar för en samordnad ledning av personaltjänsten i krig mellan

å ena sidan militärbefälhavare och å den andra samverkande civilbefälhavare

och å den andra samverkande civilbefälhavare och länsstyrelser.

Utredningen anför i fråga om konsekvenserna för civila mgndiglieter av

de framlagda förslagen.

Vid de överläggningar, som ägt rum med arbetsmarknadsstyrelsen, har

konstaterats att de föreslagna riktlinjerna för samordningen mellan krigsmakten

och civila myndigheter medför ett ökat ansvar för främst länsarbetsnämnderna.

Å andra sidan syns samordning vad gäller beredskapsregistreringen

medföra rationaliseringsvinster. De föreslagna samverkansformerna

syns därför kunna inordnas i den personalorganisation som arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagit i annat sammanhang.

Utskottet

Enligt beslut år 1963 skall uppgiften för totalförsvarets personal tjänst

vara att säkerställa att landets personella tillgångar i krig eller krigsfara

används på det för totalförsvaret lämpligaste sättet och att erforderliga åtgärder

härför vidtas i fred. Planläggningen för utnyttjandet av de personella

resurserna ledes av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i

samråd. Sistnämnda myndighet har i sin tur ålagt länsarbetsnämnderna

olika uppgifter för samordningen av personalplanläggningen inom den civila

delen av totalförsvaret. Således skall fördelningen av arbetskraft för

beredskapsuppgift inom så gott som hela denna sektor ske genom länsarbetsnämndernas

försorg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1966

I fråga om personal, som är avsedd att under förstärkt beredskap tjänstgöra

i det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet, gäller att personalen

kan uttas på förhand genom inskrivning. Sådan skall om möjligt ske på

frivillig grund, men tillräckligt antal personer kan inte rekryteras på detta

sätt. Inskrivning verkställes i regel av länsstyrelserna. Uttagningen av personal

för inskrivning sker i samråd med länsarbetsnämnderna. Viss samordning

med andra beredskapsorganisationer erhålles även genom en bestämmelse

att den som styrker att han ansökt om att bli antagen till hemvärnsman

eller eljest till krigsfrivillig, inte bör skrivas in i civilförsvaret

utan synnerliga skäl, om det finns anledning att anta att ansökningen kommer

att bifallas. Inskrivning i civilförsvaret får ske endast efter tillstyrkan

av länsarbetsnämnden eller om den s. k. personalprövningsnämnden i länet

så medgivit. Inskrivningsförfarandet är i praktiken mycket summariskt.

Motsvarighet finns således inte till inskrivningsnämnderna inom

krigsmakten, där läkarbesiktning samt psykologiska undersökningar och

prov äger rum i samband med särskilda besiktningssammanträden.

Inom totalförsvarets civila delar sker i princip registrering av personal

vid den myndighet, organisation eller det företag, som skall taga personalen

i anspråk i krig. Således stadgas i civilförsvarskungörelsen, att länsstyrelsen

skall föra register över i civilförsvaret inskriven personal. Registret

skall innehålla uppgift om de inskrivnas tjänstgöring i civilförsvaret samt

andra uppgifter som har samband med tjänstgöringsskyldigheten.

En annan form av registrering än den som ovan avses är den s. k. beredskapsregistreringen,

som skall ske vid länsarbetsnämnderna. Denna registrering

har det begränsade syftet att förhindra att en person ges två eller

flera beredskapsuppgifter, som ej är förenliga med varandra. Beredskapsregistreringen

omfattar emellertid inte all personal som tillhör den civila

sektorn av totalförsvaret.

Motionärerna begär utredning angående inrättandet av en civil inskrivningsnämnd

med uppgift att verkställa inskrivning och »beredskapsregistrering»

av personal till sådana totalförsvarsorganisationer, som inte ingår i

det militära försvaret. Vidare yrkar motionärerna, att länsarbetsnämnderna

skall utgöra inskrivnings- och personalregistreringsmyndighet för personal

som uttagits eller inskrivits vid totalförsvarsorganisationer utanför

krigsmakten.

Innehållet i avgivna remissyttranden giver stöd för att i den mån samordningen

inom totalförsvarets civila sektor behöver förbättras, bör detta

lämpligast ske genom att tillföra länsarbetsnämnderna erforderliga resurser

härför. Det finns vidare anledning till antagande, att ett förslag, som redovisas

i ett nyligen framlagt betänkande av 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning,

kan få betydelse för ifrågavarande samordningsarbete.

Motionärernas förslag som syftar till förändring i de allmänna

metoder, som tillämpas för samordningen avstyrkes därför. Med hän
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 År 1 !)!>(>

syn till de konsekvenser som införandet av en civil inskrivningsnänind

skulle medföra och som nu icke kan till fullo överblickas är utskottet icke

berett att biträda molionsyrkandet, såvitt avser en särskild civil inskrivningsnämnd.

1 detta sammanhang må även anmärkas, att nyssnämnda utredning

föreslagit att inskrivningssystemet inom krigsmakten skall omläggas.

Civilförsvarsstyrelsen har förklarat att personalredovisningen inom civilförsvaret

ej kan brytas ut från ett integrerat automatiskt datasystem gällande

civilförsvarets fortsatta verksamhet. Vidare har styrelsen anfört att

länsarbetsnämnderna svårligen kan bevaka på civilförsvaret ställda krav

på snabb mobilisering. Med hänsyn till dessa omständigheter kan utskottet

inte tillstyrka att länsarbetsnämnderna skall utgöra personalregistreringsmyndighet

för hela totalförsvarets civila del.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 101, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Lars Larsson, fru Nilsson,

herrar Eric Carlsson, Edström, Dahlberg, Erik Filip Petersson* och Hiibinette;
från

andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl,

fröken Sandell, herrar Fredriksson, Johansson i Skärstad, Jonsson, Göransson*

och Åkerlind.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.