Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 4 juni 195i
1966-11-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1966:75, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 4 juni 195i
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966
1
Nr 75
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 4 juni 195i (nr
h83) om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna,
m. m.
Genom en den 14 oktober 196G dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning
och vård av vissa psykiskt efterblivna;
2) lag om ändrad lydelse av 1 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni 1962
(nr 242).
De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.
1 —Bihang till riksdagens protokoll. 9 samt. 2 avd. Nr 75
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966
Förslag
trn
Lag
angående ändring i lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård
av vissa psykiskt efterblivna
Härigenom förordnas dels att 4 § lagen den 4 juni 1954 om undervisning
och vård av vissa psykiskt efterblivna skall upphöra att gälla, dels att 1 och
2 §§ nämnda lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
Denna lag — —--------sig sj älva.
Från lagens tillämpning undantagas
de som erhålla sluten psykiatrisk
vård eller äro utskrivna på försök
enligt 19 § lagen den 16 juni 1966
(nr 293) om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall.
§•
Det åligger landsting att svara för
att de psykiskt efterblivna inom
landstingsområdet erhålla undervisning
och vård enligt denna lag och
med stöd därav meddelade föreskrifter.
Staten sörjer dock för viss undervisning
av psykiskt efterblivna
med syn- eller hörselskada. Om denna
undervisning finnas bestämmelser
i skollagen den 6 juni 1962 (nr
319) A
För varje--—----—■ —--eller myndigheten.
Två eller — —-------öppen vård.
Kan det — —-------dessa efterblivna.
Med särskola-----------stycket sägs.
Från lagens tillämpning undantagas
de som äro intagna på eller försöksutskrivna
från sinnessjukhus eller
staten tillhörig anstalt för psykiskt
efterblivna.
2
Det åligger landsting att svara för
att de psykiskt efterblivna inom
landstingsområdet erhålla undervisning
och vård enligt denna lag och
med stöd därav meddelade föreskrifter.
1 Senaste lydelse se 1965:247.
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.
Det åligger landsting att senast den dag Konungen bestämmer inkomma
med sådan komplettering av plan för ordnandet av undervisningen och vården
av de psykiskt efterblivna inom landstingsområdet som föranledes av
denna lag.
Psykiskt efterbliven, för vars undervisning eller vård landsting enligt
denna lag blir skyldigt att svara, skall inskrivas vid särskola eller vårdanstalt.
Är den efterblivne vid ikraftträdandet intagen på skol- eller yrkeshem
eller vårdanstalt, skall han anses intagen där enligt lagen den 4 juni 1954
(nr 483).
Den som vid ikraftträdandet på försök vistas utom anstalt enligt 9 § reglementet
den 7 juni 1940 (nr 570) för statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa
skall anses försöks ut skriven enligt lagen den 4 juni 1954 (nr 483).
I fråga om Kronprinsessan Victorias kustsanatorium äger Konungen meddela
föreskrifter som avvika från bestämmelserna i lagen den 4 juni 1954
(nr 483).
1* — Bihang till riksdagens protokoll. 9 samt. 2 avd. Nr 75
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 1 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242)
Härigenom förordnas, att 1 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni 1962
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•
3 mom. Bestämmelserna i--------— — särskilt stadgat.
I fråga om annan vård av psykiskt
efterblivna äger Konungen meddela
föreskrifter som avvika från bestämmelserna
i denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen om undervisning och vård av
vissa psykiskt efterblivna, som är nödvändiga på grund av att landstingen
den 1 januari 1967 övertar huvuddelen av den verksamhet på området som
staten handhar. Ändringarna avses vara provisoriska i väntan på ny lagstiftning
om efterblivenhetsvården.
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Aspling, har i propositionen
anfört:
»Enligt 2 § lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård av
vissa psykiskt efterblivna (ändrad 1960: 112 och 1962: 411), som i det följande
kallas 1954 års lag, är landstingskommunerna och de städer som inte
tillhör landstingskommun huvudmän för undervisning och vård av psykiskt
efterblivna som lagen avser. Från landstingskommunernas och de nämnda
städernas ansvar har dock i 4 § undantagits en del kategorier psykiskt efterblivna,
nämligen i huvudsak de som lider av vissa komplicerade lyten eller
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966 5
är asociala eller på annat sätt svårskötta. Vidare är enligt 1 § andra stycket
lagen över lnivud inte tillämplig på dem som är intagna på eller försöksutskrivna
från sinnessjukhus eller staten tillhörig anstalt för psykiskt efterblivna.
Huvudmännen skall göra upp planer för ordnandet av undervisningen
och vården av de psykiskt efterblivna. Sådan plan skall underställas Kungl.
Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, för prövning och fastställelse.
Detsamma gäller ändring av plan (2 §). För planläggning, ledning
och samordning av sin verksamhet enligt 1054 års lag skall landstingskommunen
eller staden utse en centralstyrelse (6 §).
Den undervisning och vård av psykiskt efterblivna, för vilken landstingen
och städerna inte svarar, ankommer i princip på staten och ombesörjs dels
på särskilda statliga mentalsjukhus, dels på vissa andra institutioner, som
ägs av staten eller till vilkas drift staten bidrar enligt särskilda avtal. Omhändertagande
på mentalsjukhus sker med stöd av sinnessjuklagen den 19
september 1929 (nr 321), som i tillämpliga delar gäller även för sinnesslöa
(7 §). De särskilda statliga mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna är
Västra Marks sjukhus i Örebro, Västra Ny sjukhus i Motala, del av Källshagens
sjukhus i Vänersborg, Salberga sjukhus i Sala och VipehoLms sjukhus
i Lund. Efterblivna barn med svårare beteenderubbningar undervisas på
statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Laxå samt på två enskilda skolhem,
Sävstaholm och Söderhaga. Flertalet av de höggradigt vanföra psykiskt
efterblivna vårdas på Kronprinsessan Victorias kustsanatorium (KVK) och
Sollefteå vårdhem. Vid KVK bedrivs också särskoleundervisning. Vården
av psykiskt efterblivna blinda och döva äger i huvudsak rum på två statliga
arbetshem, ett i Lund för blinda (Annetorpshemmet) och ett i Finspång för
döva (Mogårdshemmet). Undervisningen av blinda och döva psykiskt efterblivna
barn regleras numera av skollagen den 6 juni 1962 (nr 319) i dess
lydelse enligt lag den 3 juni 1965 (nr 247) och äger rum i sådana statliga
specialskolor som avses i 2 a § skollagen.
överförandet den 1 januari 1967 av huvudmannaskapet för mentalsjukvården
från staten till landstingen innebär att även undantagen från landstingskommunernas
och de landstingsfria städernas ansvar för undervisning
och vård av psykiskt efterblivna slopas utom i fråga om undervisning i specialskola
av psykiskt efterblivna barn med syn- eller hörselskada. Vidare
skall Vipeholms sjukhus förbli statligt till den 1 januari 1970 (prop. 1963:
171, SU 210, rskr 403; prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220).
Enligt sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 2A2) åligger det i princip landstingskommunerna
och de landstingsfria städerna att ombesörja öppen och
sluten sjukvård (3 §). Bestämmelserna i lagen gäller inte sådan vård av psykiskt
efterblivna, varom är särskilt stadgat (1 § 3 mom.). I landstingskommunerna
och de nämnda städerna utövas ledningen av den sjukvårdande
verksamheten enligt lagen av en sjukvårdsstyrelse (9 § 1 inom.). Närmast
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966
under denna styrelse förvaltas sjukhus av en direktion. Sjukvårdsstyrelsen
kan utgöra direktion (It § 1 mom.). Lagen innehåller vidare bestämmelser
om administrativ chefspersonal och läkare. Om intagning på sjukhus och
utskrivning därifrån beslutar enligt huvudregeln den läkare, som är ansvarig
för sjukvården där (24 § och 16 § 1 och 2 mom.). På sjukhus får bara
den tas in som behöver vård eller observation där (25 § 1 mom.). Intagning
och kvarhållande på sjukhus mot en patients vilja kan inte grundas på sjukvårdslagen.
Lagen den 16 juni 1966 (nr 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård
i vissa fall träder i kraft den 1 januari 1967, då sinnessjuklagen upphör att
gälla. Enligt den nya lagen kan en psykiskt sjuk person i vissa fall oberoende
av eget samtycke tas in och hållas kvar på sjukhus för att han skall få psykiatrisk
vård. Lagen innehåller också bestämmelser om utskrivning, besvär
m. m. Enligt 1 § är lagen tillämplig även på psykisk abnormitet som inte är
psykisk sjukdom eller psykisk efterblivenhet. I övergångsbestämmelserna
föreskrivs emellertid, att psykisk efterblivenhet i princip skall jämställas
med psykisk sjukdom vid lagens tillämpning tills Kungl. Maj :t bestämmer
annat.
Med hänsyn till vad jag nu anfört behövs vissa ändringar i 1954 års lag.
1 betänkandet Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade (SOU 1966:9)
har föreslagits att en ny lag skall ersätta 1954 års lag. Jag räknar med att
ny lagstiftning på grundval av betänkandet skall kunna träda i kraft den 1
januari 1968. Därför bör nu endast göras sådana ändringar i 1954 års lag
och i övrigt, som är nödvändiga på grund av huvudmannaskapsreformen.
Dessa ändringar är inte avsedda att föregripa det slutliga ställningstagandet
till förslagen i det nyssnämnda betänkandet.
Som framgått av det anförda medför huvudmannaskapsreformen att 4 §
1954 års lag måste upphävas. Dessutom måste 1 § andra stycket ändras. I
2 § bör göras en erinran om det statliga huvudmannaskapet för undervisning
av vissa psykiskt efterblivna i specialskola enligt skollagen.
Ansvaret för de särskilda statliga mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna
skall övertas av landstingen den 1 januari 1967, för Vipeholms sjukhus
dock först senare. För de sjukhus som landstingen sålunda övertar behövs
nya organisatoriska bestämmelser. Vidare skall sinnessjuklagen den 1
januari 1967 ersättas av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall. Sistnämnda lag omfattar tills vidare i princip även psykiskt efterblivna.
Denna ordning bör övergångsvis bestå. De särskilda mentalsjukhusen
för psykiskt efterblivna bör inordnas under sjukvårdslagen när de blir landstingskommunala.
De kommer alltså då att ingå i vederbörande landstingskommuns
sjukvårdsorganisation. Den organisatoriska lösningen på längre
sikt vill jag, som jag tidigare framhållit, lämna öppen. Det är dock betydelsefullt
att psykiskt efterblivna, som bereds sluten psykiatrisk vård väsentligen
på grund av sin efterblivenhet, tas in på något av de nuvarande särskilda
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966
mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna. Med hänsyn till att den nya ordningen
är ell provisorium bör Kungl. Maj :t få rätt att meddela från sjukvårdslagen
avvikande föreskrifter i fråga om dessa anstalter.
På grundval av det anförda förordar jag, att undantaget från tillämpningsområdet
för 1954 års lag i 1 § andra stycket ändras så, att det kommer
att omfatta dem som erhåller sluten psykiatrisk vård eller är utskrivna på
försök enligt 19 § lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.
Förstnämnda kategori utgörs av dels dem som får psykiatrisk sjukhusvård
enligt den fria intagningsformen, dels dem som bereds sådan vård med
stöd av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Den enda
ändring i sjukvårdslagen som behövs är ett andra stycke i 1 § 3 mom. av
innebörd, att Kungl. Maj :t i fråga om sådan vård av psykiskt efterblivna,
som inte regleras av 1954 års lag, kan meddela föreskrifter som avviker
från bestämmelserna i sjukvårdslagen.
Ett starkt behov av samarbete mellan sjukvårdsorganisationen och organisationen
enligt 1954 års lag föreligger när det gäller utskrivning av psykiskt
efterblivna från sluten psykiatrisk vård. Vanligen torde det vara fråga
om utskrivning från sjukhus, som tidigare utgjort särskilt statligt mentalsjukhus
för psykiskt efterblivna. Utskrivningen skall, beroende på intagningsformen,
fr. o. nr. år 1967 äga rum antingen enligt sjukvårdslagen (24 §)
eller enligt lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (16—
20 §§). Enligt sistnämnda lag kan patient skrivas ut slutligt eller på försök.
Jag anser att överläkaren alltid bör samråda med centralstyrelsen i den
efterblivnes hemlandstingskommun, innan den efterblivne skrivs ut. Efter
slutlig utskrivning kan då centralstyrelsen vidta de åtgärder enligt 1954 års
lag som är befogade. Enligt de regler jag föreslår är emellertid den, som är
försöksutskriven enligt lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall, fortfarande undantagen från tillämpningsområdet för 1954 års
lag. Detta bör inte hindra att centralstyrelsen ger sjukhuset det biträde som
kan behövas för att försöksutskrivningen skall leda till avsett resultat.
Enligt 27 § sjukvårdslagen kan i princip den som driver sjukhus bestämma
efter vilka grunder och till vilket belopp vårdavgift skall erläggas. Vid
vissa av de särskilda statliga mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna skall
f. n. vårdavgifter inte erläggas för patienter under 21 år. Jag förutsätter
att avgiftsfrihet i vissa fall tillämpas även i fortsättningen. Särskilda föreskrifter
i fråga om avgifter kan meddelas av Kungl. Maj :t med stöd av 1 §
3 mom. sjukvårdslagen.
De övriga anstalterna för sådana psykiskt efterblivna, som hittills varil
undantagna från landstingskommunernas huvudmannaskap, synes övergångsvis
kunna inordnas under 1954 års lag. De kombinerade skol- och
yrkeshemmen på Salbohed och i Laxå torde därvid böra bli plananstalter,
liksom Sollefteå vårdhem samt Annetorps- och Mogårdsheminen. De båda
senare bör betraktas som arbetshem enligt 1954 års lag. Skolhemmen Sävsta
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966
holm och Söderhaga är riksanstalter, dvs. sådana enskilda anstalter som i
särskild ordning godkänts för mottagande av efterblivna från hela riket (jfr
2 § fjärde stycket 1954 års lag). I fråga om KVK torde Kungl. Maj :t böra få
rätt att meddela särskilda bestämmelser. KVK bör enligt 1954 års lag betraktas
som en kombination av särskola och vårdhem. Verksamheten bör
bedrivas som hittills och KVK bör alltjämt vara en organisatorisk enhet.
Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att ge särskilda föreskrifter i fråga om
KVK bör lämpligen tas in i slutbestämmelserna till den nu föreslagna
ändringen i 1954 års lag.
Huvudmannaskapsreformen medför behov av regional samverkan mellan
landstingskommunerna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas samarbetsfrågan
när det gäller sådana plananstalter som kommer att ha hela riket som
upptagningsområde (närmast skol- och yrkeshemmen på Salbohed och i
Laxå samt Annetorps- och Mogårdsheinmen). Samma sak gäller de hittillsvarande
särskilda mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna. Vart och ett
av dessa sjukhus kommer också att i stor utsträckning få sina patienter från
hela landet. Som i annat interkommunalt samarbete torde värdlandstinget
och övriga landsting kunna finna lämpliga former för det nödvändiga samarbetet,
vid behov i samråd med huvudtillsynsmyndigheten.
De lagändringar jag nu förordat måste träda i kraft den 1 januari 1967.
De föranleder att huvudmännen får komplettera sina planer för undervisning
och vård av psykiskt efterblivna. Kungl. Maj:t bör äga bestämma den
tid inom vilken detta skall ske.
De psykiskt efterblivna, som landstingskommunerna den 1 januari 1967
övertar ansvaret för från staten, bör skrivas in vid särskola resp. vårdanstalt.
Detta skall naturligtvis gälla bara dem som omfattas av 1954 års lag i den
nya lydelsen. En efterbliven för vilken landstingskommun på grund av lagändringen
övertar vårdansvaret och som vid ikraftträdandet är intagen på
skol- eller yrkeshem eller vårdanstalt bör anses intagen där enligt 1954 års
lag. Den som vid ikraftträdandet — enligt särskilda bestämmelser härom
— på försök vistas utom något av skol- och yrkeshemmen på Salbohed och
i Laxå bör anses försöksutskriven enligt 1954 års lag.»
Lagrådet
Lagrådet, vars yttrande inhämtats över förslaget till lag angående ändring
i lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård av vissa psykiskt
efterblivna, har lämnat förslaget utan erinran.
Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1066
9
Utskottet
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr
132.
Stockholm den 22 november 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Hamrin-Thorell, herr Kaijser,
fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Edström, Lennart Geijer och Dahlberg*;
från andra kammaren: fru Ekendahl, herrar Wiklund, Fredriksson,
Sundelin, fru Svensson, herrar Johansson i Skärstad, Jonsson och Åkerlind.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den It juni 195It a1 i texten