Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 4 juni 195i

1966-11-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:75, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 4 juni 195i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966

1

Nr 75

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 4 juni 195i (nr

h83) om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna,

m. m.

Genom en den 14 oktober 196G dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning

och vård av vissa psykiskt efterblivna;

2) lag om ändrad lydelse av 1 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni 1962

(nr 242).

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.

1 —Bihang till riksdagens protokoll. 9 samt. 2 avd. Nr 75

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966

Förslag

trn

Lag

angående ändring i lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård

av vissa psykiskt efterblivna

Härigenom förordnas dels att 4 § lagen den 4 juni 1954 om undervisning

och vård av vissa psykiskt efterblivna skall upphöra att gälla, dels att 1 och

2 §§ nämnda lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Denna lag — —--------sig sj älva.

Från lagens tillämpning undantagas

de som erhålla sluten psykiatrisk

vård eller äro utskrivna på försök

enligt 19 § lagen den 16 juni 1966

(nr 293) om beredande av sluten

psykiatrisk vård i vissa fall.

§•

Det åligger landsting att svara för

att de psykiskt efterblivna inom

landstingsområdet erhålla undervisning

och vård enligt denna lag och

med stöd därav meddelade föreskrifter.

Staten sörjer dock för viss undervisning

av psykiskt efterblivna

med syn- eller hörselskada. Om denna

undervisning finnas bestämmelser

i skollagen den 6 juni 1962 (nr

319) A

För varje--—----—■ —--eller myndigheten.

Två eller — —-------öppen vård.

Kan det — —-------dessa efterblivna.

Med särskola-----------stycket sägs.

Från lagens tillämpning undantagas

de som äro intagna på eller försöksutskrivna

från sinnessjukhus eller

staten tillhörig anstalt för psykiskt

efterblivna.

2

Det åligger landsting att svara för

att de psykiskt efterblivna inom

landstingsområdet erhålla undervisning

och vård enligt denna lag och

med stöd därav meddelade föreskrifter.

1 Senaste lydelse se 1965:247.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966 3

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

Det åligger landsting att senast den dag Konungen bestämmer inkomma

med sådan komplettering av plan för ordnandet av undervisningen och vården

av de psykiskt efterblivna inom landstingsområdet som föranledes av

denna lag.

Psykiskt efterbliven, för vars undervisning eller vård landsting enligt

denna lag blir skyldigt att svara, skall inskrivas vid särskola eller vårdanstalt.

Är den efterblivne vid ikraftträdandet intagen på skol- eller yrkeshem

eller vårdanstalt, skall han anses intagen där enligt lagen den 4 juni 1954

(nr 483).

Den som vid ikraftträdandet på försök vistas utom anstalt enligt 9 § reglementet

den 7 juni 1940 (nr 570) för statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa

skall anses försöks ut skriven enligt lagen den 4 juni 1954 (nr 483).

I fråga om Kronprinsessan Victorias kustsanatorium äger Konungen meddela

föreskrifter som avvika från bestämmelserna i lagen den 4 juni 1954

(nr 483).

1* — Bihang till riksdagens protokoll. 9 samt. 2 avd. Nr 75

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242)

Härigenom förordnas, att 1 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni 1962

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

3 mom. Bestämmelserna i--------— — särskilt stadgat.

I fråga om annan vård av psykiskt

efterblivna äger Konungen meddela

föreskrifter som avvika från bestämmelserna

i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen om undervisning och vård av

vissa psykiskt efterblivna, som är nödvändiga på grund av att landstingen

den 1 januari 1967 övertar huvuddelen av den verksamhet på området som

staten handhar. Ändringarna avses vara provisoriska i väntan på ny lagstiftning

om efterblivenhetsvården.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Aspling, har i propositionen

anfört:

»Enligt 2 § lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård av

vissa psykiskt efterblivna (ändrad 1960: 112 och 1962: 411), som i det följande

kallas 1954 års lag, är landstingskommunerna och de städer som inte

tillhör landstingskommun huvudmän för undervisning och vård av psykiskt

efterblivna som lagen avser. Från landstingskommunernas och de nämnda

städernas ansvar har dock i 4 § undantagits en del kategorier psykiskt efterblivna,

nämligen i huvudsak de som lider av vissa komplicerade lyten eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966 5

är asociala eller på annat sätt svårskötta. Vidare är enligt 1 § andra stycket

lagen över lnivud inte tillämplig på dem som är intagna på eller försöksutskrivna

från sinnessjukhus eller staten tillhörig anstalt för psykiskt efterblivna.

Huvudmännen skall göra upp planer för ordnandet av undervisningen

och vården av de psykiskt efterblivna. Sådan plan skall underställas Kungl.

Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, för prövning och fastställelse.

Detsamma gäller ändring av plan (2 §). För planläggning, ledning

och samordning av sin verksamhet enligt 1054 års lag skall landstingskommunen

eller staden utse en centralstyrelse (6 §).

Den undervisning och vård av psykiskt efterblivna, för vilken landstingen

och städerna inte svarar, ankommer i princip på staten och ombesörjs dels

på särskilda statliga mentalsjukhus, dels på vissa andra institutioner, som

ägs av staten eller till vilkas drift staten bidrar enligt särskilda avtal. Omhändertagande

på mentalsjukhus sker med stöd av sinnessjuklagen den 19

september 1929 (nr 321), som i tillämpliga delar gäller även för sinnesslöa

(7 §). De särskilda statliga mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna är

Västra Marks sjukhus i Örebro, Västra Ny sjukhus i Motala, del av Källshagens

sjukhus i Vänersborg, Salberga sjukhus i Sala och VipehoLms sjukhus

i Lund. Efterblivna barn med svårare beteenderubbningar undervisas på

statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Laxå samt på två enskilda skolhem,

Sävstaholm och Söderhaga. Flertalet av de höggradigt vanföra psykiskt

efterblivna vårdas på Kronprinsessan Victorias kustsanatorium (KVK) och

Sollefteå vårdhem. Vid KVK bedrivs också särskoleundervisning. Vården

av psykiskt efterblivna blinda och döva äger i huvudsak rum på två statliga

arbetshem, ett i Lund för blinda (Annetorpshemmet) och ett i Finspång för

döva (Mogårdshemmet). Undervisningen av blinda och döva psykiskt efterblivna

barn regleras numera av skollagen den 6 juni 1962 (nr 319) i dess

lydelse enligt lag den 3 juni 1965 (nr 247) och äger rum i sådana statliga

specialskolor som avses i 2 a § skollagen.

överförandet den 1 januari 1967 av huvudmannaskapet för mentalsjukvården

från staten till landstingen innebär att även undantagen från landstingskommunernas

och de landstingsfria städernas ansvar för undervisning

och vård av psykiskt efterblivna slopas utom i fråga om undervisning i specialskola

av psykiskt efterblivna barn med syn- eller hörselskada. Vidare

skall Vipeholms sjukhus förbli statligt till den 1 januari 1970 (prop. 1963:

171, SU 210, rskr 403; prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220).

Enligt sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 2A2) åligger det i princip landstingskommunerna

och de landstingsfria städerna att ombesörja öppen och

sluten sjukvård (3 §). Bestämmelserna i lagen gäller inte sådan vård av psykiskt

efterblivna, varom är särskilt stadgat (1 § 3 mom.). I landstingskommunerna

och de nämnda städerna utövas ledningen av den sjukvårdande

verksamheten enligt lagen av en sjukvårdsstyrelse (9 § 1 inom.). Närmast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966

under denna styrelse förvaltas sjukhus av en direktion. Sjukvårdsstyrelsen

kan utgöra direktion (It § 1 mom.). Lagen innehåller vidare bestämmelser

om administrativ chefspersonal och läkare. Om intagning på sjukhus och

utskrivning därifrån beslutar enligt huvudregeln den läkare, som är ansvarig

för sjukvården där (24 § och 16 § 1 och 2 mom.). På sjukhus får bara

den tas in som behöver vård eller observation där (25 § 1 mom.). Intagning

och kvarhållande på sjukhus mot en patients vilja kan inte grundas på sjukvårdslagen.

Lagen den 16 juni 1966 (nr 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård

i vissa fall träder i kraft den 1 januari 1967, då sinnessjuklagen upphör att

gälla. Enligt den nya lagen kan en psykiskt sjuk person i vissa fall oberoende

av eget samtycke tas in och hållas kvar på sjukhus för att han skall få psykiatrisk

vård. Lagen innehåller också bestämmelser om utskrivning, besvär

m. m. Enligt 1 § är lagen tillämplig även på psykisk abnormitet som inte är

psykisk sjukdom eller psykisk efterblivenhet. I övergångsbestämmelserna

föreskrivs emellertid, att psykisk efterblivenhet i princip skall jämställas

med psykisk sjukdom vid lagens tillämpning tills Kungl. Maj :t bestämmer

annat.

Med hänsyn till vad jag nu anfört behövs vissa ändringar i 1954 års lag.

1 betänkandet Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade (SOU 1966:9)

har föreslagits att en ny lag skall ersätta 1954 års lag. Jag räknar med att

ny lagstiftning på grundval av betänkandet skall kunna träda i kraft den 1

januari 1968. Därför bör nu endast göras sådana ändringar i 1954 års lag

och i övrigt, som är nödvändiga på grund av huvudmannaskapsreformen.

Dessa ändringar är inte avsedda att föregripa det slutliga ställningstagandet

till förslagen i det nyssnämnda betänkandet.

Som framgått av det anförda medför huvudmannaskapsreformen att 4 §

1954 års lag måste upphävas. Dessutom måste 1 § andra stycket ändras. I

2 § bör göras en erinran om det statliga huvudmannaskapet för undervisning

av vissa psykiskt efterblivna i specialskola enligt skollagen.

Ansvaret för de särskilda statliga mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna

skall övertas av landstingen den 1 januari 1967, för Vipeholms sjukhus

dock först senare. För de sjukhus som landstingen sålunda övertar behövs

nya organisatoriska bestämmelser. Vidare skall sinnessjuklagen den 1

januari 1967 ersättas av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i

vissa fall. Sistnämnda lag omfattar tills vidare i princip även psykiskt efterblivna.

Denna ordning bör övergångsvis bestå. De särskilda mentalsjukhusen

för psykiskt efterblivna bör inordnas under sjukvårdslagen när de blir landstingskommunala.

De kommer alltså då att ingå i vederbörande landstingskommuns

sjukvårdsorganisation. Den organisatoriska lösningen på längre

sikt vill jag, som jag tidigare framhållit, lämna öppen. Det är dock betydelsefullt

att psykiskt efterblivna, som bereds sluten psykiatrisk vård väsentligen

på grund av sin efterblivenhet, tas in på något av de nuvarande särskilda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966

mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna. Med hänsyn till att den nya ordningen

är ell provisorium bör Kungl. Maj :t få rätt att meddela från sjukvårdslagen

avvikande föreskrifter i fråga om dessa anstalter.

På grundval av det anförda förordar jag, att undantaget från tillämpningsområdet

för 1954 års lag i 1 § andra stycket ändras så, att det kommer

att omfatta dem som erhåller sluten psykiatrisk vård eller är utskrivna på

försök enligt 19 § lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

Förstnämnda kategori utgörs av dels dem som får psykiatrisk sjukhusvård

enligt den fria intagningsformen, dels dem som bereds sådan vård med

stöd av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Den enda

ändring i sjukvårdslagen som behövs är ett andra stycke i 1 § 3 mom. av

innebörd, att Kungl. Maj :t i fråga om sådan vård av psykiskt efterblivna,

som inte regleras av 1954 års lag, kan meddela föreskrifter som avviker

från bestämmelserna i sjukvårdslagen.

Ett starkt behov av samarbete mellan sjukvårdsorganisationen och organisationen

enligt 1954 års lag föreligger när det gäller utskrivning av psykiskt

efterblivna från sluten psykiatrisk vård. Vanligen torde det vara fråga

om utskrivning från sjukhus, som tidigare utgjort särskilt statligt mentalsjukhus

för psykiskt efterblivna. Utskrivningen skall, beroende på intagningsformen,

fr. o. nr. år 1967 äga rum antingen enligt sjukvårdslagen (24 §)

eller enligt lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (16—

20 §§). Enligt sistnämnda lag kan patient skrivas ut slutligt eller på försök.

Jag anser att överläkaren alltid bör samråda med centralstyrelsen i den

efterblivnes hemlandstingskommun, innan den efterblivne skrivs ut. Efter

slutlig utskrivning kan då centralstyrelsen vidta de åtgärder enligt 1954 års

lag som är befogade. Enligt de regler jag föreslår är emellertid den, som är

försöksutskriven enligt lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i

vissa fall, fortfarande undantagen från tillämpningsområdet för 1954 års

lag. Detta bör inte hindra att centralstyrelsen ger sjukhuset det biträde som

kan behövas för att försöksutskrivningen skall leda till avsett resultat.

Enligt 27 § sjukvårdslagen kan i princip den som driver sjukhus bestämma

efter vilka grunder och till vilket belopp vårdavgift skall erläggas. Vid

vissa av de särskilda statliga mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna skall

f. n. vårdavgifter inte erläggas för patienter under 21 år. Jag förutsätter

att avgiftsfrihet i vissa fall tillämpas även i fortsättningen. Särskilda föreskrifter

i fråga om avgifter kan meddelas av Kungl. Maj :t med stöd av 1 §

3 mom. sjukvårdslagen.

De övriga anstalterna för sådana psykiskt efterblivna, som hittills varil

undantagna från landstingskommunernas huvudmannaskap, synes övergångsvis

kunna inordnas under 1954 års lag. De kombinerade skol- och

yrkeshemmen på Salbohed och i Laxå torde därvid böra bli plananstalter,

liksom Sollefteå vårdhem samt Annetorps- och Mogårdsheminen. De båda

senare bör betraktas som arbetshem enligt 1954 års lag. Skolhemmen Sävsta
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1966

holm och Söderhaga är riksanstalter, dvs. sådana enskilda anstalter som i

särskild ordning godkänts för mottagande av efterblivna från hela riket (jfr

2 § fjärde stycket 1954 års lag). I fråga om KVK torde Kungl. Maj :t böra få

rätt att meddela särskilda bestämmelser. KVK bör enligt 1954 års lag betraktas

som en kombination av särskola och vårdhem. Verksamheten bör

bedrivas som hittills och KVK bör alltjämt vara en organisatorisk enhet.

Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att ge särskilda föreskrifter i fråga om

KVK bör lämpligen tas in i slutbestämmelserna till den nu föreslagna

ändringen i 1954 års lag.

Huvudmannaskapsreformen medför behov av regional samverkan mellan

landstingskommunerna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas samarbetsfrågan

när det gäller sådana plananstalter som kommer att ha hela riket som

upptagningsområde (närmast skol- och yrkeshemmen på Salbohed och i

Laxå samt Annetorps- och Mogårdsheinmen). Samma sak gäller de hittillsvarande

särskilda mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna. Vart och ett

av dessa sjukhus kommer också att i stor utsträckning få sina patienter från

hela landet. Som i annat interkommunalt samarbete torde värdlandstinget

och övriga landsting kunna finna lämpliga former för det nödvändiga samarbetet,

vid behov i samråd med huvudtillsynsmyndigheten.

De lagändringar jag nu förordat måste träda i kraft den 1 januari 1967.

De föranleder att huvudmännen får komplettera sina planer för undervisning

och vård av psykiskt efterblivna. Kungl. Maj:t bör äga bestämma den

tid inom vilken detta skall ske.

De psykiskt efterblivna, som landstingskommunerna den 1 januari 1967

övertar ansvaret för från staten, bör skrivas in vid särskola resp. vårdanstalt.

Detta skall naturligtvis gälla bara dem som omfattas av 1954 års lag i den

nya lydelsen. En efterbliven för vilken landstingskommun på grund av lagändringen

övertar vårdansvaret och som vid ikraftträdandet är intagen på

skol- eller yrkeshem eller vårdanstalt bör anses intagen där enligt 1954 års

lag. Den som vid ikraftträdandet — enligt särskilda bestämmelser härom

— på försök vistas utom något av skol- och yrkeshemmen på Salbohed och

i Laxå bör anses försöksutskriven enligt 1954 års lag.»

Lagrådet

Lagrådet, vars yttrande inhämtats över förslaget till lag angående ändring

i lagen den 4 juni 1954 (nr 483) om undervisning och vård av vissa psykiskt

efterblivna, har lämnat förslaget utan erinran.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75 år 1066

9

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

132.

Stockholm den 22 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Hamrin-Thorell, herr Kaijser,

fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Edström, Lennart Geijer och Dahlberg*;

från andra kammaren: fru Ekendahl, herrar Wiklund, Fredriksson,

Sundelin, fru Svensson, herrar Johansson i Skärstad, Jonsson och Åkerlind.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den It juni 195It a1 i texten