Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att skyldigheten enligt 1864 års förordning om utvidgad näringsfrihet att ställa säkerhet för skatt och andra liknande avgifter som villkor för tillstånd att driva näring skall upphävas för medborgare från nordiska länder». Gällande bestämmelser För fysisk person, som icke är svensk medborgare, gäller i avseende på rätten till näringsutövning bestämmelserna i 25—31 §§ förordningen den 18 juni 186b angående utvidgad näringsfrihet.

1966-03-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:23, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att skyldigheten enligt 1864 års förordning om utvidgad näringsfrihet att ställa säkerhet för skatt och andra liknande avgifter som villkor för tillstånd att driva näring skall upphävas för medborgare från nordiska länder». Gällande bestämmelser För fysisk person, som icke är svensk medborgare, gäller i avseende på rätten till näringsutövning bestämmelserna i 25—31 §§ förordningen den 18 juni 186b angående utvidgad näringsfrihet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1966

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i villkoren

för medborgare i de nordiska länderna för tillstånd

att driva näring.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens första kammare

väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 229, av herr Lundberg och fru

Segerstedt Wiberg.

Motionen har i huvudsak följande innehåll.

Motionärerna erinrar om att 26 § näringsfrihetsförordningen stadgar

skyldighet för utlänning, som önskar erhålla tillstånd att utöva näring här

i landet, att ställa säkerhet för skatt och vissa andra avgifter. I en utredning

från år 1962 har föreslagits att denna skyldighet skall upphävas. Utredningen

har emellertid ännu ej föranlett någon åtgärd. Frågan hänger intimt

samman med de åtaganden som Sverige kan komma att få göra i frågan om

etableringsrätten i samband med deltagande i ett utvidgat handelspolitiskt

samarbete i Europa. Intet tyder emellertid på att de europeiska marknadsfrågorna

står inför sin snara lösning, och förslag till ny näringslagstiftning

synes ej komma att föreläggas riksdagen ännu på avsevärd tid. Motionärerna

anser det i detta läge vara önskvärt att reglerna om ställande av säkerhet

bryts ut och överses oavsett hur det blir med näringslagstiftningen i övrigt

vad gäller medborgare i övriga nordiska länder.

Motionärerna hemställer, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om att skyldigheten enligt 1864 års förordning om utvidgad näringsfrihet

att ställa säkerhet för skatt och andra liknande avgifter som

villkor för tillstånd att driva näring skall upphävas för medborgare från

nordiska länder».

Gällande bestämmelser

För fysisk person, som icke är svensk medborgare, gäller i avseende på

rätten till näringsutövning bestämmelserna i 25—31 §§ förordningen den

18 juni 186b angående utvidgad näringsfrihet. Enligt § 26 mom. 1 är utlännings

rätt att här i riket idka handels- eller fabriksrörelse, hantverk eller

annan hantering beroende av tillståndsprövning. Tillstånd att under kringresande

idka hantverk eller annan hantering söks i Stockholm hos överståthållarämbetet

och i övriga orter hos länsstyrelsen i det län, där hanteringen

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 3 avd. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1966

är avsedd att utövas. Övriga ansökningar prövas av Kungl. Maj :t. De villkor

som måste vara uppfyllda för att utlänning skall erhålla Kungl. Maj :ts tillstånd

till näringsutövning är enligt § 26 mom. 1 att han är myndig och att

han ställt vederhäftig borgen eller annan säkerhet för utskylder till staten

och kommunen under tre år. Enligt praxis krävs också att han ej är försatt

i konkurstillstånd. Särskilda regler gäller beträffande gårdfarihandel, realisation

och ambulatorisk hantverksrörelse (§ 26 mom. 2 och 3). Beträffande

drivande av masugn eller hytta, stångjärnsbruk, manufakturverk eller annan

inrättning, som avser tillgodogörande eller förädling av mineralrikets

alster och ej är att anse som hantverk, gäller enligt § 27 att ansökan om

Kungl. Maj :ts tillstånd skall vara åtföljd av bevis att vederbörande är myndig.

Säkerhet för utskylder skall förnyas, varje gång för en tid av tre år

(§ 28). Förseelse mot förordningen straffas med dagsböter (§§ 31 och 18).

Genom lagen den 3 juni 1955 om rätt för utländska bolag och föreningar

att idka näring här i riket har öppnats möjligheter för utländska bolag och

ekonomiska föreningar att här idka näring genom avdelningskontor med

självständig förvaltning (filial). Tillstånd meddelas av Kungl. Maj :t. Vid

ansökan skall fogas bl. a. vederhäftig borgen eller annan godtagbar säkerhet

för utskylder till stat och kommun under tre år.

Föreliggande utredning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1958 tillkallade chefen

för handelsdepartementet en utredningsman med uppdrag att på grundval

av näringsrättsutredningens år 1957 avgivna betänkande (stencilerat)

utarbeta förslag till en ny näringslagstiftning. Utredningsmannen avgav betänkande

den 28 mars 1962 (SOU 1962: 15) med förslag bl. a. till lag om

rätt för utlänningar och utländska företag att idka näring här i landet. Lagen

föreslås skola omfatta alla slag av näringsverksamhet och den avses vidare

skola gälla utom utlänningar, såväl utländska bolag och föreningar

som andra utländska juridiska personer. I princip skall tillstånd utgöra förutsättning

för rätt till näringsutövning. Vissa avsteg från denna princip

föreslås emellertid. Sålunda föreslås att utlänningar, som innehar bosättningstillstånd,

skall vara likställda med svenska medborgare i fråga om rätt

att idka näring. Vad beträffar frågan om säkerhet för skatter och vissa avgifter

anförs i betänkandet vissa statistiska uppgifter, som anses tyda på

att kravet på säkerhet icke haft större praktisk betydelse. Utredningsmannen

erinrar också om att beträffande åtskilliga näringar, som faller utanför

näringsfrihetsförordningen, inte gäller något krav på ställande av säkerhet

och att önskemål om införande härav ej yppats. I fortsättningen anför utredningsmannen

följande (s. 114).

Vidare måste hänsyn tagas till att källskattesystemet med successiva inbetalningar

av preliminär skatt reducerat möjligheterna för en utlänning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år W66

att undandraga sig skattebetalning genom att lämna landet. Visserligen är

riskerna icke helt eliminerade, eftersom en preliminär taxering kan bli för

låg, särskilt när en rörelse är nystartad. Om emellertid en utlänning bosatt

sig i riket och vill starta en rörelse här, finns anledning att räkna med att

han har för avsikt att kvarstanna. Normalt synes därför beträffande de här

bosatta utlänningarna icke behöva krävas att de ställer säkerhet. Det torde

vara tillfyllest, att det lägges i tillståndsmyndighetens hand, att om särskilda

skäl därtill föranleder, ålägga sådan utlänning att ställa säkerhet.

Detta kan vara motiverat, exempelvis därest utlänningen helt nyligen bosatt

sig i riket eller tidigare misskött sina skattebetalningar. Sådant åläggande

bör också kunna ifrågakomma om utlänning, som erhållit tillstånd utan

skyldighet att ställa säkerhet, sedermera eftersätter sina skyldigheter i

skattehänseende.

Beträffande utlänningar som icke är bosatta här i riket möter det däremot

betänkligheter att slopa hittills gällande ordning. Risken att de efter

en tid avbryter sin verksamhet här i riket utan att ha fullgjort sin skattskyldighet

får anses vara så beaktansvärd att kravet på säkerhet i princip

bör bibehållas, helst som det i regel saknas möjlighet att utomlands indriva

svensk skatt. Kravet på säkerhet bör dock icke vara ovillkorligt. Undantag

kan vara motiverade under särskilda förhållanden, exempelvis med hänsyn

till internationella överenskommelser.

Betänkandet har remissbehandlals. Vad gäller den nu aktuella frågan har

meningarna bland remissorganen varit delade. Åtskilliga remissorgan har

sålunda tillstyrkt utredningsmannens förslag medan andra ansett att kravet

på ställande av säkerhet för skatter m. m. som villkor för tillstånd att driva

näring bör helt slopas.

Betänkandet jämte remissyttrandena däröver övervägs för närvarande

inom Kungl. Maj :ts kansli. Arbetet bedrivs med sikte på att proposition skall

kunna föreläggas riksdagen under höstsessionen 1966.

Förslag i Nordiska rådet

Vid Nordiska rådets fjortonde session 1966 har från svensk sida genom

Ebon Andersson och Allan Hernelius väckts förslag (SAK A 55/e) med

hemställan att rådet ville rekommendera regeringarna att undersöka förutsättningarna

för att skapa en nordisk rättsgemenskap på näringslagstiftningens

område, innefattande enhetliga regler för rätten att driva näring i

vart och ett av de nordiska länderna.

I rådet har väckts medlemsförslag även om rättslig likställighet för nordiska

medborgare i fråga om yrkesfiske, om gemensam jordbrukspolitik,

om organisationen av nordiskt handelspolitiskt samarbete samt om harmonisering

av de yttre tullarna.

Samtliga de nämnda förslagen har behandlats i en av Nordiska rådet den

1 februari 1966 antagen rekommendation. I denna, som inte innefattar slutligt

ståndpunktstagande till förslagen, anförs bl. a. följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1966

Nordisk Råd rekommanderer regjeringene å klarlegge snarest — under

hensyntagen til bestrebelsene for å nå fram til et europeisk marked omfattende

flest mulig av de europeiske land —- forutsetningene for en samlet

utbygging av det nordiske 0konomiske samarbeid vedr0rende det ytre tollnivå,

jordbruks- og fiskeripolitikken, naeringslovgivningen, kapitaltilf0rslene

og handelspolitikken, samt klarlegge om denne utbygging av samarbeidet

kan skje på en slik måte åt fordeler og ulemper balanserer for hvert

enkelt land.

Lagstiftningen i Danmark, Finland, Island och Norge

Riksdagens upplysningstjänst har på begäran tillhandahållit uppgifter

angående lagstiftningen i Danmark, Finland, Island och Norge i vad gäller

förekomsten av krav på säkerhet för utskylder som villkor för tillstånd att

driva näring m. m. Av uppgifterna framgår bl. a. följande.

Svensk medborgare, som önskar driva handel, hantverk, industri o. dyl.

i Danmark har att ansöka om särskilt tillstånd för att få lösa s. k. näringsliv.

Något krav på att vederbörande ställer borgen eller annan säkerhet för

utskylder finns ej.

Utlänning, som vill idka handels- och fabriksrörelse eller annat näringsyrke

i Finland, har att göra ansökan därom hos länsstyrelse. Ansökan skall

åtföljas av intyg om att sökanden är myndig och äger god frejd samt av

vederhäftig borgen eller annan säkerhet för till stat och kommun under

tre år utgående utskylder.

Rätt för utlänning att driva näring i Norge erfordrar särskilt tillstånd.

Krav på borgen för statliga eller kommunala utskylder förekommer ej. Likartade

förhållanden råder i Island.

Utskottet

Enligt bestämmelse i 1864 års förordning om utvidgad näringsfrihet är

utlännings rätt att här i riket idka handels- eller fabriksrörelse, hantverk

eller annan hantering beroende av tillståndsprövning. Ansökningar om tillstånd

prövas med visst undantag av Kungl. Maj :t. Vid ansökan skall fogas

bl. a. vederhäftig borgen eller annan säkerhet för utskylder till staten och

kommunen under tre år. Ny säkerhet skall ställas vart tredje år så länge

vederbörande önskar begagna sig av tillståndet. Förseelse mot förordningen

straffas med dagsböter.

I motionen hemställs att skyldigheten att ställa ifrågavarande borgen eller

annan säkerhet skall upphävas såvitt avser medborgare från nordiska länder.

Som framgår av den inledande redogörelsen har särskilt tillkallad utredningsman

år 1962 avlämnat betänkande med förslag till en ny näringslagstiftning.

Förslaget berör även utlänningars och utländska företags rätt att

idka näring här i landet. I fråga om skyldigheten att ställa säkerhet för

utskylder innebär förslaget en uppmjukning av nu gällande bestämmelser.

Utlänning, som är bosatt här i riket, skall sålunda endast efter prövning i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 23 år 1966

varje särskilt fall kunna åläggas att ställa dylik säkerhet. Betänkandet har

remissbeliandlats. Remissorganen har tillstyrkt eller lämnat utredningsmannens

förslag i den del varom nu är fråga utan erinran eller också föreslagit

att skyldigheten att ställa säkerhet skall helt upphävas. Betänkandet

och remissvaren däröver övervägs för närvarande inom Kungl. Maj :ts kansli.

Arbetet bedrivs med sikte på att proposition med förslag till ny näringslagstiftning

skall föreläggas riksdagen under höstsessionen innevarande år.

Även den av motionärerna aktualiserade frågan torde därvid komma att

prövas. Med hänsyn härtill är någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen

inte påkallad.

Utskottet får således hemställa,

att förevarande motion, I: 229, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson*, Svante

Kristiansson, Erik Jansson, Åkesson, Wirmark* och Lidgard;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg*, fru

Torbrink, herrar Johansson i öckerö, Svenning, Franzén i Träkumla* och

Krönmark.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.