Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t ''proposition angående bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna m. in. i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet.

1966-04-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t ''proposition angående bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna m. in. i vad propositionen hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 30 år 1966

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t ''proposition angående bidrag

till de svenska utlandsförsamlingarna m. in. i vad propositionen

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje

lagutskottet.

Genom en den 11 februari 1966 dagtecknad proposition, nr 34, vilken såvitt

avser anslag ur kyrkofonden hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje

lagutskottet samt i övrigt hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet, föreslagit

riksdagen, såvitt nu är i fråga, att medgiva

a) att bidrag ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1966 tills vidare

utgår till de svenska utlandsförsamlingarna för avlönande

av kyrkomusiker, som är anställda i församlingarna;

b) att medel ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1966 tills

vidare utgår för avlönande av ytterligare två stiftsadjunkter,

avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige;

c) att 16 bidrag om vartdera 25 100 kr. ur kyrkofonden årligen

fr. o. m. den 1 juli 1966 tills vidare utgår till svenska

kyrkans sjömansvårdsstyrelse för avlönande av präster, som är

anställda i styrelsens tjänst i utlandet;

d) att bidrag ur kyrkofonden för budgetåret 1966/67 utgår

till Svenska diakonsällskapet med högst 60 000 kr. till bestridande

av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet;
e)

att det i 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond angivna

anslaget till extra utgifter fr. o. m. den 1 juli 1966 tills vidare

utgår med 100 000 kr. för budgetår.

Propositionens huvudsakliga innehåll såvitt avser anslag ur kyrkofonden

I propositionen behandlas ett antal frågor om anslag ur kyrkofonden. Sålunda

föreslås att bidrag skall utgå ur denna till avlöning av utlandsförsamlingarnas

kyrkomusiker. Anslag skall vidare utgå till två nya tjänster som stiftsadjunkt.

Tjänstinnehavarna skall utöva sin verksamhet bland inflyttade finskspråkiga

personer. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås

för budgetåret 1966/67 utgå med 60 000 kr. Förslag framläggs också om avlöningsbidrag

till ytterligare en sjömanspräst. Slutligen föreslås kyrkofondsanslaget

till extra utgifter uppräknat med 20 000 kr.

Från propositionen återger utskottet här nedan endast departementschefens

uttalanden såvitt nu är i fråga. I övrigt hänvisas till propositionen s. 30—37.

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 30 år 1966

Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

Departementschefen

Vad slutligen angår frågan huruvida de föreslagna bidragen bör bestridas ur

kyrkofonden eller av statsmedel kan jag inte biträda den sakkunniges

uppfattning att alla ändamål kan tillgodoses med kyrkofondsmedel. I

enlighet med den uppfattning som kammarkollegiet, statskontoret och domkapitlet

i Uppsala har gett uttryck åt synes kyrkofondsmedel böra komma i fråga

endast för bidrag till avlönande av utlandsförsamlingarnas kyrkomusiker. Däremot

skulle det onekligen strida mot de principer som nu tillämpas för kyrkofondens

användning att ta i anspråk sådana medel för bidrag till löner åt församlingarnas

kontorsbiträden och kyrkvaktmästare. Detta senare bidrag bör

därför tills vidare bestridas av statsmedel liksom gottgörelsen till Londonförsamlingen

för förlorad inkomst av skeppsavgifter.

Beträffande frågan huruvida statsmedel eller kyrkofondsmedel skall användas

till bidraget för församlingarnas kontorsbiträden och kyrkvaktmästare samt

till den särskilda gottgörelsen till Londonförsamlingen vill jag erinra om att 1963

års kyrkomöte (skr nr 33) gjort framställning om utredning rörande kyrkofondens

karaktär och användning. Avsikten är att 1958 års utredning kyrka-stat

i samband med sitt utredningsuppdrag skall verkställa den av kyrkomötet begärda

utredningen. Sedan utredningen har verkställts, kan frågan om vilka medel

som skall användas för nyss berörda ändamål tas upp till förnyad prövning.

Jag förordar alltså att det av mig föreslagna bidraget till avlönande av utlandsförsamlingarnas

kyrkomusiker bestrids ur kyrkofonden. Bidraget i fråga

torde kunna utgå ur fonden jämlikt 6 § andra stycket 9) kyrkofondslagen.

Någon ny särskild bestämmelse i samma lag för detta i och för sig ganska begränsade

ändamål finner jag med andra ord inte behövlig. Vidare förordar jag

att de av mig likaså föreslagna bidragen på 50 000 kr. till kontorsbiträden och

kyrkvaktmästare hos församlingarna samt på 25 000 kr. till gottgörelse åt Londonförsamlingen

bestrids av statsmedel. Till följd härav torde ett särskilt anslag

på (50 000 + 25 000 =) 75 000 kr. till bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

böra uppföras på riksstaten.

Inrättande av särskilda prästtjänster för finskspråkiga personer

i Sverige

Departementschefen

Inflyttningen av finsktalande personer till Sverige har under senare år påtagligt

ökat. Denna inflyttning har för vårt land inneburit ett välkommet tillskott

av arbetskraft. Från olika synpunkter finner jag det naturligt att frågan om

den andliga vården för dessa inflyttade ägnas uppmärksamhet. Liksom kammarkollegiet

anser jag att åtgärder nu bör vidtas för att förbättra möjligheterna för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 30 år 1966 3

denna befolkningsgrupp att bli betjänad på finska språket i fråga om gudstjänst

och själavård.

Kammarkollegiet har föreslagit, att fyra nya tjänster som förste stiftsadjunkt

skall inrättas för detta ändamål med placering i Västerås, Eskilstuna, Göteborg

och Malmö. Tjänstinnehavarna skulle därvid vara skyldiga att tjänstgöra även

i ett eller två angränsande stift. Jag finner anknytningen till stiftsadjunktsorganisationen

lämplig och förordar en lösning av frågan efter denna linje. Detta

innebär, att kostnaderna skall bestridas ur kyrkofonden. Jag är emellertid inte

beredd att följa kollegiets förslag i fråga om antalet tjänster utan finner mig

böra föreslå endast två nya tjänster. Kungl. Maj:t bör äga bestämma dessa

stiftsadjunkters stationeringsorter och tjänstgöringsområden. Tjänsternas lönegradsplacering

torde få prövas i annat sammanhang.

De frågor som rör behörigheten till tjänsterna och formerna vid tillsättning

och utfärdande av tjänstgöringsföreskrifter är inte av den art att de kräver riksdagens

medverkan. Jag vill dock i detta sammanhang uttrycka den uppfattningen,

att präster i Finlands evangelisk-lutherska kyrka bör ha möjlighet att

efter dispens i varje särskilt fall uppehålla dessa tjänster.

Kostnaderna för de föreslagna stiftsadjunkternas reseersättningar bör utgå ur

kyrkofonden i likhet med vad som gäller för andra stiftsadjunkter. Det synes

lämpligt att närmare utreda huruvida reseersättningarna åt stiftsadjunkter för

finsktalande bör begränsas till vissa maximibelopp.

Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Departementschefen

Budgetåret 1962/63 utgick tolv bidrag ur kyrkofonden till avlönande av sjömanspräster.

Med hänsyn till ökning i omfattningen av sjömansvårdsstyrelsens

verksamhet och inrättande av nya sjömansprästtjänster har därefter antalet

bidrag utökats till för närvarande 15. Omfattningen av styrelsens verksamhet

har emellertid fortsatt att öka och sjömanspräster har anställts på ytterligare

platser, bl. a. Yokohama. Jag föreslår därför, att fr. o. m. budgetåret 1966/67

skall få utgå bidrag till ännu en sjömanspräst.

Bidragsbeloppen höjdes den 1 juli 1965 från tidigare 20 400 kr. till 25 100 kr.

Av höjningen avsågs 1 700 kr. belöpa på löneförhöjningar, medan 3 000 kr. motsvarade

kostnader för pensions- och grupplivförsäkringsavgifter. Jag är inte nu

beredd tillstyrka en ytterligare höjning.

Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet

Departementschefen

Någon höjning av ifrågavarande bidrag är jag inte beredd tillstyrka. Jag föreslår,

att bidrag till den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet även för

budgetåret 1966/67 får utgå med högst 60 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 30 år 1966

Anslaget ur kyrkofonden till extra utgifter

Departementschefen

På grund av ökat medelsbehov och inträffade kostnadsökningar erfordras en

viss uppräkning av anslaget till extra utgifter och jag föreslår därför en höjning

av detta anslag med 20 000 kr. till 100 000 kr.

Utskottet

I förevarande proposition behandlas bl. a. ett antal frågor om anslag ur kyrkofonden.

Sålunda föreslås att bidrag skall utgå ur denna till avlöning av utlandsförsamlingarnas

kyrkomusiker och till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet.

Förslag framläggs också om avlöningsbidrag till ytterligare en sjömanspräst,

och kyrkofondsanslaget till extra utgifter föreslås bli uppräknat med

visst belopp. Slutligen föreslås att anslag skall utgå till två nya tjänster som

stiftsadjunkter. Dessa tjänsteinnehavare skall utöva sin verksamhet bland inflyttade

finskspråkiga personer.

I fråga om de sistnämnda tjänsterna vill utskottet anföra följande. Såsom

framgår av den tidigare redogörelsen har inflyttningen av finsktalande personer,

som utgör den största utländska befolkningsgruppen i Sverige, under senare år

påtagligt ökat. För landets vidkommande har den, såsom i propositionen framhålles,

inneburit ett välkommet tillskott av arbetskraft. I likhet med departementschefen

anser utskottet att åtgärder nu bör vidtas för att förbättra möjligheterna

för denna befolkningsgrupp att bli betjänad på finska språket i fråga

om gudstjänst och själavård. Kammarkollegiet har ansett att fyra nya tjänster

borde inrättas medan departementschefen funnit sig böra föreslå endast två.

Utskottet, som hyser förståelse för de med den ökade invandringen förenade

problemen på området, anser sig emellertid icke nu ha anledning till erinran

mot departementschefens ställningstagande. Utskottet förutsätter dock att

Kungl. Maj:t ägnar frågan fortlöpande uppmärksamhet och, om skäl därtill föranleder,

vidtar erforderliga åtgärder.

Mot vad i övrigt förelagits i propositionen i vad den avser anslag ur kyrkofonden

har utskottet intet att erinra.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, såvitt nu är i fråga, bifalla förevarande

proposition, nr 34.

Stockholm den 14 april 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson*, Svante Kristiansson, Erik

Jansson, Åkesson, Herbert Larsson och Lidgard;

från andra kammaren: herrar Levin, Nyberg, fru Torbrink, herrar Grebäck*,

Persson i Tandö, Hamrin i Kalmar*, Bengtson i Solna och fru Ekroth.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1966

600406

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vad som är fast egendom. s. 1 i texten