Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lotteriförordningen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Karlsson, Helge, m.fl. och nr 81 i andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m.fl.
1966-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1966:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lotteriförordningen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Karlsson, Helge, m.fl. och nr 81 i andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m.fl.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966
1
Nr 36
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lotteriförordningen.
Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott
hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Karlsson, Helge,
m.fl. och nr 81 i andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m.fl.
I motionerna, som är likalydande, erinras om att 3 § a) lotteriförordningen
som villkor för att lotteri skall få anordnas efter anmälan hos polismyndighet
upptar bl. a. att anmälan icke avser anordnande vid samma
tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000
kronor. Då beloppet varit oförändrat sedan år 1949 och penningvärdet sedan
dess förändrats avsevärt anser motionärerna att en höjning av beloppet
är välmotiverad. De hänvisar i sammanhanget till att många idrottsorganisationer
och organisationer med annan ungdomsfostrande verksamhet på
sina program är beroende av inkomster från lotterier.
Motionärerna hemställer »att 3 § lotteri förordningen erhåller sådan
ändrad lydelse att beloppet 3 000 kronor ändras till 5 000 kronor».
Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisar utskottet till motionen
II: 81.
Över motionerna har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat utlåtande från rikspolisstyrelsen. På begäran av utskottet har yttrande
därjämte avgetts av Sveriges riksidrottsförbund.
Gällande bestämmelser m. m.
Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939.
Enligt 1 § förordningen får lotteri om penningar eller penningars värde icke
utan tillstånd av Kungl. Maj:t anordnas för allmänheten i andra fall eller i
annan ordning än som stadgas i förordningen.
Såsom lotteri anses enligt paragrafen varje företag, i vilket efter lottning,
gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende
anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre
värde än det, som erhålles av varje deltagare. Marknads- och tivolinöjen,
såsom mekaniska spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor,
vilka är förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skall betraktas
såsom lotterier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt.
Enligt 2 § och 3 § a) lotteriförordningen kan lotteri i vissa fall få an83S3
oo Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 3 avd. Nr 36
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 dr 1966
ordnas efter anmälan hos polismyndighet. Enligt 2 §, som närmast har
avseende å smärre lotterier av typen tivolinöjen, gäller såsom förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning
till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål,
att lotteriet bedrivs allenast inom för tillställningen avsett område, att
vinsterna uteslutande utgöres av varor eller anvisningar, gällande såsom
betalningsmedel allenast inom nämnda område, att värdet å högsta vinsten
icke överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor,
15 kronor, att vinstfördelningen äger rum i omedelbar anslutning till deltagande
i lotteriet, samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats,
denna icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor,
1 krona.
Enligt 3 § a) må lotteri, i vilket insatser och vinster är till antal och storlek
bestämda enligt uppgjord plan, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna
icke är för handen, anordnas efter anmälan hos polismyndighet under förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för
välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att lotteriet bedrivs allenast
inom för tillställningen avsett område, att vinsterna icke till större del
än som motsvarar därå belöpande skatt utgörs av penningar eller värdepapper,
att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål,
till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed lotteriet är
anordnat, samt att anmälan icke avser anordnande vid samma tillställning
av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kronor.
I 3 § b) och c) öppnas möjligheter att efter tillstånd anordna lotteri,
i vilket insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt uppgjord
plan. Sålunda gäller enligt b) för annan ort än Stockholms stad att polismyndigheten
kan ge tillstånd till lotteri, under förutsättning att lotteriet anordnas
till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål
eller för partipolitisk verksamhet eller understöd och uppmuntran åt
svenska konstidkare, att lotteriet bedrivs allenast inom polismyndighetens
förvaltningsområde, att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå
belöpande skatt utgörs av penningar eller värdepapper, samt att insatserna
icke uppgår till högre sammanlagt belopp än 5 000 kronor. Enligt c) kan
länsstyrelse meddela lotterilillstånd under förutsättning att lotteriet anordnas
till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål
eller för partipolitisk verksamhet eller understöd och uppmuntran åt
svenska konstidkare, att lotteriet bedrivs allenast inom länet, att vinsterna
icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgörs av penningar
eller värdepapper, samt att insatserna, stämpelavgift däri ej inbegripen,
icke uppgår till högre sammanlagt belopp än 50 000 kronor.
Enligt 4 § äger tillståndsmyndigheten vid meddelande av tillstånd föreskriva
de närmare villkor samt meddela de kontroll- och ordningsföreskrifter,
vartill omständigheterna kan ge anledning. Likaledes äger polismyn
-
3
Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966
digheten i fråga om anmälningslotterier föreskriva erforderliga kontrolloch
ordningsföreskrifter. Vid meddelandet av sådana föreskrifter skall tillses
att lotteriet icke mer än nödigt betungas.
Maximibeloppet enligt 3 § a) lotteriförordningen har efter förordningens
tillkomst år 1939 ändrats vid ett tillfälle. Härom må nämnas följande.
I förordningen i dess ursprungliga lydelse var beloppet bestämt till 1 090
kronor. Det höjdes därefter år 1949 till 3 000 kronor i samband med att i
decentraliserande syfte en viss omfördelning av lotteriärenden skedde mellan
de myndigheter som handlade sådana. Bl.a. överfördes från lansstyrelserna
till polismyndigheterna rent lokala lotterier med en insatssumma icke
överstigande 5 000 kronor. Till grund för ändringarna i förordningen låg
en av decentraliseringsutredningen avlålen promemoria. Beträffande det i
3 g a) angivna maximibeloppet anförde utredningen, att om avseende
fästes allenast vid penningvärdet, gränsen torde böra sättas till 2 000 kronor.
Visserligen kunde fog finnas för att höja beloppet ytterligare. Då
emellertid med hänsyn till den föreslagna tillståndsprövningen hos polismyndighet
något särskilt praktiskt behov av en större höjning icke syntes
kunna åberopas stannade utredningen för det sistnämnda beloppet.
Departementschefen anslöt sig i propositionen (1949: 97) till utredningens
förslag.
Första lagutskottet anförde i sitt utlåtande (1949:27) bl.a. följande.
Enligt utskottets mening torde det, oaktat nämnda tillståndsprövning,
vara av intresse för anordnarna av ifrågavarande lotterier att det generella
tillståndet enligt 3 g a) utvidgas. Anmälningsförfarandet ställer sig nämligen
som regel något billigare. Lösen- och stämpelavgifter m.fl. kostnader
för tillståndsresolution bortfalla. Vidare plåga de i 4 g upptagna reglerna
om meddelande av kontrollföreskrifter tillämpas på ett för anmälnmgslotterierna
mindre betungande sätt än för övriga lotterier. Kontrollant förordnas
exempelvis ofta icke för de förra. På grund härav torde det finnas
skäl att höja den i 3 g a) angivna värdegränsen ulöver vad som motsvarar
penningvärdets förändringar. En dylik höjning bör med hänsyn till de i
lagrummet uppställda stränga villkoren kunna ske ulan risk för missbruk
Höjningen bör emellertid icke göras större än som motsvarar ett praktiskt
behov och får ej heller medföra, att den med tillståndsgivningen avsedda
kontrollen över lotterierna nämnvärt inskränkes. En lämplig avvägning
svncs kunna vinnas genom att bestämma gränsen till 3 000 kronor.
Utlåtandet godkändes av riksdagen.
Någon ändring av det ifrågavarande maximibeloppet har inte skett etter
år 1949.
Det må nämnas, att även maximibeloppet för tillstånd av polismyndigheten
enligt 3 g b) har kvarstått oförändrat sedan år 1949.
Maximibeloppet för länsstyrelsens prövning enligt 3 g c) har däremot
höjts från lä 000 kronor år 1949 till 30 000 kronor år 1952 och slutligen
till nu gällande 50 000 kronor år 1959.
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966
Offentlig utredning
Chefen för handelsedepartementet har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 31 januari 1964 tillkallat sakkunniga för att utreda tillsynen över
lotteriverksamheten. Enligt direktiven (riksdagsberättelsen år 1965 s. 347
ff) bör de sakkunniga pröva även frågan om en eventuell jämkning av beloppsgränserna
i lotteriförordningen med hänsyn till bl. a. penningvärdeförändringen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
Remissyttrandena
Rikspolisstyrelsen förklarar sig icke ha anledning till erinran mot den
föreslagna ändringen av lotteriförordningen med hänsyn till att polismyndigheten
för ifrågavarande lotterier äger meddela erforderliga kontroll- och
ordningsföreskrifter.
Riksidrottsförbundet tillstyrker motionen. Förbundet framhåller att de
s. k. anmälningslotterierna har stor betydelse för bestridandet av kostnaderna
för de lokala idrottsorganisationernas arbete. En ändring av lotteriförordningen
i enlighet med motionerna skulle därför hälsas med stor tillfredsställelse
inom idrottsrörelsen.
Utskottet
Enligt bestämmelse i 3 § lotteriförordningen får lotteri i vissa fall anordnas
efter anmälan till polismyndighet. Som förutsättning härför gäller bl. a.
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande,
kulturellt eller allmännyttigt ändamål samt att anmälan inte avser anordnande
vid samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt
belopp än 3 000 kronor. Polismyndigheten kan även meddela tillstånd
till vissa lokala lotterier, därest insatserna inte överstiger 5 000 kronor.
I motionerna föreslås att värdegränsen för s. k. anmälningslotterier skall
höjas till 5 000 kronor.
Den ifrågavarande värdegränsen 3 000 kronor har varit oförändrad sedan
år 1949. Penningvärdet har sedan dess förändrats i avsevärd mån.
Gränsen mellan s. k. anmälningslotterier och lotterier som erfordrar tillstånd
av polismyndigheten har därför successivt förskjutits så att tillstånd
krävs i betydligt större omfattning än som avsetts vid bestämmelsernas
tillkomst. Förhållandet medför olägenheter för anordnare av ifrågavarande
lotterier såsom idrottsföreningar och andra organisationer med ungdomsfostiande
verksamhet pa sina program. Utskottet hyser därför sympati för
motionerna och anser att frågan om höjning av värdegränsen bör överTägas.
Såsom ovan framgår har de nämnda förhållandena även uppmärk
-
Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966 5
sammats av Kungl. Maj :t. I direktiven för den år 1964 tillsatta utredningen
rörande tillsynen över lotteriverksamhet har sålunda uttalats att de sakkunniga
bör pröva frågan om en eventuell jämkning av beloppsgränserna
i lotteriförordningen med hänsyn till bl. a. penningvärdeförändringen. Vad
motionärerna anfört bör lämpligen prövas i detta sammanhang. Utskottet
anser därför att motionerna bör överlämnas till den nämnda utredningen.
Utskottet får således hemställa,
att förevarande motioner, 1:44 och 11:81, icke måtte föranleda
annan riksdagens åtgärd än att riksdagen i skrivelse till
Ivungl. Maj :t hemställer att motionerna jämte detta utlåtande
överlämnas till utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamhet.
Stockholm den 21 april 1966
På tredje lagutskottets vägnar:
HANS LEVIN
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Svante Kristiansson, Erik Jansson,
Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Herbert Larsson, Gunnar Pettersson*, Lidgard
och Torsten Hansson;
från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg*, fru
Torbrink*, herrar Grebäck*, Hedin*, Svanberg och From.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:166 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om kontroll över rulettspelverksamhet. a1 i texten