Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lotteriförordningen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Karlsson, Helge, m.fl. och nr 81 i andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m.fl.

1966-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lotteriförordningen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Karlsson, Helge, m.fl. och nr 81 i andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m.fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i lotteriförordningen.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till lagutskott

hänvisade motioner, nr 44 i första kammaren av herr Karlsson, Helge,

m.fl. och nr 81 i andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m.fl.

I motionerna, som är likalydande, erinras om att 3 § a) lotteriförordningen

som villkor för att lotteri skall få anordnas efter anmälan hos polismyndighet

upptar bl. a. att anmälan icke avser anordnande vid samma

tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000

kronor. Då beloppet varit oförändrat sedan år 1949 och penningvärdet sedan

dess förändrats avsevärt anser motionärerna att en höjning av beloppet

är välmotiverad. De hänvisar i sammanhanget till att många idrottsorganisationer

och organisationer med annan ungdomsfostrande verksamhet på

sina program är beroende av inkomster från lotterier.

Motionärerna hemställer »att 3 § lotteri förordningen erhåller sådan

ändrad lydelse att beloppet 3 000 kronor ändras till 5 000 kronor».

Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisar utskottet till motionen

II: 81.

Över motionerna har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat utlåtande från rikspolisstyrelsen. På begäran av utskottet har yttrande

därjämte avgetts av Sveriges riksidrottsförbund.

Gällande bestämmelser m. m.

Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939.

Enligt 1 § förordningen får lotteri om penningar eller penningars värde icke

utan tillstånd av Kungl. Maj:t anordnas för allmänheten i andra fall eller i

annan ordning än som stadgas i förordningen.

Såsom lotteri anses enligt paragrafen varje företag, i vilket efter lottning,

gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende

anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre

värde än det, som erhålles av varje deltagare. Marknads- och tivolinöjen,

såsom mekaniska spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor,

vilka är förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skall betraktas

såsom lotterier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt.

Enligt 2 § och 3 § a) lotteriförordningen kan lotteri i vissa fall få an83S3

oo Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 3 avd. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 dr 1966

ordnas efter anmälan hos polismyndighet. Enligt 2 §, som närmast har

avseende å smärre lotterier av typen tivolinöjen, gäller såsom förutsättning

att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning

till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål,

att lotteriet bedrivs allenast inom för tillställningen avsett område, att

vinsterna uteslutande utgöres av varor eller anvisningar, gällande såsom

betalningsmedel allenast inom nämnda område, att värdet å högsta vinsten

icke överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor,

15 kronor, att vinstfördelningen äger rum i omedelbar anslutning till deltagande

i lotteriet, samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats,

denna icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor,

1 krona.

Enligt 3 § a) må lotteri, i vilket insatser och vinster är till antal och storlek

bestämda enligt uppgjord plan, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna

icke är för handen, anordnas efter anmälan hos polismyndighet under förutsättning

att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för

välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, att lotteriet bedrivs allenast

inom för tillställningen avsett område, att vinsterna icke till större del

än som motsvarar därå belöpande skatt utgörs av penningar eller värdepapper,

att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål,

till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed lotteriet är

anordnat, samt att anmälan icke avser anordnande vid samma tillställning

av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kronor.

I 3 § b) och c) öppnas möjligheter att efter tillstånd anordna lotteri,

i vilket insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt uppgjord

plan. Sålunda gäller enligt b) för annan ort än Stockholms stad att polismyndigheten

kan ge tillstånd till lotteri, under förutsättning att lotteriet anordnas

till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål

eller för partipolitisk verksamhet eller understöd och uppmuntran åt

svenska konstidkare, att lotteriet bedrivs allenast inom polismyndighetens

förvaltningsområde, att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå

belöpande skatt utgörs av penningar eller värdepapper, samt att insatserna

icke uppgår till högre sammanlagt belopp än 5 000 kronor. Enligt c) kan

länsstyrelse meddela lotterilillstånd under förutsättning att lotteriet anordnas

till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål

eller för partipolitisk verksamhet eller understöd och uppmuntran åt

svenska konstidkare, att lotteriet bedrivs allenast inom länet, att vinsterna

icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgörs av penningar

eller värdepapper, samt att insatserna, stämpelavgift däri ej inbegripen,

icke uppgår till högre sammanlagt belopp än 50 000 kronor.

Enligt 4 § äger tillståndsmyndigheten vid meddelande av tillstånd föreskriva

de närmare villkor samt meddela de kontroll- och ordningsföreskrifter,

vartill omständigheterna kan ge anledning. Likaledes äger polismyn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966

digheten i fråga om anmälningslotterier föreskriva erforderliga kontrolloch

ordningsföreskrifter. Vid meddelandet av sådana föreskrifter skall tillses

att lotteriet icke mer än nödigt betungas.

Maximibeloppet enligt 3 § a) lotteriförordningen har efter förordningens

tillkomst år 1939 ändrats vid ett tillfälle. Härom må nämnas följande.

I förordningen i dess ursprungliga lydelse var beloppet bestämt till 1 090

kronor. Det höjdes därefter år 1949 till 3 000 kronor i samband med att i

decentraliserande syfte en viss omfördelning av lotteriärenden skedde mellan

de myndigheter som handlade sådana. Bl.a. överfördes från lansstyrelserna

till polismyndigheterna rent lokala lotterier med en insatssumma icke

överstigande 5 000 kronor. Till grund för ändringarna i förordningen låg

en av decentraliseringsutredningen avlålen promemoria. Beträffande det i

3 g a) angivna maximibeloppet anförde utredningen, att om avseende

fästes allenast vid penningvärdet, gränsen torde böra sättas till 2 000 kronor.

Visserligen kunde fog finnas för att höja beloppet ytterligare. Då

emellertid med hänsyn till den föreslagna tillståndsprövningen hos polismyndighet

något särskilt praktiskt behov av en större höjning icke syntes

kunna åberopas stannade utredningen för det sistnämnda beloppet.

Departementschefen anslöt sig i propositionen (1949: 97) till utredningens

förslag.

Första lagutskottet anförde i sitt utlåtande (1949:27) bl.a. följande.

Enligt utskottets mening torde det, oaktat nämnda tillståndsprövning,

vara av intresse för anordnarna av ifrågavarande lotterier att det generella

tillståndet enligt 3 g a) utvidgas. Anmälningsförfarandet ställer sig nämligen

som regel något billigare. Lösen- och stämpelavgifter m.fl. kostnader

för tillståndsresolution bortfalla. Vidare plåga de i 4 g upptagna reglerna

om meddelande av kontrollföreskrifter tillämpas på ett för anmälnmgslotterierna

mindre betungande sätt än för övriga lotterier. Kontrollant förordnas

exempelvis ofta icke för de förra. På grund härav torde det finnas

skäl att höja den i 3 g a) angivna värdegränsen ulöver vad som motsvarar

penningvärdets förändringar. En dylik höjning bör med hänsyn till de i

lagrummet uppställda stränga villkoren kunna ske ulan risk för missbruk

Höjningen bör emellertid icke göras större än som motsvarar ett praktiskt

behov och får ej heller medföra, att den med tillståndsgivningen avsedda

kontrollen över lotterierna nämnvärt inskränkes. En lämplig avvägning

svncs kunna vinnas genom att bestämma gränsen till 3 000 kronor.

Utlåtandet godkändes av riksdagen.

Någon ändring av det ifrågavarande maximibeloppet har inte skett etter

år 1949.

Det må nämnas, att även maximibeloppet för tillstånd av polismyndigheten

enligt 3 g b) har kvarstått oförändrat sedan år 1949.

Maximibeloppet för länsstyrelsens prövning enligt 3 g c) har däremot

höjts från lä 000 kronor år 1949 till 30 000 kronor år 1952 och slutligen

till nu gällande 50 000 kronor år 1959.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966

Offentlig utredning

Chefen för handelsedepartementet har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 31 januari 1964 tillkallat sakkunniga för att utreda tillsynen över

lotteriverksamheten. Enligt direktiven (riksdagsberättelsen år 1965 s. 347

ff) bör de sakkunniga pröva även frågan om en eventuell jämkning av beloppsgränserna

i lotteriförordningen med hänsyn till bl. a. penningvärdeförändringen.

Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.

Remissyttrandena

Rikspolisstyrelsen förklarar sig icke ha anledning till erinran mot den

föreslagna ändringen av lotteriförordningen med hänsyn till att polismyndigheten

för ifrågavarande lotterier äger meddela erforderliga kontroll- och

ordningsföreskrifter.

Riksidrottsförbundet tillstyrker motionen. Förbundet framhåller att de

s. k. anmälningslotterierna har stor betydelse för bestridandet av kostnaderna

för de lokala idrottsorganisationernas arbete. En ändring av lotteriförordningen

i enlighet med motionerna skulle därför hälsas med stor tillfredsställelse

inom idrottsrörelsen.

Utskottet

Enligt bestämmelse i 3 § lotteriförordningen får lotteri i vissa fall anordnas

efter anmälan till polismyndighet. Som förutsättning härför gäller bl. a.

att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande,

kulturellt eller allmännyttigt ändamål samt att anmälan inte avser anordnande

vid samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt

belopp än 3 000 kronor. Polismyndigheten kan även meddela tillstånd

till vissa lokala lotterier, därest insatserna inte överstiger 5 000 kronor.

I motionerna föreslås att värdegränsen för s. k. anmälningslotterier skall

höjas till 5 000 kronor.

Den ifrågavarande värdegränsen 3 000 kronor har varit oförändrad sedan

år 1949. Penningvärdet har sedan dess förändrats i avsevärd mån.

Gränsen mellan s. k. anmälningslotterier och lotterier som erfordrar tillstånd

av polismyndigheten har därför successivt förskjutits så att tillstånd

krävs i betydligt större omfattning än som avsetts vid bestämmelsernas

tillkomst. Förhållandet medför olägenheter för anordnare av ifrågavarande

lotterier såsom idrottsföreningar och andra organisationer med ungdomsfostiande

verksamhet pa sina program. Utskottet hyser därför sympati för

motionerna och anser att frågan om höjning av värdegränsen bör överTägas.

Såsom ovan framgår har de nämnda förhållandena även uppmärk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 36 år 1966 5

sammats av Kungl. Maj :t. I direktiven för den år 1964 tillsatta utredningen

rörande tillsynen över lotteriverksamhet har sålunda uttalats att de sakkunniga

bör pröva frågan om en eventuell jämkning av beloppsgränserna

i lotteriförordningen med hänsyn till bl. a. penningvärdeförändringen. Vad

motionärerna anfört bör lämpligen prövas i detta sammanhang. Utskottet

anser därför att motionerna bör överlämnas till den nämnda utredningen.

Utskottet får således hemställa,

att förevarande motioner, 1:44 och 11:81, icke måtte föranleda

annan riksdagens åtgärd än att riksdagen i skrivelse till

Ivungl. Maj :t hemställer att motionerna jämte detta utlåtande

överlämnas till utredningen rörande tillsynen över lotteriverksamhet.

Stockholm den 21 april 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Svante Kristiansson, Erik Jansson,

Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Herbert Larsson, Gunnar Pettersson*, Lidgard

och Torsten Hansson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg*, fru

Torbrink*, herrar Grebäck*, Hedin*, Svanberg och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:166 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om kontroll över rulettspelverksamhet. a1 i texten