Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942

1966-04-28 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den

19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 18 mars 1966 dagtecknad proposition, nr 82, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag

till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.,

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. in.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås fortsatt giltighet för lagstiftningen om hyresreglering

t. o. m. den 30 juni 1967.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 3 avd. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

Lagförslagen

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering

ni. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m.,

vilken enligt lag den 26 maj 1965 (nr 174) gäller till och med den 31 december

1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1967.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1966

uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 31 december 1966, må framställning

som sägs i 7 § göras senast den 14 juli 1966 eller, om hyresvärden

icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar

låta hyresgästen kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat

hyresgästen sådant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 juli 1966 lämnat meddelande som sägs i 8 a §

femte stycket om att hyresförhållande skall upphöra efter den 31 december

1966, må framställning enligt samma paragraf göras senast den 14 juli

1966.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll

av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. m., vilken enligt lag den 26 maj 1965

(nr 175) gäller till och med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1967.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i

vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal

Härigenom förordnas, att lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall

för hyresgäst till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 26 maj 1965 (nr

176) gäller till och med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1967.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda

bestämmelser om makars gemensamma bostad

Härigenom förordnas, att lagen den 15 maj 1959 med särskilda bestämmelser

om makars gemensamma bostad, vilken enligt lag den 26 maj 1965

(nr 177) gäller till och med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1967.

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat fyra i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 680 i första kammaren av herr Dahlberg

och herr Larsson, Lars, samt nr 842 i andra kammaren av herr Svenning

m. fl., i vilka motioner hemställs »att giltighetstiden för lagstiftningen

om hyresreglering utsträckes till den 31 december 1967»; samt

2) de likalydande motionerna nr 711 i första kammaren av herrar

Werner och Adolfsson och nr 874 i andra kammaren av herr Nilsson i

Gävle m. fl., i vilka motioner hemställs,

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 39

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

I. Att riksdagen måtte besluta antaga

a)

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering

m- m., vilken enligt lag den 26 maj 1965 (nr 174) gäller till och med den

31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 31 december

1967.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1966

uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 1 juli 1967, må framställning

som sägs i 7 § göras senast den 1 juli 1966 eller, om hyresvärden icke före

den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar låta hyresgästen

kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat hyresgästen

sådant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 juli 1966 lämnat meddelande som sägs i 8 a §

femte stycket om att hyresförhållande skall upphöra efter den 1 juli 1967,

må framställning enligt samma paragraf göras senast den 14 december

1966.

b)

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll

av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. m., vilken enligt lag den 26 maj

1965 (nr 175) gäller till och med den 31 december 1966, skall äga fortsatt

giltighet till och med den 31 december 1967.

c)

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt

i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal

Härigenom förordnas, att lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall

för hyresgäst till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 26 maj 1965 (nr

176) gäller till och med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 31 december 1967.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

5

d)

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda

bestämmelser om makars gemensamma bostad

Härigenom förordnas, att lagen den 15 maj 1959 med särskilda bestämmelser

om makars gemensamma bostad, vilken enligt lag den 26 maj 1965

(nr 177) gäller till och med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 31 december 1967.

II. Att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad i

denna motion anförts beträffande det fortsatta upphävandet av hyresregleringen

på enskilda orter.

För motionernas innehåll redogöres nedan.

Gällande bestämmelser

Utskottet hänvisar till propositionen s. 4—7.

Departementschefen

Sedan år 1956 pågår en successiv avveckling av hyresregleringen. Från

lagens bestämmelser har sålunda undantagits upplåtelse av lägenhet i hus

som tillhör hyresvärden och uppförts med statliga lån beviljade efter den

31 december 1956 samt, oavsett belåningen, i hus som förvaltas av landstingskommun,

borgerlig primärkommun eller municipalsamhälle eller av

allmännyttigt bostadsföretag eller av företag som jämställts med kommun

eller av annat bostadsföretag, i vilket landstingskommun eller borgerlig

primärkommun äger ett bestämmande inflytande och som arbetar utan

enskilt vinstsyfte. Också upplåtelser av bostadslägenheter i hus som förvaltas

av staten är undantagna. Vidare har genom beslut av Kungl. Maj :t

vid olika tillfällen skett såväl en ytterligare kategorimässig som en regional

avveckling av hyresregleringen. Senast har genom beslut den 29 oktober

och den 11 december 1964 hyresregleringen upphävts helt i 40 orter den 2

mars 1965. Efter denna avveckling gäller hyresregleringen i fråga om bostäder

i 169 orter. För möblerade rum gäller regleringen i endast 8 av dessa

orter. Regleringen är helt upphävd beträffande garage. För andra lokaler

än garage, dvs. huvudsakligen butiks- och kontorslokaler, är regleringen

kvar i endast 16 orter.

Folkmängden i de 169 orter som fortfarande har hyresreglering för bostäder

kan uppskattas till inte fullt 4,5 milj., dvs. drygt hälften av rikets

folkmängd. Att märka är dock bl. a. att lägenheter i kommunägda hus i

dessa orter är undantagna från hyresregleringen och att lägenheter i privata

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

hus, som tillkommit under de senaste nio åren, i flertalet fall inte är underkastade

hyresregleringslagen utan faller under den hyreskontroll som utövas

av den lånebeviljande myndigheten.

I maj 1963 tillkallade jag sakkunniga för utredning om en förenkling

av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet för hyresgäst inom

ramen för den allmänna hyreslagstiftningen. De sakkunnigas uppdrag

kan i huvudsak sägas ha till syfte att finna vägar för en avveckling av hyresregleringen

i dess nuvarande form och att söka samla erforderliga lagregler

om förhållandet mellan parterna på hyresmarknaden i en allmän hyreslag,

som förenar principiell avtalsfrihet på marknaden med möjlighet att

ingripa mot oskäliga hyror och ett effektivt besittningsskydd för hyresgästerna.

I direktiven till de sakkunniga framhöll jag, att utredningen borde

bedrivas med all den skyndsamhet som omständigheterna medgav. Den

utveckling som ägt rum sedan de sakkunniga tillkallades har understrukit

vikten av att så snart som möjligt få till stånd en slutlig bedömning av de

problem som är förenade med hyresregleringen. Samtidigt som en förbättrad

jämvikt på bostadsmarknaden inträtt på åtskilliga mindre och medelstora

orter synes efterfrågan ha ökat på bostadsmarknaden i de största och mest

expansiva regionerna. Kostnadsutvecklingen för de under senare år byggda

husen medför en tendens till skärpt hyressplittring. Därmed torde också

vissa andra med hyresregleringen förenade olägenheter ha accentuerats.

När jag förra året (prop. 1965: 103) tog upp frågan om en förlängning av

hyresregleringslagen uttalade jag mot bakgrund av de nyss berörda förhållandena

förhoppningen, att hyreslagstiftningssakkunniga skulle kunna

slutföra sitt uppdrag under år 1965, så att förslag till ny lagstiftning i dessa

ämnen skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. I avbidan härpå

föreslog jag att gällande hyresregleringslagstiftning skulle förlängas endast

t. o. m. den 31 december 1966. Riksdagen fattade beslut i enlighet

härmed.

Hyreslagstiftningssakkunniga har ännu inte slutfört sitt uppdrag. Enligt

vad jag erfarit torde de sakkunniga komma att avsluta sitt arbete i april

i år. Det är därför inte möjligt att till årets riksdag framlägga ett förslag

till ny hyreslagstiftning, som grundar sig på de sakkunnigas ställningstaganden,

bl. a. med hänsyn till behovet av en grundlig remissbehandling. Jag

ser mig följaktligen nödsakad föreslå en ytterligare förlängning av gällande

hyresregleringslagstiftning. Den tid lagstiftningen alltjämt måste gälla bör

emellertid inte bestämmas längre än som är oundgängligen nödvändigt med

hänsyn till möjligheterna att få fram en ny lagstiftning på grundval av det

kommande utredningsförslaget. Jag vill därför i nuvarande läge föreslå

att hyresregleringslagstiftningen förlängs endast på ett halvår, nämligen

t. o. m. den 30 juni 1967.

Liksom vid föregående förlängningstillfällen torde till den lag som innefattar

bestämmelse om förlängning av hyresregleringslagen böra fogas över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

gångsbestämmelser av innebörd, att i vissa fall ansökan om förlängning av

hyresförhållande eller övertagande av hyresrätt, som avser tid efter lagens

hittillsvarande giltighetstid, får göras inom viss kortare tid efter det förlängningslagen

trätt i kraft.

Besittningsskyddslagen liksom även lagen med särskilda bestämmelser

om makars gemensamma bostad bör samtidigt få förlängd giltighet t. o. m.

den 30 juni 1967.

Lagrådet

Lagrådet lämnade departementsförslaget utan erinran.

Hyreslagstiftningssakkunniga

Hyreslagstiftningssakkunniga, som enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 26 april 1963 tillkallats för att som nämnt utreda frågor om förenkling

av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet för hyresgäst

i den allmänna hyreslagstiftningen, har i en den 15 april 1966 dagtecknad

promemoria angående förlängning av giltighetstiden för hyresregleringslagstiftningen

anfört följande.

Hyreslagstiftningssakkunniga behandlar för närvarande de frågor som

sammanhänger med övergångsbestämmelserna till en ny hyreslagstiftning.

övergångsbestämmelserna inrymmer många tekniska problem, som återverkar

på valet av tidpunkt för ikraftträdandet.

Genom övergångsbestämmelserna syftar man till att konstruera en mjuk

övergång till ny lag med fördröjning av tillämpningen av den nya lagstiftningen.

De sakkunniga kommer att i sitt betänkande framlägga förslag angående

den förlängning av giltighetstiden för den nuvarande lagstiftningen,

som blir påkallad efter den 30 juni 1967.

Enligt uppgift avser de sakkunniga att framlägga sitt betänkande i maj

eller möjligen i juni månad i år.

Motionerna

I samtliga motioner yrkas att giltighetstiden för ifrågavarande lagstiftning

förlänges ett år, d. v. s. till och med den 31 december 1967. I motionerna

1:711 och 11:874 hemställs dessutom att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte ge till känna i vad dessa motioner närmare anförs

beträffande det fortsatta upphävandet av hyresregleringen på enskilda

orter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

Motionerna I: 680 och II: 842

Till stöd för sin hemställan anför motionärerna bl. a. följande. Hyreslagstiftningssakkunniga

är ännu inte färdiga med sitt uppdrag, och med

all säkerhet behövs betryggande bestämmelser i den allmänna hyreslagen

för att garantera exempelvis besittningsskydd för de hyresgäster som ställs

utanför det skydd hyresregleringslagen erbjuder. Det behövs vidare inte

bara tid för överföring av lagbestämmelser utan även för behandling av

det kommande förslaget. Slutligen kan det med hänsyn till den störa bostadsbristen

och svårigheterna på hyresmarknaden vara nödvändigt med

en längre övergångstid.

Motionerna 1:711 och 11:874

Sedan motionärerna närmare redogjort för sin uppfattning i fråga bl. a.

om vad »fria hyror» skulle betyda, om vad de generella hyreshöjningarna

m. m. och frånvaron av obligatorisk bostadsförmedling betytt för fastighetsägarna

samt om vad hyressplittring innebär ävensom betonat vikten

av sådana frågor som efter vilka värderingsnormer man skall gå vid bedömande

av »skälig» eller »oskälig» hyressättning och om var och hur

tvistemål i hyresärenden skall handläggas, anföres bl. a. följande.

Den uppenbarligen kortfristiga behandling som förutses i propositionen

av alla dessa klart svårlösta problem kan enligt vårt sätt att se komma att

sätta de boendes berättigade intressen i stark fara. Av kända skäl har i

dagarna ett läge uppstått som gör det synnerligen angeläget att prisstegringarna

— och därav inte minst hyresstegringarna — bekämpas med all

kraft. Ett hastverk i fråga om tillkomsten av ny allmän hyreslag vore

därför mycket olyckligt. Eftersom regeringen avser att lägga fram förslag

till en ny allmän hyreslag, som skall ersätta den nuvarande hyresregleringslagen,

anser vi att stopp bör införas för ytterligare upphävande av hyresregleringen.

Det enligt vår mening viktigaste är inriktningen på fortsatt och forcerat

bostadsbyggande i de samhällsägda och kooperativa bostadsföretagens regi,

där självkostnadsprincipen tillämpas vid hyresprissättningen. Detta i förening

med andra kostnadsnedpressande åtgärder vi förordat i motioner vid

årets riksdag, utgör huvuddragen i en social bostadspolitik. Hyreslagstiftningen

måste utformas i överensstämmelse med en sådan bostadspolitisk

linje.

Vi anser att de anförda skälen utgör starka motiv för att 1966 års riksdag

fattar beslut om hyresregleringslagens fortsatta förlängning under

ytterligare ett helt år, d. v. s. t. o. m. 31 december 1967.

Beträffande motionernas fullständiga innehåll hänvisas till motionerna

II: 842 och II: 874.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utskottet

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

9

I förevarande proposition föreslås fortsatt giltighet av hyresregleringslagen

och vissa därmed sammanhängande lagar till och med den 30 juni

1967. I motioner hemställs på ovan anförda skäl att lagstiftningen förlängs

till och med den 31 december 1967.

På sätt närmare framgår av departementschefens anförande har sedan

år 1956 pågått en successiv avveckling av hyresregleringen. Målet är att

upphäva det nuvarande kontrollsystemet och att i en allmän hyreslag förena

en principiell avtalsfrihet på hyresmarknaden med ett effektivt besittningsskydd

för hyresgästerna, innefattande möjlighet att ingripa mot oskäliga

hyreshöjningar. Dessa frågor utreds av hyreslagstiftningssakkunniga. Såsom

departementschefen framhåller har den utveckling somt ägt rum sedan

de sakkunniga tillkallades understrukit vikten av att så snart som möjligt

få till stånd en slutlig bedömning av de problem som är förenade med

hyresregleringen. Samtidigt som en förbättrad jämvikt på bostadsmarknaden

inträtt på åtskilliga mindre och medelstora orter synes nämligen efterfrågan

ha ökat pa bostadsmarknaden i de största och mest expansiva

regionerna, och kostnadsutvecklingen för de hus som byggts under senare

år har medfört en tendens till skärpt hyressplittring. Enligt departementschefens

uppfattning har därmed även andra med hyresregleringen förenade

olägenheter accentuerats.

Såsom riksdagen uttalade föregående år ger den berörda utvecklingen

ökad tyngd åt kravet på en skyndsam avveckling av hyresregleringen. Ett

avskaffande av denna, som pågått under en mycket lång tid och som bl. a.

tillerkänt hyresgästerna ett starkt besittningsskydd, måste dock ske med

varsamhet inte minst vad gäller bristorterna. Garantier måste skapas för en

smidig övergång till det nya system som är att vänta. I sådant syfte synes

också hyreslagstiftningssakkunniga arbeta. Dessa uppger nämligen att ändamålet

med deras kommande förslag till övergångsbestämmelser är att

skapa en mjuk övergång till ny lag med fördröjning av tillämpningen av

den nya lagstiftningen. De sakkunniga uppger vidare att de i sitt betänkande

avser att framlägga förslag om den förlängning av giltighetstiden för den

nuvarande lagstiftningen som blir påkallad efter den 30 juni 1967. Syftet

med motionerna I: 680 och II: 842, vari bl. a. framhållits vissa problem som

är förenade med en övergång till en ny lagstiftning, synes därför i nu berörda

avseenden i huvudsak bli tillgodosett.

I sistnämnda motioner ifrågasätts emellertid en förlängning av nuvarande

hyreslagstiftning även på den grunden att hyreslagstiftningssakkunniga

ännu ej slutfört sitt uppdrag. Sedan detta skett måste vidare med hänsyn

till ärendets komplicerade natur tillräckligt tidsutrymme beredas för bl. a.

remissbehandling. Enligt uppgift avser utredningen att framlägga sitt förslag

inom kort, i maj eller möjligen juni. Med utgångspunkt härifrån och

med beaktande av att den tid som kan beräknas åtgå för remissbehand
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

lingen samt för behandlingen av ärendet inom departement och i lagrådet

synes emellertid möjligheter finnas att förelägga riksdagen proposition i

ämnet under vårsessionen 1967. Under sådana omständigheter skulle en

förlängning på mer än ett halvt år därför icke vara erforderlig. Med hänsyn

härtill och till att riksdagen självfallet kan besluta om ytterligare förlängning,

om skäl därtill skulle föreligga under nämnda session, tillstyrkei

utskottet, med avstyrkande av de i motionerna I: 680 och II: 842 samt I: 711

och 11:874 framförda yrkandena om förlängning av förevarande lagstiftning

till och med den 31 december 1967, de genom propositionen framlagda

lagförslagen. Utskottet vill dock i sammanhanget betona vikten av att

propositionen framläggs i så god tid under vårsessionen 1967 att de med

propositionen avsedda problemkomplexen kan ägnas vederbörlig saklig

prövning.

I motionerna I: 711 och II: 874 hemställs vidare att hyresregleringen icke

skall upphävas på ytterligare orter. Med hänsyn till att de sakkunniga avser

att framlägga förslag om erforderliga övergångsbestämmelser till kommande

lagstiftning på området anser utskottet det icke vara påkallat att i

detta sammanhang uttala sig i frågan om den fortsatta avvecklingen av hyresregleringen.

Utskottet avstyrker därför bifall till nu nämnda motioner

även i denna del.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med avslag å motionerna 1: 680 och II:

842 samt 1:711 och 11:874, i vad därigenom yrkats förlängning

av förevarande lagstiftning t. o. m. den 31 december

1967, måtte antaga de genom propositionen framlagda

lagförslagen; samt

B. att motionerna I: 680 och II: 842 samt I: 711 och II:

874 i övrigt, i vad de ej kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 april 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Alexanderson*, Svante Kristiansson,

Knut Johansson*, Erik Jansson*, Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Lidgard och

Torsten Hansson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Johansson i öckerö,

Svenning, Franzén i Träkumla*, Bengtson i Solna, Svanberg, Hammarberg

och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

Reservation

av herr Svenning.

11

Särskilt yttrande

av herrar Lidgard och Bengtson i Solna, vilka anfört:

»Då det synes råda allmän enighet om att hyresregleringslagen och därmed

sammanhängande lagstiftning så snart som möjligt ersätts med en modernare

lagstiftning har vi icke velat motsätta oss en med ett halvt år, till och

med den 30 juni 1967, förlängd giltighet av nämnda lagkomplex. Den förlängda

giltighetstiden är motiverad enbart av önskemålet att bereda remissorganen

tillräcklig tid för en allsidig bedömning av hyreslagstiftningssakkunnigas

kommande betänkande.»

MARCUS BOKTR. STMIM 1966 660032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökat statligt stöd till barnstugor rrv. m. a1 i texten