Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om Sveriges sjöterritorium.

1966-05-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om Sveriges sjöterritorium.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 44 år 1966

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om Sveriges sjöterritorium.

Genom en den 25 mars 1966 dagtecknad proposition, nr 119, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitieärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat

förslag till lag om Sveriges sjöterritorium.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att bestämmelser om Sveriges sjöterritorium samlas

i en lag i ämnet. Bestämmelserna grundas på hävdvunna svenska principer.

Vid deras utformning har också beaktats den i Geneve år 1958 antagna

konventionen om territorialhavet och tilläggszonen.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr bi år 1966

Lagförslaget

Förslag

till

Lag

om Sveriges sjöterritorium

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Sveriges sjöterritorium omfattar inre vatten och territorialhavet. Det

begränsas mot det fria havet eller annan stats territorium av territorialgränsen.

2 §•

Till inre vatten räknas

a) insjöar, vattendrag och kanaler;

b) vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vattenområden

innanför och mellan öar, holmar och skär intill räta linjer som Konungen

bestämmer.

I Öresund mellan Klagshamns fyr och Kullen räknas dock endast hamnar

till inre vatten.

3 §.

Till territorialhavet räknas det utanför Sveriges landområden och inre vatten

belägna vattenområdet med en bredd av fyra nautiska mil eller 7 408

meter.

Territorialhavet sträcker sig dock

a) i området närmast gränsen mot Norge intill en linje på ett avstånd av

fyra nautiska mil från och parallell med den räta linjen genom det nordligaste

bland de med namnet Stora Drammen betecknade skären och den

sydost om ön Heja belägna övervattensstenen Hejeknubb;

b) i Öresund ej utöver den linje i sundets längdriktning som anges i deklarationen

med Danmark den 30 januari 1932 angående vissa gränsförhållanden

i Öresund;

c) i Ålands hav ej utöver gränsen mot Finland; samt

d) i området närmast gränsen mot Finland i Bottenviken intill en linje

på ett avstånd av fyra nautiska mil från och parallell med den räta linjen från

det sydligaste skäret vid ön Letto till det sydligaste skäret vid ön Selkäsarvi.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 44 år 1966 3

4 §■

Vid landområden beräknas territorialhavet från strandlinjen vid lågt

vattenstånd. Från skär som vid lågt vattenstånd men ej vid medelvattenstånd

höjer sig över vattenytan, beräknas dock territorialhav endast om

skäret ligger på ett avstånd av högst fyra nautiska mil från närmaste till

Sverige hörande landområde som höjer sig över vattenytan vid medelvattenstånd.

Vid inre vatten utmed kusterna beräknas territorialhavet från dessa vattenområdens

yttergränser (räta baslinjer).

5 §•

Ytterligare bestämmelser om territorialhavets beräkning meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966.

Vad som föreskrives i lag eller annan författning om svenskt territorialvatten

och svenskt farvatten avser härefter i stället Sveriges sjöterritorium.

Vad som är föreskrivet om inre territorialvatten och inre farvatten avser i

stället inre vatten och vad som är föreskrivet om yttre territorialvatten territorialhavet.

Inledning

I fråga om stater som är belägna vid havet räknas av ålder till staternas

territorium ett område av havet närmast kusterna. Angående bredden av

detta havsbälte, som brukar benämnas territorialvattnet, har uppfattningen

varierat från tid till annan och från stat till stat. Sverige räknar sedan 1700- talet med en territorialvattenbredd av fyra nautiska mil. Skiftande meningar

har också rått om utgångspunkten för beräkningen av territorialvattnets

bredd. I allmänhet sker beräkningen från strandlinjen men när kusten

som t. ex. i Sverige är sönderskuren av bukter och vikar eller omgiven

av skärgårdar sker beräkningen från räta baslinjer, som dras över bukter

och vikar eller mellan öar, holmar och skär belägna längst ut mot havet.

De räta baslinjer som f. n. utgör utgångspunkten för beräkningen av det

svenska territorialvattnet är fastställda genom ett Kungl. brev den 4 maj

1934 till generaltullstyrelsen med därvid fogade sjökort för rikets kustområden,

de s. k. tullkorten.

Vid tiden för brevets tillkomst var statspraxis skiftande och den folkrättsliga

doktrinen osäker både i fråga om territorialvattnets bredd och i

fråga om utgångspunkten för dess beräkning bl. a. vid bukter och skärgårdar.

I den senare frågan har större klarhet vunnits numera. Detta har skett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 44 år 1966

främst genom en av internationella domstolen i Haag år 1951 meddelad

dom i tvist mellan Storbritannien och Norge om fiskegränsen i Nordnorge

och genom en år 1958 antagen konvention om territorialhavet och tilläggszonen,

i det följande benämnd territorialhavskonventionen. Genom nämnda

dom och konvention har godtagits metoden med rätabaslinjer över bukter eller

mellan öar, holmar och skär tvärs över vattenområdena mellan dem. Mot bakgrunden

av att det folkrättsliga läget sålunda klarnat i vissa hänseenden

har en revision av den år 1934 gjorda gränsdragningen ansetts motiverad.

En annan anledning till en sådan revision har ansetts vara, att de bedömningar

som ligger till grund för 1934 års tullkort vilar på huvudsakligen

mycket gamla och ofullständiga sjömätningar och på osäkra uppgifter om

vattennivåerna. Även landhöjningen har anförts som motiv för en revision.

Med hänsyn till dessa förhållanden tillkallades enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 1 december 1961 särskilda sakkunniga med uppdrag att

göra en översyn av baslinjerna för territorialvattnets beräkning utmed den

svenska kusten och därmed sammanhängande frågor. De sakkunniga, som

antog benämningen baslinjeutredningen, avlämnade i december 1964 betänkandet

»Sveriges sjöterritorium» (SOU 1965: 1) med förslag till lag om Sveriges

sjöterritorium, m. m.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av justitiekanslern,

riksåklagaren — som överlämnat yttranden från överåklagaren i Göteborgs

åklagardistrikt och länsåklagarmyndigheten i Malmöhus län — hovrätten

för Västra Sverige, överbefälhavaren, sjöfartsstyrelsen, luftfartsstyrelsen,

telestyrelsen, kammarkollegiet, generaltullstyrelsen — som överlämnat yttrande

från cheten för västra kustdistriktet — lantmäteristyrelsen, rikets

allmänna kartverk, fiskeristyrelsen — som överlämnat yttranden från fiskeriintendenterna

i övre norra, österhavets och västerhavets distrikt — kommerskollegium

— som överlämnat yttranden från samtliga handelskamrar

i riket — Sveriges geologiska undersökning, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, rikspolisstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, länsstyrelserna i

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, kontinentalsockelutredningen,

skyddsområdesutredningen, Sveriges fiskares riksförbund,

Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening och Svenska

sjöfolksförbundet. Var och en av länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Blekinge,

Hallands och Gävleborgs län har överlämnat yttrande från länets

hushållningssällskaps fiskerinämnd. Vidare har av länsstyrelsen i Blekinge

län överlämnats yttranden från Svenska sydkustfiskarnas centralförbund

och Blekinge läns havsfiskeförening, av länsstyrelsen i Kristianstads län

från länets hushållningssällskap, av länsstyrelsen i Malmöhus län från

Malmöhus läns havsfiskeförening och chefen för södra kustdistriktet samt

av länsstyrelsen i Norrbottens län från överlantmätaren i länet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 44 år 1966

5

Gällande svensk rätt och territorialhavskonventionen

Beträffande gällande svensk rätt och territorialhavskonventionen finns

en redogörelse i propositionen s. 6—9. Utskottet hänvisar till denna redogörelse.

Förslagets allmänna grunder

I propositionen å s. 9—13 redogöres för baslinjeutredningens förslag och

å s. 13—15 för remissyttrandena däröver. Utskottet hänvisar jämväl i dessa

delar till propositionen.

Departementschefen

Det svenska territorialvattnets omfattning framgår av ett flertal författningar

på skilda områden. Den viktigaste är 1927 års tullstadga med de därtill

anslutande s. k. tullkorten av år 1934. Territorialvattnet beräknas till

största delen från räta baslinjer, som dras över bukter eller mellan öar,

holmar och skär belägna längst ut mot havet. De baslinjer som f. n. utgör

utgångspunkten för denna beräkning fastställdes år 1934. Vid denna tid

rådde avsevärda meningsskiljaktigheter inom den folkrättsliga doktrinen

och mellan staterna både om territorialvattnets bredd och om utgångspunkten

för dess beräkning bl. a. vid bukter och skärgårdar. Numera har större

enighet nåtts om internationella regler i sistnämnda hänseende, framför allt

genom den år 1951 av internationella domstolen i Haag meddelade domen i

den brittisk-norska fiskegränstvisten och 1958 års territorialhavskonvention.

En revision av vår gränsdragning är därför nu i hög grad motiverad. Andra

anledningar till en revision är som baslinjeutredningen framhållit, att säkrare

uppgifter om vattennivåerna numera föreligger och att förändringar

skett genom den fortgående landhöjningen.

Baslinjeutredningens uppdrag har avsett en översyn av baslinjerna. Däremot

har det inte ingått i uppdraget att ta ställning till frågan om bredden

av det svenska territorialvattnet. Denna fråga har berörts i några remissyttranden.

Den kräver emellertid ytterligare utredning som nu inte kan avvaktas.

Det är nämligen angeläget att utgångspunkterna för territorialvattnets

beräkning snarast blir fastställda med hänsyn bl. a. till den betydelse

baslinjerna har för nu aktuella fiskegränsfrågor och frågor om gränserna

för Sveriges anspråk på kontinentalsockeln. Det kan också vara lämpligt

att ett ställningstagande i frågan om territorialvattenbredden får anstå till

dess de nya baslinjerna fastställts.

Sverige har av ålder tillämpat metoden med räta baslinjer för beräkning

av sjöterritoriet. Den folkrättsliga giltigheten av denna metod får nu anses

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 44 år 1966

klarlagd, framför allt genom nyssnämnda dom och konvention. Dessa erbjuder

t. o. m. något vidare möjligheter till gränsdragning än som tillämpats

i vårt land genom att de inte enbart ansluter till de geografiska förhållandena

utan även tillåter att hänsyn tas till ekonomiska intressen hos kustbefolkningen.

Baslinjeutredningen har varit angelägen att i sitt förslag tilllämpa

hävdvunna svenska principer. Den har sålunda föreslagit, att enbart

geografiska hänsyn skall bestämma baslinjernas sträckning. Samtidigt har

utredningen eftersträvat att hålla sitt förslag inom ramen för territorialhavskonventionens

regler. Denna principiella ståndpunkt har godtagits enhälligt

under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig därtill. Genom att

stå fast vid hävdvunna svenska principer kan undvikas, att de justeringar

utåt som den nya baslinjesträckningen på sina håll innebär grundar anspråk

på oskadlig genomfart för främmande fartyg innanför baslinjerna i enlighet

med territorialhavskonventionen.

I några remissyttranden har med hänsyn till rådande principiella förbud

mot trålfiske inom svenskt territorialvatten påpekats, att i den mån en

utflyttning sker av baslinjernas sträckning motsvarande förskjutning av

området för trålfisket sker till olägenhet för detta fiske. För att undvika

dessa verkningar har Kungl. Maj :t genom beslut den 8 juli 1965 uppdragit

åt fiskeristyrelsen att utarbeta förslag till reviderade bestämmelser angående

trålfisket.

Utredningens förslag innehåller en ny terminologi i anslutning till territorialhavskonventionen.

Utredningen förordar sålunda, att den del av sjöterritoriet

som utåt begränsas av baslinjerna och som f. n. i svenska författningar

benämns inre territorialvatten eller inre farvatten skall benämnas

inre vatten. Vidare föreslås, att benämningen yttre territorialvatten ersätts

med benämningen territorialhav. Som gemensam benämning på inre vatten

och territorialhavet använder utredningen sjöterritoriet. De av utredningen

föreslagna nya termerna har godtagits av remissinstanserna med enstaka

undantag. Mot termerna inre vatten och territorialhav har sålunda inte

gjorts någon invändning. Däremot har justitiekanslern ansett det föga rimligt

att låta termen sjöterritorium, som torde sakna motsvarande internationella

term, omfatta insjöar, vattendrag och kanaler. Han föreslår i stället

termen vattenterritorium. Han framhåller även önskvärdheten av en såvitt

möjligt enhetlig nordisk terminologi.

Benämningarna inre vatten och territorialhav ansluter sig till terminologin

i territorialhavskonventionen. Jag anser det värdefullt att vi i vår lagstiftning

på förevarande område använder en terminologi som så nära som

möjligt ansluter sig till internationellt språkbruk. Från denna synpunkt är

de föreslagna termerna inre vatten och territorialhav lämpliga. De är dessutom

kortare än de hos oss f. n. brukade uttrycken inre territorialvatten och

yttre territorialvatten. Benämningen territorialhav förekommer i samma

betydelse som här även i motsvarande finska lag. Med hänsyn till det an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr U år 1966 7

förda förordar jag de av utredningen föreslagna benämningarna inre vatten

och territorialhav.

Jag har viss förståelse för den invändning som under remissbehandlingen

gjorts mot att under begreppet sjöterritorium inbegripa insjöar, vattendrag

och kanaler. Sådana vattenområden har ibland i den folkrättsliga litteraturen

hänförts till landterritoriet. Detta gäller också inre vatten utefter kusterna.

Det torde emellertid vara praktiskt att ha en gemensam benämning

för allt territorialvatten. Att låta denna benämning omfatta även vattenområden

i inlandet följer naturligt av att uttrycket inre vatten omfattar både

sådana vattenområden och vattenområden utmed kusterna. Jag biträder

därför även förslaget att som gemensam benämning på inre vatten och territorialhav

använda ordet sjöterritorium.

Utredningens författningsförslag innehåller dels ett förslag till lag om

Sveriges sjöterritorium, dels ett förslag till kungörelse med närmare bestämmelser

om territorialhavets beräkning. I förslaget till lag anges till en början,

att Sveriges sjöterritorium omfattar rikets inre vatten och territorialhav,

och förklaras därefter vad som utgör inre vatten och territorialhav

samt hur territorialhavet beräknas. Inte bara till innehållet utan även till

ordalagen överensstämmer den föreslagna lagen nära med vad som nu gäller

enligt de i det föregående berörda författningarna. Att inre vatten avgränsas

mot havet av räta baslinjer nämns inte i den föreslagna lagen utan

sägs i förslaget till kungörelse. Det senare innehåller vidare hänvisning till

en därvid fogad förteckning över baslinjepunkter och cirkelbågemedelpunkter.

Av denna framgår närmare baslinjernas sträckning. Enligt förslaget

till kungörelse skall territorialgränsen och baslinjerna införas på sjökort som

är tillgängliga för allmänheten.

Samtliga remissinstanser utom en har godtagit förslaget att meddela de

grundläggande bestämmelserna i en lag och ange den närmare sträckningen

av baslinjerna i en kungörelse. I ett yttrande har anförts att det synes

vara fråga, inte om normföreskrifter utan om en förnyad svensk deklaration

i vissa folkrättsliga statusspörsmål och att det därför kan ifrågasättas,

om det överensstämmer med nuvarande konstitutionella principer att nyttja

ett till synes rent formellt lagbegrepp.

När det gällt att fastställa gränserna för en stats sjöterritorium har det

lagtekniska tillvägagångssättet varit olika i skilda länder. I Finland har

huvudreglerna meddelats i en särskild lag år 1956. Övriga nordiska länder

saknar däremot lagar i ämnet. Liksom i Sverige är bestämmelserna där

meddelade i administrativa författningar. I Irland har antagits en lag i

ämnet. I Storbritannien ansågs när frågan var aktuell år 1964, att frågan om

att dra baslinjer inte behövde underställas parlamentet. Som utredningen

framhållit står vissa lagtekniska fördelar att vinna med en författning av

lags natur. Därigenom erhålls möjlighet att i andra sammanhang hänvisa

till en central författning i ämnet. Det ler sig också naturligt att de grund
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr H år 1966

läggande reglerna i ämnet, som berör viktiga statsintressen, fastställs genom

beslut av Kungl. Maj:t med riksdagen. De närmare bestämmelserna

om tillämpningen bör dock meddelas av Kungl. Maj :t. Jag biträder därför

utredningens förslag i dessa delar. I fråga om innehållet i de båda författningarna

förordar jag den ändringen i förhållande till utredningens förslag

att själva metoden med räta baslinjer får komma till uttryck redan i lagen,

medan metodens tillämpning regleras i kungörelsen.

De särskilda bestämmelserna

Utskottet hänvisar härutinnan till propositionen s. 18—24.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 119.

Stockholm den 10 maj 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Svante Kristiansson, Nils-Eric Gustafsson,

Åkesson, Herbert Larsson*, Lidgard, Torsten Hansson och Ernulf*;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, fru Torbrink,

herrar Grebäck, Hedin, Persson i Tandö, Johansson i öckerö* och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 6«

614726

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om Sveriges sjöterritorium. a1 i texten