Sök i Ratio Lex

Tredje lagutskottets utlåtande nr i9 år 1966

1966-10-26 · 12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:49, Tredje lagutskottets utlåtande nr i9 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr i9 år 1966

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beslut om

tillträde av nya ägolotter vid laga skifte.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta och till

lagutskott hänvisade motioner, nr 591 i första kammaren av herr Persson,

Einar och herr Lundberg och nr 737 i andra kammaren av herrar Turesson

och Björkman. Motionerna är likalydande.

Motionärerna anför, att det vid pågående laga skiften i framför allt

Kopparbergs län vid flera tillfällen framstått som en betydande olägenhet

att beslut om tillträde av de nya ägolottema inte kan meddelas mot delägares

bestridande förrän laga skiftet blivit fastställt. Detta förhållande

förorsakar framför allt skogsbruket mycket stora olägenheter; skogsvården

kan komma att försummas i åratal och angelägna produktionsfrämjande

åtgärder på de nytillkomna behandlingsytoma försenas. Även om förslag

till en ny fastighetsbildningslag är att vänta inom de närmaste åren

motiverar enligt motionärernas mening den senaste tidens erfarenheter

en sådan ändring i gällande lagstiftning att frågan om tidpunkten för

tillträde av de vid laga skifte tillkomna ägolotterna kan avgöras genom

beslut av förrättningsmännen efter sakägarnas hörande.

Motionärerna hemställer, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

begära förslag till sådan ändring i lagen om delning av jord å landet att

beslut om tidpunkt för tillträde av vid laga skifte utlagda ägolotter skall

kunna meddelas av förrättningsmännen efter sakägarnas hörande oberoende

av om skiftet är avslutat eller ej».

Över motionerna har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat utlåtande från lantmäteristyrelsen. Därjämte har på begäran av

utskottet yttranden över motionen avgetts av Riksförbundet landsbygdens

folk och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Utskottet har även berett Sveriges skogsägareförbund tillfälle att yttra

sig över motionen. Något yttrande från förbundet har emellertid inte inkommit.

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om laga skifte på landsbygden återfinns i lagen den

18 juni 1926 om delning av jord på landet (jorddelningslagen, nedan JDL).

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr i9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr i9 år 1966

Med laga skifte förstås enligt lagen (1 kap. 1 §) delning av oskiftade eller

omdelning av förut skiftade ägor i ändamål att utan någon delägares förfång

åstadkomma en för ägornas brukande så lämplig indelning, som deras

beskaffenhet och belägenhet medger. Laga skiftet är en omreglering av

bestående fastigheter eller en kvotdelning: man utgår i vissa fall från

innehavet av mark före skiftet och i andra från andelstal, mantal eller

liknande skattetal, som tillkommer de olika delägarna. Förrättningen resulterar

i att man på marken avgränsar områden, i princip motsvarande

ägokrav enligt angivna delningsgrund. Det område som omfattas av ett och

samma skifte kallas skifteslag. Lagen ger en utförlig uppräkning av

områden som får utgöra skifteslag. Hit hör t. ex. by, enstaka hemman eller

lägenhet som har sitt område genom rågång skilt från andra ägor. Skifte

sker efter ansökan av behörig delägare och förrättas av distriktslantmätaren

eller annan lantmätare. Om denne finner det erforderligt eller sakägare

yrkar det, skall två kommunalvalda gode män biträda vid förrättningen.

Sedan vid ett första sammanträde undersökts bl. a. om de, som framställt

yrkande om laga skifte, är behöriga sökande är den fortsatta gången

av ett skifte i stora drag följande. Förrättningsmännen bestämmer skifteslagets

omfattning och avgör om tillstånd till skiftet skall ges (4 kap.).

Beslut i dessa två frågor meddelas i ett utlåtande. Ges tillstånd till skifte

skall bestämmas hur skog m. m. inom skifteslaget skall nyttjas under skiftet

(5 kap.). Därefter upptas frågan om upprättande av ägokarta (6 kap.).

För bestämmande av gränserna kring skifteslagets ägor skall sammanträde

hållas med rågrannarna på ömse sidor (7 kap.). Gränsbestämningen är

en åtgärd för sig i skiftesförrättningen med särskilt kallelseförfarande och

särskild fastställelseprövning innan skiftet fortgår. Under vissa förutsättningar

kan ägoutbyte äga rum mellan skifteslaget och ägare av omkringliggande

fastigheter (8 kap.). Syftet med ett sådant ägoutbyte kan vara

bl. a. att räta rågång eller annan gräns för att erhålla lämpligare sträckning

av gränsen och bekvämare ägoanordning. Även ägoutbyte är en åtgärd för

sig i skiftesförrättningen. Sedan skifteslagets utsträckning sålunda blivit

i detalj fixerad, sker mätning samt gradering av de olika ägofigurerna

inom skifteslaget (It kap.). Vid graderingen åsätts ägofigurerna jämförelsetal

som ger uttryck för markens naturliga avkastningsförmåga per arealenhet.

Hänsyn tas däremot inte till sådan omständigheter som att jorden

är bättre eller sämre odlad eller att skogsmarken är beväxt med skog eller

skoglös. Detta betraktas som tillfälliga omständigheter, vilka utjämnas

mellan delägarna genom särskilda skifteslikvider enligt 14 kap. Resultatet

av graderingen redovisas i en ägobeskrivning. Finns redan en uppdelning

på marken mellan delägarna skall lantmätaren dessutom upprätta en

hävdeförteckning (12 kap.). Däri redovisas vars och ens innehav. Fråga

upptas därefter om utbrytning av eventuella servitut (1 kap. 21 §). Delningsgrunden

bestäms enligt reglerna i 9 kap. JDL. Med delningsgrund

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr H9 år 1966 3

menas den måttstock, efter vilken delägare som ingår i skifte har att från

skifteslaget erhålla ägor motsvarande hans andel. Delningsgrunden kan

vara ett andelstal, bestämt t. ex. med ledning av mantalet, men delningen

kan också i vissa fall ske på grundval av det faktiska innehavet av jord.

I princip skall alla skifteslagets ägor ingå i skifte. Från denna regel medges

emellertid vissa avsteg jämlikt 1 kaj). 20 § och 10 kaj). 8 §. Vidare kan mark

för t. ex. vägar eller för hämtning av sand och grus m. m. enligt bestämmelserna

i 10 kaj), undantas från skiftet och avsättas för delägarnas gemensamma

räkning. Även undantag för en eller flera delägare enskilt kan

förekomma. Enligt bestämmelserna i samma kapitel kan servitut bildas

för att tillgodose behovet av vägar, vattenledningar, kraftledningar m. m.

Sedan de nämnda frågorna avgjorts är man färdig att upprätta plan för

den nya skiftesläggningen, på vilken hela förfarandet i sista hand är

inriktat (13 kap.). Genom skiftesläggningen bestäms mellan vilka enheter

skiftetslagets mark skall fördelas samt vilken mark som skall tilldelas de

olika enheterna. Den sistnämnda frågan avgörs med ledning av såväl

rättvisegrunder som jordpolitiska grunder. De ägobelopp som tillkommer

varje ägolott redovisas i en tilldelningslängd. Sedan skiftesläggningen

bestämts skall lantmätaren utmärka den j)å karta och upprätta delningsbeskrivning.

Slutligen bestäms likviderna mellan delägarna. Utöver de ovan

antydda odlingsersättning och skogslikvid kan ifrågakomma ersättning till

delägare som tvingats flytta sina byggnader och ersättning för ägas övervärde

som byggnadsplats, grustag o. d. Med bestämmandet av odlingsersättning

och skogslikvid kan anstå till dess laga skiftet i övrigt fastställts.

Sedan de nya ägogränserna blivit utmärkta avslutas förrättningen.

Vad gäller tillträde av de nya ägolotterna stadgas i 15 kaj). 1 § JDL att

delägarna äger överenskomma angående tiden därför, dock att med tillträdet

inte får anstå längre tid än ett år från det skiftet blivit fastställt

genom laga kraft ägande beslut. Träffas inte sådan överenskommelse så

skall, om klander mot skiftet ej anförs, tillträde ske så snart skiftet blivit

fastställt. Har klander anförts bestämmer ägodelningsrätten tiden för tillträdet.

Vad beträffar bakgrunden till bestämmelserna om tillträde må här återges

följande ur motiven till desamma (NJA II 1926 s. 690).

Fördelen av att tillträde av de nya ägolotterna icke blir alltför länge

uppskjutet är lätt insedd. I allmänhet äro ock delägarna själva måna om att

snarast möjligt komma i besittning av sina nya ägor. Förrättningsmännen

böra söka bidraga till överenskommelse mellan delägarna om tiden för

tillträdet. Vid sådan överenskommelse må ej bestämmas senare tidpunkt

än ett år efter skiftets fastställelse.

Där en eller annan delägare är missnöjd med skiftesläggningen och

ämnar besvära sig över skiftet i syfte att vinna ändring däri, torde någon

överenskommelse om tillträdet endast sällan kunna åstadkommas, ehuru

ett snart tillträde även i sådana fall kan vara till båtnad för alla jvarter.

!*•—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr ¥9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 49 år 1966

1 : '' 1

Även av andra skäl kan det visa sig omöjligt att i tillträdesfrågan uppnå

enighet bland delägarna. Förslaget bibehåller för sådana fall den gällande

bestämmelsen att tillträdet skall ske, så snart tiden för klander å skiftet

gått till ända, utan att sådant klander blivit anmält. Däremot har det ansetts

vara anledning att frångå bestämmelsen i gällande rätt att tillträdet i

händelse av klander skall äga rum, först när skiftet genom laga kraft

ägande utslag blivit fastställt. Klart är att långvarigt uppskov med tillträdet

kan följa av nämnda bestämmelse, ehuru stundom utan rimligt skäl. Besvären

kunna avse sådana skiftesåtgärder, som icke påverka skiftesläggningen,

och även i övrigt kunna förhållanden föreligga, som tala för att

tillträdet bör ske inom skälig tid, utan hinder av att ingivna besvär icke

dessförinnan må vara slutligt avgjorda. Från denna synpunkt har det

ansetts lämpligt att åt ägodelningsrätten överlämna att vid klander av

verkställt skifte bestämma tid för tillträdet, därest överenskommelse därom

icke mellan delägarna träffats.

Varje laga skifte skall för att bli gällande fastställas. I normalfallet meddelar

överlantmätaren fastställelse. Men har enskild sakägare anfört besvär

över förrättningen eller förekommer eljest anledning till erinran däremot

skall frågan om fastställelse hänskjutas till ägodelningsrättens prövning

(21 kap. 43 §).

Vissa beslut under laga skifte och tvister som uppkommit under sådant

skifte skall underställas ägodelningsrättens prövning. Delägare är även i

viss utsträckning berättigad att föra särskild talan mot delbeslut under

laga skifte (21 kap. 19 §).

Över ägodelningsrättens utslag får med vissa undantag besvär anföras

till hovrätt och högsta domstolen.

Beträffande vissa socknar i övre Dalarna har det med hänsyn till de där

rådande särskilda förhållandena med stark ägosplittring blivit nödvändigt

att ge vissa avvikande regler. Dessa har upptagits i lagen den 17 juni 1932

med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar

av Kopparbergs lan, den s. k. dalalagen. I de delar lagen inte innehåller

något mot JDL stridande gäller denna. Såvitt avser tillträde av nya ägolotter

gäller på grund härav de regler i JDL för vilka ovan redogjorts.

Laga skifte kan ske även i stad. Bestämmelser härom återfinns i 6 kap.

av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad (FBLS). Lagaskiftesinstituten

i JDL och den nämnda lagen är i väsentliga avseenden olika.

Sålunda får bl. a. laga skifte i stad ske endast för delning (klyvning) av

fastighet eller delning av samfällighet (1 § första stycket). Kungl. Maj:t

kan emellertid, där särskilda omständigheter sådant föranleder, medge

omdelning av redan skiftad stadsjord. Kungl. Maj:t äger därvid bestämma

skifteslagets omfång och meddela de föreskrifter i övrigt beträffande skiftet

som må finnas erforderliga (1 § andra stycket). Där ej annat sägs i lagen

skall JDL:s bestämmelser om laga skifte i tillämpliga delar lända till

efterrättelse. Såvitt avser tillträde av nya ägolotter gäller på grund härav

reglerna i 15 kap. JDL.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr bil år 1006

Fastighelsliildningskomniitténs förslag till ny lagstiftning om fastighetsbildning

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades år 1953 sakkunniga

för att verkställa utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning

och därmed sammanhängande spörsmål. De sakkunniga, som antagit namnet

1954 års fastighetsbildningskominitté bär den 14 oktober 1963 avgett betänkande

med förslag till lag om fastighetsbildning (SOU 1963:68). Kommittén

föreslår i sitt betänkande (omfattande 827 s.), att eu för hela

riket gemensam lagstiftning tillskapas. I förhållande till de gällande reglerna

om laga skifte innebär förslaget vittgående ändringar såväl beträffande

de materiella reglerna som handläggningsförfarandet. Samtliga de åtgärder

som syftar till en ändring av bestående fastighets struktur i något avseende

sammanförs till ett gemensamt institut benämnt fastighetsreglering. Institutet

ersätter bl. a. laga skifte, där detta har till syfte att åstadkomma en

omarrondering. Den form av nuvarande laga skifte som innebär en utbrytning

av ideell andel i fastighet ersätts av institutet klyvning. Bestämmelserna

om handläggningsförfarandet är i huvudsak gemensamma för alla former

av fastighetsbildning.

JDL:s bestämmelser om handläggning av laga skifte utmärks av att de,

oberoende av förutsättningarna i varje särskilt fall, i detalj reglerar hur

skiftesförrättningarna skall genomföras. Förfarandet har betecknats som

stelt, omständligt och tidsödande. Fastighetsbildningskommittén har sökt

att förenkla handläggningssättet bl. a. genom att öppna möjligheter att

variera förfarandet. Behovet att kunna variera handläggningssättet sammanhänger

främst med att förrättningarna ofta företer olikheter, när det

gäller den bestående fastighetsindelningens beskaffenhet, omfattningen av

den mark som berörs och förekomsten av kontroversiella frågor. Kommittén

föreslår, att förrättningsmännen får tämligen vidsträckt frihet att

anpassa handläggningssättet efter förhållandena i det enskilda fallet. I

det avsnitt av lagen som behandlar förrättningens fortsättande och slutförande

föreslås bl. a. följande bestämmelse (4 kap. 25 §).

Förrättningsmännen skola utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen

samt, om hinder mot åtgärden icke föreligger, utarbeta den fastighetsplan,

som må fordras för åtgärdens genomförande, och låta verkställa

till förrättningen hörande göromål av teknisk art ävensom utföra erforderliga

värderingar. Vid fullgörandet härav bör rådplägning med sakägarna

äga rum samt, om det finnes påkallat, samråd ske med de myndigheter,

vilkas verksamhetsområden beröras av åtgärden.

Sedan vad i första stycket är föreskrivet blivit utfört, skola förrättningsmännen

meddela beslut om fastighetsbildningen (fastighetsbildningsbeslut).

Detta beslut skall angiva vilka ändringar i fastighetsindelningen samt vilka

åtgärder rörande servitut som skola vidtagas. Att beslutet därjämte skall

innefatta förrättningsmännens yttrande i andra frågor följer av vad i 5

och 8 kap. sägs.

Om det prövas lämpligt, må fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Tredje lagutskottets utlåtande nr 49 år 19G6

hinder av att alla tekniska göromål och erforderliga värderingar icke blivit

verkställda. Under enahanda förutsättning må olika till beslutet hörande

frågor upptagas för sig och avgöras genom skilda beslut. Vad i lagen stadgas

om fastighetsbildningsbeslut gäller även sådant avgörande.

I motiven till bestämmelsen anför kommittén bl. a. följande (s. 263).

Som allmän riktlinje för förrättningshandläggningen bör enligt kommitténs

mening gälla, att i sådana fall, där förrättningen är av mindre omfattning

och förhållandena i övrigt äro okomplicerade, alla utrednings-, planläggnings-

och verkställighetsarbeten i största möjliga utsträckning skola

utföras i ett sammanhang och att förrättningsmännen först sedan dessa

arbeten fullgjorts skola meddela erforderliga beslut om fastighetsbildningen

och vad därmed sammanhänger, varefter förrättningen omedelbart skall

avslutas. Ett sådant förfarande skiljer sig föga från det som för närvarande

faktiskt tillämpas många gånger vid avstyckningar och mindre ägoutbyten,

när anledning till underställning av utlåtandet i tillståndsfrågan icke föreligger,

och det torde med fördel kunna begagnas i fortsättningen Aid de talrikt

förekommande fastighetsbildningsåtgärderna av enklare beskaffenhet.

Då mera komplicrade förhållanden föreligga, torde det däremot ofta

vara lämpligt att förrättningsverksamlieten bedrives efter andra linjer.

Handläggningen bör därvid allt efter omständigheterna kunna uppdelas i

olika moment på sådant sätt att arbetskrävande och kostsamma göromål ej

utföras, förrän garantier erhållits att de verkligen komma till avsedd nytta.

För detta ändamål böra åtgärder av verkställighetsnatur såsom utstakning

och utmärkning av gränser, upprättande av beskrivning samt värdering för

bestämmande av likvider kunna helt eller delvis uppskjutas, tills förrättningsmännen

meddelat sitt beslut om hur fastighetsbildningen i detalj skall

genomföras och detta s. k. fastighetsbildningsbeslut vunnit laga kraft.

Som framgår av den nyss återgivna paragrafen kan olika till fastighetsbildningsbeslutet

hörande frågor upptagas för sig och avgöras genom skilda

beslut. Enligt motiven skall uppdelningen av beslutet bl. a. kunna ske även

regionalt, om det är lämpligt, så att t. ex. inägorna först behandlas och därefter

skogsmarken.

Det i detta sammanhang intressanta är att förslaget till fastighetsbildningslag

öppnar möjlighet att åstadkomma en definitiv fastighetsplan innan

regleringsförrättningen i sin helhet blivit slutförd. Detta får konsekvenser

även för tillträdesfrågan. Kommittén föreslår i denna del följande bestämmelse

(5 kap. 29 §).

Mark, som genom fastighetsreglering övergår i ny ägares hand eller enligt

därvid meddelat beslut skall utnyttjas till väg eller för annan anläggning,

tillträdes vid den tidpunkt, som bestämmes av förrättningsmännen. Skyldighet

för sakägare att avträda mark inträder dock ej i något fall, förrän

genom lagakraftvunnet beslut bliv it avgjort att marken skall frångå honom

eller tagas i anspråk för anläggning. Med tillträdet må ej anstå längre än

ett år från det anteckning om regleringen skett i fastighetsregistret, såvida

icke särskilda skäl föranleda annat. Vad här sagts om mark gäller i tillämpliga

delar även beträffande byggnad, som genom regleringen övergår i ny

ägares hand.

Har bestämmelse om tillträde icke meddelats, äger detsamma rum, så

snart anteckning om regleringen verkställts i fastighetsregistret.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 49 år 196G 7

Det må anmärkas, att tillträde icke behöver ske samtidigt beträffande all

i förrättningen ingående mark.

I motiven till paragrafen anför kommittén bl. a. följande (s. 405 f).

Genom att den nya fastighetsbildningslagen öppnar möjlighet att åstadkomma

en definitiv fastighetsplan redan innan regleringsförrättningen

blivit slutförd kommer frågan om tidpunkten för tillträdet i väsentligt

ändrat läge, och det finnes icke längre något skäl att låta ett tillträde under

pågående förrättning vara beroende av enighet bland sakägarna. I stället

är det angeläget att så mycket som möjligt underlätta för de sakägare

som önska ett snabbt genomförande av regleringen att utan dröjsmål få

taga sin nya egendom i besittning. Kommittén har på grund härav ansett

sig böra frångå gällande ordning och överlämna åt förrättningsmännen att

tämligen fritt bestämma, när tillträdet skall äga rum.

Någon begränsning av förrättningsmännens möjligheter att förlägga tillträdet

till tidpunkt, innan regleringen blivit i sin helhet slutförd, synes icke

böra föreskrivas. Ett bindande fastighetsbildningsbeslut utgör dock alltid

en förutsättning för att tillträde skall ifrågakomma, tv skyldighet skall

icke kunna åläggas sakägare att avträda egendom, förrän genom lagakraftägande

beslut blivit avgjort att egendomen skall frångå honom. En bestämmelse,

som uttryckligen angiver detta förhållande, har emellertid funnits

önskvärd. Att vissa av de förrättningsgöromål som äro att hänföra till

verkställighetsåtgärderna också måste ha blivit utförda, innan tillträde kan

äga rum, är uppenbart. Det ligger sålunda i sakens natur att erforderliga

gränsutstakningar verkställts inom det område som berörs. Däremot är

det icke nödvändigt att likvidvärderingen utförts, även om det i regel torde

vara fördelaktigast att denna äger rum före tillträdet.

Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Materialet bearbetas f. n. inom Kungl. Majrts kansli. Arbetet bedrivs med

sikte på att en ny lagstiftning skall kunna träda i kraft samtidigt med den

nya jordabalken i början av 1970-talet.

Remissvaren

Motionerna tillstyrks av Riksförbundet landsbygdens folk och Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund. Lantmäteristyrelsen tillstyrker att inotionsförslaget

genomförs efter de riktlinjer som styrelsen angivit i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 26 februari 1966 efter en inom styrelsen verkställd utredning.

Lantmäteristyrelsen anför att gällande lagaskiftesinstitut är behäftat

med allvarliga brister och att det i stor utsträckning förhindrar tillämpning

av en rationell arbetsmetodik. Därigenom tar de mera omfattande laga skiftena

ansenliga arbetskrafter och en lång tid i anspråk. Olägenheterna av en

sådan utsträckt handläggningstid är enligt styrelsens mening väsentliga

för bygden, delägarna samt statliga och kommunala organ. För delägarna

framstår dagen för tillträdet av de nya lotterna som en praktiskt betydelsefull

tidpunkt. Därvid kan de komma i besittning av de vid laga skiftet utlagda

lotterna och tillgodogöra sig fördelarna av den förbättrade fastighets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 49 år 1966

indelningen. Vid en reformering av skiftesinstitutet tilldrar sig därför reglerna

om tillträde stort intresse. Motionerna anses ha särskild aktualitet i

Kopparbergs län. ; i :

Styrelsen uttalar i fortsättningen bl. a. att de i skiftesinstitutet ingående

lagreglerna är så nära förknippade med varandra att svårigheter ofta uppkommer

vid en reform punktvis av en enstaka bestämmelse. En skiftesåtgärds

inordnande i en systematisk kedja förutsätter nämligen normalt att

åtgärdskedjan i större eller mindre utsträckning därvid förändras. Frågan

om tillträde hänger t. ex. nära samman med problemet angående skiftesplanens

fastställelse eller lagakraftvinnande. Därtill kommer att betydelsen

av att nedbringa arbetsinsatserna vid skiftena framstår som så väsentlig att

en reform synes böra ta sikte utom annat på att åstadkomma en arbetsrationaliserande

effekt. En fullgod lösning torde enligt vad lantmäteristyrelsen

anför inte kunna erhållas förrän fastighetsbildningslagstiftningen undergått

en allmän revision. Arbetet därmed måste betecknas som synnerligen

angeläget.

Styrelsen hänvisar till att den i skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 februari

1966 efter en inom styrelsen verkställd utredning, som nedtecknats i en den

21 januari 1966 dagtecknad promemoria, hemställt att vissa av styrelsen

föreslagna åtgärder skall vidtas för att påskynda slutförandet av de pågående

laga skiftena i Kopparbergs län.

Redogörelse för skrivelsen och promemorian, vari styrelsen behandlat

bl. a. frågan om tillträde av de nya ägolotterna vid laga skifte lämnas nedan.

Riksförbundet landsbygdens folk uttalar att enligt förbundets mening

bör utan att enskild rätt trädes för nära möjlighet finnas för förrättningsmännen

att fatta beslut om att vid laga skifte ägolotter skall kunna tillträdas

efter sakägarnas hörande, oberoende av om skiftet avslutats eller

ej. Med hänsyn till de olägenheter, som kan uppstå under tiden intill dess

laga skifte fastställts, om tillträde ej kan ske, synes enligt förbundets mening

övervägande skäl tala för en anordning i den av motionärerna antydda

riktningen.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund förklarar att de olägenheter

som uppstår genom det fördröjda tillträdet är både ur skogsvårdande och

ekonomisk synpunkt påtagliga för markägarna och kan utgöra ett väsentligt

hinder för att påbörja och fullfölja laga skiften. Trots att förslag till en ny

fastighelsbildningslag är att vänta inom de närmaste åren kan en viss ändring

redan nu i gällande lagstiftning anses påkallad.

Lantmäteristyrelsens framställning till Kungl. Maj: t

Enligt lantmäteristyrelsens uppdrag har överingenjören H. Wallner verkställt

utredning angående möjligheterna att i huvudsak inom ramen för

tillgängliga personalresurser påskynda slutförandet av pågående laga skiften

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Tredje laijutskottels utlåtande nr 19 år 19C>C>

i Kopparbergs län. Utredningen har redovisats i en den 21 januari 1966 dagtecknad

promemoria.

Av promemorian framgår att i den s. k. storskiftesbygden i Dalarna pågår

15 skiftesföretag, varav ett dock är av obetydlig omfattning. De övriga har

sammanlagt något mer än 7 000 delägare. Tio av skiftena berör mark inom

Mora köping. Nio av dessa företag bär påbörjats åren 1945—1949. Beträffande

flera av dem anges att tidpunkten för skiftenas avslutande är så avlägsen

att den f. n. inte kan bedömas.

Wallner föreslår i sin promemoria en rad åtgärder för att höja effektiviteten

i skiftesverksamheten. Vissa av förslagen är av teknisk eller organisatorisk

art och kan slutbehandlas inom lantmäteristyrelsen. Prövningen i

andra delar åter ankommer på Kungl. Maj :t. Sålunda föreslås bl. a. att

Kungl. Maj :t enligt 6 kap. 1 § andra stycket FBLS skall meddela vissa föreskrifter

att i tillämpliga delar gälla såvitt angår den fortsatta behandlingen

av laga skiftena enligt dalalagen inom Mora köping. Bland förslagen må

nämnas följande, vilka innehåller

att bestämmelserna i 21 kap. 19 § JDL angående rätt för delägare att anföra

besvär under pågående skifte skall gälla i den utsträckning förrättningsmannen

förordnar därom samt att bestämmelserna skall äga tillämpning

jämväl beträffande skiftesplan för del av skifteslaget eller för viss

åtgärd under skiftet i den mån planen i denna del kan prövas för sig,

att, därest skiftesplanen blir föremål för partiell prövning enligt vad nyss

sagts, tidpunkten för lagakraftvunnet avgörande i sådan fråga skall, i stället

för tidpunkten för skiftets fastställande, tagas till utgångspunkt för tilllämpningen

av reglerna i 15 kap. 1 § JDL om tillträde, samt

att, om fel förelupit vilka återverkar allenast på vissa åtgärder under laga

skifte, skall, därest skiftet är lagligen beskaffat till viss del som kan prövas

för sig, utan hinder av bestämmelserna i 21 kap. 42 § tredje stycket JDL

laga skiftet fastställas i sistnämnda avseende och skall förrättningen i övrigt

undanröjas.

Wallners förslag i denna del innebär i övrigt bl. a. lättnader i fråga om

skyldigheten att underställa vissa tvister ägodelningsrättens prövning, att

hålla sammanträde för gränsbestämning, att upprätta ägobeskrivning och

tilldelningslängd och att utföra ägogradering.

Därest Kungl. Maj :t skulle finna sig icke med stöd av 6 kap. 1 § andra

stycket FBLS kunna utfärda föreskrifter med det innehåll Wallner föreslagit

förordar han att motsvarande bestämmelser införs i dalalagen.

I promemorian föreslås även vissa ändringar i rikslagstiftningen.

I skrivelse till Konungen den 26 februari 1966 har lantmäteristyrelsen

med överlämnande av Wallners promemoria anfört bl. a. att det är i hög

grad påkallat att de pågående laga skiftena i storskiftesbygden i Kopparbergs

län slutförs så snabbt förhållandena det medger. Den långa handläggningstiden,

som väsentligen betingas av de ytterst tilltrasslade fastighets-

och äganderättsförhållandena, skifteslagens delvis heterogena sam
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr k9 år 1966

mansättning och den på gällande lagregler grundade otidsenliga arbetsmetodiken,

medför allvarliga olägenheter för delägarna och för bygdens

utveckling. Även för statliga, regionala och lokala organ framstår det som

synnerligen angeläget att de pågående laga skiftena snabbt avslutas. Så är

fallet t. ex. med fastighetsbildningsmyndigheterna.

Styrelsen erinrar i det följande om att flera av skiftena berör mark inom

Mora köpings centralort och anför att samtidigt som en uppordning av de

tilltrasslade förhållandena därinom utgör en förutsättning för markens

ändamålsenliga tillgodogörande för tätbebyggelse så är kraven på fastighetsbildningsorganen

inom samma område så stora att resurserna i väsentlig

grad tas i anspråk för att punktvis göra mark tillgänglig för bebyggelse.

Härför fordras med nuvarande förhållanden onormalt stora insatser. Tidpunkten

för dessa laga skiftens slutförande framskjuts härigenom allt mer

in i ett avlägset fjärran.

Den utan tvekan angelägnaste åtgärden ur effektiviseringssynpunkt är

enligt vad lantmäteristyrelsen anför att i möjligaste mån råda bot på

bristerna i gällande lagaskiftesinstitut, vilket särskilt vid de komplicerade

förhållandena i storskiftesbygden i Kopparbergs län inte möjliggör en rationell

metodik. Flertalet laga skiften pågår inom Mora köping där fastighetsbildningslagen

för stad äger tillämpning. Styrelsen erinrar om innehållet

i 6 kap. 1 § andra stycket i denna lag och hemställer att Kungl. Maj :t

med stöd därav ville överväga att meddela föreskrifter att tillämpas vid de

pågående laga skiftena i Mora köping i den omfattning som föreslagits i promemorian.

Skulle detta inte vara möjligt i erforderlig utsträckning föreslår

styrelsen att med hänsyn till de förevarande problemens väsentliga betydelse

den föreslagna förändringen i skiftesinstitutet i stället genomförs

som en ändring av den s. k. dalalagen.

Vad i promemorian anförts om ändring i rikslagstiftningen avser lantmäteristyrelsen

att ta upp till behandling i annat sammanhang.

Lantmäteristyrelsen redovisar även de åtgärder styrelsen vidtagit i anledning

av Wallners promemoria och anför slutligen att övriga förslag torde

få bli föremål för behandling hos Kungl. Maj :t eller anstå intill dess huvudfrågorna

avgjorts eller principerna för deras lösning fastslagits.

Lantmäteristyrelsens framställning har remissbehandlats. Materialet bearbetas

f. n. inom Kungl. Maj :ts kansli.

Utskottet

Enligt bestämmelse i lo kap. JDL äger vid laga skifte delägarna överenskomma

angående tiden för tillträdet av de nya ägolotterna med den begränsningen

att med tillträdet inte får anstå längre än ett år från det skiftet blivit

fastställt genom laga kraft ägande beslut. Träffas inte sådan överens
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr it) är l!)t>6 11

kommclsc och anförs inte licllor klander mot skiftet skall tillträde ske så

snart skiftet fastställts. Har klander anförts ankommer det på ägodelningsrätten

att bestämma tiden för tillträdet.

1 motionerna anförs att det länge framställ som en betydande olägenhet

att beslut om tillträde av de nya ägolotterna inte kan meddelas mot delägarnas

bestridande innan skiftet blivit fastställt. Förhållandet uppges förorsaka

framför allt skogsbruket stora olägenheter genom att skogsvården försummas.

Motionärerna hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall

begära förslag till sådan ändring av JDL att beslut om tiden för tillträde av

ägolotterna skall kunna meddelas av förrättningsmännen efter hörande av

sakägarna oberoende av om skiftet är avslutat eller ej.

De av motionärerna påtalade förhållandena har särskild aktualitet inom

Kopparbergs län. Av en vid lantmäteristyrelsens remissvar fogad utredning

framgår bl. a. att ett tiotal redan under 1940-talet påbörjade laga skiftesförrättningar

i siljansbygden ännu inte avslutats. I flera fall är möjligheterna

att avsluta förrättningarna så avlägsna att någon tidpunkt härför inte

kan anges. Den långa handläggningstiden beror bl. a. på de invecklade

fastighets- och äganderättsförhållandena i denna del av landet men den

har även sin grund i brister i den gällande lagstiftningen. Som påpekats i

motionerna och remissvaren medför förseningen av skiftena allvarliga olägenheter

för bygden, delägarna samt statliga och kommunala organ. Möjligheterna

att påskynda slutförandet av skiftena bör därför noga tillvaratas.

Även frågan om att vidga möjligheterna till tillträde innan skifte avslutats

är emellertid viktig i sammanhanget. Innan den blivande skiftesläggningen

är klar kan givetvis tillträde icke ske men i många fall kan efter denna tidpunkt

andra frågor fördröja den slutliga fastställelsen av skiftet och tillträdet

försenas i motsvarande mån. Det är tydligt att för delägarna dagen

för tillträdet av de nya ägolotterna framstår som en viktig tidpunkt. Genom

tillträdet kommer de i besittning av de utlagda ägolotterna och kan dra fördel

av den förbättrade fastighetsindelningen. Det är å andra sidan naturligt

att delägarna beträffande marker, som de icke skall behålla, saknar nämnvärt

intresse för att vidta exempelvis skogsvårdande åtgärder. Nackdelarna

härav ger sig självfallet alltmer till känna ju längre fram i tiden tillträdet

förskjuts. Utskottet anser det mot bakgrunden av vad nu sagts angeläget

att man så mycket som möjligt i sådana fall underlättar för sakägarna att

utan dröjsmål få ta sin nya mark i besittning. Det syfte som uppbär motionerna

är sålunda enligt utskottets mening i hög grad värt att beakta.

Vid det närmare övervägandet av frågan har man att ta hänsyn bl. a. till

att den ifrågasatta lagändringen inte utan vidare torde kunna infogas i

JDL:s systematik. Som lantmäteristyrelsen påpekat hänger exempelvis frågan

om tillträde nära samman med problemet angående skiftesplanens fastställande

eller lagakraftvinnande. Det synes sålunda inte kunna ifrågakomma

att ålägga sakägare att avträda mark förrän genom lagakraftägande be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 49 dr 1966

slut avgjorts att den skall frångå honom. En möjlighet att träffa bindande

beslut i dylika frågor innan förrättningen i övrigt kan avslutas är sålunda

nödvändig. I vad mån en ändring av tillträdesreglerna förutsätter jämkningar

i lagstiftningen i övrigt är svårt att bedöma med ledning av det föreliggande

materialet, men utskottet håller inte för osannolikt att vissa sådana

blir erforderliga för att infoga de ifrågasatta nya bestämmelserna i regelsystemet.

Huruvida läget i något större antal skiftesförrättningar är sådant

att en lagändring skulle ge någon mera betydande effekt i nuvarande läge,

då en helt ny fastighetsbildningslagstiftning väntas bli genomförd inom

några få år, låter sig inte heller säkert bedömas. Dessa frågor fordrar ytterligare

överväganden.

Som framgår av den inledande redogörelsen har lantmäteristyrelsen i

skrivelse till Kungi. Maj :t hemställt att vissa av styrelsen föreslagna åtgärder

skall vidtas för att påskynda slutförandet av de pågående laga skiftena i

Kopparbergs län. Framställningen ger Kungl. Maj :t anledning att överväga

åtskilliga ändringar i den s. k. datalagen, vilka har samband med motionsförslaget.

Detta bör enligt utskottets mening prövas i nämnda sammanhang,

särskilt som syftet med motionerna i allt väsentligt torde kunna uppnås genom

ändringar i dalalagen. Utskottet förutsätter att prövningen av motionsförslaget

inte skall medföra någon försening av betydelse av arbetet på

att åstadkomma en ny fastighetsbildningslagstiftning.

Vad utskottet sålunda anfört torde böra ges Kungl. Maj :t till känna.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna I: 591

och II: 737.

Stockholm den 26 oktober 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Knut Johansson*,

Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Paul Jansson* och

Torsten Hansson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg, fru

Torbrink, herrar Grebäck*, Johansson i öckerö, Svenning och Krönmark.

1 Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 68

014820

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:312 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beslut om tillträde av nya ägolotter vid laga skifte. s. 1 i texten