Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om bättre information till sakägare vid vissa förordnanden enligt naturvårdslagen. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 399, av herrar Nyberg och Tobé.

1966-10-26 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:50, Utlåtande i anledning av väckt motion om bättre information till sakägare vid vissa förordnanden enligt naturvårdslagen. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 399, av herrar Nyberg och Tobé.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1966

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av väckt motion om bättre information till

sakägare vid vissa förordnanden enligt naturvårdslagen.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare

väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 399, av herrar Nyberg och

Tobé.

I motionen hemställs »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om översyn av kungörelsen om tillämpning av naturvårdslagen

i syfte att öka möjligheterna till information till berörda sakägare vid förordnanden

enligt 19 § naturvårdslagen».

Över motionen har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat utlåtande från statens naturvårdsnämnd samt länsstyrelserna i

Stockholms och Blekinge län. På begäran av utskottet har yttrande därjämte

avgetts av Riksförbundet landsbygdens folk.

Gällande bestämmelser

I 18—22 § naturvårdslagen den 11 december 1964 meddelas särskilda bestämmelser

till skydd för landskapsbilden. Här må endast erinras om innehållet

i 18 och 19 §§. I den förstnämnda paragrafen har med vissa undantag

införts allmänt tillståndstvång för täkt av sten, grus, sand eller lera för

annat ändamål än markinnehavarens husbehov. Tillstånd meddelas av länsstyrelsen.

Finns anledning anta att nybyggnad, upplag eller annat arbetsföretag

av visst slag, som inte omfattas av tillståndstvång enligt 18 §, skulle

inom visst område komma att i väsentlig mån skada landskapsbilden äger

länsstyrelsen med stöd av 19 § förordna att företag av det slaget inte må

utföras inom området utan länsstyrelsens tillstånd. Enligt motiven till bestämmelsen

kan till arbetsföretag hänföras bl. a. grävnings- och andra förberedelsearbeten,

tippning av schaktmassor, avverkning och plantering av

skog samt anläggande av väg. I samband med tillstånd äger länsstyrelsen

meddela sådana föreskrifter att företagets menliga inverkan på landskapsbilden

såvitt möjligt begränsas eller motverkas. Med stöd härav kan länsstyrelsen

bl. a. påverka den yttre utformningen av byggnad till vars uppförande

eller ändring tillstånd meddelas. Bestämmelserna i paragrafen avser

inte bebyggelse inom område, som ingår i fastställd generalplan, stadsplan

eller byggnadsplan och inte heller företag vars tillåtlighet skall prövas

enligt vattenlagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1966

Bestämmelser om förfarandet i samband med förordnande enligt 19 §

naturvårdslagen meddelas i 10 och 11 §§ naturvårdskungörelsen den 11 december

1964. Innan sådant förordnande meddelas, skall, om det är avsett

att gälla längre tid än sex månader, förslag till förordnandet ha hållits tillgängligt

för granskning inom orten under viss tid, minst en månad, efter

det kungörelse därom införts i tidning med spridning inom orten eller tillkännagetts

på annat lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla föreläggande

för sakägarna att, om de vill framställa erinran mot förslaget, göra detta hos

länsstyrelsen inom granskningstiden. När förordnande meddelas, ändras

eller upphävs, skall underrättelse därom ofördröj ligen införas i länskungörelserna.

I den mån så finns erforderligt skall beslutet kungöras i tidning

med spridning inom orten eller tillkännages på annat lämpligt sätt. Avskrift

av beslutet skall tillställas byggnadsstyrelsen, naturvårdsnämnden, vägförvaltningen,

länsarkitekten, överlantmätaren, distriktslantmätaren och kommunen.

Särskilda underrättelser till sakägaren erfordras inte.

Enligt 16 § naturvårdskungörelsen skall länsstyrelsen innan den fattar

beslut i naturvårdsärende, som kan föranleda ersättningsskyldighet, eller

annat beslut av vikt, samråda bl. a. med av frågan närmast berörda kommuner.

I sammanhanget må också redovisas ett par bestämmelser i byggnadsstadgan

om tillkännagivande av utställda planer och beslut i vissa planfrågor.

Sålunda skall enligt 17 § byggnadsstadgan, innan förslag till stads- eller

byggnadsplan antages, förslaget under viss tid utställas till granskning genom

byggnadsnämndens försorg. Vid utställande av sådana förslag skall

byggnadsnämnden före ingången av den tid, som bestämts för förslagets

granskning, avsända underrättelser om innehållet i den kungörelse, som

skall utfärdas rörande utställandet, till varje känd och inom riket boende

av frågan berörd markägare, dock endast till de ägare som inte skriftligen

godkänt förslaget. Vad därefter gäller förordnanden, innefattande förbud

mot nybyggnad utan särskilt tillstånd enligt vissa närmare angivna lagrum

i byggnadslagen eller mot schaktning, fyllning, trädfällning eller därmed

jämförlig åtgärd så skall när dylika förordnanden meddelas länsstyrelsen

enligt 24 § byggnadsstadgan underrätta markägarna därom genom kungörelse

i den eller de tidningar, i vilka kommunala meddelanden för orten

intas, eller på annat lämpligt sätt.

Slutligen må nämnas att i en tillämpningskungörelse till den numera

upphävda strandlagen, som inarbetats i naturvårdslagen, fanns bestämmelser

i nu aktuella avseenden såvitt gällde förordnanden enligt strandlagen

för längre tid än sex månader. Länsstyrelsen skulle, när fråga uppkom att

meddela sådant förordnande och i den mån så prövades lämpligt, bereda

markägare och kommuner tillfälle att yttra sig i ärendet. Innan förordnande

meddelades skulle förslaget utställas under viss tid efter det kungörelse

skett i kyrkan och i vissa tidningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1006

:i

Motionen

I motionen anförs bl. a. att det visat sig att förordnanden enligt 1!) § naturvårdslagen

har väckt en viss irritation hos berörda kommuner och sakägare.

Ett flertal överklaganden har gjorts. Vad man främst vänt sig mot

har varit att sakägarna inte blivit underrättade om förordnandet på ett sätt

som de själva ansett tillfredsställande. Därutöver har hesvären i vissa fall

grundat sig på missuppfattningar angående tillståndstvångets innebörd.

Motionärerna anser det vara av vikt att anledningarna till missuppfattningarna

i detta hänseende och rörande tillämpningen undanröjs. Bestämmelserna

om kungörande är enligt vad de anför otillräckliga. Kommuner och

markägare bör på ett tidigt stadium få full kännedom om innebörden av

utfärdat eller planerat förordnande. Goda skäl talar enligt motionärerna

jför att särskilda underrättelser tillställs markägarna även i sådana fall.

Men därutöver vore det enligt motionärernas mening motiverat att kommuner

och markägare blev på ett lämpligt sätt informerade om tillståndstvångets

innebörd, t. ex. genom att vederbörande intressenter sammankallades

till ett särskilt informationsmöte någon tid innan förordnandet utfärdades

eller att utställning av förslagen till granskning gjordes på liknande

sätt som sker beträffande planer enligt byggnadslagstiftningen.

Enligt motionärerna bör en översyn göras av tillämpningskungörelsen i

nu berörda avseenden, översynen torde lämpligen böra göras inom jordbruksdepartementet.

Remissyttrandena

Motionen avstyrks av statens naturvårds nämnd och länsstyrelsen i Blekinge

län. Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker motionen i vad därmed

avses en effektivisering av kungörelseförfarandet. Särskilda informationsmöten

finner länsstyrelsen däremot inte påkallade. Riksförbundet landsbygdens

folk anser det angeläget att den i motionen angivna översynen av

naturvårdskungörelsen kommer till stånd.

Statens naturvårdsnämnd anför att förordnanden enligt 19 § naturvårdslagen

utgör ett värdefullt medel för skydd av landskapsbilden. Sådana förordnanden

har hittills meddelats i omkring 40 fall. Nämnden förklarar i

det följande att inventerings- och planeringsarbetet inom naturvården i

stora delar av landet befinner sig i ett inledande skede. För att skydda områden

med värdefull landskapsbild uppstår därvid ej sällan behov av att

utan dröjsmål kunna meddela förordnande jämlikt 19 § naturvårdslagen,

t. ex. då planer på större arbetsföretag kommer till myndigheternas kännedom.

I sådana fall kan oersättliga värden gå till spillo om länsstyrelserna

skulle fråntas möjligheten att utfärda kortvariga, s. k. interimistiska landskapsskyddsförordnanden

utan att dessförinnan hålla förslag till förordnan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1966

de tillgängligt för granskning. I de fall där dröjsmål ej skulle äventyra syftet

med förordnandet är det enligt naturvårdsnämndens mening angeläget,

att de som berörs därav på förhand orienteras om avsikten med förordnandet

och om dess innebörd. Nämnden har i utfärdade »Råd och anvisningar

för naturvårdsinventeringar» framhållit, att möda inte bör sparas för att

hålla markägarna informerade om läget. Som motionärerna framhållit kan

vederbörande intressenter lämpligen sammankallas till ett informationsmöte

innan förordnande utfärdas. Vissa av de landskapsskyddsförordnanden som

hittills utfärdats har även föregåtts av sådana möten. Informationssammanträden

bör enligt naturvårdsnämndens mening hållas i flertalet av de fall

då ett mera genomgripande förordnande avses skola utfärdas och fara i

dröjsmål ej föreligger. Nämnden avser att framhålla lämpligheten härav

för länsstyrelserna.

Naturvårdsnämnden erinrar vidare om att länsstyrelsen enligt 16 § naturvårdskungörelsen

skall samråda bl. a. med av frågan närmast berörda

kommuner, innan länsstyrelsen i naturvårdsärenden fattar beslut av vikt.

Nämnden tillmäter det stor betydelse att kommunerna så långt möjligt hålls

väl informerade om länsstyrelsernas avsikter och åtgärder i dessa fall.

Vad gäller underrättelser om utfärdat förordnande är det enligt naturvårdsnämndens

mening uppenbart att kungörande i ortstidning nästan undantagslöst

erfordras. Vid valet mellan kungörande i tidning och »tillkännagivande

på annat lämpligt sätt» kan det emellertid i vissa fall vara lämpligare

att underrätta varje markägare särskilt. Detta förfarande kan vara att

föredra i fall då endast ett fåtal markägare berörs av förordnandet eller t. ex.

då det med hänsyn till pågående byggnadsverksamhet är av särskild vikt,

att viss eller vissa markägare utan dröjsmål får kännedom om förordnandet.

Sammanfattningsvis anför naturvårdsnämnden, att nämnden delar motionärernas

grundtanke att god information till sakägare som berörs av förordnanden

enligt 19 § naturvårdslagen är av stor betydelse och att sådan

information bör komma till stånd i ökad omfattning. Nämnden anser emellertid,

att nu gällande bestämmelser lämnar utrymme för information, som

tillgodoser behovet på området. Nämnden har för avsikt att råda länsstyrelserna

att vidta de upplysningsåtgärder som i varje fall kan befinnas erforderliga.

Med hänsyn härtill och då naturvårdskungörelsen tillämpats endast

kort tid finner naturvårdsnämnden ej skäl tillstyrka bifall till motionen.

Länsstyrelsen i Blekinge län anför att naturvårdslagen och naturvårdskungörelsen

varit i kraft en förhållandevis kort tid, i synnerhet för en lagstiftning,

som i så stor utsträckning förutsätter särskild beslutsfattning för

att göras tillämplig. Erfarenhetsmässigt kan konstateras att vid en rättslig

reglering på ett område, där en avvägning måste ske mellan varandra motstående

intressen, en relativt lång verkningstid behövs, innan regleringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1066

mera allmänt uppfattas och accepteras som eu nödvändig åtgärd. Länsstyrelsen

framhåller, att anledningen till att vissa beslut överklagats främst

torde vara det förhållandet att den införda kontrollen över bebyggelse och

andra arbetsföretag betraktats som ett ingrepp i förfoganderätten över marken

som den enskilde markägaren inte ansetts behöva tåla. Med tanke på

att det gällt tillämpningen av ett i huvudsak helt nytt institut är det enligt

länsstyrelsens mening inte att förvåna sig över att förordnandena inte hos

alla berörda mottagits och uppfattats som en positiv naturvårdande åtgärd.

Länsstyrelsen anför i det följande att i motionen närmast torde åsyttas

interimistiska förordnanden på högst sex månader, som inte behöver föregås

av utställande eller kungörande. Länsstyrelsen hävdar, att så långt gående

föreskrifter om kommunicering med markägare och kommuner svårligen

låter sig förena med ett konstruktivt naturvårdsarbete. I ett skede av

stark expansion, som i hög grad berör naturvårdsintressena, kan enligt länsstyrelsens

mening inte sådana bestämmelser undvaras, som ger naturvårdsmyndigheterna

möjlighet till snabba ingripanden. Därest sakägarna före

varje förordnande skall på ena eller andra sättet informeras om detsamma,

måste detta innebära en fördröjning av avgörandet, som i de fall då ett snabbt

beslut erfordras kan medföra, att syftet med det tillämnade beslutet inte

kan förverkligas. Det är enligt länsstyrelsens mening bättre att myndigheterna

har en betydande handlingsfrihet. Länsstyrelsens strävan är att i all

möjlig utsträckning höra berörda sakägares synpunkter på ett så tidigt stadium

som möjligt.

Länsstyrelsen framhåller sammanfattningsvis att under den tid naturvårdslagstiftningen

hittills varit i kraft enbart goda erfarenheter av densamma

kan redovisas, att de klagomål som lagstiftningen i tillämpningen

gett upphov till torde få ses mot bakgrunden av den korta tid den verkat

samt att någon ändring i lagstiftningens föreskrifter i ärenden rörande förordnande

enligt 19 § naturvårdslagen inte synes påkallad.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser i likhet med motionärerna att naturvårdskungörelsens

bestämmelser om förfarandet i ärenden rörande förordnanden

enligt 19 § naturvårdslagen från rättssäkerhetssynpunkt måste anses

mindre tillfredsställande. Efter att ha erinrat om bestämmelserna om

kungörande av förslag till förordnande anför länsstyrelsen att det för att

utställningsförfarandet skall tjäna som rättssäkerhetsgaranti förutsätts att

de som berörs av förordnandet tillförlitligen underrättas om utställandet

av förslaget. Ett strängare krav på underrättelseformens effektivitet än den

som vanligtvis ernås med tidningskungörande är därför enligt länsstyrelsens

mening befogat. Detta torde kunna uppnås genom att kända sakägare, som

berörs av det ifrågasatta förordnandet, tillställs underrättelse om tid och

plats för utställandet. Underrättelse om länsstyrelsens beslut synes också

böra tillställas de markägare, som framfört erinringar, vilka inte beaktats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1966

Riksförbundet landsbygdens folk säger sig vid åtskilliga tillfällen ha kunnat

konstatera, att sakägare i olika sammanhang förbisett, att förordnanden

enligt naturvårdslagen utfärdats eller att planer därom föreligger. Dessutom

är det mycket vanligt att sakägare — ofta på grund av bristande information

— helt missuppfattar innebörden av meddelade beslut. Av den

anledningen är det enligt förbundets mening angeläget, att den i motionen

angivna översynen av naturvårdskungörelsen kommer till stånd. Förbundet

framhåller härvid att det skulle vara betydelsefullt om vederbörande myndigheter

vid kungörelser m. m. ville på ett utförligare sätt än vad nu sker

ange vad som avses med olika förordnanden.

Utskottet

Enligt föreskrift i naturvårdslagen får med vissa undantag täkt av sten,

grus, sand eller lera för annat ändamål än markinnehavarens husbehov inte

ske utan länsstyrelsens tillstånd. Finns anledning anta att nybyggnad, upplag

eller annat arbetsföretag av visst slag, som inte omfattas av nyssnämnda

tillståndstvång, skulle inom något område komma att i väsentlig mån skada

landskapsbilden, äger länsstyrelsen enligt 19 § naturvårdslagen förordna

att foretag av det slaget inte får utföras inom området utan länsstyrelsens

tillstånd.

I fråga om förfarandet vid förordnanden enligt nyssnämnda lagrum har

regler meddelats dels beträffande utställande av förslag till förordnanden,

dock endast beträffande sådana som är avsedda att gälla för längre tid än

sex månader, och dels angående tillkännagivande av förordnande. Innan dylikt

längre förordnande meddelas skall sålunda förslag ha hållits tillgängligt

för granskning under viss tid, minst en månad, efter det kungörelse därom

införts i tidning med spridning inom orten eller tillkännagetts på annat

lämpligt sätt. När förordnande meddelas, ändras eller upphävs skall underrättelse

därom ofördröjligen införas i länskungörelserna. I den mån så erfordras

skall beslutet även kungöras i ortstidning eller tillkännages på annat

lämpligt sätt. Särskilda underrättelser till sakägare erfordras inte.

I förevarande motion hävdas nu på skäl som ovan redovisats att markägare

bör genom underrättelser på ett tidigt stadium få full kännedom om

såval utfärdade som planerade förordnanden. Vidare framhålls som önskvärt

att kommuner och markägare blir på lämpligt sätt informerade om tillståndstvångets

innebörd. Detta skulle bl. a. kunna ske på så sätt att intressenterna

sammankallades till ett särskilt informationsmöte innan förordnandet

utfärdades.

För att den av statsmakterna utstakade naturvårdspolitiken skall kunna

genomföras på ett så effektivt och smidigt sätt som möjligt krävs att goda

kontakter skapas mellan myndigheter och markägare. Det är därför angeläget

att alla rimliga åtgärder vidtas för att hålla markägare och andra in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1960

tressenter informerade om planer ocli beslut. Utskottet ansluter sig därför

till syftet med motionen.

Reglerna i nu aktuella avseenden är som framgår av det ovanstående så

utformade att de ger myndigheterna vissa möjligheter att handla efter vad

de anser vara lämpligt i det särskilda fallet. Särskilt framträdande är delta

i fråga om förordnanden för kortare tid än sex månader. Beträffande förslag

till sådana förordnanden finns över huvud taget inga bestämmelser

meddelade i detta hänseende.

Vad först gäller utställelseförfarandet så har länsstyrelsen, oavsett förordnandets

längd, möjlighet att tillkännage innehållet beträffande planerade

åtgärder även på annat lämpligt sätt än genom kungörelse i ortstidning,

exempelvis genom personliga kallelser eller vid informationsmöten. Såsom

Inaturvårdsnämnden framhåller är det angeläget, i de fall dröjsmål inte!

skulle äventyra syftet med förordnandet, att vederbörande intressenter på

förhand orienteras om avsikten med förordnandet och om dess innebörd.

I likhet med motionärerna och nämnden anser också utskottet att informationsmöten

bör, i därför lämpade fall och om omständigheterna det medger,

hållas innan förordnande utfärdas. I fråga om interimistiska förordnanden,

avsedda att gälla kortare tid i avvaktan på prövning av förslag om ett icke

tidsbegränsat förbud, kan dock en fördröjning genom särskilt utställelseeller

informationsförfarande medföra att syftet med det tillämnade beslutet

inte kan förverkligas. Då exempelvis planer på större arbetsföretag blir kända

för myndigheterna och ett snabbt utfärdat förordnande kan vara av väsentlig

betydelse för att skydda värdefull landskapsbild, kan skäl därför

föreligga för länsstyrelsen att på detta förberedande stadium underlåta kommunicering

med berörda parter. Beträffande förordnanden på längre tid

bör dock information regelmässigt kunna lämnas antingen genom personliga

meddelanden eller, om detta kan anses lämpligare, vid utlysta möten.

I sammanhanget torde också böra framhållas att naturvårdskungörelsen

innehåller en bestämmelse av innehåll att, innan länsstyrelse fattar beslut

av vikt, samråd skall ske med sådana kommuner som berörs av frågan. Till

följd av denna bestämmelse kommer således kommunerna att i viktigare

fall få information om planerade landskapsskyddsförordnanden.

Vad härefter gäller underrättelser om utfärdade förordnanden så lämnar

författningstexten utrymme för länsstyrelsen att kungöra beslutet i ortstidning

eller tillkännage detsamma på annat lämpligt sätt. Såsom naturvårdsnämnden

framhållit torde det vara uppenbart att kungörande i ortstidning

nästan undantagslöst erfordras. I vissa fall kan det emellertid vara lämpligare

att underrätta varje markägare särskilt. I likhet med nämnden anser

utskottet att underrättelser bör utsändas åtminstone i fall då endast ett fåtal

markägare berörs eller då det med hänsyn till pågående byggnadsverksamhet

är av särskild vikt att viss eller vissa markägare utan dröjsmål får kännedom

om förordnandet. Genom en sådan tillämpning torde också överens
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 50 år 1966

stammelse nås med det vanligen tillämpade kungörelseförfarandet enligt

byggnadsstadgan i motsvarande fall.

Naturvårdsnämnden har nyligen i sina »Råd och anvisningar för naturvårdsinventenngar»

framhållit att möda inte bör sparas för att hålla markägare

informerade om läget i det särskilda fallet. Nämnden har vidare uppgivit

sig ha för avsikt att rekommendera länsstyrelserna lämpligheten av

informationsmöten med sakägarna. Mot bakgrund härav och med tanke på

nämndens positiva inställning till förevarande spörsmål förutsätter utskottet

att nämnden även i fortsättningen verkar för att bestämmelserna på området

tillämpas på sådant sätt att de gagnar ett förtroendefullt förhållande

mellan myndigheter och markägare i sådana naturvårdsfrågor varom här

är fråga. Med hänsyn härtill och då den gällande naturvårdslagstiftningen

varit i tillämpning endast en kort tid och tillräckliga erfarenheter därför

annu inte vunnits på området, anser utskottet att någon riksdagens åtgärd

i frågan i vart fall för närvarande icke är påkallad.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, II: 399, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 oktober 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Knut

Johansson*, Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Paul Jansson*

och Torsten Hansson;

från andra kammaren: herrar Levin, Johansson i Torp, Nyberg fru

Torbnnk, herrar Grebäck*, Johansson i öckerö, Svenning och Krönmark.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Nyberg.

Reservation

ESSELTE AB. STHLM 66

614825

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.