Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av viss paragraf i riksdagens revisorers berättelse över den år 1965 av dem verkställda granskningen av statsverket. Under justitiedepartementet, § 3, har revisorerna behandlat frågan om vattendomstolarnas befattning med mål angående atomkraftanläggningar

1966-10-26 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:52, Utlåtande i anledning av viss paragraf i riksdagens revisorers berättelse över den år 1965 av dem verkställda granskningen av statsverket. Under justitiedepartementet, § 3, har revisorerna behandlat frågan om vattendomstolarnas befattning med mål angående atomkraftanläggningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 52 är 1966

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av viss paragraf i riksdagens revisorers

berättelse över den år 1965 av dem verkställda

granskningen av statsverket.

Under justitiedepartementet, § 3, har revisorerna behandlat frågan om

vattendomstolarnas befattning med mål angående atomkraftanläggningar

(Del I s. 24—32).

Förklaringar över revisorernas uttalanden i denna del har avgivits av

vattenöverdomstolen, statens strålskyddsinstitut, delegationen för atomenergifrågor,

Aktiebolaget Atomenergi samt statens vatteninspektion (Del II s.

33—41).

Förevarande paragraf har hänvisats till lagutskott och behandlats av

tredje lagutskottet.

Utskottet. Frågor om tillstånd att släppa ut radioaktivt avloppsvatten i

vattenområde och de med sådant tillstånd förenade villkoren prövas, liksom

när det är fråga om utsläpp av annat industriellt avloppsvatten och kloakvatten,

enligt föreskrifter i vattenlagen. I vissa fall har det överlämnats till

den enskilde att själv bedöma vilka reningsåtgärder som bör komma i fråga

och huruvida han skall begära vattendomstolens prövning av frågan under

vilka villkor avloppsvatten må utsläppas. I andra fall har emellertid

detta tillvägagångssätt ansetts innebära alltför stor risk. Sålunda får enligt

den s. k. förprövningskungörelsen vissa slag av industriella inrättningar inte

anläggas innan frågan om erforderliga åtgärder för att motverka vattenförorening

blivit prövad. Denna ordning är bl. a. stadgad för atomenergianläggningar.

Revisorerna ifrågasätter nu om prövning vid vattendomstol av frågor om

utsläpp av radioaktivt vatten från atomkraftanläggning är motiverad och

ändamålsenlig. Revisorerna framhåller att förfarandet är tämligen omständligt

och tidskrävande. Vidare framhålls att vattendomstolarna, som är sex

till antalet i landet, väsentligen måste grunda sina ställningstaganden på

yttranden av vederbörande fackorgan. Dessa organ — främst delegationen

för atomenergifrågor och statens strålskyddsinstitut — verkställer den

mångsidiga och ytterst detaljerade prövning som beträffande andra riskmoment

än utsläpp av radioaktivt vatten föregår tillkomsten av en atomenergianläggning.

Revisorerna anser därför att det bör övervägas att även

för frågor om vattenavledning tillämpa ett administrativt förfarande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 52

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

Revisorernas uttalanden har bland de förklarande myndigheterna fått

ett blandat mottagande. Skäl har andragits såväl för som mot en ändrinoav

nuvarande förhållanden.

Till förmån för uppfattningen att administrativ myndighet vore att föredraga

framför vattendomstol har främst åberopats det nämnda förhållandet

att ett flertal myndigheter av kvalificerad art redan handlägger frågor

om atomkraftanläggningar. Det har också framhållits att sex olika domstolar

kan komma att få pröva ärenden om utsläpp från sådana anläggningar.

Då dessa mål förekommit i begränsad omfattning har det inneburit att vattendomstolen

vid sin behandling av mål av förevarande slag fått sätta sig

in i ett praktiskt taget nytt område. Detta har försvårat en enhetlig bedömning.

Från vattenöverdomstolens sida har även framhållits att — i motsats

till den uppfattning som delegationen för atomenergifrågor redovisar _

vattendomstolarna inte lagligen är behöriga att ta befattning med frågor

om skada på grund av förorening bestående av radioaktivitet i avloppsvattnet

från sådan anläggning som avses i atomansvarighetslagen. Anknytningen

till vattendomstol beträffande sådana mål varom här är fråga skulle därför

inte vara påfallande stor.

Av de skäl som åberopats till stöd för ett bibehållande av den nuvarande

oidningen må följande nämnas. Atomkraftanläggningar kommer regelmässigt

att bli föremål för prövning hos vattendomstol på den grunden att exempelvis

vatten tillgodogörs för kyländamål, att ledningar anläggs för intag

och utsläpp av sådant vatten eller att vattnets lopp eljest förändras. Det har

också framhållits att utsläpp från atomenergianläggningar i vissa fall kan

ha samband med andra frågor om att utnyttja ett vattentäckt område, frågor

som inte bara i föroreningsmå! avgörs av vattendomstolarna. Det kan

till exempel gälla en reglering av en sjö, där radioaktivt vattenutsläpp redan

förekommer. Dessutom har gjorts gällande att atomkraftsstationer kan i

framtiden komma att ingå i större industriella komplex, som medför vattenföroreningar

av andra och vida skadligare slag än radioaktivt utsläpp.

Slutligen har framhållits värdet av den öppenhet i handläggningen av tillståndsfrågor,

som en vattendomstolsbehandling innebär. Den anses vara ägnad

att i det långa loppet skingra de ofta överdrivna farhågorna för radioaktiv

förgiftning som fortfarande finns hos befolkningen.

Även om vattendomstols prövning bibehålls har vattenöverdomstolen

ifrågasatt om inte lagstiftningen bör utformas så att hinder enligt vattenlagens

bestämmelser rörande svårare skadeverkningar på fiskerinäring eller

andra allmänna intressen inte skall anses föreligga, då Kungl. Maj:t i koncessionsärende

enligt atomenergilagen lämnat tillstånd till företaget.

Förklaringarna ger enligt utskottets mening vid handen att frågan om

överförande av den aktuella tillståndsprövningen från vattendomstol till administrativ

myndighet är så svårbedömbar att något ställningstagande i sakfrågan

inte nu är möjligt från riksdagens sida. Det torde få ankomma på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

Kung], Maj :t att närmare överväga huruvida åtgärder i denna riktning bör

företagas antingen i samband med behandlingen av det betänkande, som

immissionssakkunniga avser att framlägga inom kort och i vilket förevarande

spörsmål avses bli behandlat, eller ock i annat lämpligt sammanhang.

Vad sålunda anförts torde böra ges Kungl. Maj:t till känna.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört beträffande riksdagens revisorers

berättelse i förevarande del.

Stockholm den 26 oktober 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Ebbe Ohlsson, Knut Johansson*,

Erik Jansson, Nils-Eric Gustafsson, Åkesson, Paul Jansson* och

Torsten Hansson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,

herrar Svenning, Hammarberg, From och Krönmark.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:337 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens revisorers berättelse, såvitt avser § 3, över den år 1965 av dem verkställda granskningen av statsverket. a1 i texten