Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942

1966-12-08 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1966:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

1

Nr 60

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19

juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m.,

jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 11 november 1966 dagtecknad proposition, nr 160, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.,

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)

om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med

särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås fortsatt giltighet för lagstiftningen om hyresreglering

t. o. m. den 30 juni 1968.

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m.,

vilken enligt lag den 3 juni 1966 (nr 204) gäller till och med den 30 juni

1967, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1968.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 januari 1967

uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 30 juni 1967, må framställning

som sägs i 7 § göras senast den 16 januari 1967 eller, om hyresvärden

icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat att han ej önskar

låta hyresgästen kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat

hyresgästen sådant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 januari 1967 lämnat meddelande som sägs i 8 a §

femte stycket om att hyresförhållande skall upphöra efter den 30 juni

1967, må framställning enligt samma paragraf göras senast den 16 ianuari

1967.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll

av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse

och överlåtelse av bostadsrätt m. m., vilken enligt lag den 3 juni 1966

(nr 205) gäller till och med den 30 juni 1967, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1968.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr (>0 år 1960

3

Förslag

till

Lag

angåemle fortsatt giltighet av lagen ilen 7 december 1956 (nr 568) om rätt i

vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal

Härigenom förordnas, att lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall

för hyresgäst till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 3 juni 1966 (nr

206) gäller till och med den 30 juni 1967, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1968.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda

bestämmelser om makars gemensamma bostad

Härigenom förordnas, att lagen den 15 maj 1959 med särskilda bestämmelser

om makars gemensamma bostad, vilken enligt lag den 3 juni 1966

(nr 207) gäller till och med den 30 juni 1967, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1968.

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat två i anledning av

densamma väckta motioner, nämligen de likalydande motionerna I: 808

av herr Schött m. fl. och II: 983 av herr Hedin m. fl.

I motionerna hemställs

att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 160 angående fortsatt

giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m. i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala

A. att Kungl. Maj :t snarast under vårsessionen 1967 måtte framlägga

förslag om sådan ändring i lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m.

att 3—5 §§ upphäves och 6 § göres tillämplig på hela det reglerade lägenhetsbeståndet,

B. att Kungl. Maj :t fattar beslut i enlighet med statens hyresråds förslag

den 18 maj 1965 om regional och kategorimässig avveckling av hyresregleringslagen.

För motionernas innehåll redogörs nedan.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 3 avd. Nr 60

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

Departementschefen

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anför i propositionen

bl. a. följande.

En kortfattad redogörelse för innehållet i lagarna i fråga har senast lämnats

i prop. 1966: 82. Där har uppgifter också lämnats om de åtgärder för

avveckling av regleringen som hittills vidtagits och för den nuvarande omfattningen

av regleringen. Jag her att få hänvisa till denna framställning.

Vid tidpunkten för nämnda proposition hade hyreslagstiftningssakkunniga,

som år 1963 erhållit i uppdrag att utreda frågan om hyreskontroll och

besittningsskydd inom ramen för en permanent hyreslagstiftning, ännu inte

avlämnat sitt betänkande men detta väntades ske under april månad.

För att de sakkunnigas förslag inte skulle föregripas ansågs förlängningen

böra begränsas till vad som var absolut nödvändigt eller t. o. m. den 30

juni 1967.

De sakkunniga har i juni 1966 överlämnat betänkandet »Ny hyreslagstiftning»

(SOU 1966: 14) med förslag till bl. a. en ny allmän hyreslag.

Betänkandet har sänts på remiss till ett stort antal myndigheter och organisationer.

Remisstiden utgick den 15 oktober men många remissinstanser

har ännu inte inkommit med yttranden.

Målsättningen har ursprungligen varit att ett förslag i ämnet skulle föreläggas

riksdagen våren 1967 och att den nya lagen i princip skulle träda i

kraft den 1 juli samma år. Jag har utgått från att klarhet skulle vinnas

under propositionsarbetet innevarande höst i vilken utsträckning hyresregleringslagstiftningen

måste behållas även efter nämnda tidpunkt.

Det är nu osäkert om det uppställda tidsprogrammet kan hållas. Anledningarna

härtill är främst den betydande fördröjningen av såväl hyreslagstiftningssakkunnigas

betänkande som remissbehandlingen därav. Det är

emellertid uppenbart att hyresregleringen måste behållas under en övergångstid

även efter ikraftträdandet av en ny allmän hyreslag, åtminstone

för vissa orter. Hyresregleringslagens giltighetstid måste därför förlängas.

Å ena sidan anser jag att förlängningen bör göras så kort som möjligt för

att inte senare ställningstaganden skall föregripas. För detta talar även

den omständigheten att det under det fortsatta arbetet på den nya hyreslagen

kan visa sig erforderligt att ändra hyresregleringslagen i ett eller annat

hänseende. Å andra sidan medför den inträffade förseningen av arbetet

att den nya hyreslagstiftningen inte torde kunna träda i kraft före den 1

juli 1968.

På grund av vad sålunda anförts föreslår jag att giltighetstiden för hyresregleringslagen

— jämte därtill knutna lagar — förlängs ytterligare ett år,

dvs. t. o. in. den 30 juni 1968.

Liksom vid föregående förlängningstillfällen torde till den lag som inne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 60 är 1066 5

fattar bestämmelse om förlängning av hyresregleringslagen höra togas

övergångsbestämmelser av innebörd, att i vissa tall ansökan om förlängning

av hyresförhållande eller övertagande av hyresrätt, som avser tid

efter lagens hittillsvarande giltighetstid, får göras inom viss kortare tid

efter det förlängningslagen trätt i kraft.

Motionernas innehåll

Motionärerna anser till en början att det av tidsskäl synes nödvändigt

att på sätt föreslagits i propositionen förlänga hyresregleringslagstiftningen

ännu ett år. Dock bör enligt deras mening vissa åtgärder snarast vidtagas

för att förbättra situationen på hyresmarknaden. Motionärerna antör i anslutning

härtill följande.

Det torde vara uppenbart, att den nuvarande regleringens bibehållande i

oförändrad form medför allvarliga skadeverkningar och försvårar övergången

till en friare hyresmarknad bland annat genom att skillnaden mellan

hyresnivåer för olika årgångar av hus hlir allt större. Reglerna föi

hyressättningen verkar vidare på det sättet att reparations- och förbättringsarbeten

missgynnas, vilket i sin tur åstadkommer en tendens till förslumning

av det äldre fastighetsbeståndet. Åtskilliga fastigheter ri\es enbart

av den anledningen, att det är ekonomiskt icke lönsamt att reparera

och förbättra dem med nuvarande regler för bestämmandet av hyran. Ur

samhällsekonomisk synpunkt är detta en högst olycklig utveckling som

snarast bör brytas.

Statens hyresråd har i sitt yttrande över hyreslagstiftningssakkunnigas

betänkande med förslag till ny hyreslagstiftning anfört, att rådet finner

det angeläget att utjämningen av hyresnivåerna påbörjas så snart som

möjligt. Hyresrådet har därför föreslagit, att hyresregleringslagen, då den

nuvarande tillämpningsperioden utlöper den 1 juli 1967, törlänges med

den ändringen att 3—5 §§ upphäves och 6 § göres tillämplig på hela det

reglerade lägenhetsbeståndet. Hyresrådet har uttalat, att någon ytterligare

utredning inte behövs av denna anledning, men att 6 § ävensom lagens stadganden

i övrigt överses.

På angivna skäl finner motionärerna det nödvändigt att man så snart

som möjligt bryter den nuvarande detaljregleringen av hyrorna för att

möjliggöra en för både hyresgäster och fastighetsägare önskvärd successiv

anpassning till mera marknadsmässiga hyresvärden. Det förslag hyresrådet

framlagt synes därför enligt motionärerna snarast böra genomföras. Förslaget

skulle medföra, att hyresvärd och hyresgäst i princip skulle få frihet

att avtala om skäliga hyresbelopp. På begäran av hyresgäst skulle dock

hyresnämnd kunna nedsätta hyran om denna bedöms såsom oskälig. De

normer och riktlinjer som skulle gälla för hyresnämndernas prövning samt

den översyn av övriga bestämmelser i hyresregleringslagen som hyresrådet

föreslagit föreslås bli utarbetade av Kungl. Maj :t och föreläggas riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

snarast under vårsessionen 1967. En liberalisering av hyresregleringslagen

på detta sätt skulle enligt motionärernas mening underlätta övergången till

den nya hyreslagstiftningen, som förutsättes träda i kraft efter utgången

av den nu föreslagna förlängningsperioden. Motionärerna fortsätter.

Statens hyresråd har vidare redan den 18 maj 1965 framlagt förslag till

ytterligare regional och kategorimässig avveckling av hyresregleringen. Förslaget

har dock icke åtföljts av någon Ivungl. Maj :ts åtgärd. Något hinder

att genomföra hyresrådets avvecklingsförslag synes emellertid inte föreligga.

Erfarenheterna av den hittills genomförda avvecklingen måste betecknas

såsom mycket goda. Vi föreslår därför, att avvecklingen sker i

enlighet med förslaget.

Hyresrådets remissyttrande

1 sitt yttrande över de sakkunnigas förslag uppger sig hyresrådet hysa

starka betänkligheter mot de sakkunnigas förslag i vad det innebär att nuvarande

principer för hyressättning skall i bristorter utan övergångstid

ersättas med bestämmelserna i den föreslagna nya lagen.

Hyresrådet uttalar bl. a. följande.

De svårigheter som hyresrådet funnit förknippade med de sakkunnigas

förslag till hyreskontroll bör inte tolkas så att hyresrådet anser det omöjligt

att inom överskådlig tid ersätta nuvarande hyresreglering med en friare

hyresmarknad. Det står klart att regleringens tillämpning medför en fortsatt

accentuering av skillnaden mellan hyresnivåerna för olika årgångar

av hus. Det är angeläget att denna utveckling snarast möjligt brytes och

att en utjämning av nivåerna inledes. Vad beträffar möjligheterna härtill

erinras om att rådet i skrivelse den 26 november 1962 bland annat framhöll

att det vore önskvärt att hyrorna redan före avvecklingen kunde anpassas

efter lägenheternas inbördes marknadsmässiga hyresvärde. Rådet framförde

därvid tanken att tillämpa en reglering av det slag som avses i 6 §

hyresregleringslagen. Kungl. Maj :t anförde också i direktiven till de sakkunniga

att de borde undersöka och bedöma vilka verkningar på hyresmarknaden

en sådan förenklad regel kunde få i orter där påtaglig lägenhetsbrist

förelåg, därvid frågan om normer för den angivna skälighetsprövningen

vore av särskild vikt. De sakkunniga upptar frågan om tillämpning

av ett 6 §-system till diskussion men finner starkare skäl tala för den

lösning som deras förslag innefattar. Den undersökning av 6 §-systemets

verkningar, som ovannämnda uttalande i direktiven bort föranleda, har de

sakkunniga däremot icke fullgjort. Inte heller kan den argumentering som

de sakkunniga åberopat till stöd för sin ståndpunkt anses övertygande.

Oaktat klarhet icke vunnits angående verkningarna av en tillämpning av

6 §-systemet, är detta i vart fall inte förenat med de olägenheter som enligt

vad som framhållits i det föregående vidlåder de sakkunnigas förslag.

Hyresrådet anser alltjämt att en uppmjukning av hyresregleringen genom

att övergå till 6 §-systemet beträffande alla lägenheter på hyresreglerade

orter är en lämplig förberedelse till friare hyresmarknad. Med detta system

möjliggöres en successiv anpassning till mera marknadsmässiga hyres
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

Tredje lagutskottets utlåtande nr 00 år 1000

värden, som inte låter sig genomföra med de sakkunnigas förslag, övergången

till den friare hyresmarknaden kan härigenom lättare ske utan alltför

svåra sociala återverkningar.

Hyresrådet finner det sålunda vara mest ändamålsenligt, att med ikraftträdandet

av den nya lagen får anstå några år, under vilka man med tilllämpning

av 6 §-systemet söker anpassa hyrorna till eu fri marknad. Enligt

systemet i fråga råder i princip frihet för hyresvärd och hyresgäst att

överenskomma om vilken hyra som skall utgå för lägenheten. Hyresgästen

har emellertid möjlighet att när som helst underställa denna hyra de hyreslcontrollerande

organens prövning. Dessa äger — om de finner hyran avsevärt

högre än lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter föranleder

— nedsätta densamma efter vad som finnes skäligt. Möjlighet öppnas

således för parterna att själva komma överens om en anpassning av hyran

till en skälig nivå. Troligt är emellertid att prövning av hyran kommer att

påkallas i ett stort antal fall. Därvid uppkommer frågan om vilka principer

som bör följas vid prövningen av den avtalade hyrans skälighet. Enligt

hyresrådets mening bör riktpunkten vara att under ifrågavarande övergångstid

anpassa hyran till lägenhetens bruksvärde. Sistnämnda värde blir,

då tillämpningen av systemet påbörjas, såsom förut sagts svårt att beräkna.

Det kan knappast definieras närmare än som det värde, lägenheten

rimligen skulle ha haft på hyresmarknaden om jämvikt rått mellan tillgång

och efterfrågan. För att övergången till en i princip fri hyresmarknad

skall bli så mjuk som möjligt bör de hyreshöjningar som under övergångstiden

medgives i regel ske etappvis. Olika förfaranden är härvid tänkbara.

Sedan hyresrådet bl. a. anlagt några synpunkter på de kriterier som

bör komma till användning vid uppskattningen av bruksvärdet samt berört

vissa fördelar med dess förslag säger hyresrådet, att den sålunda förordade

ordningen kan sammanfattningsvis sägas ha bestämda företräden

framför sakkunnigförslaget i åtminstone följande två avseenden.

För det första skapas därigenom förutsättningar för en mjukare övergång

till marknadsmässiga hyror än som blir möjlig enligt nämnda förslag.

Man undgår de olägenheter som kan uppkomma om hyrorna i ett sammanhang

höjes i den utsträckning som förslaget tillåter. Ej blott ur hyresgästernas

synpunkt utan också allmänt sett måste detta vara en klar vinning.

Med de sakkunnigas förslag att den nya lagen skall träda i kraft något

senare inom utpräglade bristområden än inom landet i övrigt undviker

man inte påtalade olägenheter, såvida inte ikraftträdandet får anstå till

dess jämvikt inträtt mellan tillgång och efterfrågan på lägenheter. Den

andra vinsten med den ordning som hyresrådet förordar är att den ömtåliga

övergången till friare hyresmarknad kan ske med anlitande av nuvarande,

inarbetade organisation och det förhållandevis enkla samt för

parterna billiga förfarande som hyresregleringslagen föreskriver. Sedan på

detta sätt under en övergångstid hyrorna stabiliserats blir det avsevärt lättare

för en ny organisation att träda till och i fortsättningen handha tilllämpningen

av den nya lagstiftningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

Utskottet

Riksdagen beslöt under årets vårsession om fortsatt giltighet av hyresregleringslagen

och vissa därmed sammanhängande lagar till och med den

30 juni 1967. Genom förevarande proposition framläggs förslag om förlängning

av samma lagstiftning till och med den 30 juni 1968.

Hyreslagstiftningssakkunniga har i juni 1966 framlagt sitt betänkande

om ny hyreslagstiftning. De sakkunnigas förslag syftar till att ersätta hyresregleringen

med en friare hyresmarknad. Den nya lagstiftningen föreslås

i princip äga tillämpning från och med den 1 november 1967 med undantag

för Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna, där de nya reglerna om

besittningsskydd och hyressättning i fråga om bostadslägenheter föreslås

icke få verkan före den 1 januari 1970.

Såsom framgår av departementschefens uttalande var avsikten tidigare

att proposition i anledning av de sakkunnigas förslag skulle föreläggas riksdagen

våren 1967 och att den nya lagen i princip skulle träda i kraft den

1 juli samma år. Det uppges nu att det är osäkert om tidsprogrammet kan

hållas. Anledningen härtill synes främst vara fördröjningen av remissbehandlingen

med de sakkunnigas förslag. Oaktat förseningen torde enligt

uppgift Kungl. Maj :ts förslag i ämnet kunna remitteras till lagrådet under

våren 1967. Proposition skulle sålunda kunna föreläggas riksdagen under

höstsessionen samma år. Den av Kungl. Maj :t föreslagna tidsfristen är därför

väl tilltagen men bör för att ärendet skall få en allsidig och grundlig

behandling inom Kungl. Maj :ts kansli godtagas.

På ovan närmare angivna skäl hemställer motionärerna om riksdagens

uttalande att Kungl. Maj :t snarast under vårsessionen 1967 måtte framlägga

förslag om sådan ändring i hyresregleringslagen att 3—5 §§ upphävs

och 6 § görs tillämplig på hela det reglerade lägenhetsbeståndet. Vidare

hemställer motionärerna om riksdagens uttalande att Kungl. Maj :t fattar

beslut i enlighet med hyresrådets förslag den 18 maj 1965 om regional och

kategorimässig avveckling av hyresregleringslagen.

Nyssnämnda 3—5 §§ innehåller de grundläggande bestämmelserna om

reglering av hyra. Enligt 6 § regleras hyran för två kategorier lägenheter

som inte omfattas av den snävare regleringen i 3—5 §§. Dessa båda kategorier

utgöres av möblerade bostadslägenheter och affärslägenheter med

varierande hyra. Är sådana lägenheter uthyrda mot en hyra som är avsevärt

högre än lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter föranleder,

äger hyresnämnden nedsätta hyran efter vad som är skäligt.

För att på lämpligaste sätt anpassa hyrorna till en fri marknad föreslår

hyresrådet i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag att ikraftträdandet

av den nya lagen skall anstå några år, under vilka man med tillämpning av

6 §-systemet söker anpassa hyrorna till en fri marknad. Enligt hyresrådets

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr <>0 år 1D(>(>

mening undgår man därigenom de olägenheter som kan uppkomma om

hyrorna i ett sammanhang höjs i den utsträckning som de sakkunnigas förslag

tillåter. Hyresrådet anser en ytterligare vinst med dess förslag vara att

övergången till friare hyresmarknad kan ske med anlitande av nuvarande,

inarbetade organisation och det förhållandevis enkla samt för parterna

billiga förfarande som hyresregleringslagen föreskriver.

Syftet med motionärernas förslag i denna del uppbärs av den i och för

sig beaktansvärda tanken att övergången till den väntade lagstiftningen

skall bli så smidig som möjligt. Det torde emellertid vara uteslutet att utan

ingående utredning lägga förslaget till grund för lagstiftning. Sådan utredning

skulle fördröja det i departementet pågående arbetet och därigenom

försena det väntade förslaget. Vid sådant förhållande och då Kungl.

Maj :t redan har att överväga frågan mot bakgrund av vad hyresrådet anfört

i sitt remissyttrande finner utskottet inte skäl att bifalla motionsyrkandet

i denna del. Ej heller anser utskottet anledning finnas att tillstyrka

bifall till motionärernas yrkande om riksdagens uttalande att Kungl.

Maj :t fattar beslut i enlighet med hyresrådets förslag den 18 maj 1965 om

regional och kategorimässig avveckling av hyresregleringslagen.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte antaga de genom förevarande

proposition, nr 160, framlagda lagförslagen; samt

B. att motionerna 1:808 och 11:983 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 december 1966

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexanderson, Göran Karlsson, Svante

Kristiansson, Knut Johansson, Erik Jansson, Åkesson och Lidgard;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, fru Torbrink,

herrar Svenning, Bengtson i Solna, Tobé, Hammarberg och Elmstedt.

Reservation

av herrar Lidgard och Bengtson i Solna, vilka ansett

a) att utskottets utlåtande från och med det avsnitt som börjar på s. 9

med »Syftet med» och slutar med »av hyresregleringslagen» bort ha följande

lydelse:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

Ehuru det av tidsskäl synes nödvändigt att förlänga hyresregleringslagstiftningen

ännu ett år bör man dock snarast vidtaga vissa åtgärder för att

förbättra situationen på hyresmarknaden. Det torde nämligen vara uppenbart,

att den nuvarande regleringens bibehållande i oförändrad form medför

allvarliga skadeverkningar och försvårar övergången till en friare hyresmarknad

bland annat genom att skillnaden mellan hyresnivåer för olika

årgångar av hus blir allt större. Reglerna för hyressättningen verkar vidare

på det sättet att reparations- och förbättringsarbeten missgynnas, vilket

i sin tur åstadkommer en tendens till förslumning av det äldre fastighetsbeståndet.

Åtskilliga fastigheter rives enbart av den anledningen, att det

icke synes ekonomiskt lönsamt att reparera och förbättra dem med nuvarande

regler för bestämmandet av hyran. Ur samhällsekonomisk synpunkt

är detta en högst olycklig utveckling som snarast bör brytas.

Av angivna skäl är det nödvändigt att man så snart som möjligt bryter

den nuvarande detaljregleringen av hyrorna för att möjliggöra en för både

hyresgäster och fastighetsägare önskvärd successiv anpassning till mera

marknadsmässiga hyresvärden. Det förslag hyresrådet framlagt synes därför

snarast böra genomföras. Förslaget skulle medföra, att hyresvärd och

hyresgäst i princip skulle få frihet att avtala om skäliga hyresbelopp. På

begäran av hyresgäst skall dock hyresnämnd kunna nedsätta hyran om

denna bedömes såsom oskälig. De normer och riktlinjer som skulle gälla

för hyresnämndernas prövning samt den översyn av övriga bestämmelser

i hyresregleringslagen som hyresrådet föreslagit bör utarbetas av Kungl.

Maj :t och föreläggas riksdagen snarast under vårsessionen 1967. En liberalisering

av hyresregleringslagen på detta sätt skulle underlätta övergången

till den nya hyreslagstiftning, som förutsättes kunna träda i kraft efter

utgången av den nu föreslagna förlängningsperioden.

Det av hyresrådet framlagda förslaget till ytterligare regional och kategorimässig

avveckling av hyresregleringen har inte åtföljts av någon Kungl.

Maj:ts åtgärd. Något hinder att genomföra detta avvecklingsförslag synes

emellertid inte föreligga. Erfarenheterna av den hittills genomförda avvecklingen

måste betecknas såsom mycket goda. Utskottet föreslår därför,

att avvecklingen sker i enlighet med förslaget.

b) att utskottet beträffande punkten B bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 808 och II: 983

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala

att Kungl. Maj :t snarast under vårsessionen 1967 framlägger

förslag till sådan ändring i lagen den 19 juni 1942

om hyresreglering m. in. att 3—5 §§ upphäves och 6 § göres

tillämplig på hela det reglerade lägenhetsbeståndet,

samt

att Kungl. Maj :t fattar beslut i enlighet med hyresrådets

förslag den 18 maj 1965 om regional och kategorimässig

avveckling av hyresregleringslagen.

MAFICUS BOKTR. STHLM 1966 660032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:376 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 19 tf 2 a1 i texten