Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelserna om kungörelseannonsering m. m.

1966-02-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:1, Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelserna om kungörelseannonsering m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 1—2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1966

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av väckt motion angående bestämmelserna

om kungörelseannonsering m. m.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion II: 194 av herr Sjönell hemställes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag till mer tidsenliga

och ändamålsenliga bestämmelser om kungörelseannonsering och att därvid

frågan om Post- och inrikes tidningars vidare existens samtidigt behandlas.

I motionen framhålles att mindre effektiva åtgärder ofta används då domstol

eller annan myndighet söker en medborgare för att tillgodose hans rätt.

Olika exempel anföres då domstol allenast genom meddelande i Post- och

inrikes tidningar anmodar eller kallar rättsägare.

I åtskilliga fall införes kungörelser av olika slag i nämnda tidskrift för

icke obetydliga kostnader, oaktat publiceringen vid sidan av annonsering i

ortspressen saknar all praktisk betydelse. I de fall en publicering är nödvändig

från allmänhetens synpunkt bör den enligt motionären lösas på ett

mera ändamålsenligt sätt.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet

Föreskrifter om kungörelseannonsering finnes i ett stort antal författningar.

Bestämmelserna är inte utformade efter något enhetligt mönster

utan har fått varierande innehåll inom olika lagstiftningsområden.

I en del fall fordras annonsering endast i »allmänna tidningarna», d. v. s.

i Post- och inrikes tidningar. Denna form av kungörande gäller t. ex. för tillkännagivanden

angående vissa statliga tjänster, arvs- och testamentslotter

som tillfallit bortovarande eller okända, myndig- och omyndighetsförklaring,

kallelse å okända borgenärer samt ansökan om och utfärdande av patent.

Kungörelsen skall i regel införas en gång men i viss fall, såsom vid kallelse

å okända borgenärer, tre gånger.

I andra fall föreskrives annonsering allenast i en eller flera ortstidningar.

Så är t. ex. fallet beträffande kungörelser enligt kommunallagarna och tillkännagivanden

i fråga om politiska val, värnpliktsförhållanden m. in.

Ett stort antal författningar föreskriver publicering såväl i allmänna tidningarna

som i en eller flera ortstidningar. På dylikt sätt kungöres t. ex.

olika beslut i konkursärenden, äktenskapsförord innefattande gåva mellan

makar, ansökan om och dom å boskillnad, anmälan till handelsregister,

Biliang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 1—2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr t år 1966

exekutiv försäljning av fast egendom, stiftande av aktiebolag samt ansökan

om dödförklaring och, i vissa fall, dödande av förkommen handling.

Förutom annonsering föreskrives ofta annat kungörelseförfarande sasom

uppläsande i kyrka, publikation i länskungörelser och anslag i rättens kansli

eller å annan plats i orten.

Kungörande i Post- och inrikes tidningar kan väl för vissa slag av ärenden

förefalla ändamålsenligt men torde dock i flertalet fall vara avsevärt

mindre effektivt än annonsering i tidning inom orten eller i rikspress. Det

lär jämväl kunna antagas att förfarandet, då det kombineras med dylik annonsering,

inte sällan saknar större betydelse. I vissa fall synes också offentliggörandet

kunna ske genom andra både billigare och mer rationella metoder

än annonsering. Vilka publiceringsförfaranden som därvid bör komma

till användning får naturligen bero på de särskilda kraven inom vederbörande

lagstiftningsområde. För bedömande av nu angivna spörsmål synes

en översyn i enlighet med motionärens önskemål vara av stort värde.

Framställning om en utredning i det berörda hänseendet har emellertid

redan avlåtits av riksdagen. I anledning av riksdagens revisorers berättelse

över den år 1962 verkställda granskningen av statsverket hemställde sålunda

1963 års riksdag på förslag av statsutskottet om en översyn av »gällande bestämmelser

om kungörelseförfarandet».

Sedan skrivelsen den 4 oktober 1965 överlämnats från finansdepartementet

till justitiedepartementet, har från sistnämnda departement upplysts att

ärendet upptagits inom departementets processbyrå för att tagas i beaktande

vid en pågående översyn av rättegångsbalkens delgivningsbestämmelser. Utskottet

har vidare erfarit att jämväl inom andra rättsområden, bl. a. i lagstiftningen

om förvaltningsförfarandet och inom jorddelningsrätten, olika

publiceringsfrågor är föremål för överväganden från departementets sida.

Av det sagda framgår att frågan om det legala kungörelseförfarandet för

närvarande är underställt Kungl. Maj :ts prövning ur flera olika aspekter.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att, därest befintligt utredningsmaterial

skulle visa sig otillräckligt för de berörda frågornas allsidiga belysning,

Kungl. Maj :t vidtager erforderliga åtgärder i motionens syfte. Utskottet

förutsätter jämväl att det av nämnda prövning avhängiga spörsmålet om

Post- och inrikes tidningars fortsatta funktion som officiellt pressorgan ävenledes

blir i tillbörlig utsträckning uppmärksammat.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet någon ytterligare

skrivelse i ämnet till Kungl. Maj :t icke vara erforderlig utan hemställer,

att motion 11:194 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 9 februari 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1 år 1966

3

Närvarande:

från första kammaren: herrar Enarsson, Hellebladh, Oscar Carlsson*,

Svanström*, Hedlund, Nyman, Hiibinette, Helge Karlsson, Wååg, Wirtén

och Johan Olsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar*, Dickson*, Lundmark*, Haglund, Wikner*, Larsson

i Borrby, Nilsson i Bästekille, Andersson i Örebro, Johansson i Simrishamn*

och Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.