Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskgldighet, m. m.

1966-03-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskgldighet, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares

uppgifts- och uppbördsskgldighet, m. m.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 345 av herr Ottosson m. fl. och 11: 785 av herr Nordgren m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att utredningen beträffande

samordning och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter

som av det allmänna ålägges företagen påskyndas samt att utredning

och förslag till bestämmelser genom vilka arbetsgivare medgives rätt till

ersättning för de uppgifts- och uppbördsskyldigheter till det allmänna, vilka

för närvarande icke är ersättningsgrundande.

I motionerna anföres att enbart föreskrifterna om uppbördsskyldighet i

fråga om källskatt, ATP-avgift och allmän varuskatt innebär att ett företag

under ett år har att erlägga avgifter till staten vid sjutton olika tillfällen.

Härtill kommer inbetalning av eventuell kvarskatt och, för branscher med

punktskatter, därav betingad redovisning. I förekommande fall åligger det

också arbetsgivarna att för statens räkning verkställa införsel i lön.

På företagen ankommer vidare att till olika myndigheter lämna uppgifter

om bl. a. anställda, löner, sysselsättning och omsättning.

I anledning av tidigare framställningar har 1965 års riksdag i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhållit om utredning beträffande samordning och förenkling

av företagens uppbörds- och uppgiftsskyldighet. Då det synes angeläget

att möjligheterna till rationalisering och förenkling snarast tillvaratages,

bör utredningen härom påskyndas.

Det arbete som erfordras för att fullgöra berörda åligganden är enligt

motionärerna både tidsödande och kostnadskrävande, speciellt för de mindre

företagen, där särskild arbetskraft inte finnes avdelad för kamerala

uppgifter. Någon ersättning utgår dock inte för andra bestyr än uppbörd av

allmän varuskatt. Inte minst med tanke på att flertalet göromål endast utföres

i statens intresse utan nytta för företagen själva bör dessa erhålla gottgörelse

för sitt arbete. Frågan härom bör enligt motionärerna omedelbart

tagas upp till behandling.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 785.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Sveriges hantverks-

och industriorganisation samt Sveriges köpmannaförbund.

Hantverks- och industriorganisationen anför: Arbetsgivarnas uppgiftsoch

uppbördsskyldighet innebär ett betydande merarbete för företagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

Organisationen är medveten om nödvändigheten av att uppgifter lämnas

men vill understryka att arbetet för ett mindre företag ofta ter sig som en

extra arbetsbörda, speciellt med tanke på att många av uppgifterna är

ointressanta för företaget som sådant. Med tanke härpå noterade organisationen

med tillfredsställelse den skrivelse som 1965 års riksdag avgav till

Kungl. Maj :t med begäran om utredning beträffande samordning och förenkling

av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter som av det allmänna

åläggs företagen.---

Genom att företagarnas uppgiftsskyldighet efter hand ytterligare utvidgats

har arbetsbördan på berörda område ökat för företagen, och det är

därför angeläget att den begärda översynen av möjligheterna till rationalisering

och förenkling snarast verkställes.---

Eftersom många av de lämnade uppgifterna endast är av intresse för det

allmänna, »köper» det allmänna en i och för sig nödvändig tjänst av de

enskilda företagen. Rent principiellt synes det därför vara riktigt att ersättning

utgår för detta arbete. Organisationen har intet att erinra mot att detta

spörsmål blir föremål för en särskild utredning men vill som alternativ

lösning föreslå att allmänna skatteberedningen och 1959 års uppbördsutredning

genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att inom tillämpliga områden

framlägga förslag om en kraftig höjning av kostnadsersättningen till

företagen.

Köpmannaförbundet anför: Den uppgifts- och uppbördsskyldighet som

ålägges företagen utgör en besvärande och kostnadskrävande belastning för

dessa. Arbetsgivarna kommer på detta sätt att fungera som oavlönade uppbördsmän.

Denna fråga är av stor betydelse för detaljhandeln, inom vilken

mindre företag ej har råd att hålla särskild arbetskraft för kamerala ändamål.

Inom detaljhandeln har man därför i allt större utsträckning nödsakats

anlita särskilda byråer för biträde i uppgifts- och uppbördsfrågor.

Då behovet av samordning och förenkling av de företagen åliggande uppgifts-

och uppbördsskyldigheterna är stort, finner vi det vara önskvärt, att

utredningen härom påskyndas. Likaså finner vi det vara angeläget att den

i motionen föreslagna utredningen angående arbetsgivares rätt till ersättning

för de uppbörds- och uppgiftsskyldigheter till det allmänna, vilka för

närvarande icke är ersättningsgrundande, kommer till stånd. Vi vill i anslutning

härtill understryka, att för den uppgiftsservice, som statsmakterna

lämnar enskilda och näringsidkare, i stor utsträckning uttages ersättning

i form av avgifter och skatter (exempelvis stämpelavgifter). Även med hänsyn

härtill synes ersättning till företagen i de hänseenden som avses i motion

nen vara skälig. Vi önskar alltså tillstyrka motionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

3

Utskottet

I förevarande motioner hemställes dels att den av riksdagen tidigare

begärda utredningen om samordning och förenkling av företagens uppgiftsoch

uppbördsskyldighet gentemot det allmänna måtte påskyndas, dels att

frågan om arbetsgivarnas rätt till ersättning för fullgörandet av berörda

skyldigheter måtte bli föremål för utredning.

Motioner innefattande begäran om utredning i ettdera eller båda ovan

berörda hänseenden har sedan 1960 varje år prövats av riksdagen. Under

åren 1960—1964 har riksdagen icke någon gång funnit skäl bifalla framställda

yrkanden.

Som motionärerna framhållit har 1965 års riksdag -— på förslag av allmänna

beredningsutskottet (utlåtande nr 30/1965) — i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhållit om utredning beträffande samordning och förenkling av de

uppgifts- och uppbördsskyldigheter som av det allmänna ålägges företagen.

Utskottet har inhämtat att detta ärende alltjämt är underställt Kungl.

Maj :ts prövning. Med hänsyn härtill finner utskottet, även om det måste

anses angeläget att den begärda utredningen kommer till stånd utan tidsutdräkt,

icke anledning föreslå någon ytterligare framställning i denna fråga.

Vad härefter gäller spörsmålet huruvida företagarna bör erhålla ersättning

för dem åvilande uppgiftsskyldighet anförde utskottet i sitt ovan

angivna utlåtande till 1965 års riksdag, att företagarnas skyldighet att lämna

uppgifter i princip inte avvek från den uppgiftsskyldighet som i dagens

samhälle åvilade varje medborgare utan att ersättning härför utginge.

I fråga om åliggandena rörande uppbörd av skatt erinrade utskottet om

att viss ersättning redan utginge för uppbörd av varuskatt. Här kan tilläggas

att denna ersättning för sist förlidna beskattningsår uppgick till drygt 26,7

miljoner kronor. Utskottet framhöll tillika att även i fråga om källskatten

en viss ersättning kunde sägas utgå genom att företagen ägde under viss tid

disponera och tillgodogöra sig ränta å innehållna skattemedel. Utskottet

ansåg — i överensstämmelse med riksdagens beslut under en följd av år —

sig icke böra tillstyrka den föreslagna utredningen i denna del. Riksdagen

beslöt i enlighet härmed.

Såvitt utskottet kunnat finna har under den tid som förflutit sedan frågan

sist prövades i riksdagen icke förekommit några omständigheter som bör

föranleda ett annat ställningstagande från utskottets sida.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 345 och II: 785 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström, Hedlund, Nyman, Axel Kristiansson,

Helge Karlsson och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg,

herrar Svensson i Kungälv*, Haglund, Gustafsson i Uddevalla*, Westberg,

Nordgren, Johansson i Växjö, Thylén* och From.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Gustaf Peterson, Svanström, Nyman, Axel Kristiansson, Blomquist,

Westberg, Nordgren, Johansson i Växjö, Thylén och From, vilka

ansett att utskottet bort anföra och yrka följande:

Som framhållits i förevarande motioner anser utskottet att arbetsgivarnas

sammanlagda uppgifts- och uppbördsskyldigheter innebär ett betydande,

varje månad återkommande merarbete. Då detta är såväl tids- som kostnadskrävande,

speciellt för ledaren av mindre företag, och många av uppgifterna

ointressanta för företaget som sådant, synes det utskottet angeläget

dels att en förenkling och samordning åstadkommes av desamma, dels att

vederbörande myndighet klart motiverar syftet med insamlingen av önskade

statistiska uppgifter. En förutsättning för att det allmännas uppgiftsinsamling

skall mötas av positivt intresse från företagen är att statistiken ter

sig meningsfull och att företagen och företagarorganisationerna erhåller

redovisning av insamlade data.

1965 års riksdag har — på förslag av allmänna beredningsutskottet (utlåtande

nr 30/1965) — i skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om utredning beträffande

samordning och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter,

som av det allmänna ålägges företagen. Då denna utredning ännu icke tillsatts

och uppgiftsskyldigheten ytterligare ökat, synes det utskottet angeläget

att begärd utredning snarast kommer till stånd.

I motionerna har även tagits upp frågan om ersättning till företagen för

det merarbete och det ansvarsfulla uppbördsarbete, som det allmänna ålägger

företagen. Såväl uppbördsarbetet som uppgiftslämnandet har endast

intresse för det allmänna. Staten beställer eller »köper» tjänster av de

enskilda företagen. Rent principiellt synes det riktigt att ersättning utgår

för detta arbete. Denna princip har som bekant också godtagits av riksdagen

vad gäller den allmänna varuskatten. Arbetet och ansvaret för det

övriga uppbördsarbetet är lika betungande, varför det synes utskottet skäligt

att ersättning utgår även härför.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 345 och II: 785 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om

utredning och förslag till bestämmelser genom vilka arbetsgivare

medgives rätt till ersättning för de uppgifts- och

uppbördsskyldigheter till det allmänna, vilka för närvarande

icke är ersättningsgrundande.

ESSELTE AB. SrHLM 66

014822

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.