Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskgldighet, m. m.
1966-03-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1966:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares uppgiftsoch uppbördsskgldighet, m. m.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetsgivares
uppgifts- och uppbördsskgldighet, m. m.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 345 av herr Ottosson m. fl. och 11: 785 av herr Nordgren m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att utredningen beträffande
samordning och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter
som av det allmänna ålägges företagen påskyndas samt att utredning
och förslag till bestämmelser genom vilka arbetsgivare medgives rätt till
ersättning för de uppgifts- och uppbördsskyldigheter till det allmänna, vilka
för närvarande icke är ersättningsgrundande.
I motionerna anföres att enbart föreskrifterna om uppbördsskyldighet i
fråga om källskatt, ATP-avgift och allmän varuskatt innebär att ett företag
under ett år har att erlägga avgifter till staten vid sjutton olika tillfällen.
Härtill kommer inbetalning av eventuell kvarskatt och, för branscher med
punktskatter, därav betingad redovisning. I förekommande fall åligger det
också arbetsgivarna att för statens räkning verkställa införsel i lön.
På företagen ankommer vidare att till olika myndigheter lämna uppgifter
om bl. a. anställda, löner, sysselsättning och omsättning.
I anledning av tidigare framställningar har 1965 års riksdag i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhållit om utredning beträffande samordning och förenkling
av företagens uppbörds- och uppgiftsskyldighet. Då det synes angeläget
att möjligheterna till rationalisering och förenkling snarast tillvaratages,
bör utredningen härom påskyndas.
Det arbete som erfordras för att fullgöra berörda åligganden är enligt
motionärerna både tidsödande och kostnadskrävande, speciellt för de mindre
företagen, där särskild arbetskraft inte finnes avdelad för kamerala
uppgifter. Någon ersättning utgår dock inte för andra bestyr än uppbörd av
allmän varuskatt. Inte minst med tanke på att flertalet göromål endast utföres
i statens intresse utan nytta för företagen själva bör dessa erhålla gottgörelse
för sitt arbete. Frågan härom bör enligt motionärerna omedelbart
tagas upp till behandling.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 785.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Sveriges hantverks-
och industriorganisation samt Sveriges köpmannaförbund.
Hantverks- och industriorganisationen anför: Arbetsgivarnas uppgiftsoch
uppbördsskyldighet innebär ett betydande merarbete för företagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 10
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966
Organisationen är medveten om nödvändigheten av att uppgifter lämnas
men vill understryka att arbetet för ett mindre företag ofta ter sig som en
extra arbetsbörda, speciellt med tanke på att många av uppgifterna är
ointressanta för företaget som sådant. Med tanke härpå noterade organisationen
med tillfredsställelse den skrivelse som 1965 års riksdag avgav till
Kungl. Maj :t med begäran om utredning beträffande samordning och förenkling
av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter som av det allmänna
åläggs företagen.---
Genom att företagarnas uppgiftsskyldighet efter hand ytterligare utvidgats
har arbetsbördan på berörda område ökat för företagen, och det är
därför angeläget att den begärda översynen av möjligheterna till rationalisering
och förenkling snarast verkställes.---
Eftersom många av de lämnade uppgifterna endast är av intresse för det
allmänna, »köper» det allmänna en i och för sig nödvändig tjänst av de
enskilda företagen. Rent principiellt synes det därför vara riktigt att ersättning
utgår för detta arbete. Organisationen har intet att erinra mot att detta
spörsmål blir föremål för en särskild utredning men vill som alternativ
lösning föreslå att allmänna skatteberedningen och 1959 års uppbördsutredning
genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att inom tillämpliga områden
framlägga förslag om en kraftig höjning av kostnadsersättningen till
företagen.
Köpmannaförbundet anför: Den uppgifts- och uppbördsskyldighet som
ålägges företagen utgör en besvärande och kostnadskrävande belastning för
dessa. Arbetsgivarna kommer på detta sätt att fungera som oavlönade uppbördsmän.
Denna fråga är av stor betydelse för detaljhandeln, inom vilken
mindre företag ej har råd att hålla särskild arbetskraft för kamerala ändamål.
Inom detaljhandeln har man därför i allt större utsträckning nödsakats
anlita särskilda byråer för biträde i uppgifts- och uppbördsfrågor.
Då behovet av samordning och förenkling av de företagen åliggande uppgifts-
och uppbördsskyldigheterna är stort, finner vi det vara önskvärt, att
utredningen härom påskyndas. Likaså finner vi det vara angeläget att den
i motionen föreslagna utredningen angående arbetsgivares rätt till ersättning
för de uppbörds- och uppgiftsskyldigheter till det allmänna, vilka för
närvarande icke är ersättningsgrundande, kommer till stånd. Vi vill i anslutning
härtill understryka, att för den uppgiftsservice, som statsmakterna
lämnar enskilda och näringsidkare, i stor utsträckning uttages ersättning
i form av avgifter och skatter (exempelvis stämpelavgifter). Även med hänsyn
härtill synes ersättning till företagen i de hänseenden som avses i motion
nen vara skälig. Vi önskar alltså tillstyrka motionen.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966
3
Utskottet
I förevarande motioner hemställes dels att den av riksdagen tidigare
begärda utredningen om samordning och förenkling av företagens uppgiftsoch
uppbördsskyldighet gentemot det allmänna måtte påskyndas, dels att
frågan om arbetsgivarnas rätt till ersättning för fullgörandet av berörda
skyldigheter måtte bli föremål för utredning.
Motioner innefattande begäran om utredning i ettdera eller båda ovan
berörda hänseenden har sedan 1960 varje år prövats av riksdagen. Under
åren 1960—1964 har riksdagen icke någon gång funnit skäl bifalla framställda
yrkanden.
Som motionärerna framhållit har 1965 års riksdag -— på förslag av allmänna
beredningsutskottet (utlåtande nr 30/1965) — i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhållit om utredning beträffande samordning och förenkling av de
uppgifts- och uppbördsskyldigheter som av det allmänna ålägges företagen.
Utskottet har inhämtat att detta ärende alltjämt är underställt Kungl.
Maj :ts prövning. Med hänsyn härtill finner utskottet, även om det måste
anses angeläget att den begärda utredningen kommer till stånd utan tidsutdräkt,
icke anledning föreslå någon ytterligare framställning i denna fråga.
Vad härefter gäller spörsmålet huruvida företagarna bör erhålla ersättning
för dem åvilande uppgiftsskyldighet anförde utskottet i sitt ovan
angivna utlåtande till 1965 års riksdag, att företagarnas skyldighet att lämna
uppgifter i princip inte avvek från den uppgiftsskyldighet som i dagens
samhälle åvilade varje medborgare utan att ersättning härför utginge.
I fråga om åliggandena rörande uppbörd av skatt erinrade utskottet om
att viss ersättning redan utginge för uppbörd av varuskatt. Här kan tilläggas
att denna ersättning för sist förlidna beskattningsår uppgick till drygt 26,7
miljoner kronor. Utskottet framhöll tillika att även i fråga om källskatten
en viss ersättning kunde sägas utgå genom att företagen ägde under viss tid
disponera och tillgodogöra sig ränta å innehållna skattemedel. Utskottet
ansåg — i överensstämmelse med riksdagens beslut under en följd av år —
sig icke böra tillstyrka den föreslagna utredningen i denna del. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed.
Såvitt utskottet kunnat finna har under den tid som förflutit sedan frågan
sist prövades i riksdagen icke förekommit några omständigheter som bör
föranleda ett annat ställningstagande från utskottets sida.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 345 och II: 785 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 mars 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 1966
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström, Hedlund, Nyman, Axel Kristiansson,
Helge Karlsson och Blomquist;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg,
herrar Svensson i Kungälv*, Haglund, Gustafsson i Uddevalla*, Westberg,
Nordgren, Johansson i Växjö, Thylén* och From.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Eric Gustaf Peterson, Svanström, Nyman, Axel Kristiansson, Blomquist,
Westberg, Nordgren, Johansson i Växjö, Thylén och From, vilka
ansett att utskottet bort anföra och yrka följande:
Som framhållits i förevarande motioner anser utskottet att arbetsgivarnas
sammanlagda uppgifts- och uppbördsskyldigheter innebär ett betydande,
varje månad återkommande merarbete. Då detta är såväl tids- som kostnadskrävande,
speciellt för ledaren av mindre företag, och många av uppgifterna
ointressanta för företaget som sådant, synes det utskottet angeläget
dels att en förenkling och samordning åstadkommes av desamma, dels att
vederbörande myndighet klart motiverar syftet med insamlingen av önskade
statistiska uppgifter. En förutsättning för att det allmännas uppgiftsinsamling
skall mötas av positivt intresse från företagen är att statistiken ter
sig meningsfull och att företagen och företagarorganisationerna erhåller
redovisning av insamlade data.
1965 års riksdag har — på förslag av allmänna beredningsutskottet (utlåtande
nr 30/1965) — i skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om utredning beträffande
samordning och förenkling av de uppgifts- och uppbördsskyldigheter,
som av det allmänna ålägges företagen. Då denna utredning ännu icke tillsatts
och uppgiftsskyldigheten ytterligare ökat, synes det utskottet angeläget
att begärd utredning snarast kommer till stånd.
I motionerna har även tagits upp frågan om ersättning till företagen för
det merarbete och det ansvarsfulla uppbördsarbete, som det allmänna ålägger
företagen. Såväl uppbördsarbetet som uppgiftslämnandet har endast
intresse för det allmänna. Staten beställer eller »köper» tjänster av de
enskilda företagen. Rent principiellt synes det riktigt att ersättning utgår
för detta arbete. Denna princip har som bekant också godtagits av riksdagen
vad gäller den allmänna varuskatten. Arbetet och ansvaret för det
övriga uppbördsarbetet är lika betungande, varför det synes utskottet skäligt
att ersättning utgår även härför.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 345 och II: 785 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om
utredning och förslag till bestämmelser genom vilka arbetsgivare
medgives rätt till ersättning för de uppgifts- och
uppbördsskyldigheter till det allmänna, vilka för närvarande
icke är ersättningsgrundande.
ESSELTE AB. SrHLM 66
014822
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.