Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inflytande för de anställda inom offentlig verksamhet.

1966-03-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:11, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inflytande för de anställda inom offentlig verksamhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 11)66

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inflytande för de

anställda inom offentlig verksamhet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 144 av herrar Adolfsson och Werner samt II: 193 av herr Hermansson

m. fl. föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om

tillsättande av en utredning om sådana förändringar i företagsformerna

för den offentliga verksamheten som tillförsäkrar de stats- och kommunalanställda

största möjliga mått av medbestämmande i lämplig omfattning,

genom den hittillsvarande vertikala företagsstrukturens ersättande med

sj älvförvaltning.

I motionerna framhålles att löntagarna i växande omfattning uppfattar

det som en orättvisa, ett ohållbart tillstånd, att arbetslivet rymmer föga

eller intet av den demokrati som förhärskar på det politiska området och

numera också börjar genomsyra skolväsende och utbildning. I övervägandena

om företagsdemokrati, d. v. s. demokratiens utvidgning till arbetsoch

produktionslivet, bör enligt motionärernas mening det allmänna — stat

och kommun — vara initiativtagare. Principiellt måste härvidlag kravet

hävdas på en sådan företagsdemokrati som ger de anställda reellt inflytande

inom den offentliga verksamhetens alla grenar. Det gäller inte bara

arbetarskydd o. d. utan personalpolitiken (besättandet av arbetsledare- och

chefsbefattningar), utbildningen inom verket (företaget), disponeringen

av vinstmedel m. m.

Det är enligt motionärernas mening angeläget att hela det frågekomplex

som rör företagsdemokratien i den offentliga förvaltningen blir föremål

för en allsidig prövning med deltagande av berörda parter och att en experimentell

verksamhet inleds på begränsade områden.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 193.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Landsorganisationen

(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens riksförbund

(SR).

LO anför att förslag till åtgärder i syfte att fördjupa de anställdas inflytande

i företagen aktualiserats rörande den privata sektorn i två skrivelser

av LO till Svenska arbetsgivareföreningen i maj 1965. Förhandlingar

inleddes omedelbart och pågår för närvarande.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr It år 1966

I yttrandet anföres vidare att i en inom statstjänarkartellen tillsatt kommitté

förbereds förslag till revision av överenskommelsen om företagsnämnder

inom statsförvaltningen. Det förväntas att förhandlingar i dessa frågor

inom den närmaste tiden kommer att inledas för såväl den statliga som den

kommunala sektorn.

LO anser sig inte för närvarande ha anledning att påkalla den begärda

utredningen.

TCO anför: De frågor som aktualiseras i motionen är av den arten att

de regelmässigt är föremål för behandling mellan arbetsmarknadens parter.

Sålunda finns sedan mitten av 1940-talet överenskommelser angående samarbetsorgan

bland annat vid kommunikationsverken och inom försvaret.

Sedermera har överenskommelser beträffande samarbetsorgan träffats avseende

statsförvaltningen i dess helhet. För närvarande är dessa frågor

ånyo föremål för vissa överväganden i syfte att uppnå en förbättring i vad

avser samarbetsfrågorna på det offentliga området. I sammanhanget kan

också nämnas att överläggningar pågår avseende samarbetsfrågor på arbetsplatsen

mellan parterna på det privata området.

Av vad ovan anförts torde framgå att parterna är inställda på att själva

lösa dessa frågor utan inblandning från statsmakterna. Med hänvisning

härtill finner TCO icke några skäl för att tillsätta en särskild utredning angående

de i motionen anförda frågorna.

Även SACO anser att hithörande frågor bör lösas genom förhandlingar

mellan arbetsgivarparten och löntagarorganisationen och finner ingen anledning

tillstyrka den av motionärerna förordade åtgärden.

SR har meddelat att förbundet avstår från att yttra sig.

Utskottet

Utskottet hade vid förra årets riksdag till behandling motioner med, bland

annat, enahanda yrkande såvitt gäller de anställda inom statsföretagen. I

sitt utlåtande (nr 23/1965) över motionerna anförde utskottet under hänvisning

till uppgifter som lämnats i remissyttranden, att överväganden i

berörda frågor för det dåvarande skedde inom huvudorganisationerna på

arbetsmarknaden samt att spörsmålen i första hand borde lösas genom förhandlingar

och överenskommelser mellan berörda parter. I fråga om statsföretagen

åberopade utskottet jämväl att företagsdemokratien befann sig i

ett utvecklingsskede, där olika avsnitt vore under behandling på såväl arbetsgivare-

som arbetstagarsidan. En fortsatt dylik behandling av frågorna

ansågs vara att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning av riksdagen

fastställda normer för verksamheten. Utskottet avstyrkte motionerna,

vilka avslogs av riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1966 3

Av remissyttrandena över nu ifrågavarande motioner — samtliga innefattande

avstyrkande av motionsyrkandena — framgår att under den tid

som förflutit sedan frågan sist prövades av riksdagen icke förekommit

några omständigheter som bör föranleda ett annat ställningstagande från

utskottets sida. Utskottet får därför hemställa,

att de likalydande motionerna I: 144 och II: 193 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande :

från f ö r st a kammaren: herrar Möller, Eric Gustaf Peterson*, Hellebladh,

Oscar Carlsson*, Hedlund, Axel Kristiansson*, Helge Karlsson, Torsten

Hansson, Mattsson* och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar*, Lundmark*, Wikner, Larsson i Borrby*, Nordgren,

Johansson i Växjö och Nilsson i Agnäs, fru Ekroth samt herrar Andersson

i Örebro och Johansson i Simrishamn*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.