Utlåtande över motion om reserabatter för studerande att ärendet skulle överlämnas till studiesociala utredningen. Denna har numera avslutat sitt arbete utan att uttala sig i frågan. Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
1966-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1966:13, Utlåtande över motion om reserabatter för studerande att ärendet skulle överlämnas till studiesociala utredningen. Denna har numera avslutat sitt arbete utan att uttala sig i frågan. Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1966
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av väckt motion om reserabatter åt studerande.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats en motion, II: 170, av fru
Renström-Ingenäs m. fl., vari föreslås, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte
hemställa om utredning av möjligheterna till och kostnaderna för statens
medverkan till reserabatter åt studerande under tider då de av statens järnvägar
på kommersiell basis lämnade rabatterna icke är tillgängliga och att
de förslag som denna utredning kan komma att föranleda förelägges riksdagen.
Motionärerna erinrar om att statens järnvägar enligt beslut av riksdagen
äger medgiva biljettrabatter endast under förutsättning att kommersiella
skäl härför föreligger. Detta medför att studerande icke erhåller rabatt under
tider då järnvägen har högtrafik, dvs. 15/12—15/1 och 15/6—15/8. Fullt
biljettpris måste således betalas vid julferierna. Elever vid folkhögskolor
och sjuksköterskeskolor samt andra som har sin utbildning förlagd till sommarmånaderna
har svårt att kunna besöka hemmet under fritiden. Särskilt
kännbart blir detta för studerande vars hemort ligger långt från studieorten.
Alla utbildningshinder av ekonomisk och geografisk natur bör bortskaffas.
Skolöverstyrelsen har uttalat sig i denna riktning, och allmänna
beredningsutskottet föreslog år 1963 i utlåtande över motion om reserabatter
för studerande att ärendet skulle överlämnas till studiesociala utredningen.
Denna har numera avslutat sitt arbete utan att uttala sig i frågan.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen, Sveriges förenade studentkårer, Svensk sjuksköterskeförening
och statens sjuksköterskeskola i Stockholm.
Universitetskansler sämbetet erinrar om att ett växande antal studerande
vid universiteten bedriver studier under somrarna. Undervisning i exempelvis
biologiska discipliner måste äga rum på sedvanlig ferietid. Vissa fackskolor
har fortfarande annan terminsindelning än universiteten. Olägenheter
i fråga om tillgodogörande av rabatterna uppstår härigenom för ett antal
studerande.
Ämbetet tillstyrker utredning.
Skolöversigrelsen, som begränsat sitt yttrande att gälla elever vid anstalter
under dess överinseende, anför att sommarkurser för folkhögskoleelever
förekommer men nedgått i antal och att pågående omläggning av sjuk1
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 13
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1966
sköterskeutbildningen innebär att eleverna får ferier i likhet med andra
studerande. Styrelsen anför avslutningsvis följande.
Från de synpunkter skolöverstyrelsen har att företräda synes större behov
av utredning ej föreligga, men överstyrelsen vill ej motsätta sig en sådan, om
en utredning är motiverad av andra anledningar.
Sveriges förenade studentkårer anför:
Ett växande antal studerande bedriver studier under perioden 15 juni—
15 augusti, dvs. under en tid då statens järnvägars kommersiella rabatter
inte är tillgängliga, eller under en del av denna. Undervisning i vissa biologiska
ämnen, t. ex. botanik, måste på grund av beroendet av de klimatiska
förhållandena äga rum under sommartid. Vissa fackhögskolor, exempelvis
de tekniska, har en terminsindelning som gör att studier normalt förekommer
under en del av den aktuella perioden. Därtill kommer att universitetsstuderande
i allmänhet mycket ofta under hela juni månad bedriver tentamensläsning.
SFS vill understryka att stadgan för filosofiska examina förutsätter
att ett studieår omfattar 10 månader, vilket -— med utgångspunkten
att läsåret börjar den 1 september — innebär att juni månad måste inkluderas.
Långt ifrån alla studerande har således för närvarande möjlighet att för
resor till hemorten utnyttja statens järnvägars studeranderabatt. Även om
denna icke är att betrakta som en studiesocial åtgärd utan är kommersiellt
betingad, är det ofrånkomligt att de rådande förhållandena uppfattas som en
orättvisa av dem som oförskyllt kommer i ett sämre läge vad avser möjligheten
till rabatterade resor. Särskilt utsatt är givetvis den kategori studerande
som har hemorten på långt avstånd från studieorten och begränsade
möjligheter att under pågående läsår besöka hemmet. SFS finner det därför
angeläget att den nuvarande studeranderabatten kompletteras på så sätt,
att studiesocialt motiverade resor kan företagas med rabatt oavsett om kommersiella
motiv från statens järnvägars sida kan anföras eller ej.
Organisationen tillstyrker motionen.
Svensk sjuksköterskeförening uttalar följande.
För sjuksköterskeelevernas del kommer den av höstriksdagen 1965 beslutade
omläggningen av utbildningen av sjuksköterskor att innebära en försämring
i studiesocialt hänseende. Svenska landstingsförbundet har senast
den 18 januari 1966 till landstingens förvaltningsutskott utfärdat en rekommendation
angående ersättning till vissa elevgrupper (sjuksköterskeelever
m. fl.) vid skolor under landstingskommunalt huvudmannaskap. Av denna
framgår sjuksköterskeelevernas nuvarande och framtida förmåner.
Som motionärerna framhållit drabbas sjuksköterskeeleverna av de inskränkningar
av biljettrabatten som nu görs under högtrafik. Så torde också
bli fallet framdeles, när sjuksköterskeskolorna övergått till den nya studieordningen.
Detta på grund av att terminsindelningen sannolikt kommer att
skilja sig något från den nu vedertagna.
Föreningen hemställer att utskottet måtte stödja i motionen redovisat
syfte och däri framlagda förslag.
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm anför:
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1966 3
Eleverna vid statens sjuksköterskeskola i Stockholm har enligt nu gällande
kursplaner i allmänhet 4—6 veckors ferier under tiden 15/6—15/8 samt
1 veckas studieuppehåll under jul- eller nyårshelgen. I den nya planen för
sjuksköterskeutbildningen kommer den årliga utbildningen att för samtliga
sjuksköterskeskolor omfatta 42 utbildningsveckor. Studieuppehåll kommer
att göras 8 veckor under sommarmånaderna och 2 veckor i samband med
ovannämnda helger. Till följd härav kommer studerande vid sjuksköterskeskolor
i fortsättningen ej att ha större olägenheter av den inskränkning i
biljettrabatteringen för studerande, som för närvarande tillämpas, än flertalet
övriga grupper av studerande.
A andra sidan kan vitsordas, att vid statens sjuksköterskeskola i Stockholm
endast 10—15 % av eleverna kommer från stockholmsområdet under
det att ett ej ringa antal elever rekryteras från avlägsna orter med i många
fall dåliga kommunikationsförbindelser, t. ex. från orter i övre Norrland.
Dessa elever har för närvarande ingen möjlighet att utnyttja biljettrabatten,
eftersom de ej har tillfälle att besöka sina hem annat än vid studieuppehållen
under sommaren och de större helgerna. Ifråga om dessa studerande
synes det därför rimligt, att de beredas möjlighet till åtnjutande av biljettrabatter
även under de tider då enligt Statens Järnvägars bestämmelser sådana
rabatter för närvarande inte medges. Motsvarande förhållanden torde
föreligga även ifråga om studerande vid många andra läroanstalter.
Skolan anser att skäl för utredning föreligger.
Utöver de i motionen behandlade reserabattförmånerna kan vissa bidrag
till resekostnader utgå enligt studiehjälpsreglementet, som reglerar de studiesociala
förmånerna till elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor
och en del andra läroanstalter. Förutom studiebidrag samt inkomst-
och behovsprövade tillägg kan enligt reglementet elev, som har lång
väg till skolan, erhålla antingen inackorderingstillägg eller resetillägg. Studiebidraget,
som utgår utan behovsprövning, är 75 kronor i månaden under
läsåret. De inkomst- och behovsprövade tilläggen kan vardera uppgå till
högst 75 kronor i månaden. Resetillägget, som utgår till elever för dagliga
resor mellan hem och skola, är maximerat till 75 kronor i månaden. Inackorderingstillägget,
vilket liksom resetillägget erhålles utan ekonomisk
behovsprövning, är 100 kronor i månaden under läsåret. Elev, som uppbär
inackorderingstillägg, är ej berättigad till ersättning för resor mellan skolan
och hemmet.
Studiemedelsförordningen innehåller regler om finansiering av studier
vid universitet och högskolor jämte en del andra läroanstalter. Särskilda bidrag
för resor mellan hemort och studieort förekommer icke enligt förordningen.
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1966
Utskottet
Då allmänna beredningsutskottet vid 1963 års riksdag behandlade en motion
om förbättrade reserabattvillkor för de studerande föreslog utskottet,
som ställde sig positivt till förslaget, att frågan skulle underställas den då
arbetande studiesociala utredningen (utlåtande nr 27/1963). Riksdagen beslöt
i enlighet med utskottets förslag.
Utredningen har slutfört sitt uppdrag men inte tagit upp den här berörda
frågan. Denna har emellertid sedan riksdagsbehandlingen år 1963 i väsentliga
avseenden kommit i ett nytt läge. Sedan den 1 juli 1964 gäller nämligen
ett nytt studiehjälpsreglemente. Detta innebär att förbättringar i studiehjälpen
genomförts för elever vid alla slag av skolor och att de inackorderade
eleverna är inbegripna häruti. En av de bärande principerna vid införandet
av det nya systemet var att man samtidigt som de generella bidragen
höjdes skulle avskaffa mångfalden av speciella bidrag. Utskottet får erinra
om att 1965 års riksdag med denna motivering avslagit motioner angående
vissa ökade reseförmåner för studerande (andra lagutskottets utlåtande nr
46/1965). Motioner i samma ämne har jämväl vid innevarande riksdag behandlats
av andra lagutskottet (utlåtande nr 14/1966), som därvid intagit
samma ståndpunkt som förra året.
Enligt utskottets mening är de skäl som var avgörande för ovannämnda
beslut av förra årets riksdag tillämpliga jämväl beträffande det i förevarande
motioner framförda förslaget. Utskottet får därför hemställa,
att motion II: 170 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 mars 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Eric Gustaf Peterson*, Enarsson,
Hellebladh, Oscar Carlsson*, Svanström, Hedlund, Axel Kristiansson*,
Helge Karlsson, Torsten Hansson och Wirtén;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar*, Rimås, Wikner, Larsson i Borrby*, Nilsson i Bästekille,
Nordgren, fru Hörnlund, herr Johansson i Växjö och fru Ekroth.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1966
5
Reservation
av herrar Svanström, Axel Kristiansson och Wirtén, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Rimås, Larsson i Borrby och Johansson i Växjö, vilka ansett
att utskottet bort anföra och hemställa följande.
Det nu gällande studiehjälpsreglementet tillförsäkrar de studerande goda
förmåner, som de ej förut erhållit. Jämställdhet i fråga om studiekostnaderna
mellan elever boende långt från skolorten och dem som bo nära
densamma uppnås dock ej genom de nya bestämmelserna.
Elever, som dagligen reser till skolorten, men har möjlighet att bo i hemmet
under studietiden, erhåller bidrag upp till 75 kr. i månaden för sina
resekostnader. Elever med hemmet långt från skolorten erhåller ett inackorderingsbidrag
å 100 kr. i månaden vilket torde vara avsett som kompensation
för de fördyrade levnadsomkostnader, som inackorderingen medför.
Däremot får de icke något särskilt resebidrag.
De inackorderade eleverna kan således endast tillgodogöra sig de biljettrabatter,
som SJ under tider av lågtrafik beviljar studerande. Av rättviseskäl
bör de elever, som erhåller inackorderingsbidrag, åtminstone få resebidrag,
som kompenserar de i motionen redovisade SJ-rabatterna under de
tider av året, då dessa rabatter av kommersiella skäl icke utgår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen med bifall till motionen II: 170 måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av möjligheterna
till och kostnaderna för vissa förbättrade villkor för
studerandes resor.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660034
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.