Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en allsidig kulturutredning och angående kulturpolitikens framtida utformning.

1966-03-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:14, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en allsidig kulturutredning och angående kulturpolitikens framtida utformning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en allsidig kulturutredning

och angående kulturpolitikens framtida utformning.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:47 av herr Dahlén in. fl. och 11:83 av herr Eliasson i Snndborn m.fl.

hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en

utredning beträffande kulturpolitikens framtida utformning.

I de likaledes till utskottet hänvisade likalydande motionerna I: 242 av

herrar Adolfsson och Werner samt II: 312 av herr Hector m.fl. föreslås att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig kulturutredning

i enlighet med vad i motionerna anförts.

I motionerna 1:47 och 11:83 anföres bl. a. att det saknas klara riktlinjer

för kulturpolitikens framtida utformning. Att satsa på produktionssidan

var från början riktigt, men åtgärderna måste kompletteras med insatser

för att stödja och sprida konsumtion av kultur. Kulturpolitiken måste ses

som ett medel att förvalta och vidareutveckla den seriösa kulturen. Kultursociologiska

undersökningar bör företas rörande formerna för och omfattningen

av kulturkonsumtionen. Kulturstödets administration bör decentraliseras.

Kulturpolitikens mål bör vara att stödja utan att styra. Samarbetet

mellan stat och kommun på det kulturpolitiska området bör utredas.

Man kan tänka sig statliga stimulansbidrag till kommunerna.

I motionerna 1:242 och 11:312 framhålles bl. a. att en huvudavsikt med

samhälleliga åtgärder på kulturområdet bör vara att söka förlösa och frigöra

de mer eller mindre medvetet kulturhungrandes egna intentioner.

Den offentliga kulturpolitiska debatten illustrerar allvarliga brister i fråga

om kulturaktiviteten. Den bekräftar också frånvaron av kulturideologi och

avsaknaden av ett utstakat mål.

En kartläggning av olika frågor är behövlig. Denna kartläggning bör gälla

inte blott sådant som kulturlivets innehåll och behövliga omfång i olika utvecklingsskeden,

såsom i vår tids urbanisering och jäkt, utan även kulturbehovens

omfång och art för den närmaste framtiden och i samband därmed

behoven av samhälleliga insatser för att uppamma en »kulturhunger»,

där en sådan ännu inte framträtt fullt synlig eller pockande, och medverka

till att få denna tillgodosedd.

Bihang till riksdagens protokoll 11)86. 11 sand. AV 1 ''i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 14

Motionärerna berör härefter vad de benämner konsternas livsvillkor och

behovet av en kultursociologisk undersökning och lämnar bl. a. följande

exempel på aktuella frågeställningar:

a) Befolkningens behov av kultur nu och under gynnsammare förutsättningar;
b)

I vilken mån tillgodoses nu behoven?

c) Vad slags kultur bör det vara?

d) I vilken omfattning behövs verksamma kulturarbetare under skilda

förutsättningar och utvecklingsförlopp?

e) Vore det ändamålsenligt med ett statligt departement för fritids- och

kulturfrågor vid sidan av ecklesiastik- och undervisningsfrågorna?

f) Behöver ett organ skapas för samband mellan ett sådant departement

(eller nuvarande ecklesiastikdepartementet) och lokaliserings- och miljöpolitiken

?

Motionärerna anger ett stort antal delfrågor, som, delvis inom ramen för

de nyss angivna spörsmålen, här anmäler sig och framhåller avslutningsvis

att behovet av kulturaktivitet är stort även under tiden för den föreslagna

utredningen och att delförslag från denna är önskvärda.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 83 och I: 242.

Utskottet har upptagit motionerna till gemensam behandling.

Utskottet

Motionernas allmänna syfte är, förutom en ökning och effektivisering av

kulturstödet, att få till stånd åtgärder som möjliggör en bättre spridning

av kulturaktiviteten, geografiskt och till olika medborgargrupper i samhället.

I båda motionsparen understrykes bl. a. starkt vikten av att till grund

för de fortsatta strävandena skall kunna läggas ingående kultursociologiska

undersökningar. Motionärerna föreslår att utredning måtte ske beträffande

kulturpolitikens framtida utformning (1:47 och 11:83) respektive att en

allsidig kulturutredning tillsättes (1:242 och 11:312).

Utskottet har vid upprepade tillfällen haft att behandla motioner beträffande

samma spörsmål som de nu aktualiserade eller dem närliggande frågor

(utskottets utlåtanden nr 4/1962, 8/1963, 49/1964 och 24/1965). I det

sistnämnda utlåtandet framhöll utskottet bl. a. att statsmakterna under

de senaste åren beslutat åskilliga ågärder för att förbättra konstnärernas

och konstutövarnas villkor och för att över huvud taget öka den kulturella

aktiviteten hos de enskilda och inom kulturinstitutionerna. Utskottet erinrade

om förslag i detta syfte som framlagts i statsverkspropositionen och

om ett uttalande i propositionen att förslagen var särskilt inriktade på att

stimulera kulturspridningen. Utskottet uttalade vidare att kultursociologiska

undersökningar torde vara av värde bl. a. när det gäller att åstad
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr lfr

komma en riktig avvägning och utformning av kulturstödet. Behovet av

sådana undersökningar var emellertid uppmärksammat. Vad gäller ett tidigare

framfört förslag om upprättande av ett kulturpolitik! handlingsprogram

har utskottet anfört betänkligheter angående den praktiska lämpligheten

härav och framhållit risken för att ett sådant program kunde få inslag,

innebärande dirigering av kulturarbetet.

Utskottet anförde i utlåtandet nr 24/1965 att mot bakgrunden bl. a. av den

pågående planmässiga upprustningen av kulturlivet behovet av riktlinjer

för fortsatt utbyggnad av kulturverksamheten syntes vara och i framtiden

bli väl tillgodosett. Eu utredning torde icke fylla något praktiskt syfte. Utskottet

avstyrkte motionerna, vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

En ledande tanke i de nu föreliggande motionerna är som ovan antytts

att det allmännas insatser i kulturarbetet skall bl. a. taga sikte på en decentralisering

av kulturaktiviteterna till olika delar av landet. Det är enligt

utskottets mening naturligt att till de största städerna med de särskilda resurser

som där står till buds förläggs vissa institutioner som har karaktär

av basinstitutioner och som självfallet är av stor betydelse som centra, varifrån

olika kulturaktiviteter kan spridas över landet och vilka kan tjäna

som impulsgivare till insatser inom kulturlivet på andra håll. Det må emellertid

samtidigt starkt framhållas att den kulturella verksamheten runtom

i landet rymmer inslag som är omistliga i kulturarbetet som helhet. Utskottet

åsyftar härmed såväl den lokala teater- och konsertverksamhet o. d.,

vilken ofta kommit till stånd genom betydande insatser från kommunernas

sida, som strävandena att tillvarataga de värden som finns exempelvis i

bygdekulturen. Det är därför en angelägenhet av stor vikt för det allmänna

att skapa bästa möjliga förutsättningar för en nära samverkan i kulturarbetet

mellan storstäderna och de mindre kommunerna och för ett kulturutbyte

jämväl i riktning från de sistnämnda till storstäderna.

Genom riksdagsbeslut i början av 1960-talet och inrättandet år 1963 av

eu särskild kulturavdelning inom ecklesiastikdepartementet initierades en

betydande allmän och systematisk upprustning av kulturlivet, inriktad på

såväl fasta kulturinstitutioner som försöksverksamhet i syfte att åstadkomma

eu bredare kulturspridning, geografiskt och socialt. Utskottet har

i sina ovannämnda tidigare utlåtanden lämnat uppgifter om hur detta upprustningsarbete

fortskridit och om det omfattande utredningsarbete som

pågår i hithörande frågor och som spänner över mycket vida fält. Utskottet

anser sig icke ha anledning att ånyo beröra alla dessa spörsmål men vill

framhålla att eu fortsatt utveckling på den inslagna vägen markerats i årets

statsverksproposition.

Sålunda har de under åttonde huvudtiteln upptagna anslagsposterna till

allmänna kultur- och bildningsändamål i flertalet fall uppräknats, i vissa

fall med rätt betydande belopp, i jämförelse med innevarande budgetår.

Del må i detta sammanhang också framhållas, alt föredragande departe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 74

raentschefen beträffande vissa ökade medelsbehov under posten Bidrag till

särskilda kulturella ändamål anfört bl. a. följande.

Det är här i de flesta fall fråga om insatser för konstnärlig utbildning

och förbättrad kulturdistribution, som har en central ställning i de senaste

årens kulturpolitiska strävanden. Jag anser därför att anslaget bör ökas

för att göra det möjligt att på vissa punkter — särskilt sådana som berör

utvecklings- och försöksverksamhet — förbättra det här åsyftade kulturstödet.

Utskottet vill i fortsättningen något beröra vissa pågående eller verkställda

utredningar in. in. som synes vara av särskild vikt i det fortsatta upprustningsarbetet.

Således pågår inom arbetsmarknadsstyrelsen arbete med en sammanställning

av material rörande arbetsmarknadens villkor och förhållanden i

övrigt för olika grupper av kulturarbetare.

Vad beträffar teaterverksamheten m. m. har nyligen verkställts ett par

utredningar angående dels statens skolor för scenisk utbildning och dels

utbildning inom teaterns, filmens, radions och televisionens områden. Departementschefen

har anmält att en på dessa utredningar grundad proposition

kommer att föreläggas årets riksdag. Vidare planeras för turnéteatrarna

en omorganisation, innebärande att Riksteatern och Svenska teatern

skulle sammanföras till ett företag varjämte teater- och orkesterrådet har

i uppdrag att utreda de bidragsberättigade teatrarnas, stadsteatrars och därmed

likställda teatrars, ekonomiska förhållanden. Här antydda planering

och utredning väntas medföra bl. a. att prövningen av anslag och bidrag

till teatrarna fr. o. m. budgetåret 1967/68 kommer att ske med vissa nya

utgångspunkter. Det må i detta sammanhang emellertid framhållas exempelvis

att redan nu en uppräkning skett av bidraget till Borås stadsteater

och att ett principbeslut föreslås angående inrättande av en länsteater med

fast ensemble i Norrbotten. Likaså har ökade medel äskats för skolteaterverksamheten.

I fråga om musiklivet kan särskilt erinras om att försöksverksamheten

med rikskonserter skall bedrivas i oförändrad omfattning i avvaktan på att

konsertbyråutredningens betänkande om en rikskonsertorganisation, vilket

lär framläggas inom kort, slutgiltigt prövats. Av intresse är även tillkallandet

hösten 1965 av 1965 års musikutbildningskoinmitté för utredning av

vissa utbildningsfrågor på musikområdet in. in.

Frågor om konstutställningar in. m. prövas av 1965 års musei- och utställningssakkunniga

(MUS 65). De sakkunniga har bl. a. i uppdrag att bedriva

viss försöksverksamhet med riksutställningar av konst samt kultur- och

naturhistoriska föremål. Beträffande planerna för denna verksamhet kan

nämnas att i februari 1967 omkring 100 utställningar med lika kollektioner

kommer att öppnas runt om i landet.

Frågan om tidskriftsstöd har uppmärksammats i statsverkspropositionen.

Det föreslås sålunda att ekonomiskt stöd skall kunna lämnas bl. a.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr H 5

tidskrifter som ägnar sig åt den kulturella debatten eller som huvudsakligen

ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarterna.

Det må även erinras om att den s. k. antikvarieutredningen numera avgivit

ett betänkande angående ett centralorgan för kulturminnesvården.

Vid anmälan av utredningsförslaget har departementschefen bl. a. förordat

vissa personalförstärkningar vid riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum i syfte bl. a. att aktivera utställningsverksamheten samt förklarat

att utredning bör ske beträffande organisationen av byggnadsminnesvården

med beaktande av möjligheten till decentralisering av beslutanderätten

i hithörande frågor.

I fråga om anslaget till förvärv av konst för sttdens byggnader (tidigare

benämnt »konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader») kan nämnas

att anslaget budgetåret 1962/63 var 500 000 kronor medan för 1966/67

föreslås 1 800 000 kronor samtidigt som reservationen på anslaget är omkring

2 000 000 kronor.

Som ovan nämnts har i båda motionsparen starkt betonats vikten av

att kultursociologiska undersökningar genomföres, vilka kan ge en fast

grund för den framtida utformningen av kulturstödet och för bedömningen

av vilka åtgärder som bör vidtagas för att effektivt främja kulturkonsumtionen.

Det är uppenbart att denna fråga f. n. ägnas stor uppmärksamhet.

Sålunda kommer i konsertbyråutredningens betänkande att ingå eu kultursociologisk

undersökning på musiklivets område. MUS 65 gör på sitt

område en motsvarande undersökning. Inom teatern har Riksteatern i samarbete

med Stockholms universitet startat en brett upplagd, detaljerad publikundersökning

för utrönande av teaterintresset in. in. Undersökningen

är avsedd att genomföras på alla platser i landet där Riksteatern ger föreställningar.

Undersökningar på geografisk basis pågår vidare i Stockholm

samt i Skaraborgs och Malmöhus län.

Utskottet vill vidare här omnämna ett projekt av stort intresse i förevarande

sammanhang. Inom Nordiska kulturkommissionen har nämligen

väckts förslag om inrättande på nordisk bas av ett estetiskt forskningsinstitut.

Förslaget innebär bl. a. att forskningsarbetet vid institutet skulle få s. k.

tvärvetenskaplig karaktär.

Utskottet får mot bakgrunden av det ovan anförda framhålla, alt en allmän

uppslutning skett kring önskemålen om en ändamålsenlig utformning

av kulturstödet och om att kulturaktiviteter av olika slag göres tillgängliga

för så många medborgare som möjligt. Många i motionerna anförda

synpunkter utgör värdefulla bidrag till den allmänna debatten i dessa frågor.

Inte minst är det enligt utskottets mening angeläget att söka åstadkomma

lösningar av de viktiga spörsmålen om kulturdistributionens effeklivisering,

om ett nära samarbete i den kulturella verksamheten mellan

staten och kommunerna och om ingående kultursociologiska analyser som

kan ligga till grund för de fortsatta strävandena. Den avsevärda aktivitet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1''r

som såväl staten som kommunerna f. n. visar på kulturområdet bör emellertid

kunna leda till goda resultat. Vad beträffar motionärernas förslag

om utredning avseende hela kulturlivet får utskottet anföra att en dylik

utredning skulle få att pröva frågor, vilka sammantagna spänner över utomordentligt

stora och från varandra delvis vitt skilda områden. Härtill kommer

att ett stort utredningsmaterial redan föreligger och att ytterligare material

till grundval för praktiska åtgärder är att förvänta inom den närmaste

tiden.

Utskottet får under åberopande av det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:47 och 11:83 samt de

likalydande motionerna 1:242 och 11:312 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från förs ta kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,

Svanström, Hedlund, Nyman, Helge Karlsson, Torsten Hansson, Blomquist

och Wirtén;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Wikner, Nilsson i Bästekille, Westberg, Nordgren och Svanberg, fru Hörnlund,

herr Johansson i Växjö, fru Ekroth, herrar Johansson i Skärstad och

From.

Reservation

av herrar Svanström, Nyman, Wirtén, Westberg, Johansson i Växjö, Johansson

i Skärstad och From.

ESSELTE AB. STHLM 66

614688

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.