Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs för mindre företag.

1966-03-15 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs för mindre företag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en

s. k. underleverantörsbörs för mindre företag.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 106 av herr Olsson, Johan, m. fl. och II: 105 av herrar Sjönell och Johansson

i Dockered hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om utredning av frågan om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs

för de mindre företagen i enlighet med motionernas syfte.

I motionerna framhålles att de mindre företagen ofta har betydande svårigheter

att på ett riktigt sätt anpassa sin produktion och försäljning efter

marknadens förutsättningar. Orsaken härtill är i första hand att dessa företag

ännu ej har en effektiv organisation för samarbete mellan företagen.

Detta gäller inte minst de s. k. underleveranserna.

Enligt motionärernas mening är det angeläget att en s. k. underleverantörsbörs

inrättas, lämpligen som ett led i företagarföreningarnas verksamhet.

Varje företagarförening — sådan finns numera i varje län — bör kunna

upprätta en särskild avdelning som underleverantörsbörs. Till denna skulle

de större företag som önskar underleveranser kunna vända sig, och härifrån

skulle i sin tur dessa produktionsuppgifter kunna förmedlas till de

mindre företag som önskar komma i fråga.

Det är enligt motionärerna vidare önskvärt att underleverantörsbörsen

samtidigt bedriver marknadsundersökningar och svarar för rådgivning till

småföretagen om utrustning och specialisering, så att de samlade resurserna

kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

För närvarande är frågan om företagareföreningarnas organisation och

verksamhet under utredning av den s. k. företagareföreningsutredningen.

Motionärerna anser lämpligt att denna utredning genom tilläggsdirektiv anförtros

uppgiften att pröva frågan om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs

med de uppgifter som skisserats i motionerna.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från kommerskollegium,

Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund

och Svenska företagares riksförbund.

Kommerskollegium, som till sitt yttrande fogat utlåtanden bl. a. av Sveriges

mekanförbund och Företagareföreningarnas förbund, anför i huvudsak:

Företagareföreningarna har betydelsefulla uppgifter när det gäller att

bistå den mindre industrin med rådgivande och konsulterande verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

Inom ramen för denna möter det intet hinder för föreningarna att, om de så

finna lämpligt, organisera s. k. nnderleverantörsbörser på sätt i motionerna

angivits.

Industrien i USA och i Västeuropa, framför allt verkstadsindustrien, använder

sig i betydande omfattning av underleverantörer, som specialtillverkar

produkter för leverantörer. Så är även förhållandet i vårt land. För afl

systemet skall kunna användas fordras en långt gående standardisering och

normering av kvaliteter, material m. m. Detta har uppnåtts främst inom

verkstadsindustrien. Sveriges mekanförbund har därför för denna industris

del inrättat en underleverantörsbörs.

Utvecklingen kan emellertid leda till att andra branscher finner angeläget

att använda underleverantörssystemet.

För att bli effektiv bör en underleverantörsbörs omfatta ett stort geografiskt

område. Så har också blivit fallet i utlandet. Det mest rationella för

vårt lands del synes vara att det skapas endast en sådan börs per bransch,

omfattande hela landet. Det är naturligt att de företag, som anser tiden

vara mogen för att använda underleverantörer, själva tager initiativ till

underleverantörsbörs.

Med hänsyn till det anförda synes företagareföreningarna vara mindre

lämpade att bilda en underleverantörsbörs. Detta hindrar icke att föreningarna

med sin goda kännedom om den mindre och medelstora industrien

inom sina områden kunna få betydelsefulla uppgifter inom en underleverantörsbörs.

Under nuvarande förhållanden synes det därför kollegium, som om den i

motionerna föreslagna utredningen ej har någon uppgift att fylla. Däremot

torde det vara lämpligt att företagareföreningsutredningen göres uppmärksam

på den befintliga underleverantörsbörsen samt att ytterligare sådana

börser kan tänkas tillkomma, så att utredningen vid sina ställningstaganden

uppmärksammar att medverkan i underleverantörsbörs kan bliva en del av

föreningarnas rådgivande och konsulterande verksamhet.

Företagareföreningarnas förbund tillstyrker motionerna.

Sveriges mekanförbund uttalar sig bl. a. emot tanken på regionala underleverantörsbörser,

då ett sådant system icke är förenligt med en rationell

arbetsfördelning. Förbundet för f. n. överläggningar om upprättande av en

nordisk underleverantörsbörs inom sin bransch.

Sveriges hantverks- och industriorganisation framhåller att underleveranser

redan nu förekommer i betydande utsträckning inom svensk industri;

inom verkstadsindustrien beräknas sålunda underleveranserna representera

25 % av den totala produktionen. Underleveranser medför enligt organisationens

erfarenheter väsentliga fördelar både för beställare och underleverantörer.

Befrämjande av systemets utveckling kan därför betraktas som

ett angeläget önskemål för framtiden.

Organisationen finner det lämpligt att motionerna hänskjuts till 1962 års

företagareföreningsutredning.

Sveriges industriförbund erinrar om att Sveriges mekanförbund redan inrättat

en underleverantörsbörs av det slag motionärerna avser och framhåller

att några ytterligare åtgärder inte synes vara erforderliga för verkstadsindustriens

del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1S år 19(i(>

Förbundet anför vidare:

Det kan emellertid tänkas att behov av underleverantörsbörser kan föreligga

även inom andra branscher. En ofrånkomlig förutsättning för att sådana

börser skall kunna effektivt fungera är emellertid att man — såsom

skett inom verkstadsindustrin — genomfört en långt gående standardisering

av kvaliteter, material etc. Att inom andra branscher än verkstadsindustrin

någon underleverantörsbörs såvitt bekant ännu ej inrättats torde framför

allt sammanhänga just med att standardiseringsarbetet inom dessa ännu ej

fortskridit tillräckligt långt. Med ökade resurser för en mer vittgående

standardisering ökas möjligheterna till att utveckla underleverantörssystemet

och att inrätta underleverantörsbörser. I den mån angivna förutsättningar

för underleverantörsbörser skapas, bör dessa emellertid lämpligen

anknytas till vederbörande branschföreningar. Av naturliga skäl torde dessa

äga de bästa förutsättningarna att ge den kompletterande service och information

om marknaden och övriga branschförhållanden som är ett villkor

för att systemet skall fungera effektivt.

Mot bakgrunden av vad ovan anförts får Industriförbundet som i övrigt

ansluter sig till Mekanförbundets yttrande avslutningsvis framhålla att någon

särskild utredning i ärendet enligt förbundets mening icke är påkallad.

Suenska företagares riksförbund anför:

Förbundet delar motionärernas åsikt om nödvändigheten av att de mindre

företagen i högre grad kan anpassa sin produktion efter marknadens behov.

En förutsättning härför är också, som motionärerna framhållit, att naturliga

och effektiva kontaktorgan finns mellan företag av olika storlek. I första

hand är det önskvärt att sådana kontaktorgan finns inom varje bransch

men säkerligen föreligger sådana behov även inom industrin i allmänhet.

Möjligheterna till fortsatt effektiv konkurrens förutsätter för vår industri,

såväl för de större som de mindre företagen, en fortlöpande förnyelse av

maskinparken. Detta beror helt naturligt också på den arbetskraftssituation

som råder, en situation som tvingar även den mindre industrin att i

stor utsträckning ersätta mänsklig arbetskraft med maskiner. Denna fortlöpande

mekanisering innebär dock samtidigt en fara att många företag

inte kan utnyttja de nya, moderna och oftast kostsamma maskinerna

hundraprocentigt under den närmaste tiden efter inköpet. Ur allmän ekonomisk

synpunkt är det naturligtvis önskvärt att industrins maskinutrustning

får en så hög effektiv verkningsgrad som över huvud taget är möjligt.

En underleverantörsbörs av den art motionärerna tecknat skulle i ovanstående

sammanhang tjäna ett viktigt ändamål.

Med hänsyn till vårt lands storlek och den ojämna företagsstrukturen, såväl

storleksvis som branschvis, anser Förbundet det dock vara nödvändigt

att eu underleverantörsbörs kommer att omfatta hela landet.

Förbundet vill passa på tillfället att erinra om att inom verkstadsindustrin

finns eu dylik underleverantörsbörs upprättad, nämligen i Mekanförbundets

regi. Denna börs omfattar hela landet och planer pågår all utvidga

dess område till att omfatta hela Norden. De av våra medlemmar som utnyttjat

denna leverantörsbörs, vilken varit i funktion etl år, anser att den

väl fyller sitt ändamål.

En viktig faktor i samarbetet mellan olika företag är dock de personliga

relationerna och Förbundet finner det därför önskvärt all, om en sådan

riksomfattande underleverantörsbörs kommer Till stånd, denna i största

möjliga utsträckning förankras lokalt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1966

Här anser Förbundet att företagareföreningarna bör kunna ha en väsentlig

uppgift att fylla.

Sammanfattningsvis delar Förbundet sålunda motionärernas uppfattning

att företagareföreningsutredningen erhåller tilläggsdirektiv att pröva frågan

om inrättandet av s. k. underleverantörsbörser.

Utskottet

Det är enligt utskottets mening sannolikt att ett system med underleverantörsbörs

för de mindre företagen inom vissa branscher skulle kunna vara

till fördel som medel att trygga företagens fortbestånd och utveckling och

som ett led i rationaliseringen av produktionen inom respektive branscher.

Av remissyttrande framgår att tanken på inrättande av leverantörsbörser

icke är främmande för näringslivet. En grundläggande förutsättning för

mera vidsträckt användning inom en bransch av underleveranser är emellertid

en långt driven standardisering och normering av kvaliteter och material

in. m. i leverantörernas produktion. För verkstadsindustriens del finnes

redan en underleverantörsbörs av den art som avses i motionerna, och

det synes som om frågan om inrättande av dylika börser inom ytterligare

branscher ägnas avsevärd uppmärksamhet av industriorganisationerna. Det

torde kunna antagas att när ovan angivna förutsättningar för ett effektivt

utnyttjande av underleveranssystemet visar sig föreligga för en viss verksamhetsgren,

vederbörande branschorganisation tar initiativ till åtgärder

för att organisera en börs. Utskottet anser sig icke böra biträda motionärernas

hemställan om en utredning av frågan och vill f. ö. med anledning

av förslaget att 1962 års företagareföreningsutredning genom särskilda tillläggsdirektiv

skulle påläggas detta uppdrag framhålla, att utredningen avser

att framlägga sitt slutbetänkande inom den närmaste tiden och att en

fördröjning av betänkandet torde medföra avsevärda olägenheter för föreningarnas

verksamhet och därmed för en stor del av de mindre företagen.

Utskottet får således hemställa,

att de likalydande motionerna I: 106 och II: 105 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Svanström,

Hedlund, Helge Karlsson, Torsten Hansson, Sörenson*, Blomquist och

Wirtén*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille, Johansson i

Växjö, Nilsson i Agnäs, Andersson i Örebro och Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år WC>6

b

Reservation

av herrar Svanström, Sörenson, Wirtén, Rimås, Johansson i Växjö, Nilsson

i Agnäs, Andersson i Örebro och Josef son i Arrie, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Det svenska näringslivet utvecklas mot en allt högre grad av specialisering.

Som ett led i denna utveckling har de större företagen fått ett ökande

behov av underleverantörer, som kan svara för olika delar av företagets

produktion. Främst inom verkstadsindustrin har underleverantörssystemet

snabbt vunnit insteg och beräknas för närvarande omfatta ungefär en fjärdedel

av det totala produktionsvärdet.

Ur samhällsekonomisk synpunkt är det viktigt att arbetskrafts- och kapitalresurser

ges en jämn utnyttjandegrad över hela landet. Genom underleverantörssystemet

skapas en resursutjämnande faktor av betydelse. Företag

i områden med arbetskraftsöverskott får ökade arbetsuppgifter och

trycket på företagen i de överhettade regionerna minskar.

I den ständiga strävan att skapa effektiva och rationellt arbetande industriföretag

spelar specialisering och samarbete en betydelsefull roll. Särskilt

de mindre företagen har begränsade möjligheter att vid varje tillfälle

få tillräckliga informationer för ett rationellt val av produktionsinriktning.

Genom skapande av en underleverantörsbörs skulle de mindre företagen,

som kanske inte är medlemmar i någon branschorganisation, få bättre möjlighet

att överblicka det aktuella behovet, samtidigt som de större företagen

kan presentera sina speciella önskemål beträffande underleveranser.

Därvid faller det sig naturligt, att en underleverantörsbörs omfattar en

industribransch. Ett initiativ har redan tagits inom Mekanförbundet för att

samordna underleveranserna bland dess medlemsföretag. En avgörande

nackdel med enbart en branschorganisation som bas för underleverantörsbörsen

är emellertid, att alla de företag som inte är medlemmar ställs utanför.

I de flesta fall gäller det mindre industriföretag.

För att undvika att ett stort antal av de mindre som underleverantörer väl

lämpade företagen lämnas utanför en samordning, bör enligt utskottets mening

också andra organisationssystem övervägas. Utskottet anser sig därför

böra biträda motionärernas hemställan om utredning angående inrättande

av s. k. underleverantörsbörs, som även de mindre företagen lätt kan utnyttja

— lämpligen organiserad inom företagareföreningarnas ram. 1962

års företagareföreningsutredning bör om så befinnes lämpligt få i uppdrag

att utreda frågan sedan det nu pågående uppdraget avslutats.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 106 och

II: 105, i skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla om utredning

av frågan om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs för

de mindre företagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.