Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs för mindre företag.
1966-03-15 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1966:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs för mindre företag.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1966
1
Nr 18
Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en
s. k. underleverantörsbörs för mindre företag.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 106 av herr Olsson, Johan, m. fl. och II: 105 av herrar Sjönell och Johansson
i Dockered hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om utredning av frågan om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs
för de mindre företagen i enlighet med motionernas syfte.
I motionerna framhålles att de mindre företagen ofta har betydande svårigheter
att på ett riktigt sätt anpassa sin produktion och försäljning efter
marknadens förutsättningar. Orsaken härtill är i första hand att dessa företag
ännu ej har en effektiv organisation för samarbete mellan företagen.
Detta gäller inte minst de s. k. underleveranserna.
Enligt motionärernas mening är det angeläget att en s. k. underleverantörsbörs
inrättas, lämpligen som ett led i företagarföreningarnas verksamhet.
Varje företagarförening — sådan finns numera i varje län — bör kunna
upprätta en särskild avdelning som underleverantörsbörs. Till denna skulle
de större företag som önskar underleveranser kunna vända sig, och härifrån
skulle i sin tur dessa produktionsuppgifter kunna förmedlas till de
mindre företag som önskar komma i fråga.
Det är enligt motionärerna vidare önskvärt att underleverantörsbörsen
samtidigt bedriver marknadsundersökningar och svarar för rådgivning till
småföretagen om utrustning och specialisering, så att de samlade resurserna
kan utnyttjas så effektivt som möjligt.
För närvarande är frågan om företagareföreningarnas organisation och
verksamhet under utredning av den s. k. företagareföreningsutredningen.
Motionärerna anser lämpligt att denna utredning genom tilläggsdirektiv anförtros
uppgiften att pröva frågan om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs
med de uppgifter som skisserats i motionerna.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från kommerskollegium,
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund
och Svenska företagares riksförbund.
Kommerskollegium, som till sitt yttrande fogat utlåtanden bl. a. av Sveriges
mekanförbund och Företagareföreningarnas förbund, anför i huvudsak:
Företagareföreningarna har betydelsefulla uppgifter när det gäller att
bistå den mindre industrin med rådgivande och konsulterande verksamhet.
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 18
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1966
Inom ramen för denna möter det intet hinder för föreningarna att, om de så
finna lämpligt, organisera s. k. nnderleverantörsbörser på sätt i motionerna
angivits.
Industrien i USA och i Västeuropa, framför allt verkstadsindustrien, använder
sig i betydande omfattning av underleverantörer, som specialtillverkar
produkter för leverantörer. Så är även förhållandet i vårt land. För afl
systemet skall kunna användas fordras en långt gående standardisering och
normering av kvaliteter, material m. m. Detta har uppnåtts främst inom
verkstadsindustrien. Sveriges mekanförbund har därför för denna industris
del inrättat en underleverantörsbörs.
Utvecklingen kan emellertid leda till att andra branscher finner angeläget
att använda underleverantörssystemet.
För att bli effektiv bör en underleverantörsbörs omfatta ett stort geografiskt
område. Så har också blivit fallet i utlandet. Det mest rationella för
vårt lands del synes vara att det skapas endast en sådan börs per bransch,
omfattande hela landet. Det är naturligt att de företag, som anser tiden
vara mogen för att använda underleverantörer, själva tager initiativ till
underleverantörsbörs.
Med hänsyn till det anförda synes företagareföreningarna vara mindre
lämpade att bilda en underleverantörsbörs. Detta hindrar icke att föreningarna
med sin goda kännedom om den mindre och medelstora industrien
inom sina områden kunna få betydelsefulla uppgifter inom en underleverantörsbörs.
Under nuvarande förhållanden synes det därför kollegium, som om den i
motionerna föreslagna utredningen ej har någon uppgift att fylla. Däremot
torde det vara lämpligt att företagareföreningsutredningen göres uppmärksam
på den befintliga underleverantörsbörsen samt att ytterligare sådana
börser kan tänkas tillkomma, så att utredningen vid sina ställningstaganden
uppmärksammar att medverkan i underleverantörsbörs kan bliva en del av
föreningarnas rådgivande och konsulterande verksamhet.
Företagareföreningarnas förbund tillstyrker motionerna.
Sveriges mekanförbund uttalar sig bl. a. emot tanken på regionala underleverantörsbörser,
då ett sådant system icke är förenligt med en rationell
arbetsfördelning. Förbundet för f. n. överläggningar om upprättande av en
nordisk underleverantörsbörs inom sin bransch.
Sveriges hantverks- och industriorganisation framhåller att underleveranser
redan nu förekommer i betydande utsträckning inom svensk industri;
inom verkstadsindustrien beräknas sålunda underleveranserna representera
25 % av den totala produktionen. Underleveranser medför enligt organisationens
erfarenheter väsentliga fördelar både för beställare och underleverantörer.
Befrämjande av systemets utveckling kan därför betraktas som
ett angeläget önskemål för framtiden.
Organisationen finner det lämpligt att motionerna hänskjuts till 1962 års
företagareföreningsutredning.
Sveriges industriförbund erinrar om att Sveriges mekanförbund redan inrättat
en underleverantörsbörs av det slag motionärerna avser och framhåller
att några ytterligare åtgärder inte synes vara erforderliga för verkstadsindustriens
del.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1S år 19(i(>
Förbundet anför vidare:
Det kan emellertid tänkas att behov av underleverantörsbörser kan föreligga
även inom andra branscher. En ofrånkomlig förutsättning för att sådana
börser skall kunna effektivt fungera är emellertid att man — såsom
skett inom verkstadsindustrin — genomfört en långt gående standardisering
av kvaliteter, material etc. Att inom andra branscher än verkstadsindustrin
någon underleverantörsbörs såvitt bekant ännu ej inrättats torde framför
allt sammanhänga just med att standardiseringsarbetet inom dessa ännu ej
fortskridit tillräckligt långt. Med ökade resurser för en mer vittgående
standardisering ökas möjligheterna till att utveckla underleverantörssystemet
och att inrätta underleverantörsbörser. I den mån angivna förutsättningar
för underleverantörsbörser skapas, bör dessa emellertid lämpligen
anknytas till vederbörande branschföreningar. Av naturliga skäl torde dessa
äga de bästa förutsättningarna att ge den kompletterande service och information
om marknaden och övriga branschförhållanden som är ett villkor
för att systemet skall fungera effektivt.
Mot bakgrunden av vad ovan anförts får Industriförbundet som i övrigt
ansluter sig till Mekanförbundets yttrande avslutningsvis framhålla att någon
särskild utredning i ärendet enligt förbundets mening icke är påkallad.
Suenska företagares riksförbund anför:
Förbundet delar motionärernas åsikt om nödvändigheten av att de mindre
företagen i högre grad kan anpassa sin produktion efter marknadens behov.
En förutsättning härför är också, som motionärerna framhållit, att naturliga
och effektiva kontaktorgan finns mellan företag av olika storlek. I första
hand är det önskvärt att sådana kontaktorgan finns inom varje bransch
men säkerligen föreligger sådana behov även inom industrin i allmänhet.
Möjligheterna till fortsatt effektiv konkurrens förutsätter för vår industri,
såväl för de större som de mindre företagen, en fortlöpande förnyelse av
maskinparken. Detta beror helt naturligt också på den arbetskraftssituation
som råder, en situation som tvingar även den mindre industrin att i
stor utsträckning ersätta mänsklig arbetskraft med maskiner. Denna fortlöpande
mekanisering innebär dock samtidigt en fara att många företag
inte kan utnyttja de nya, moderna och oftast kostsamma maskinerna
hundraprocentigt under den närmaste tiden efter inköpet. Ur allmän ekonomisk
synpunkt är det naturligtvis önskvärt att industrins maskinutrustning
får en så hög effektiv verkningsgrad som över huvud taget är möjligt.
En underleverantörsbörs av den art motionärerna tecknat skulle i ovanstående
sammanhang tjäna ett viktigt ändamål.
Med hänsyn till vårt lands storlek och den ojämna företagsstrukturen, såväl
storleksvis som branschvis, anser Förbundet det dock vara nödvändigt
att eu underleverantörsbörs kommer att omfatta hela landet.
Förbundet vill passa på tillfället att erinra om att inom verkstadsindustrin
finns eu dylik underleverantörsbörs upprättad, nämligen i Mekanförbundets
regi. Denna börs omfattar hela landet och planer pågår all utvidga
dess område till att omfatta hela Norden. De av våra medlemmar som utnyttjat
denna leverantörsbörs, vilken varit i funktion etl år, anser att den
väl fyller sitt ändamål.
En viktig faktor i samarbetet mellan olika företag är dock de personliga
relationerna och Förbundet finner det därför önskvärt all, om en sådan
riksomfattande underleverantörsbörs kommer Till stånd, denna i största
möjliga utsträckning förankras lokalt.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1966
Här anser Förbundet att företagareföreningarna bör kunna ha en väsentlig
uppgift att fylla.
Sammanfattningsvis delar Förbundet sålunda motionärernas uppfattning
att företagareföreningsutredningen erhåller tilläggsdirektiv att pröva frågan
om inrättandet av s. k. underleverantörsbörser.
Utskottet
Det är enligt utskottets mening sannolikt att ett system med underleverantörsbörs
för de mindre företagen inom vissa branscher skulle kunna vara
till fördel som medel att trygga företagens fortbestånd och utveckling och
som ett led i rationaliseringen av produktionen inom respektive branscher.
Av remissyttrande framgår att tanken på inrättande av leverantörsbörser
icke är främmande för näringslivet. En grundläggande förutsättning för
mera vidsträckt användning inom en bransch av underleveranser är emellertid
en långt driven standardisering och normering av kvaliteter och material
in. m. i leverantörernas produktion. För verkstadsindustriens del finnes
redan en underleverantörsbörs av den art som avses i motionerna, och
det synes som om frågan om inrättande av dylika börser inom ytterligare
branscher ägnas avsevärd uppmärksamhet av industriorganisationerna. Det
torde kunna antagas att när ovan angivna förutsättningar för ett effektivt
utnyttjande av underleveranssystemet visar sig föreligga för en viss verksamhetsgren,
vederbörande branschorganisation tar initiativ till åtgärder
för att organisera en börs. Utskottet anser sig icke böra biträda motionärernas
hemställan om en utredning av frågan och vill f. ö. med anledning
av förslaget att 1962 års företagareföreningsutredning genom särskilda tillläggsdirektiv
skulle påläggas detta uppdrag framhålla, att utredningen avser
att framlägga sitt slutbetänkande inom den närmaste tiden och att en
fördröjning av betänkandet torde medföra avsevärda olägenheter för föreningarnas
verksamhet och därmed för en stor del av de mindre företagen.
Utskottet får således hemställa,
att de likalydande motionerna I: 106 och II: 105 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 mars 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Svanström,
Hedlund, Helge Karlsson, Torsten Hansson, Sörenson*, Blomquist och
Wirtén*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille, Johansson i
Växjö, Nilsson i Agnäs, Andersson i Örebro och Josefson i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år WC>6
b
Reservation
av herrar Svanström, Sörenson, Wirtén, Rimås, Johansson i Växjö, Nilsson
i Agnäs, Andersson i Örebro och Josef son i Arrie, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
Det svenska näringslivet utvecklas mot en allt högre grad av specialisering.
Som ett led i denna utveckling har de större företagen fått ett ökande
behov av underleverantörer, som kan svara för olika delar av företagets
produktion. Främst inom verkstadsindustrin har underleverantörssystemet
snabbt vunnit insteg och beräknas för närvarande omfatta ungefär en fjärdedel
av det totala produktionsvärdet.
Ur samhällsekonomisk synpunkt är det viktigt att arbetskrafts- och kapitalresurser
ges en jämn utnyttjandegrad över hela landet. Genom underleverantörssystemet
skapas en resursutjämnande faktor av betydelse. Företag
i områden med arbetskraftsöverskott får ökade arbetsuppgifter och
trycket på företagen i de överhettade regionerna minskar.
I den ständiga strävan att skapa effektiva och rationellt arbetande industriföretag
spelar specialisering och samarbete en betydelsefull roll. Särskilt
de mindre företagen har begränsade möjligheter att vid varje tillfälle
få tillräckliga informationer för ett rationellt val av produktionsinriktning.
Genom skapande av en underleverantörsbörs skulle de mindre företagen,
som kanske inte är medlemmar i någon branschorganisation, få bättre möjlighet
att överblicka det aktuella behovet, samtidigt som de större företagen
kan presentera sina speciella önskemål beträffande underleveranser.
Därvid faller det sig naturligt, att en underleverantörsbörs omfattar en
industribransch. Ett initiativ har redan tagits inom Mekanförbundet för att
samordna underleveranserna bland dess medlemsföretag. En avgörande
nackdel med enbart en branschorganisation som bas för underleverantörsbörsen
är emellertid, att alla de företag som inte är medlemmar ställs utanför.
I de flesta fall gäller det mindre industriföretag.
För att undvika att ett stort antal av de mindre som underleverantörer väl
lämpade företagen lämnas utanför en samordning, bör enligt utskottets mening
också andra organisationssystem övervägas. Utskottet anser sig därför
böra biträda motionärernas hemställan om utredning angående inrättande
av s. k. underleverantörsbörs, som även de mindre företagen lätt kan utnyttja
— lämpligen organiserad inom företagareföreningarnas ram. 1962
års företagareföreningsutredning bör om så befinnes lämpligt få i uppdrag
att utreda frågan sedan det nu pågående uppdraget avslutats.
Utskottet får således hemställa,
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 106 och
II: 105, i skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla om utredning
av frågan om inrättande av en s. k. underleverantörsbörs för
de mindre företagen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.