Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förläggande av idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna.

1966-03-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förläggande av idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förläggande av

idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 621 av herrar Dahlberg och Hedström samt II: 781 av fru Jäderberg m. fl.

hemställes att riksdagen måtte besluta att 1965 års idrottsutredning utreder

möjligheterna att förlägga en viss del av idrottsinstruktörsutbildningen till

Kiruna.

Motionärerna erinrar om behandlingen av motioner om samhällets stöd

till idrotten vid förra årets riksdag, varvid bl. a. frågorna om ledar- och instruktörsutbildningen

berördes, och om direktiven för den med anledning

av dessa motioner tillsatta utredningen, 1965 års idrottsutredning. Motionärerna

anför vidare bl. a.

Med hänvisning till vad som uttalats i allmänna beredningsutskottets utlåtande

och i direktiven till 1965 års idrottsutredning anser vi att den tillkallade

utredningen bör pröva möjligheterna att förlägga vissa grenar av

ledar- och idrottsinstruktörsutbildningen till en sådan ort i landet där redan

befintliga lokaler och idrottsanläggningar kan tas i anspråk. Vid en närmare

inventering har vi funnit att Kiruna stad har dessa förutsättningar. På

inomhusidrottens, vintersportens och friluftslivets områden har staden goda

möjligheter. Genom dess geografiska läge kan goda kontakter med de nordiska

idrottsmetropolerna Narvik och Harstad i Norge och Rovaniemi i Finland

åstadkommas.

Härefter lämnas en redogörelse för de idrottsanläggningar som finns eller

planeras i Kiruna, sporthall, simhall, idrottsplatser, tennisbanor, skridskobana,

ishockeyhall, ishockeyplaner i övrigt, bad- och campingplats, skidbacke,

slalombacke m. in. Staden har inom sina gränser en fjällvärld som i

många avseenden är jämförbar med Alperna. Turiststationer och ett stort

antal fjällstugor finns i fjällområdena.

LKAB är det största företaget inom staden och kan förväntas på allt sätt

stödja åtgärder som syftar till att förbättra de anställdas hälsa. Fritidsfrågorna

och ungdomens fostran har alltid ägnats stor uppmärksamhet av staden

och dennas resurser bör på lämpligt sätt utnyttjas i ett större sammanhang.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 781.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från gymnastiska centralinstitutet

(GCI), Sveriges riksidrottsförbund och Kiruna stad.

GCI anför följande:

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

Gymnastik- och Idrottslärarutredningen har i sitt betänkande föreslagit

en idrottsläraruthildning som skulle tillgodose högt ställda krav på utbildning

av instruktörer och konsulenter för idrottsrörelsens organisationer, företagen

och kommunerna. Utredningen har däremot icke behandlat behov

och utbildning på övriga nivåer. Direktionen anser det vara av största vikt

att en undersökning görs angående behovet av instruktörer och ledare på

»mellannivå» och att kompetens och utbildningsformer fastställes. Med denna

uppgift arbetar för närvarande enligt vad direktionen inhämtat den s. k.

ledarutredningen som tillsatts av Sveriges Riksidrottsförbund och i vilken

finns representanter för Svenska Korporationsidrottsförbundet, Skid- och

Friluftsfrämjandet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Stadsförbundet.

Direktionen vill också påminna om att den av Kungl. Maj :t tillsatta utredningen

för att pröva inriktningen av statens stöd till idrotten i direktiven^

fått uppgift att bl. a. klarlägga idrottens behov av utbildning såväl av instruktörer

och konsulenter som övriga ledare.

Då det är direktionens uppfattning att frågan om instruktörs- och ledarutbildningen

måste utredas och samordnas innan lämpligheten av lokalt anordnade

utbildningskurser avgöres, anser sig direktionen icke kunna uttala

sig om förläggande av idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna. Direktionen

föreslår att frågan först förelägges de båda nämnda utredningarna innan beslut

fattas.

Sveriges riksidrottsförbund uttalar.

Utbildningen av frivilliga ledare sker inom riksidrottsförbundet och dess

special- och distriktsförbund i form av bl. a. nationella och regionala kurser.

Beroende på vilka idrottsgrenar utbildningen avser tages vid förläggandet av

dessa stor hänsyn till på platsen rådande natur- och klimatförhållanden

och de idrottsanläggningar, som står till förfogande. Av dessa skäl har Norrbottens

Idrottsförbund och dess specialdistriktsförbund funnit anledning att

förlägga ett flertal kurser och läger till Kiruna.

Inom riksidrottsförbundet pågår för närvarande en utredning med uppgift

att planera den framtida utbildningen av frivilliga ledare inom idrottsrörelsen.

I utredningen deltager representanter för Svenska korporationsidrottsförbundet,

Skid- och friluftsfrämjandet, Svenska stadsförbundet och Svenska

kommunförbundet. Riksidrottsförbundet har anledning förutsätta att ett

nära samarbete kommer att ske mellan 1965 års statliga idrottsutredning

och förbundets här nämnda utredning.

Innan riksidrottsförbundets egen utredning redovisat sitt uppdrag och

innan ett samarbete mellan denna och 1965 års statliga idrottsutredning

kommit till stånd, finner riksidrottsförbundet det icke möjligt att avge något

yttrande över föreliggande motion men vill, som ovan skett, meddela att

viss idrottsledareutbildning inom förbundet redan tidigare förlagts till Kiruna.

Kiruna stad, som till sitt utlåtande fogat yttranden av ett antal myndigheter

och organisationer i staden in. fl., vilka yttranden som bilaga fogats till

utskottets utlåtande, anför följande.

Staden vitsordar vad i motionen anförts rörande tillgången på anläggningar

m. m. inom Kiruna C. Enligt stadens mening finns inom Kiruna C

de för ifrågavarande utbildning erforderliga resurserna redan i form av olika

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 3

anläggningar, vartill staden under de senaste åren investerat betydande belopp.

Härtill kommer att stadens skolväsende under de närmaste åren kommer

att upprustas i snabb takt med nya och tidsenliga skolanläggningar.

Bl. a. torde inom en nära framtid ett helt nytt gymnasium komma att uppföras

och vidare pågår utbyggnad av lokaler för yrkesutbildningen. Inom

Malmfältens folkhögskola, som är förlagd till staden, förekommer redan nu

viss ungdomsledarutbildning.

Stadens geografiska läge kan för många te sig som alltför avlägset för att

en utbildningsverksamhet med rekrytering från hela riket skall kunna förläggas

där. Dylika betänkligheter bör emellertid icke tillmätas större vikt

vid frågans bedömning. Genom den senaste tidens utveckling av kommunikationsnätet

bl. a. inom och till övre Norrland har avståndsproblemet fått en

allt mindre betydelse. Staden har utbyggt helt ny flygplats och för närvarande

förekommer flygförbindelse med Stockholm två gånger per dygn. Det

finns anledning att förutsätta att flygkommunikationerna framdeles kan

komma att ytterligare utvecklas. Till detta bidrager bl. a. turismens allt

större omfattning och icke minst det förhållandet att staden numera inom

sitt område har en av huvudbaserna för den gemensamma europeiska rymdforskningen,

vilket ger underlag för goda kommunikationer. Beträffande

resekostnaderna har i ett av här bilagda yttranden omnämnts att dessa kunde

befaras bli betungande för elever och lärare. Denna kostnadsdel torde

dock i sammanhanget få anses vara av ringa vikt. Genom bl. a. förekommande

rabatteringar torde resekostnadsskillnader för resa till Kiruna jämfört

med annan ort i Norrland icke vara av större betydelse.

Utöver vad i motionen anförts beträffande de lokala resurserna bör vidare

nämnas att staden under de närmaste åren avser att uppföra nybyggnad för

samlingslokaler, nytt bibliotek, teater m. fl. kulturella ändamål. Härigenom

kommer kvarstående behov av samlingslokaler att bli tillgodosett.

Enligt föreliggande planer kommer uppförandet av nytt hotell att igångsättas

under innevarande år.

Ur Kiruna stads synpunkter har frågan om förläggandet av den nu aktuella

utbildningsverksamheten till staden synnerligen stor betydelse. Stadens

näringsstruktur är för närvarande tämligen ensidigt baserad på gruvindustrien.

Det är av synnerlig vikt för denna industri, liksom för staden i

övrigt, att gruvindustrien kompletteras med annan verksamhet, varigenom

förutsättningar skapas för bättre rekryteringsmöjligheter m. m. Det är för

riket i dess helhet angeläget att ortens näringsstruktur är sådan att gruvindustriens

rekryteringsintressen blir så långt det är möjligt tillgodosedda.

Ytterligare vill staden erinra om att den vid arméns jägarskola i Kiruna

bedrivna utbildningen till icke oväsentlig del torde få anses omfatta ungdom

som kan förutsättas ha intresse för att vidareutbilda sig inom idrottsverksamheten.

Detta ger den planerade utbildningsanstalten en ytterligare naturlig

anknytning till Kiruna.

Staden tillstyrker motionerna.

Utskottet

I motionerna hcmställes att 1965 års idrottsutredning får i uppdrag afl

utreda möjligheterna att förlägga en viss del av idrottsinstruktörsutbildningen

till Kiruna.

— liihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. AV 19

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

I direktiven för 1965 års idrottsutredning understrykes bl. a. att en intensifiering

av instruktions- och kursverksamheten bör ske för att ytterligare

bredda den idrottsliga verksamheten och att en sådan intensifiering är ett

villkor för att idrottsrörelsens behov av utbildade lärare skall kunna säkerställas.

Utbyggnaden bör enligt direktiven föregås av en planläggning som

klargör målsättningen och de allmänna riktlinjerna för instruktionsverksamheten

på såväl det centrala som de lägre planen och tillvaratar möjligheterna

till samordning av de olika organisationernas insatser på detta område.

Vad gäller den egentliga idrottsledarutbildningen bör klarläggas

idrottsrörelsens behov av ledarkrafter och lämpliga utbildningsformer prövas.

Utskottet vill erinra om att behovet av ökad utbildning av idrottsinstruktörer

beaktats av gymnastik- och idrottslärarutredningen, vilken avgav sitt

betänkande i slutet av år 1965. Utredningens förslag i denna del innebär huvudsakligen

att vid gymnastiska centralinstitutet skulle inrättas en särskild

utbildningslinje för idrottslärare, avslutad med en examen benämnd idrottslärareexamen.

Antalet elever på denna linje har t. v. föreslagits till tjugofem.

Utskottet anser sig, med hänsyn till att en på betänkandet grundad särskild

proposition inom kort kommer att framläggas för riksdagen, icke böra här

gå närmare in på förslaget.

Den föreslagna utbildningen av idrottslärare avses få karaktären av utbildning

på högskolenivå. I sitt utlåtande till förra årets riksdag angående

motioner beträffande vissa idrottsfrågor (utlåtande nr 41/1965) framhöll

utskottet vikten av att sådan utbildning kom till stånd. Utskottet underströk

emellertid starkt att ytterligare utbildningslinjer måste skapas som ger kompetens

på andra nivåer och uttalade att såväl möjligheterna att förlägga sådan

utbildning till särskilda idrottsinstitut som att utvidga den centrala och

lokala kursverksamheten eller anknyta utbildningen till befintliga skolformer,

exempelvis folkhögskolorna och eventuellt fackskolorna, borde prövas.

Lösningen av frågorna om lokalisering av utbildning av nyssnämnd art

kräver självfallet ingående prövning av en mångfald i sammanhanget betydelsefulla

faktorer. Sålunda måste beaktas vilka resurser för utövande av

inomhus- och utomhusidrott ifrågakommande kommuner kan erbjuda. För

rekryteringen till utbildningen på såväl lärar- som elevsidan är vidare

många andra förhållanden inom orten av betydelse, exempelvis tillgången

till skolor och kulturinstitutioner, kommunikationer in. m. De insatser på

området som kan påräknas av kommunen och av inom densamma befintliga

industriföretag och organisationer m. fl. måste givetvis också tillmätas

stor vikt.

I motionerna och remissyttrandena har en redovisning lämnats angående

befintliga och planerade anläggningar och anordningar i övrigt för idrottsutövning

i Kiruna. Vidare har uppgifter lämnats bl. a. om pågående eller

planerad upprustning av skolor och kulturinstitutioner, kommunikationer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 5

m. m. Det har också framhållits exempelvis att i Kiruna finnes ett militärförband

med speciella uppgifter, arméns jägarskola, varifrån en viss rekrytering

av för idrottsutbildning särskilt lämplig personal kan beräknas ske.

Utskottet har vid studiebesök i Kiruna informerats om förutsättningarna

i olika avseenden för att till staden förlägga idrottsinstruktörsutbildning.

Av de iakttagelser utskottet härvid gjort framgår att staden liksom det på

orten dominerande industriföretaget, LKAB, hyser ett positivt intresse för

instruktörsutbildningen och att staden torde vara väl rustad som bas för

dylik utbildning.

Emellertid måste frågorna om utbildningens lokalisering prövas i ett

större, hela landet omfattande sammanhang. 1965 års idrottsutredning har

nyligen inlett sitt arbete och skall enligt sitt uppdrag utreda hela planläggningen,

målsättningen och riktlinjerna för instruktörsverksamheten samt

pröva möjligheterna att samordna de olika organisationernas insatser. Utskottet

anser sig i detta läge inte för egen del böra ta ståndpunkt till frågan

om förläggning av viss instruktörsutbildning till Kiruna men vill hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 621 och II: 781 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att

motionerna jämte utskottets utlåtande över desamma överlämnas

till 1965 års idrottsutredning.

Stockholm den 22 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,

Svanström, Hedlund, Nyman*, Axel Kristiansson, Helge Karlsson, Kilsmo,

Wååg och Blomquist*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark*, Wikner, Nilsson

i Bästekille*, Svanberg, Johansson i Växjö, Andersson i Örebro och Josefson

i Arrie.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

Bilaga

LKAB:

Vi har anledning att instämma i de av motionärerna framförda synpunkterna

och finner att en förläggning av den ifrågavarande utbildningen till!

Kiruna skulle vara ur såväl samhällets som företagets synpunkt av stort

värde. LKAB har vid flera tidigare tillfällen haft anledning framhålla den

utomordentliga betydelse, som samhällsmiljön har för förutsättningarna att

bedriva en effektiv industriell verksamhet. Tillkomsten av den infrågavarande

utbildningen skulle innebära ett väsentligt tillskott till miljön, göra samhället

attraktivare och underlätta rekrytering och behållande av värdefull

personal.

Vi har också anledning att framhålla, att den industrilokalisering, som nu

sker i övre Norrland med stöd av Lokaliseringsfond och Norrlandsfond, i

främsta rummet sker till det ur lokaliseringssynpunkt mycket förmånliga

kustlandet. Den industrilokalisering som kan ske i inland och fjälltrakter är

på grund av läge, klimatiska faktorer och transportförhållanden betydligt

mer begränsad i fråga om arten av tänkbara industrier. De olägenheter som

förefunnits i övre Norrland genom svårigheter att i konkurrens med sydligare

delar av landet rekrytera och behålla personal på grund av bristen på

industrier, utbildningsanstalter o. s. v. synes numera kunna överföras till

förhållandena mellan de inre delarna av övre Norrland och övre Norrlands

kustland. Dessa olägenheter synes böra mildras genom att av samhället ägda

företag eller institutioner lokaliseras med prioritering av övre Norrlands inland

och fjälltrakter.

En förläggning av den ifrågavarande idrottsinstruktörsutbildningen till

Kiruna, som utgör det naturliga centrat i Nordkalottsområdet, synes mot

denna bakgrund befogad. Den skulle utgöra ett för samhällsmiljön utomordentligt

värdefullt tillskott, som skulle gynna näringslivets utveckling inom

området.

Svenska Turistföreningen:

Svenska Turistföreningen vill för sin del vitsorda behovet av en utökad

utbildning av idrottsinstruktörer liksom av funktionärer inom det alltmer

utökade friluftslivet. Nyligen har framlagts förslag om en gymnastik- och

idrottshögskola i Örebro och i samband därmed inrättande av en särskild

utbildningslinje i syfte att utbilda blivande funktionärer för friluftslivet,

idrottsorganisationerna, kommunernas fritidsverksamhet in. in. Svenska Turistföreningen

har för sin del tillstyrkt detta förslag och genom sin verkställande

direktör deltagit i utredningsarbetet därom.

Som komplement till denna högskoleutbildning är det säkerligen av stort

värde att åstadkomma en utbildning med mindre krav på teoretiska meriter

och med kortare studietid. I Östersund-Frösön anordnas under innevarande

läsår en ettårig kurs för ungdomsledare med särskild inriktning på friluftslivet.

Flera liknande kurser och utbildningslinjer torde kunna vara motiverade.

Den nu föreslagna idrottsinstruktörsutbildningen med förläggning

till Kiruna vill Svenska Turistföreningen därför för sin del gärna tillstyrka.

Beträffande förutsättningarna för en sådan utbildning i Kiruna ber vi få

hänvisa till motionen, men vill därutöver erinra om Malmfältens folkhögskola,

vilken också med sin speciella inriktning är en tillgång för staden i

dessa frågor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 7

En nackdel med förläggningen av utbildningen till Kiruna kan möjligen

vara de långa reseavstånden och därmed kostnaderna för elever och lärare.

Av vikt är också att utreda möjligheterna till förläggning av eleverna i en

planerad utbildning och samlingslokaler, bibliotek m. m.

Möjligen kunde en utbildning av det slag som föreslås alternera mellan

Kiruna och andra platser, men en sådan tanke bör ju kunna övervägas vid

fortsatt utredning.

Sammanfattningsvis vill Svenska Turistföreningen för sin del tillstyrka

motionärernas förslag att 1965 års idrottsutredning också finge utreda möjligheterna

att förlägga en viss del av idrottsinstruktörsutbildningen till Kiruna.

Skid- och friluftsfrämjandet:

En förutsedd breddning av aktiviteten — konstaterad bl. a. av 1962 års

fritidsutredning — fordrar utbildning av ökat antal instruktörer, vilket bl. a.

fordrar ökade ekonomiska resurser.

Skid- och friluftsfrämjandet brukar förlägga sina kurser till egna eller

lokalavdelningarnas anläggningar. Valet av kursplats är beroende av en hel

del faktorer. De tekniska förutsättningarna för utbildningen måste vara goda.

Men dessutom är det en fråga om lämplig kursförläggning, föreläsningslokaler,

tillgång på ledare, varifrån eleverna kommer m. in. Och dessa faktorer

är bestämmande för kostnaderna för kursernas genomförande.

Vid främjandets kurser kommer i regel huvuddelen av eleverna från mellan-

och sydsverige. Dock genomföres ett par kurser med elever huvudsakligen

från de två nordligaste länen. Dessa kurser genomföres i Gällivare, där

de tekniska förutsättningarna lämpar sig väl för ändamålet. Även för regionala

kurser har Gällivare f. n. de bästa utbildningsanordningarna vintertid.

De i motionen nämnda idrottsanläggningarna i Kiruna synes väl lämpa sig

för utbildning i en betydande del av de traditionella specialidrotterna. Även

för Främjandets kurser synes de tekniska förutsättningarna tillfyllest.

För Främjandets del kan det dock icke vara aktuellt att flytta kurser till

Kiruna och förlägga nuvarande kursplats i Gällivare. Vid en utvidgad instruktörsutbildning

och särskilt för elever från landets norra del kan Kiruna

bli aktuellt som kursplats.

Försvarsområdesbefälhavaren :

Till Arméns Jägarskola rekryteras f. n. över 300 värnpliktiga årligen. En

utökning av värnpliktsstyrkan avses successivt ske till ungeför 500 per år.

Huvuddelen av JS värnpliktiga (> 60 %) söker av erfarenhet frivilligt jägarutbildningen

på grund av friluftsintresse och tidigare kontakt med idrottsrörelsens

olika aktiviteter. Det är redan nu påtagligt, att de färdigutbildade

jägarna funnit sig väl till rätta i utbildningen liksom i miljön i staden och

ute i traktens natur. År efter år söker de sig i stort antal hit för friluftsliv

och rekreation. Det kan därför anses sannolikt, att många jägare efter avslutad

utbildning gärna skulle vilja fortsätta med idrottsledarutbildning vid

ett i motionen föreslaget idrottsinstitut i Kiruna.

För den militära verksamheten skulle institutet helt visst även stimulera

rekryteringen till JS.

Vid fo 66-JS finns ständigt ett antal befäl, som genom sin utbildning och

tjänst liksom under sin fritid förvärvat goda kunskaper och ledarförmåga

i idrott och om fjällvärlden. Dessa personer, vilka som regel är goda peda
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966

goger, skulle kunna utnyttjas som lärare i vissa grenar om en idrottsinstruktörsutbildning

förlädes till Kiruna.

Ur allmän samhällssynpunkt syns mig tillkomsten av ett idrottsledarinstitut

i Kiruna också vara av största värde. Det är ur lokaliseringssynpunkt

angeläget och berättigat att skapa »balanserande» institutioner just i

Kiruna C, som i så hög grad präglas av den tunga gruvindustrin.

Invånarnas idrotts- och friluftsintresse ger anledning hävda, att en satsning

på idrottsledarutbildning härvid kan bli i verklig mening meningsfylld.

Härtill kommer ett dokumenterat behov* att i detta område på alla sätt

främja ledarutbildningen över huvud taget bland och för de unga. En utbildning

av föreslagen typ i Kiruna torde vara ett starkt samhällsintresse att

befrämja.

Försvarsområdesbefälhavaren får därför varmt tillstyrka en idrottsledareutbildning

i Kiruna och i allt väsentligt ansluta sig till motionen och dess

syfte.

Kiruna skolstyrelse:

Resurserna i Kiruna stad måste sägas vara goda, när det gäller att genomföra

en utbildning av idrottsinstruktörer. Sommarsäsongen är kort, men i

gengäld erbjuder vintersäsongen desto bättre möjligheter.

Förutom i den givna redogörelsen lämnade uppgifterna om anläggningar

m. m. bör nämnas, att Högalidsskolans gymnastiksal, som är under uppförande,

har måtten 16 x 32 m. Bolagsskolans gymnastiksal, som beräknas

bli uppförd under budgetåret 1966/67, har måtten 18 x 36 m. I Vittangi och

Svappavaara kommer mindre idrottshallar att uppföras i samband med skolbyggnationerna.

Beträffande lärarfrågor kan anföras, att skolstyrelsen under de senaste

åren haft god tillgång på gymnastikdirektörer. Enbart sådana med examen

är f. n. anställda. Länsskolnämndens konsulent i gymnastik är i egenskap

av lärare anställd i Kiruna.

Frågan om en ev. samordning med ungdomsledarutbildningen vid Malmfältens

folkhögskola bör beaktas.

Fritids- och kulturnämnden:

För Kiruna stads vidkommande har uppdragits åt Fritids- och kulturnämnden

att under drätselkammare och fullmäktige handlägga bl. a. alla

de slag av frågor som rör idrotts- och friluftslivet.

På försök har under åren 1965 och 1966 anslag lämnats för att tre ungdomsorganisatörer

skulle kunna arbeta företrädesvis bland föreningslös

ungdom. En av dessa organisatörers huvuduppgift har varit att aktivisera

ungdomarnas intresse för idrott och friluftsliv och få dem anslutna i härför

lämpliga föreningar.

Försöket med dessa organisatörer har slagit väl ut, men då ungdomarnas

intressen kanaliserats och dess tillvaratagande av organisationerna blivit

aktuellt, har det visat sig att föreningarna ej haft de önskade resurserna för

att kunna ta vara på all den ungdom som »förmedlats». Det stående argumentet

har varit: »Vi har inte ledare och instruktörer till en sådan ökning

av verksamheten».

Det initiativ som Kungl. Maj :t, genom tillsättandet av 1965 års idrottsutredning,

tagit i denna för kommunerna så aktuella fråga måste hälsas

med tillfredsställelse. I rubricerade motion har pekats på möjligheterna att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1966 9

förlägga utbildningen till Kiruna och har redogjorts för den praktiska bakgrunden

härför. Förteckningen över befintliga lokaler och övriga anläggningar

kan kompletteras med att idrottsplatsen är försedd med effektiv elbelysning

och att Skid- och Friluftsfrämjandets lokalavdelning i Kiruna

förfogar över en turistanläggning i Katter jokk (3 km söder Riksgränsen

efter stambanan) som bl. a. innehåller förläggningsmöjligheter för 54 personer

(11 st. 4-bäddsrum och 5 st. 2-bäddsrum).

En ytterligare utvidgning av möjligheterna för idrott och friluftsliv är

under planering. För utförsåkning och som utflyktsmål är fjällen Ädnamvare

och Vietovare (1 resp. 3 mil från Kiruna G) föremål för projekteringar.

I direkt anslutning till den centrala bebyggelsen planeras mindre backar

för utförsåkning samt ytterligare permanenta skidspår och träningsstigar.

En utredning över idrottsplatsens restaurering och utbyggnad pågår.

Vid en utbildning av instruktörer av detta slag kommer säkerligen högst

differentierade krav att uppställas från avnämarnas sida. Större orter kanske

i framtiden vill ha ett flertal specialinriktade instruktörer. Vi tror dock

att de flesta kommunerna, ur ekonomisk synpunkt, är mest betjänta av att

förfoga över mångsidigt utbildade personer. Då utbildningsort härför skall

väljas, måste en plats som kan erbjuda både sommar- och vinterverksamhet

vara att föredra.

Hänvisande till den specifikation över stadens lokaliteter och övriga anläggningar

för idrott och friluftsliv som angetts i motionen samt till vad

ovan framförts är det vår uppfattning

att en förläggning av utbildningen till staden kommer att genomföras på

ett sätt som gagnar syftemålet, och därtill är vi villiga att lämna önskvärt

stöd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:143 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förläggande av idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna. a1 i texten