Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om abonnemang för offentliga myndigheter och organ på tidningar och tidskrifter.

1966-03-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:22, Utlåtande i anledning av väckt motion om abonnemang för offentliga myndigheter och organ på tidningar och tidskrifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1966

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckt motion om abonnemang för offentliga

myndigheter och organ på tidningar och tidskrifter.

I en inom första kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion 1: 339 av herr Hernelius och fröken Mattsson anhålles, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t

skyndsamt måtte låta utreda frågan om anvisning av medel till offentliga

myndigheter och organ för abonnemang på tidningar och tidskrifter.

I .motionen anföres att många undervisningsanstalter, bibliotek, arkiv,

sjukhus, ålderdomshem, polismyndigheter och andra offentliga institutioner

erhåller tidningar och tidskrifter gratis eller till starkt reducerade priser.

Ett sätt att förbättra pressens ekonomiska läge vore att låta stat och kommun

betala tidningsföretagen fullt ut för de tidningsexemplar, som olika

offentliga myndigheter och organ abonnerar på.

Motionärerna framhåller vidare att 1964 års riksdag i anledning av väckt

motion om försöksverksamhet med tidningsstudier som undervisningsämne

på det nya gymnasiet underströk betydelsen av systematiska tidningsstudier

för ungdomar och sade sig gärna se att den pågående försöksverksamheten

med tidningar som hjälpmedel i undervisningen utvidgades.

Mot nu angivna bakgrund anser motionärerna det högst angeläget att

offentliga myndigheter och organ skyndsamt anvisas medel för abonnemang

på erforderliga tidningar och tidskrifter. Särskilt understrykes vikten

av att medel ställs till förfogande för inköp av tidningar till skolorna.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från riksrevisionsverket,

statskontoret och Svenska Tidningsutgivareföreningen.

Riksrevisionsverket anför bl. a.

De av motionärerna påtalade förhållandena kan enligt riksrevisionsverkets

mening förmodas i allmänhet ha sin grund i affärsmässiga överväganden.

Tidningsföretagen torde bl. a. räkna med att en spridning av publikationerna

till sådana av allmänheten besökta institutioner, som anges i motionen,

kan ge en reklameffekt, varigenom försäljningen av publikationerna

stimuleras och deras värde som annonsorgan ökas. Huvudmännen för institutionerna

får antagas för sin del finna det naturligt att utnyttja de möjligheter

till rabatter och erhållande av gratisexemplar, som erbjuds på grund

av den nämnda bedömningen från företagens sida. Det synes vidare naturligt

att utgå från att den nedsättning av priset för en publikation, som medges,

ofta är motiverad av storleken av det antal exemplar av publikationen,

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1966

på vilket den offentlige huvudmannen prenumererar. I sådana fall är fråga

om en helt vanlig kvantitetsrabatt av det slag, som allmänt tillämpas i

affärslivet. Att dylika rabatter även bör kunna beviljas, därest för skolväsendets

vidkommande framdeles blir fråga om ökad prenumeration på

tidningar och tidskrifter, till följd av att sådana skall begagnas i undervisningen,

synes från affärsmässiga utgångspunkter naturligt.

Att i enlighet med motionärernas förslag undantaga de offentliga institutionerna

från .möjligheten att erhålla prisnedsättning på tidningar och

tidskrifter, ehuru rådande förhållanden synes ge vid handen, att en normal

affärsmässig bedömning ofta bör föranleda rabattering, torde vara ägnat

att inge allvarliga betänkligheter av principiell art. Härtill kommer, att den

ekonomiska betydelsen för varje särskilt tidningsföretag av ett avskaffande

av ifrågavarande rabatter och gratisexemplar kan antagas vara ganska ringa

och ingalunda tillräcklig för att uppväga de angivna betänkligheterna.

Det kan tilläggas, att offentliga institutioner ingalunda torde vara ensamma

om att komma i åtnjutande av rabatter på tidningar och tidskrifter.

Sådana torde ges även åt enskilda företag och organisationer.

Från de synpunkter riksrevisionsverket har att företräda finner sig

ämbetsverket för statsverkets del böra förorda, att vid prenumeration på

tidningar och tidskrifter även i fortsättningen anlägges samma ekonomiska

betraktelsesätt som vid anskaffning av andra varor och tjänster.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksrevisionsverket som sin

mening uttala, att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Statskontoret, som allenast yttrat sig över motionen i vad rör statsförvaltningen,

anför bl. a.

Anledningen till att statliga myndigheter abonneTar på publikationer av

nämnt slag bör vara — och är säkerligen också i de flesta fall — att behov

av information om händelser, åsiktsyttringar m. m. på lokal- och riksplanet

bedömts föreligga inom myndigheten. Det framstår enligt statskontorets

mening såsom värdefullt att möjlighet till sådan information förefinns.

Frågan om vilka publikationer som därvid bör anskaffas kan endast avgöras

av den enskilda myndigheten.

Vad sedan gäller möjligheten för statliga myndigheter att abonnera på

tidningar och tidskrifter av intresse för deras verksamhet, synes förhållandet

generellt vara, att så kan ske genom utnyttjande av tilldelat omkostnadsanslag.

Något behov av att utreda denna fråga synes sålunda inte

föreligga.

I fråga om rabattering vid abonnemang av tidningar och tidskrifter må

följande anföras. Det åligger statliga myndigheter tillse att vid betalning

till följd av upphandling staten i förekommande fall får tillgodonjuta den

kassarabatt, som kan komma i fråga. I det fall myndighet erbjudits abonnemang

till reducerat pris eller gratis, synes ha förfarits i enlighet med den

uppfattning, som legat till grund för nämnda bestämmelse. Det framstår

därför som mindre lämpligt att införa en bestämmelse med innehåll att

rabatter inte må förekomma vid abonnemang på tidningar och tidskriftér.

Det synes sannolikt, att utgivarna själva i viss utsträckning önskar utnyttja

rabattering som ett incitament för myndigheterna ätt anskaffa tidningar

och tidskrifter. Eh sådan strävan kan förestavas av en önskan att

sprida kännedom öm i dessa framförda åsikter: Sådana erbjudanden kan

även vara betingade äv rent kommersiella skäl.

A..''1*.''.''-; ; V>‘. y/,. ’. ■'' v- : > . : • . v :* • >».i VJ. ''i A A, V:. ''! \y, , *.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1966 3

Det torde slutligen framstå som önskvärt att eventuella ekonomiska stödåtgärder

till pressen redovisas på ett öppnet och entydigt sätt.

. Med hänvisning till anförda synpunkter finner statskontoret att för statsförvaltningens

del skäl ej förefinns ätt utreda frågan om anvisning av medel

till offentliga myndigheter och organ för abonnemang på tidningar och

tidskrifter. ... =. r'' • \ ;

Tidningsutgivar ef öreningen (TU) anför bl. a.

Genom en nyligen genomförd enkät hos föreningens medlemsföretag har

konstaterats att ett mycket betydande antal undervisningsanstalter, bibliotek,

sjukhus, myndigheter och andra offentliga organ erhåller dagstidningar

gratis eller med varierande rabatter. Enligt det ovannämnda enkätmaterjalet,

som inkommit från företag representerande 55 % av dagstidningsupplagan,

uppgår gratisabonnemangen till drygt 6 000 ex. och de rabatterade

abonnemangen till drygt 4 000 ex. Kostnaden härför har uppskattats till

500 000 kr. resp. 140 000 kr. I förhållande till den totala dagstidningsupplagan

skulle kostnaden bli Ca 1 200 000 kr. Beträffande tidskrifter synes

rabatterade abonnemang inte förekomma i någon större omfattning.

Med hänsyn till de ekonomiska svårigheter, som många tidningsföretag

i dag kämpar med, är det enligt TU :s mening inte rimligt att stat och kommun

skall erhålla tidningar utan att betala ordinarie abonnemangspris.

Föreningen vill därför varmt tillstyrka motionärernas förslag om en skyndsam

utredning av frågan om anvisning av .medel till offentliga myndigheter

och organ för abonnemang på tidningar. .

Utskottet

I förevarande motion hemställes om skyndsam utredning av frågan om

anvisning av medel till offentliga myndigheter och organ för abonnemang

på tidningar och tidskrifter. I motiveringen framföres tillika förslag om att

förbättra pressens ekonomiska ställning genom att låta stat och kommun

betala tidningsföretagen fullt ut för de tidningsexemplar, som olika myndigheter

och organ abonnerar på. ,

Enligt utskottets mening kan det vara av intresse att statliga och kommunala

myndigheter abonnerar på tidningar och tidskrifter, icke minst för

att tillgodose myndighetens behov av information om timade händelser och

åsiktsyttringar i den allmänna debatten inom myndighetens verksamhetsområde.

Av olika skäl är det också naturligt att i undervisningsanstalter,

bibliotek, sjukhus, ålderdomshem och liknande inrättningar finnes ett antal

publikationer av varierande slag.

I fråga om räbattering vid dylika abonnemang synes för de statliga myndigheternas

vidkommande böra gälla att de i analogi med upphandlingskungörelsens

bestämmelser skall tillämpa affärsmässiga principer genom

att tillse att staten får åtnjuta den rabatt som kan komma i fråga. Också

för offentliga institutioner av icke statlig karaktär synes det naturligt att

institutionens intresse tillgodoses på det sätt möjligheterna till rabatt utnyttjas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år W66

Att å andra sidan tidningsföretagen lämnar rabatter eller gratisexemplar

i den utsträckning som nu sker kan ha sin grund i affärsmässiga överväganden

eller vara förestavat av en önskan att sprida kännedom om i publikationen

framförda åsikter. Icke sällan torde det vara fråga om helt vanliga

kvantitetsrabatter av det slag som allmänt tillämpas i affärslivet.

Mot bakgrunden av nu anförda förhållanden synes de offentliga institutionerna

böra ha samma möjligheter att erhålla prisnedsättningar i nu ifrågavarande

hänseenden som företag och enskilda.

I fråga om de statliga organen synes jämväl böra gälla att myndigheten

själv får avgöra vilka publikationer som är av intresse för och bör finnas

inom verket och som verket således är berett att bestrida ur tilldelat omkostnadsanslag.

Något behov av att i enlighet med motionsyrkandet utreda frågan

om särskild medelsanvisning synes därför inte föreligga. Beträffande

de icke statliga organen ankommer det icke på riksdagen att taga ställning

till motionärernas hemställan.

Motionärernas förslag dikteras av önskemål att förbättra pressens ekonomiska

ställning. I anledning härav vill utskottet härutöver framhålla att

förslag till åtgärder i sådant syfte kommer att av årets riksdag behandlas

i ett samlat sammanhang, sedan konstitutionsutskottet i anledning av ett

flertal olika motioner beslutat hemställa om utredning av bl. a. möjligheterna

att förbättra dagspressens ekonomiska villkor.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att motion 1: 339 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från f ö r s ta kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,

Svanström*, Hedlund, Nyman*, Axel Kristiansson, Helge Karlsson*, Kilsmo,

Torsten Hansson* och Blomquist*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Lundmark*, Haglund, Wikner,

Nilsson i Bästekille*, Johansson i Växjö, Andersson i Örebro* och

Josef son i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM ••

614661

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.