Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående sysselsättning och arbetsvillkor för den äldre arbetskraften m. m.

1966-03-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående sysselsättning och arbetsvillkor för den äldre arbetskraften m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1966

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående sysselsättning

och arbetsvillkor för den äldre arbetskraften m. m.

I de likalydande motionerna I: 622 av herr Enarsson och II: 789 av fröken

Wetterström m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om allsidig utredning samt förslag rörande utökade och

förbättrade sysselsättningsmöjligheter och arbetsvillkor i övrigt för den

äldre arbetskraften.

I de likalydande motionerna 1:22 av herrar Werner och Adolfsson och

11:35 av herr Holmberg m.fl. föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer om utredning om erforderliga åtgärder för att underlätta

den äldre arbetskraftens utnyttjande i arbetslivet, innefattande åtgärder

för anordnande av särskilda arbetsställen, enligt de likalydande

motionerna 1: 4 och II: 7.

Motionerna I: 622 och II: 789 samt I: 22 och 11:35 har hänvisats till allmänna

beredningsutskottet, som upptagit dem till samtidig behandling.

I motionerna 1:622 och 11:789 framhålles att två angelägna uppgifter

avtecknar sig med alltmer ökad skärpa. Den ena är att lösa de betydande

vårdproblem som följer med det starkt ökande antalet åldringar, och det

andra är att tillvarata de arbetskraftsresurser som de arbetsföra över 65

år utgör.

Beträffande den sistnämnda uppgiften anför motionärerna dels att det

för många pensionärer torde vara av betydelse att lämplig sysselsättning

kan erhållas även efter pensionsåldern, dels att det är konstaterat att många

pensionärer har bibehållen arbetsförmåga och vilja att fortsätta att arbeta

många år efter den formella pensioneringsdagen. Mot denna bakgrund förefaller

det motionärerna rationellt att se till att denna arbetskraft kan utnyttjas

meningsfullt, i all synnerhet som stor brist på arbetskraft råder.

Uppenbart är emellertid att denna sida av åldringsproblemet icke rönt samma

intresse som vårdsidan.

Motionärerna finner det angeläget att hithörande frågor göres till föremål

för förutsättningslös utredning. Utredningen bör undersöka vad som

generellt kan och bör göras för att skapa arbetstillfällen för åldringar som

efterfrågar förvärvsarbete samt pröva hur man genom omskolning eller

annorledes lämpligen bör förbereda därtill villig äldre arbetskraft för ändrade

arbetsuppgifter. Även nuvarande regler för inkomstprövning av visSa

folkpensionsförmåner bör omprövas. För att öka folkpensionärens beliållBihang

till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1960

ning av extrainkomsten föreslås en höjning av ortsavdraget för ålders- och

förtidspensionärer. Detta bör inte hindra utredningen att pröva frågan

huruvida arbete efter uppnådd pensionsålder i framtiden kan och bör

kombineras med pensionen.

I motionerna 1:22 och 11:35 hänvisas till motiveringen i motionerna

I: 4 och II: 7, i vilka under rubriken »Problemet med den äldre arbetskraften»

anföres att ålders- och befolkningsutvecklingen skapar arbetsmarknadspolitiska

problem rörande den äldre arbetskraftens utnyttjande och

tillvaratagande i arbetslivet. I sistnämnda motioner erinras vidare om att

uppmärksamheten riktats på dessa frågor i betänkandet Arbetsmarknadspolitik

(SOU 1965: 9) men framhålles att hela problemkomplexet bör tagas

upp till utförlig granskning. Det är givetvis, framhåller motionärerna, fråga

om en differentiering mellan fortfarande arbetsföra äldre och sådana äldre

vilkas arbetsförmåga i växlande grad blivit nedsatt men vilka har möjlighet

att deltaga på lättare områden. Hobbies och terapi av gängse typ räcker inte.

För äldre med viss nedsatt arbetsförmåga bör ordnas verkstäder eller arbete

i annan form.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 789 och II: 7.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen

som anför bl. a.:

Mot bakgrunden av de ur produktionens synpunkt ogynnsamma förändringarna

i befolkningens ålderssammansättning och arbetskraftsbrist inom

viktiga områden av näringslivet har arbetsmarknadsstyrelsen under senare

år kommit att ägna den äldre arbetskraften och de särskilda problem

som sammanhänger med denna arbetskrafts utnyttjande i förvärvsverksamheten

ökad uppmärksamhet. För att så effektivt som möjligt aktivera

tillgängliga arbetskraftsresurser antog styrelsen i januari 1961 ett speciellt

aktivitetsprogram (reviderat 1964 och 1966) för den äldre arbetskraften.

I programmet understryks nödvändigheten av att underlätta anpassningen

av den äldre arbetskraften till arbetsmarknaden såväl med hänsyn

till föreliggande arbetsmarknadssituation som av sociala och humanitära

skäl. Den stigande medellivslängden och det förbättrade hälsotillståndet

i de högre åldrarna har förlängt den period under vilken den enskilde önskar

kvarstå i arbete. Det måste därför betraktas som väsentligt att de åldrande

människor som fortfarande har arbetsförmåga, vilja och önskan

att göra en insats i arbetslivet tas tillvara, en uppfattning som även kommer

till uttryck i den allmänt accepterade målsättningen att alla som vill

arbeta skall få tillfälle därtill.

I aktivitetsprogrammet har åtgärder beträffande omskolning och fortbildning

för den äldre arbetskraften fått en framträdande plats. Programmet

syftar också till en intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet för här

aktuella arbetssökandegrupper. Genom att sprida ökad information och

upplysning till såväl arbetsmarknadsverkets lokala organ som till utomstående

instanser angående forskningsresultat m. m. beträffande den äldre

arbetskraften avser arbetsmarknadsstyrelsen att skapa förståelse bland

arbetsgivare, arbetsledare och arbetskamrater för den äldre arbetskraften

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1966 3

och dess speciella förutsättningar.

För att undersöka arbetsgivarnas inställning till den äldre arbetskraften

har under soiyunaren 1965 länsarbetsnämnden i Kalmar län bl. a. gjort

en inventering härom hos ett 100-tal företag.---

De problem som möter den offentliga arbetsförmedlingen i samband med

förmedlingen av medelålders och äldre arbetskraft har varit föremål för

undersökning inom OECD. I juni 1965 framlades en rapport härom. Ändamålet

med rapporten var att analysera de speciella problem som möter

den äldre arbetskraften och att definiera den teknik och de metoder som

kan väntas vara till hjälp för arbetsförmedlingen. Rapporten kommer att

läggas till grund för utarbetandet av en guide-bok för förmedlingsteknik

för medelålders och äldre arbetskraft.

I regi av OECD pågår dessutom i några av medlemsländerna vissa undersökningar

beträffande undervisningsmetoderna för yrkesutbildning av äldre

arbetskraft.

Det kan vidare meddelas att arbetsmarknadsstyrelsen i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1966/67 begärt att varje länsarbetsnämnd tilldelas

en tjänst som förste inspektör i lönegrad Ae 21 för handläggning av uppgifter

för aktivering av arbetskraftsresurserna.

Det ovan sagda ger enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning välmotiverade

skäl för att frågor angående åtgärder för att bereda den äldre

arbetskraften sysselsättning även i fortsättningen följs med uppmärksamhet.

Utskottet

Spörsmål angående den äldre arbetskraftens sysselsättning har tidigare

i skilda sammanhang behandlats av utskottet (utlåtanden nr 28/1960, nr

15/1961, nr 19/1963 och nr 55/1964). Utskottet har därvid starkt betonat

vikten av att den äldre arbetskraft som önskar kvarstanna eller återinträda

i förvärvsarbete också skall ha möjlighet därtill. 1 sitt utlåtande

till 1964 års riksdag framhöll utskottet i anledning av väckta motioner

vidare, att det successivt förbättrade hälsotillståndet i de högre åldrarna

bidragit till att de äldre utgjorde en värdefull tillgång på arbetsmarknaden.

Under hänvisning till att den då arbetande arbetsmarknadsutredningen

enligt sina direktiv hade att beakta de äldres speciella arbetsmarknadsproblem

och till att utredningens resultat borde avvaktas hemställde

emellertid utskottet, att motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens

ågärd. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Utskottet är alltjämt av den uppfattningen att samhället på olika sätt

bör stimulera till en ökad arbetsinsats av äldre människor. Knappheten

på arbetskraft gör det från samhällsekonomisk synpunkt angeläget att

den enskildes arbetsvilja och arbetsförmåga tillvaralages också efter sedvanlig

j>ensionsåIder, och starka sociala och humanitära skäl talar även

för att de som önskar fortsätta alt arbeta också ges möjlighet därtill.

Arbetsmarknadsntredningen har i december 1964 avgivit betänkande,

benämnt Arbetsmarknadspolitik (SOU 1965:9). Betänkandet, som redo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 1966

visar en samlad översyn av den svenska arbetsmarknadspolitiken, behandlar

i ett särskilt kapitel den medelålders och äldre arbetskraftens sysselsättningsproblem

mot bakgrunden av tillgängliga uppgifter om sambandet

mellan ålder och sysselsättning. Även om tonvikten synes vara lagd

på arbetskraft i åldrarna 45—65 år, inrymmer betänkandet i detta avsnitt

åtskilligt som berör den arbetskraft som förevarande motioner närmast

tager sikte på, eller den som befinner sig omedelbart under och över sedvanlig

pensionsålder. Det framhålles särskilt att framlagda förslag i tilllämpliga

delar skall inbegripa personer i sistnämnda ålder.

Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling,

och Kungl. Maj :t har helt nyligen för riksdagen framlagt proposition på

grundval av detsamma (prop. 1966:52).

Enligt utskottets mening bör riksdagens behandling av propositionen

avvaktas, innan en utredning av det slag motionärerna önskar ifrågasättes.

I anledning av att i motionerna 1:622 och 11:789 föreslås en höjning

av ortsavdragen för ålders- och förtidspensionärer vill utskottet härutöver

erinra om att yrkande härom framställts i särskilda motioner till årets

riksdag, vilka ännu icke prövats av riksdagen. Reglerna om inkomstprövning

av vissa folkpensionsförmåner, vilka likaledes föreslås bli omprövade

i nyssnämnda motionspar, har redan varit föremål för bedömande av årets

riksdag. På förslag av andra lagutskottet (utlåtande L2U nr 7/1966) avslogs

motioner i detta ämne under hänvisning till att pensionsförsäkringskommittén

hade att överväga hithörande frågor. Kungl. Maj :t har också,

i samband med avlämnandet av ovannämnda proposition, till samma kommitté

överlämnat förslag av arbetsmarknadsutredningen beträffande omprövningen

av dessa regler.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna 1:22 och 11:35 samt 1:622 och 11:789

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,

Oscar Carlsson, Hedlund och Axel Kristiansson, fru Hultell samt herrar

Wååg och Sörenson; . f: ; . ,

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Haglund, Rimås, Wikner,

Nordgren, Svanberg, Johansson i Växjö och Josefson i Arrie.

ESSELTE AB. STHLM 66

614059

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.