Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ungdomens bostadsfråga.

1966-03-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ungdomens bostadsfråga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 24—25 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1966

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ungdomens

bostadsfråga.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:108 av herr Werner och 11: 145 av herr Jansson m. fl. föreslås, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning

av ungdomens bostadsförhållanden innefattande bl. a. frågan om obligatorisk

kommunal rumsförmedling inom storstadsregionerna, upprättandet av

normalkontrakt för möblerade rum samt införande av samma statliga

låneformer för ungdomshotell som för studentbostäder.

I motionerna framhålles att man tvingas förutsätta att den rådande bostadsbristen

kommer att vara mycket omfattande under överskådlig tid,

framför allt i storstadsregionerna, samt att de unga människorna hårdast

drabbas därav. Av registrerade bostadssökande beräknas mellan 50 och

75 procent vara under 30 år.

Motionärerna anser att det finns starka skäl att ägna de ungas bostadssituation

speciell uppmärksamhet. I vissa kommuner har man ägnat de

unga familjerna särskild omsorg genom att avdela viss procent av lägenhetstillskottet

till nyetablerade unga familjer. Sämre ställt är det med den

ogifta ungdomens bostadsförhållanden. Man har härom mycket knapphändiga

kunskaper och vet bara, att de i mindre utsträckning än andra har permanent

bostad, att de är hänvisade till bristfälliga bostadslösningar, att deras

bostadssituation präglas av stora brister miljömässigt och sanitärt samt att

den medför orimliga ekonomiska åtaganden.

För ungdom som saknar egen lägenhet är inneboende i möblerat rum den

vanligaste bostadsformen. För en mindre grupp finns ungdomshotell, och för

universitets- och högskolestuderande tillkommer studenthotellen.

Särskilt ingående studium bör enligt motionärerna ägnas bostadsförhållanden

för dem som via privata rumsförinedlingsbyråer hyrt möblerade

rum. Vad som särskilt bör klarläggas är rumsförmedlingens former, liyresoch

miljöförhållanden, sanitär och annan utrustning, förekomsten av eget

eller delat rum samt villkoren för bostadsupplåtelsen utöver hyran. En väg

att komma till rätta med de hyresbyråer som har »kontoret på fickan»

vore enligt motionärerna att stadga någon form av auklorisering, en annan

att införa obligatorisk, kommunal rumsförmedling. Man torde också pröva

att införa ett förfarande med normalkontrakt på möblerade rum.

I fråga om ungdomshotellen framhåller motionärerna, att dessa säkerBihang

till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr 24—25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1966

ligen skulle bli iler om man från statligt håll införde liknande långivning

som den som gäller för uppförande av studentbostäder, dvs. med en räntefri

stående lånedel ingående i den statliga långivningen.

I motionerna anföres avslutningsvis, att ingen av de många utredningar

som haft att syssla med bostadsproblemen haft direktiv att ägna sig åt

ungdomens bostadsförhållanden. Däremot har hyreslagstiftningssakkunniga

att överväga frågan om lagstiftningsåtgärder i syfte att skapa garantier

mot oskälig hyressättning beträffande möblerade rum. Direktiven anger

dock inte att hyreslagstiftningssakkunniga i vidare omfattning skall utreda

och kartlägga den yrkesarbetande och studerande ungdomens boendeförhållanden.

Därför är en särskild utredning av dessa förhållanden motiverad,

så mycket mer som möjligheterna att kartlägga ungdomens boendeförhållanden

inte utnyttjades i samband med den bostadsräkning som genomfördes

hösten 1965.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 145.

Utskottet

I förevarande motioner hemställes om skyndsam utredning om ungdomens

bostadsförhållanden med inriktning på bl. a. vissa särskilt angivna frågor.

Motioner med väsentligen enahanda yrkande och motivering har så

sent som i december 1965 prövats av riksdagen.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över dessa motioner (nr 54/1965)

anförde utskottet, att de problem som särskilt i storstadsområdena uppstått

i fråga om ungdomens möjligheter att erhålla lämpliga bostäder förtjänade

stort beaktande men framhöll å andra sidan att dessa frågor, i likhet med

andra befolkningsgruppers bostadsproblem, utgjorde ett planeringsspörsmål

som i första hand ankom på de kommunala organen att lösa. Efter att ha

yttrat sig om vissa av motionärerna särskilt upptagna frågor erinrade utskottet

avslutningsvis om att spörsmål på bostadsbyggandets område och

vad därmed sammanhängde vore eller nyligen hade varit föremål för behandling

i ett stort antal utredningar såsom bostadsförmedlingsutredningen,

bostadsförbättringsutredningen, bostadspolitiska kommittén, bostadsrättskommittén,

byggnadsindustrialiseringsutredningen och hyreslagstiftningssakkunniga.

Det syntes utskottet uppenbart att i detta utredningsarbete

även olika problem av stor betydelse för avhjälpande av ungdomens bostadssvårigheter

skulle bli beaktade. De i motionerna berörda frågorna borde

enligt utskottets mening prövas i sådana större sammanhang. Utskottet avstyrkte

på anförda skäl bifall till motionärernas förslag.

Såvitt utskottet kunnat finna har under den korta tid som förflutit sedan

riksdagen senast prövade hithörande frågor icke inträffat någon omständighet

som bör föranleda ett annat ställningstagande från riksdagens sida. An
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1966 3

märkas må att flertalet av nyssnämnda utredningar befinner sig i slutskedet

av sitt arbete och att förslag inom kort väntas från bl. a. hyreslagstiftningssakkunniga

och bostadspolitiska kommittén.

Utskottet hemställer,

att de likalydande motionerna I: 108 och II: 145 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,

Svanström, Hedlund, Helge Karlsson*, Wååg, Sörenson och Blomquist*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Dickson*, Lundmark, Haglund, Rimås, Nordgren*, Svanberg*

och Johansson i Växjö, fru Ekroth samt herr Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.