Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rådgivning i televisionen angående vården av utvecklingsstörda.

1966-03-29 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rådgivning i televisionen angående vården av utvecklingsstörda.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1966

Nr 25

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rådgivning i televisionen

angående vården av utvecklingsstörda.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:630 av Iru Olsson, Elvy, och herr Kristiansson, Axel, samt II: 781 av

herrar Mattsson och Antonsson hemställes, att riskdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t uttala sig för rådgivning genom TV i fråga om vården av

utvecklingsstörda.

I motionerna framhålles angelägenheten av att de psykiskt handikappade

tår tillfälle att utvecklas och bereds möjligheter till ett rikare liv. Av de

utvecklingsstörda, som uppgår till omkring 75 000, varav 50 000 vuxna, vårdas

många i sina hem av vårdare som ofta är okunniga om på vilket sätt behandlingen

bör ske. Många utvecklingsstörda får därför inte någon träning

för social anpassning. De blir isolerade, får bristande självkänsla och går

miste om erforderlig mänsklig kontakt. Knappast någon grupp har att kämpa

mot så många kvardröjande fördomar sam de psykiskt handikappade.

Mot denna bakgrund är enligt motionärerna behovet av upplysning stort.

Detta behov kan inte tillgodoses endast med tryckt material. En saklig information

via TV till vårdare av psykiskt handikappade skulle enligt motionärernas

mening kunna bli av stort värde såväl för de utvecklingsstörda

som för deras vårdare. Rådgivning genom att påvisa exempel i TV skulle

inte uppfattas som påträngande utan ge enskilda tillfälle att reflektera och

ge den utvecklingsstörde möjlighet att utvecklas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 784.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Sveriges Radio,

som anför:

Sveriges Radio ställer sig mycket positiv till att använda såväl radio som

television som informationskälla för att underlätta de utvecklingsstördas

situation. Någon fast programpunkt för rådgivning angående vård av ut■secklingsstörda

kan inte utlovas men problemet kan ändå tas upp vid flera

olika tillfällen. Sveriges Radio är därför villig att höra de förslag man kan

komma att ge för att sprida kunskap om och förståelse för de utvecklingsstörda

och deras familjer.

Upplysningsvis kan nämnas att televisionen i början av november 1965

sände ett program om en familj med en utvecklingsstörd flicka, »En dag

med Katarina» och att man för våren 1966 planerar att sända filmen »Ole,

dole, doff», som behandlar en utvecklingsstörd pojkes situation.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 25 år 1966

5

Utskottet

I förevarande motioner hemställes att riksdagen måtte uttala sig för rådgivning

genom TV i fråga om vården av utvecklingsstörda.

Som motionärerna framhållit är det av stor betydelse för vården av de

psykiskt utvecklingshämmade att omsorgerna inriktas på att hjälpa inte

bara den handikappade utan även hans familj. Härigenom kan de anhöriga

få stöd och råd i fråga om behandlingen och bättre förutsättningar skapas

för en riktig och ändamålsenlig vård. En dylik rådgivning kan givetvis förekomma

i ett flertal olika former men uppenbart är att det av motionärerna

föreslagna mediet, televisionen, med dess möjligheter att på ett åskådligt och

instruktivt sätt meddela fakta kan utgöra ett värdefullt instrument i dessa

strävanden.

Utskottet vill erinra om att Sveriges Radio i sitt remissyttrande till utskottet

ställt sig mycket positiv till att använda radio och television som

informationskälla för att underlätta de utvecklingsstördas situation samt

förklarat sig villig att pröva förslag till lämpliga program i motionernas

syfte.

Enligt gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio tillförsäkras emellertid

Sveriges Radio ensamrätt att bestämma vilka radio- och televisionsprogram

som skall utsändas över svenska sändare. Med hänsyn härtill tillkommer

det inte riksdagen att göra några uttalanden om programsammansättningen

i dessa media. Motionärernas hemställan bör därför icke föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att de likalydande motionerna I: 630 och II: 784 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,

Svanström, Hedlund, Axel Kristiansson*, Helge Karlsson*, Kilsmo* Wååg,

Sörenson och Blomquist*;

fiån andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Dickson* Lundmark, Haglund, Rimås, Nordgren* och

Svanberg*, tru Ekroth samt herrar Johansson i Skärstad och Josefson i

Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.