Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning angående ungdomens situation i dagens samhälle.
1966-03-29 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1966:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning angående ungdomens situation i dagens samhälle.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966
1
Nr 26
Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning angående
ungdomens situation i dagens samhälle.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:343 av herrar Johan Olsson och Thorsten Larsson samt II: MO
av herr Boo m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte begära att Kungl. Maj :t må föranstalta om åtgärder för eu grundläggande
och kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle
i det syfte som angivits i motionerna.
I motionerna anföres hl. a. att samhället undergår en snabb utveckling,
vilket medfört att uppfostringsfrågorna nu är av en helt annan natur
än förr. Slitningar mellan generationerna uppstår. Ungdomen själv befinner
sig i eu helt ny situation, hl. a. genom den stora omflyttningsprocess
som pågår. Den får ej det stöd från föräldrarna som krävs, och föräldrarna
\et mycket litet om de problem som möter ungdomen i den nya miljön. Allt
fler går nu i skolor med heldagsundervisning, och de problem som därvid
uppkommer är likaså okända för de flesta föräldrar. Massmedia, inte minst
TV, påverkar ungdomen, men man vet föga om de konfliktsituationer detta
kan medföra gentemot den gamla familjens normer.
Från samhällets sida görs mycket för att korrigera och återanpassa. Erfarenheten
har också visat, att den förebyggande verksamheten är både
effektiv och billig. Det är mer betydelsefullt än någonsin att ungdomen ges
eu fostran till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer. Speciellt
inom föreningslivet ges möjligheter härtill. Samhällets stöd i detta
sammanhang är troligen alltför ringa.
Ungdomsfostran bör ses som en friskvård. Det ligger emellertid alltför
mycket av »tro» bakom de åtgärder som vidlas. Man vet för litet om var
insatsen skall sättas in. En forskning om ungdomens situation i dagens
samhälle borde avsevärt underlätta ställningstagandena och ge samhällsinsatserna
eu bättre inriktning och omfattning. EU par under förra året
genomförda undersökningar nämns som exempel på forskning som kan ge
bättre kunskaper om förhållandena. Den forskning 1962 års ungdomsutredning
bedriver är värdefull men berör endast begränsade områden och är atl
uppfatta som temporär.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 410.
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 26
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statens ungdomsråd
som anför:
Motionärerna behandlar ett utomordentligt stort forskningsfält. Forskning
rörande ungdomens förhållanden och villkor i alla aktuella aspekter
kräver stora insatser. Under de senaste decennierna har uppmärksamhet
ägnats inissanpassningsfenomen bland ungdomar och eu rad detaljstudier
har gjorts. Motionärerna hänvisas bl. a. till »222 stockholms-pojkar» och
»Självdeklarerad brottslighet bland skolbarn i Stockholm». I SOU-serien
har en rad värdefulla forskningsresultat framlagts rörande missanpassningsfenomenen:
»Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna» (SOU
1964:24); en modell till försöksverksamhet på området presenterades i
»Aktion mot ungdomsidrott» (SOU 1964: 58). Eu översiktlig redovisning
för missanpassningsfenomenen bland de unga lämnas i Dick Blombergs
»Den svenska ungdomsbrottsligheten». Ungdomsrådet har i en utredning
Ungdomsorganisationerna och den missanpassade ungdomen kartlagt ungdomssammanslutningarnas
insatser bland ungdom med anpassningssvårigheter
samt framlagt förslag rörande verksamhetens intensifiering. Länge
betraktades ungdomsproblemen som frågor främst rörande missanpassningsfenomen
bland de unga. Alldeles som motionärerna framhållit har
efter hand ungdomsfrågorna kommit att betraktas ur en rad andra aspekter.
1954 års riksdag beslöt anvisa medel för ungdomsledarutbildning, instruktörsverksamhet,
fritidsgruppsverksamhet, in. in. inom de fria ungdomssammanslutningarna.
Reformen genomfördes i anslutning till alkohollagstiftningens
omläggning. Såväl i direktiven för utredningen som lades
till grund för anslagsgivningen som i betänkandet och propositionen framhävdes
att ungdomsfostran vid sidan av hem och skola var en central fråga
för samhället oavsett den uppmärksamhet soin i anslutning till alkoholfrågan
ägnades densamma.
1 anslutning till skolberedningens arbete har i en rad betänkanden ungdomens
allmänna förhållanden och villkor sidobelysts. Här kan erinras
hur ulvecklingspsykologiska förhållanden belysts i »Skolan och differentieringen.
Fyra professorer har ordet» i »Flyttning, kvarsittning och utkuggning
i högre skolor i relation till folkskolans betygsätlning» (SOU
1959:35), i Härnkvists undersökningar »Individuella differenser och skoldifferentiering»
(SOU 1960: 14), i Blomqvist—Johannessons undersökningar
rörande »Social- och personlighetspsykologiska faktorer i relation till
skolans differentieringsproblem» (SOU 1960:42) samt i Henrikssons rapport
»Högstadieelevernas inställning till yrken, ämnen och ämnesval in. m.».
Vidare har i Läroplan för grundskolan, Läroplan för fackskolan och Läroplan
för gymnasiet ingående, och i anslutning till riksdagsbesluten, redovisats
samhällets målsättningar för personlighets- och samhällsfostran mot
bakgrund av utvecklingspsykologiska och socialpsykologiska fakta samt de
beslut rörande den demokratiska fostrans inriktning som riksdagen fattat.
Ungdomens förhållande på arbetsmarknaden har belysts i specialarbeten.
Särskilt kan nämnas byråchef Ejnar Neymark: Selektiv rörlighet. Men
ytterligare forskning är angelägen. Det vore sålunda utan tvivel värdefulli
om ungdomens anpassning till arbetet i vårt snabbt föränderliga samhälle
ägnades systematisk uppmärksamhet.
Ungdomarna och familjen har i skilda familjesociologiska framställningar
liksom i familjepolitiska utredningar fått sidobelysning. Någon sammanfattande
framställning om ungdomens anpassning till den aktuella familje
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år W66 3
situationen föreligger emellertid inte. Studiet rörande »222 stockholmspojkar»
belyser i någon utsträckning föreliggande fråga, men utgångspunkt
är ungdomars med markerade missanpassningstendenser förhållanden.
Ungdomens fritidsliv är ett mycket stort område som kräver kontinuerlig
forskning. 1962 års ungdomsutredning har som motionärerna påpekar
genomfört vissa forskningsuppgifter. Dessa kommer att offentliggöras under
försommaren 1966. En råd frågor om ungdom och massmedia, ungdom
och mobilitet, ungdom och samlevnad, ungdom och internationalisering etc.
kräver systematisk forskning till grund för ett följdriktigt samhälleligt
handlande.
Motionärerna lämnar en rad exempel på frågeställningar där såväl grundforskning
som målforskning borde bedrivas. I detta sammanhang bör uppmärksammas
att de vetenskapligt metodiska frågorna bör aktualiseras.
Statens ungdomsråd har i den s. k. »Föräldrakampanjen» sökt informera
främst föräldrar men även lärare och andra grupper om de fria och frivilliga
ungdomsorganisationernas betydelse för samhällsfostran. Vidare har
rådet för att främja denna aktivitet ställt material för ledareutbildning till
förfogande. I detta sammanhang kan sägas att den allmänna forskning rörande
ledarutbildning som bedrivits exempelvis i anslutning till industriens
personalutbildning är av allmänt intresse. För att ledarskolningen inom
det fria och frivilliga ungdomsarbetet skall bli effektiv bör ingående uppmärksamhet
ägnas pedagogiska och metodiska frågor inom denna sektor.
Det framstår som angeläget att exempelvis i anknytning till någon lärarhögskola
skapa ett sådant forskningsarbete och en högre utbildning.
Tagna i vidaste mening är ungdomsfrågorna miljöfrågor enligt rådets
uppfattning. Rådet kommer att genomföra eu rad konferenser för att aktualisera
målsättningar för en långsiktig barn och ungdomsvänlig miljöplanering
och de tekniska och ekonomiska aspekter som måste anläggas på
densamma. I detta sammanhang bär framhållas att den socialekologiska
forskningen rörande ungdomsmil jön bör stärkas.
Ungdomsrådet delar i princip de synpunkter rörande en målinriktad ungdomsforskning
som framföres i motionen och vill särskilt framhålla att
denna bör konkretiseras i vad det gäller pedagogisk forskning och utbildning
av ungdomsledare/samhällspedagoger inom fritt och frivilligt arbete
samt socialekologisk forskning rörande ungdomens förhållanden och villkor.
I övrigt bör övervägas hur ungdomsforskning kan stärkas vid de beteendevetenskapliga
institutionerna vid rikets universitet och vid andra
forskningsinstitutioner som kan vara av betydelse för skapandet av eu
progressiv ungdomsmil jo.
Utskottet
I motionsyrkandel hemställes om åtgärder för en grundläggande och
kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle.
Motioner med samma innehåll och yrkande som de nu föreliggande har
behandlats av utskottet vid 1964 och 1965 års riksdagar (utskottets utlåtanden
nr 57/1964 och nr 5/1965). Dessa motioner föranledde enligt utskottets
förslag ingen riksdagens åtgärd. I utlåtandena hänvisade utskottet bl. a.
till av 1964 års riksdag antagna riktlinjer för det statliga stödet till ungdomsverksamheten,
som innebar att stöd i vidgad utsträckning skulle lämnas till
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966
det personlighetsutvecklande och samhällsfostrande arbetet och icke som
tidigare huvudsakligen endast till verksamhet som avser att förebygga missanpassning.
Statsmakterna hade vidare vid upprepade tillfällen beträffande
såväl grundskolan som de gymnasiala skolorna och andra skolformer betonat
att skolans personlighetsutvecklande uppgift finge ses som en av de
grundläggande principerna i del nya skolväsendet.
Utskottet vill erinra om att denna målsättning för skolundervisningen är
intagen i 1 § skollagen och givits stort beaktande vid utformningen av gällande
läroplaner och anvisningar för skolans verksamhet. Undervisningens
inriktning i dessa hänseenden ligger såvitt utskottet kunnat finna helt i
linje med motionärernas önskemål om en fostran av ungdomar till kritiskt
värderande, självständigt tänkande individer. Vad beträffar föreningslivets
roll i detta sammanhang får utskottet framhålla, att de ovan angivna nya
principerna för lämnande av statligt stöd synes ha följts och att stödet fått
avsevärt ökad omfattning. Som exempel på anslagsutvecklingen kan nämnas
att anslaget under åttonde huvudtiteln till bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
var 7 milj. kronor budgetåret 1964/65 och 8 milj. kronor
budgetåret 1965/66 samt att riksdagen för nästa budgetår godkänt er. uppräkning
av anslaget till 10 440 000 kronor. Utskottet får i detta sammanhang
framhålla att ett förslag beträffande det statliga stödet till ungdomsverksamheten
är att förvänta från 1962 års ungdomsutredning i år. Den
under åttonde huvudtiteln upptagna anslagsposten till bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet har likaså ökat. Det var budgetåret
1964/65 3 016 000 kronor och påföljande budgetår 3 666 000 kronor. I
årets statsverksproposition äskat anslag på 4 266 000 kronor — bidrag avses
skola lämnas till ytterligare sex organisationer — har beviljats av riksdagen.
Utskottet vill också erinra om att den av riksdagen beslutade upplysningsverksamheten
i ungdomsfrågor som bedrives under ledning av statens
ungdomsråd med anslag under femte huvudtiteln och som bl. a. innefattat
en upplysningskampanj med särskild inriktning på föräldrarnas ansvar
för ungdomens fritidsfostran föreslås erhålla oförändrat stöd.
Vad gäller den i motionsyrkande! upptagna frågan om behovet av forskning
angående ungdomens situation anförde utskottet i sina tidigare utlåtanden
att sådan forskning redan förekom i icke obetydlig utsträckning
och att förslag till ytterligare forskningsuppgifter förelåg. Utskottet hänvisade
härvid särskilt till en av 1962 års ungdomsutredning i dess betänkande
angående stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet lämnad
redogörelse för verkställda, pågående och planerade undersökningar på
detta område. Utskottet framhöll att en stor del av forskningsuppgifterna
ingalunda gällde enbart den missanpassade ungdomens problem utan avsåg
frågor av största betydelse för hela vår ungdom och att det kunde förutsättas
att de nya riktlinjerna för ungdomsarbetet skulle bli vägledande jämväl
för forskningsverksamheten.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966 5
Utskottet vill till det sist anförda endast foga att vissa av forskningsuppgifterna
numera fullföljts. Av stor vikt är vidare att, enligt vad utskottet
erfarit, 1962 års ungdomsutredning i sitt slutbetänkande kommer att behandla
frågan om behovet av och förutsättningarna för en intensifierad
ungdomsforskning. Utredningen lär därvid komma alt bl. a. taga upp spörsmålet
om åtgärder för att trygga eu kontinuerlig forskning inom vissa betydelsefulla
sektorer av det vida forskningsfält som ungdomsproblemen utgör,
nämligen forskning på psykologiens, pedagogikens och sociologiens
områden.
Utskottet vill liksom tidigare understryka att utskottet icke underskattar
vikten av de synpunkter på ungdomsproblemen och ungdomsverksamheten
som anförts i motionerna. Det synes emellertid som om motionärernas
önskemål redan vore i icke oväsentlig grad tillgodosedda och som om inom
kort ytterligare material kommer att föreligga, som kan ge värdefull belysning
åt de i motionerna upptagna spörsmålen. Med hänsyn härtill och
då utskottet icke kunnat finna att några nya omständigheter tillkommit,
som bör föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida, får utskottet
hemställa,
att de likalydande motionerna I: 343 och II: 410 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 mars 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,
Svanström, Hedlund, Helge Karlsson*, Kilsmo*, Wååg, Sörenson och Rlom(juist*;
från
andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Dickson, Lundmark, Haglund, Rimås, Nordgren*,
Svanberg*, fru Ekroth, herrar Johansson i Skärstad och Josef son i Arrie.
*) Kj närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Svanström, Sörenson, Hamrin i Kalmar, Rimås, Johansson i Skärstad
och Josefson i Arrie, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
I förevarande motioner hemställes om åtgärder för en grundläggande och
kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle. Utskottet
delar motionärernas uppfattning, all en sådan forskning är nödvändig.
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966
De nuvarande insatserna på detta område är visserligen värdefulla men
mera vittsyftande åtgärder bör vidtagas för att länka in olika undersökningar
i ett större forskningsprogram om ungdomens situation i dagens
samhälle.
Motionärerna betonar särskilt den snabba föränderligheten i dagens samhälle
och den väsentligt annorlunda situationen för ungdomen i dag jämfört
med den nuvarande föräldragenerationen. De stora problem som strukturomvandlingen
och befolkningsomflyttningen förorsakar ungdomen bör
noggrant utredas.
Utskottet stöder motionärernas uppfattning, att en positiv ungdomspolitik
måste föras. Målet för ungdomsverksamheten får inte begränsas till att
motverka asocialitet. Ungdomsfostran i form av friskvård, som den framföres
av motionärerna, bör vara vägledande för åtgärderna på detta viktiga
område.
Alltför mycket av samhällets insatser bygger på lös grund med tro och
antaganden snarare än vetande som grundval. De pengar som satsas här så
väl som på andra områden måste så långt möjligt ges en effektiv användning.
Genom en grundlig forskning skulle man kunna skapa det behövliga
underlaget för en genomtänkt och konsekvent utformning av samhällets
samlade insatser för ungdomen. Den forskning som 1962 års ungdomsutredning
bedriver är värdefull för utformningen av stödet till ungdomsorganisationerna
men berör endast hur organisationerna fungerar, ledarutbildningen
samt attityder hos deltagare och ledare. Utredningen är dessutom att uppfatta
som en temporär företeelse.
Utskottet vill mot denna bakgrund förorda att en grundläggande och
kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle kommer
till stånd. Utskottet får således hemställa,
att riksdagen med bifall till motionerna I: 343 och II: 410
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för
eu grundläggande och kontinuerlig forskning om ungdomens
situation i dagens samhälle i det syfte som angivits
i motionerna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.