Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning angående ungdomens situation i dagens samhälle.

1966-03-29 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning angående ungdomens situation i dagens samhälle.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning angående

ungdomens situation i dagens samhälle.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:343 av herrar Johan Olsson och Thorsten Larsson samt II: MO

av herr Boo m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte begära att Kungl. Maj :t må föranstalta om åtgärder för eu grundläggande

och kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle

i det syfte som angivits i motionerna.

I motionerna anföres hl. a. att samhället undergår en snabb utveckling,

vilket medfört att uppfostringsfrågorna nu är av en helt annan natur

än förr. Slitningar mellan generationerna uppstår. Ungdomen själv befinner

sig i eu helt ny situation, hl. a. genom den stora omflyttningsprocess

som pågår. Den får ej det stöd från föräldrarna som krävs, och föräldrarna

\et mycket litet om de problem som möter ungdomen i den nya miljön. Allt

fler går nu i skolor med heldagsundervisning, och de problem som därvid

uppkommer är likaså okända för de flesta föräldrar. Massmedia, inte minst

TV, påverkar ungdomen, men man vet föga om de konfliktsituationer detta

kan medföra gentemot den gamla familjens normer.

Från samhällets sida görs mycket för att korrigera och återanpassa. Erfarenheten

har också visat, att den förebyggande verksamheten är både

effektiv och billig. Det är mer betydelsefullt än någonsin att ungdomen ges

eu fostran till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer. Speciellt

inom föreningslivet ges möjligheter härtill. Samhällets stöd i detta

sammanhang är troligen alltför ringa.

Ungdomsfostran bör ses som en friskvård. Det ligger emellertid alltför

mycket av »tro» bakom de åtgärder som vidlas. Man vet för litet om var

insatsen skall sättas in. En forskning om ungdomens situation i dagens

samhälle borde avsevärt underlätta ställningstagandena och ge samhällsinsatserna

eu bättre inriktning och omfattning. EU par under förra året

genomförda undersökningar nämns som exempel på forskning som kan ge

bättre kunskaper om förhållandena. Den forskning 1962 års ungdomsutredning

bedriver är värdefull men berör endast begränsade områden och är atl

uppfatta som temporär.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 410.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statens ungdomsråd

som anför:

Motionärerna behandlar ett utomordentligt stort forskningsfält. Forskning

rörande ungdomens förhållanden och villkor i alla aktuella aspekter

kräver stora insatser. Under de senaste decennierna har uppmärksamhet

ägnats inissanpassningsfenomen bland ungdomar och eu rad detaljstudier

har gjorts. Motionärerna hänvisas bl. a. till »222 stockholms-pojkar» och

»Självdeklarerad brottslighet bland skolbarn i Stockholm». I SOU-serien

har en rad värdefulla forskningsresultat framlagts rörande missanpassningsfenomenen:

»Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna» (SOU

1964:24); en modell till försöksverksamhet på området presenterades i

»Aktion mot ungdomsidrott» (SOU 1964: 58). Eu översiktlig redovisning

för missanpassningsfenomenen bland de unga lämnas i Dick Blombergs

»Den svenska ungdomsbrottsligheten». Ungdomsrådet har i en utredning

Ungdomsorganisationerna och den missanpassade ungdomen kartlagt ungdomssammanslutningarnas

insatser bland ungdom med anpassningssvårigheter

samt framlagt förslag rörande verksamhetens intensifiering. Länge

betraktades ungdomsproblemen som frågor främst rörande missanpassningsfenomen

bland de unga. Alldeles som motionärerna framhållit har

efter hand ungdomsfrågorna kommit att betraktas ur en rad andra aspekter.

1954 års riksdag beslöt anvisa medel för ungdomsledarutbildning, instruktörsverksamhet,

fritidsgruppsverksamhet, in. in. inom de fria ungdomssammanslutningarna.

Reformen genomfördes i anslutning till alkohollagstiftningens

omläggning. Såväl i direktiven för utredningen som lades

till grund för anslagsgivningen som i betänkandet och propositionen framhävdes

att ungdomsfostran vid sidan av hem och skola var en central fråga

för samhället oavsett den uppmärksamhet soin i anslutning till alkoholfrågan

ägnades densamma.

1 anslutning till skolberedningens arbete har i en rad betänkanden ungdomens

allmänna förhållanden och villkor sidobelysts. Här kan erinras

hur ulvecklingspsykologiska förhållanden belysts i »Skolan och differentieringen.

Fyra professorer har ordet» i »Flyttning, kvarsittning och utkuggning

i högre skolor i relation till folkskolans betygsätlning» (SOU

1959:35), i Härnkvists undersökningar »Individuella differenser och skoldifferentiering»

(SOU 1960: 14), i Blomqvist—Johannessons undersökningar

rörande »Social- och personlighetspsykologiska faktorer i relation till

skolans differentieringsproblem» (SOU 1960:42) samt i Henrikssons rapport

»Högstadieelevernas inställning till yrken, ämnen och ämnesval in. m.».

Vidare har i Läroplan för grundskolan, Läroplan för fackskolan och Läroplan

för gymnasiet ingående, och i anslutning till riksdagsbesluten, redovisats

samhällets målsättningar för personlighets- och samhällsfostran mot

bakgrund av utvecklingspsykologiska och socialpsykologiska fakta samt de

beslut rörande den demokratiska fostrans inriktning som riksdagen fattat.

Ungdomens förhållande på arbetsmarknaden har belysts i specialarbeten.

Särskilt kan nämnas byråchef Ejnar Neymark: Selektiv rörlighet. Men

ytterligare forskning är angelägen. Det vore sålunda utan tvivel värdefulli

om ungdomens anpassning till arbetet i vårt snabbt föränderliga samhälle

ägnades systematisk uppmärksamhet.

Ungdomarna och familjen har i skilda familjesociologiska framställningar

liksom i familjepolitiska utredningar fått sidobelysning. Någon sammanfattande

framställning om ungdomens anpassning till den aktuella familje
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år W66 3

situationen föreligger emellertid inte. Studiet rörande »222 stockholmspojkar»

belyser i någon utsträckning föreliggande fråga, men utgångspunkt

är ungdomars med markerade missanpassningstendenser förhållanden.

Ungdomens fritidsliv är ett mycket stort område som kräver kontinuerlig

forskning. 1962 års ungdomsutredning har som motionärerna påpekar

genomfört vissa forskningsuppgifter. Dessa kommer att offentliggöras under

försommaren 1966. En råd frågor om ungdom och massmedia, ungdom

och mobilitet, ungdom och samlevnad, ungdom och internationalisering etc.

kräver systematisk forskning till grund för ett följdriktigt samhälleligt

handlande.

Motionärerna lämnar en rad exempel på frågeställningar där såväl grundforskning

som målforskning borde bedrivas. I detta sammanhang bör uppmärksammas

att de vetenskapligt metodiska frågorna bör aktualiseras.

Statens ungdomsråd har i den s. k. »Föräldrakampanjen» sökt informera

främst föräldrar men även lärare och andra grupper om de fria och frivilliga

ungdomsorganisationernas betydelse för samhällsfostran. Vidare har

rådet för att främja denna aktivitet ställt material för ledareutbildning till

förfogande. I detta sammanhang kan sägas att den allmänna forskning rörande

ledarutbildning som bedrivits exempelvis i anslutning till industriens

personalutbildning är av allmänt intresse. För att ledarskolningen inom

det fria och frivilliga ungdomsarbetet skall bli effektiv bör ingående uppmärksamhet

ägnas pedagogiska och metodiska frågor inom denna sektor.

Det framstår som angeläget att exempelvis i anknytning till någon lärarhögskola

skapa ett sådant forskningsarbete och en högre utbildning.

Tagna i vidaste mening är ungdomsfrågorna miljöfrågor enligt rådets

uppfattning. Rådet kommer att genomföra eu rad konferenser för att aktualisera

målsättningar för en långsiktig barn och ungdomsvänlig miljöplanering

och de tekniska och ekonomiska aspekter som måste anläggas på

densamma. I detta sammanhang bär framhållas att den socialekologiska

forskningen rörande ungdomsmil jön bör stärkas.

Ungdomsrådet delar i princip de synpunkter rörande en målinriktad ungdomsforskning

som framföres i motionen och vill särskilt framhålla att

denna bör konkretiseras i vad det gäller pedagogisk forskning och utbildning

av ungdomsledare/samhällspedagoger inom fritt och frivilligt arbete

samt socialekologisk forskning rörande ungdomens förhållanden och villkor.

I övrigt bör övervägas hur ungdomsforskning kan stärkas vid de beteendevetenskapliga

institutionerna vid rikets universitet och vid andra

forskningsinstitutioner som kan vara av betydelse för skapandet av eu

progressiv ungdomsmil jo.

Utskottet

I motionsyrkandel hemställes om åtgärder för en grundläggande och

kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle.

Motioner med samma innehåll och yrkande som de nu föreliggande har

behandlats av utskottet vid 1964 och 1965 års riksdagar (utskottets utlåtanden

nr 57/1964 och nr 5/1965). Dessa motioner föranledde enligt utskottets

förslag ingen riksdagens åtgärd. I utlåtandena hänvisade utskottet bl. a.

till av 1964 års riksdag antagna riktlinjer för det statliga stödet till ungdomsverksamheten,

som innebar att stöd i vidgad utsträckning skulle lämnas till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966

det personlighetsutvecklande och samhällsfostrande arbetet och icke som

tidigare huvudsakligen endast till verksamhet som avser att förebygga missanpassning.

Statsmakterna hade vidare vid upprepade tillfällen beträffande

såväl grundskolan som de gymnasiala skolorna och andra skolformer betonat

att skolans personlighetsutvecklande uppgift finge ses som en av de

grundläggande principerna i del nya skolväsendet.

Utskottet vill erinra om att denna målsättning för skolundervisningen är

intagen i 1 § skollagen och givits stort beaktande vid utformningen av gällande

läroplaner och anvisningar för skolans verksamhet. Undervisningens

inriktning i dessa hänseenden ligger såvitt utskottet kunnat finna helt i

linje med motionärernas önskemål om en fostran av ungdomar till kritiskt

värderande, självständigt tänkande individer. Vad beträffar föreningslivets

roll i detta sammanhang får utskottet framhålla, att de ovan angivna nya

principerna för lämnande av statligt stöd synes ha följts och att stödet fått

avsevärt ökad omfattning. Som exempel på anslagsutvecklingen kan nämnas

att anslaget under åttonde huvudtiteln till bidrag till ungdomens fritidsverksamhet

var 7 milj. kronor budgetåret 1964/65 och 8 milj. kronor

budgetåret 1965/66 samt att riksdagen för nästa budgetår godkänt er. uppräkning

av anslaget till 10 440 000 kronor. Utskottet får i detta sammanhang

framhålla att ett förslag beträffande det statliga stödet till ungdomsverksamheten

är att förvänta från 1962 års ungdomsutredning i år. Den

under åttonde huvudtiteln upptagna anslagsposten till bidrag till ungdomsorganisationernas

centrala verksamhet har likaså ökat. Det var budgetåret

1964/65 3 016 000 kronor och påföljande budgetår 3 666 000 kronor. I

årets statsverksproposition äskat anslag på 4 266 000 kronor — bidrag avses

skola lämnas till ytterligare sex organisationer — har beviljats av riksdagen.

Utskottet vill också erinra om att den av riksdagen beslutade upplysningsverksamheten

i ungdomsfrågor som bedrives under ledning av statens

ungdomsråd med anslag under femte huvudtiteln och som bl. a. innefattat

en upplysningskampanj med särskild inriktning på föräldrarnas ansvar

för ungdomens fritidsfostran föreslås erhålla oförändrat stöd.

Vad gäller den i motionsyrkande! upptagna frågan om behovet av forskning

angående ungdomens situation anförde utskottet i sina tidigare utlåtanden

att sådan forskning redan förekom i icke obetydlig utsträckning

och att förslag till ytterligare forskningsuppgifter förelåg. Utskottet hänvisade

härvid särskilt till en av 1962 års ungdomsutredning i dess betänkande

angående stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet lämnad

redogörelse för verkställda, pågående och planerade undersökningar på

detta område. Utskottet framhöll att en stor del av forskningsuppgifterna

ingalunda gällde enbart den missanpassade ungdomens problem utan avsåg

frågor av största betydelse för hela vår ungdom och att det kunde förutsättas

att de nya riktlinjerna för ungdomsarbetet skulle bli vägledande jämväl

för forskningsverksamheten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966 5

Utskottet vill till det sist anförda endast foga att vissa av forskningsuppgifterna

numera fullföljts. Av stor vikt är vidare att, enligt vad utskottet

erfarit, 1962 års ungdomsutredning i sitt slutbetänkande kommer att behandla

frågan om behovet av och förutsättningarna för en intensifierad

ungdomsforskning. Utredningen lär därvid komma alt bl. a. taga upp spörsmålet

om åtgärder för att trygga eu kontinuerlig forskning inom vissa betydelsefulla

sektorer av det vida forskningsfält som ungdomsproblemen utgör,

nämligen forskning på psykologiens, pedagogikens och sociologiens

områden.

Utskottet vill liksom tidigare understryka att utskottet icke underskattar

vikten av de synpunkter på ungdomsproblemen och ungdomsverksamheten

som anförts i motionerna. Det synes emellertid som om motionärernas

önskemål redan vore i icke oväsentlig grad tillgodosedda och som om inom

kort ytterligare material kommer att föreligga, som kan ge värdefull belysning

åt de i motionerna upptagna spörsmålen. Med hänsyn härtill och

då utskottet icke kunnat finna att några nya omständigheter tillkommit,

som bör föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida, får utskottet

hemställa,

att de likalydande motionerna I: 343 och II: 410 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Enarsson, Hellebladh,

Svanström, Hedlund, Helge Karlsson*, Kilsmo*, Wååg, Sörenson och Rlom(juist*;
från

andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Dickson, Lundmark, Haglund, Rimås, Nordgren*,

Svanberg*, fru Ekroth, herrar Johansson i Skärstad och Josef son i Arrie.

*) Kj närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Svanström, Sörenson, Hamrin i Kalmar, Rimås, Johansson i Skärstad

och Josefson i Arrie, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

I förevarande motioner hemställes om åtgärder för en grundläggande och

kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle. Utskottet

delar motionärernas uppfattning, all en sådan forskning är nödvändig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 26 år 1966

De nuvarande insatserna på detta område är visserligen värdefulla men

mera vittsyftande åtgärder bör vidtagas för att länka in olika undersökningar

i ett större forskningsprogram om ungdomens situation i dagens

samhälle.

Motionärerna betonar särskilt den snabba föränderligheten i dagens samhälle

och den väsentligt annorlunda situationen för ungdomen i dag jämfört

med den nuvarande föräldragenerationen. De stora problem som strukturomvandlingen

och befolkningsomflyttningen förorsakar ungdomen bör

noggrant utredas.

Utskottet stöder motionärernas uppfattning, att en positiv ungdomspolitik

måste föras. Målet för ungdomsverksamheten får inte begränsas till att

motverka asocialitet. Ungdomsfostran i form av friskvård, som den framföres

av motionärerna, bör vara vägledande för åtgärderna på detta viktiga

område.

Alltför mycket av samhällets insatser bygger på lös grund med tro och

antaganden snarare än vetande som grundval. De pengar som satsas här så

väl som på andra områden måste så långt möjligt ges en effektiv användning.

Genom en grundlig forskning skulle man kunna skapa det behövliga

underlaget för en genomtänkt och konsekvent utformning av samhällets

samlade insatser för ungdomen. Den forskning som 1962 års ungdomsutredning

bedriver är värdefull för utformningen av stödet till ungdomsorganisationerna

men berör endast hur organisationerna fungerar, ledarutbildningen

samt attityder hos deltagare och ledare. Utredningen är dessutom att uppfatta

som en temporär företeelse.

Utskottet vill mot denna bakgrund förorda att en grundläggande och

kontinuerlig forskning om ungdomens situation i dagens samhälle kommer

till stånd. Utskottet får således hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 343 och II: 410

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för

eu grundläggande och kontinuerlig forskning om ungdomens

situation i dagens samhälle i det syfte som angivits

i motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.