Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnaden av Södertälje kanal.
1966-04-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1966:30, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnaden av Södertälje kanal.
Dokumentets text
Allmänna bere<lningsutskottets utlåtande nr 30 år 1006
1
Nr 30
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnaden
av Södertälje kanal.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1:626 av herr Nils Theodor Larsson och II: 778 av herr Hedin hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att kanalutredningen
får i uppdrag att med förtur utreda förutsättningarna för att genom en utbyggnad
av Södertälje kanal eller på annat sätt förutsättningar skapas för
att fraktfarten i Mälaren jämställes med fraktfarten vid östersjökusten.
Motionärerna anför bl. a. att frågan om en utbyggnad av sjöfartsförbindelserna
till det inre av Mälaren kräver den största uppmärksamhet eftersom
här finns en i Sverige unik möjlighet att skapa en kusthamnssträcka
mitt inne i landet.
Motionärerna gör vissa jämförelser med den utländska kanaltrafiken och
dess betydelse och understryker vikten av en långt gående farledsfördjupning.
De anför vidare åtskilliga trafikpolitiska och trafikekonomiska synpunkter
som de anser talar för en utbyggnad av anordningarna för kanaltrafik
och framför kritiska synpunkter på vissa på andra håll gjorda ställningstaganden.
De hänvisar också till vissa tekniska och andra anordningar, skjulbogserare,
containersystem och samtrafik med andra transportmedel in. m.
och anför beträffande Södertälje kanal bl. a. att hittillsvarande utredningar
icke tillräckligt belyst problematiken gällande lönsamheten för investeringen
sedd mot näringslivets framtida utveckling och mot tillväxtproblemen för
Stockholm som storstad utan satellitstäder för avlastning av terminalinvesteringar
i hamn och trafikleder.
För att Mälaren i transporthänseende skall kunna jämställas med övriga
kustområden torde förutsättningarna behöva undersökas för att utöka djupet
i Södertälje kanal, om möjligt till 16 m., samt för att bygga för sjöfarten
lämplig sluss i denna fördjupade kanal. Med utnyttjande av datateknik för
en allmän överblick av momenten i detta problemkomplex borde en sådan
utredning kunna genomföras relativt snabbt. Härvid skulle även alternativa
lösningar för att nå samma syfte kunna övervägas. Kanalutredningen skulle
lämpligen kunna göra en sådan utredning med förtur. Den av sjöfartsstyrelsen
föreslagna utbyggnaden av Södertälje kanal som landstinget i VästBihang
till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 30
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 30 år 1966
inanlands län och städerna Västerås och Köping kraftigt engagerar sig för
behöver snarast genomföras som en första nödvändig etapp. Det synes
emellertid vara angeläget att man samtidigt skapar underlag för en mera
långsiktig planering av mälarfarledernas utbyggnad.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Södertälje stad och
Västerås stad.
Södertälje stad anför följande.
Sjöfartsstyrelsen har i sin den 17 juni 1965 framlagda utredning angående
fördjupning av Södertälje kanal och Mälarens djupled anfört bl. a.:
»Som framgått av kostnadsberäkningarna stiger kostnaderna för farledsförbättringar
progressivt: varje ytterligare meter i djupgående blir allt
dyrare. En särskild kostnadströskel bildas naturligt nog vid den gräns som
bestäms av den nuvarande kanalfårans läge. Det största alternativet blir
dyrt, därför att det förutsätter en helt ny kanal. Vad som här sagts om kanalen
i Södertälje gäller också för djupleden genom Mälaren — helt annorlunda
ställer sig utvecklingen av de trafikvinster som kan förutsättas ernås
vid olika fördjupningsalternativ. De största trafikvinsterna görs om man kan
gå över från fartyg på 4 000—5 000 ton till fartyg på 10 000—15 000 ton. En
ytterligare ökning från 15 000 till 20 000 ton medför väsentligt mindre vinster.
Detta förhållande tar sig i sjöfartsstyrelsens transportvinstberäkningar
för år 1970 det uttrycket att man — bortsett från avsevärda standardfördelar
— för en merkostnad i det största alternativet av 118—170 milj. kronor
i förhållande till de mindre alternativen, utvinner endast en mervinst
av 0,72 milj. kronor vid jämförelse med mellanalternativet och 2,7 milj. kronor
vid jämförelse med det minsta alternativet.»
Avslutningsvis säger sjöfartsstyrelsen i detta sammanhang, att vid valet
av eventuellt fördjupningsalternativ 9,7 m-alternativet bör uteslutas.
Drätselkammaren, som vill tillägga att en utbyggnad av farleden i föreslagen
omfattning icke kommer att begränsa sig till kanalen och Mälaren
utan måste omfatta jämväl farleden mellan Södertälje och Landsort, en
sträcka av omkring 30 distansminuter (55 km), instämmer helt i sjöfartsstyrelsens
uppfattning och hävdar att den av styrelsen dragna slutsatsen beträffande
ett 9,7 m-alternativ med ännu större skärpa måste tillämpas i
fråga om varje fördjupning därutöver.
Härutöver vill drätselkammaren anmärka, att Mälaren, som i synnerhet
för Stor-Stockholmsregionen utgör den huvudsakliga råvattentäkten, måste
bevaras från den fortgående allmänna nedsmutsningen. En kanalfördjupning
med åtföljande ökning av antalet fartyg och deras tonnage skulle innebära
att Mälarvattnet ytterligare nedsmutsas och kunde medföra att Mälaren
icke längre skulle kunna brukas som råvattentäkt. Konsekvenserna härav
skulle bli oöverskådliga.
På grund av vad sålunda anförts får drätselkammaren hemställa
i första hand att motionen icke måtte föranleda någon åtgärd samt
i andra hand att resultatet av den nyligen tillsatta hamnutredningens arbete
bör avvaktas.
Västerås stad uttalar:
Av motiveringen till motionen framgår att motionären avser att den av
sjöfartsstyrelsen föreslagna utbyggnaden av Södertälje kanal bör genomföras
som en första nödvändig etapp. Det fraxnhålles i detta sammanhang att
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 30 år 1966 3
det är angeläget att man samtidigt härmed skapar underlag för en mera långsiktig
planering av mälarfarledernas utbyggnad. Den i motionen föreslagna
utredningen skulle avse förutsättningarna att utöka djupet av Södertälje
kanal om möjligt till l(i meter samt att bygga för sjöfarten lämplig sluss i
denna fördjupade kanal. Motionären framhåller att en utbyggnad av mälarfarlederna
enligt sjöfartsstyrelsens förslag omedelbart kan påbörjas och
att den mellansvenska bergslagen väl dokumenterat behovet av en sådan
utbyggnad.
Frågan om olika fördjupningsalternativ har under de utredningar som
föregått sjöfartsstyrelsens förslag varit föremål för ingående undersökning.
Tre olika fördjupningsalternativ har därvid utretts för ett djupgående av
respektive 7,5 meter, 9,2 meter och 9,7 meter.
Sjöf artsstyrelsen har slutligen stannat för att förorda en variant av
7,5 metersförslaget, benämnt 8,0 metersförslaget, innebärande en fördjupning
av farlederna för 8,0 meters djupgående fartyg och eu samtidig nybyggnad
av sluss i Södertälje enligt 9,2 metersförslaget. Härigenom skulle bland
annat vinnas större flexibilitet med hänsyn till fartygsvalet, genom att fartyg
med stor bredd och längd i förhållande till djupgåendet skulle kunna
sättas in i trafik på Mälaren. Dessutom vinnes den fördelen att en ytterligare
fördjupning av farlederna till 9,2 meter kan ske utan att ombyggnad av
den föreslagna slussen behöver ske. Sjöfartsstyrelsens förslag har vunnit anslutning
från samtliga intressenter som äro knutna till mälarhamnarna.
Till frågan om ytterligare utredningar om större kanalalternativ må
framhållas att de hittills utredda alternativen får anses tillfredsställa den
övre gräns i fråga om fartygsstorleken som av säkerhetsskäl hör tillåtas
i Mälaren. Det största av de utredda alternativen — 9,7 metersalternativet
— skulle medge trafik med fartyg över 25 000 dw. Detta alternativ har redan
under de förberedande utredningarna ansetts för dyrt i förhållande till
fördelarna och mälarhamnarnas intressenter har därför förordat eu lösning
enligt det s. k. 9,2 metersalternativet. Med denna bakgrund synes det orealistiskt
att tänka sig en lösning som skulle jämställa fraktfarten i Mälaren
med fraktfarten vid östersjökusten.
Efter överläggningar mellan sjöfartsstyrelsen och representanter för Västmanlands
län i slutet av 1965 och i början av 1966 har bedömts att en finansiering
av Mälarens djupled genom enbart uttag av höjda kanalavgifter
med nuvarande stadsfinansiella läge ej vore möjligt att realisera, om projektet
skall kunna tänkas bliva utfört inom rimlig tid. Sålunda har nu städerna
Västerås och Köping samt Västmanlands läns landsting genom sitt
förvaltningsutskott under förutsättning av ett snabbt genomförande av projektet
med början genom riksdagens beslut i frågan under 1967 beslutat
att bidraga med tillsammans 17 milj. kronor för fördjupning av Mälaren
från Ragnhildsborg. Övriga kostnader för kanal och sluss 50 milj. kronor
beräknas enligt sjöfartsstyrelsens förslag kunna mer än väl finansieras genom
ökad trafik och höjda kanalavgifter och även ligga till grund för finansiering
av en andra etapp. Härvid beräknas för de höjda kanalavgifterna
endast behöva tagas i anspråk 15 % av de beräknade transportkostnadsvinsterna.
I motionen anföres att det icke är förståeligt, att mot den bakgrund som
redovisas i motionen, 750 000 kronor till förberedande arbeten för farledsarbeten
i Mälaren, ströks i årets statsverksproposition från vad sjöfartsstvrelsen
begärt. Staden delar denna mening. Förberedelsearbetena är så
tidsödande att det framstår som synnerligen angeläget all de igångsättes sä
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr SO år 1966
snart som möjligt. För att icke i onödan försena den nödvändiga lösningen
av den aktuella farledsfrågan bör därför enligt stadens mening medel ställas
till sjöfartsstyrelsens förfogande så att förberedelsearbetet snarast kan
påbörjas.
Med anledning av vad sålunda anförts får Västerås stad sammanfattningsvis
uttala, att staden avstyrker bifall till den del av motionen, som avser
fördjupning till 16 meter, samtidigt som staden vill framhålla angelägenheten
av att det av kungl. sjöfartsstyrelsen framlagda förslaget till fördjupning
av Södertälje kanal och Mälarens djupled snarast kommer till utförande.
Utskottet
1 motionerna hemställes att åt kanaltrafikutredningen måtte uppdragas
att med förtur utreda förutsättningarna för att genom utbyggnad av Södertälje
kanal eller på annat sätt åstadkomma jämställdhet mellan fraktfarten
i Mälaren och fraktfarten vid östersjökusten.
Spörsmål angående utbyggnad av Södertälje kanal och andra farleder
till och i Mälaren har i anledning av väckta motioner vid upprepade tillfällen
behandlats av utskottet (utlåtandena nr 12/1962, 36/1963 och 44/1965).
I sistnämnda utlåtande hänvisade utskottet till sina tidigare uttalanden och
framhöll med stöd bl. a. av remissyttranden av sjöfartsstyrelsen och kanaltrafikutredningen
att en av motionärerna framförd tanke på utbyggnad av
vissa mälarfarleder med sikte på 16 meters djup finge anses såsom helt
orealistisk och att farhågor anförts, bl. a. av företrädare för berörda lokala
intressen, att ett bifall till motionärernas förslag om utredning av ett sådant
projekt skulle i onödan fördröja de förbättringar av farlederna som
var under prövning och som bedömdes såsom mycket angelägna. Samtliga
motioner har enligt utskottets förslag lämnats utan åtgärd av riksdagen.
Även i de nu föreliggande motionerna syftar argumenteringen till en utbyggnad
av farleder in. m. som bl. a. innebär en fördjupning av Södertälje
kanal till 16 meters djup. Utskottets tidigare uttalade uppfattning beträffande
detta förslag har fått ytterligare stöd genom vad Södertälje stad och
Västerås stad nu anfört i sina yttranden över motionerna. Utskottet vill vidare
framhålla, att ett av sjöfartsstyrelsen förra året framlagt förslag om
förbättring av farlederna efter remissbehandling och viss överarbetning i
anslutning till förhandlingar mellan styrelsen samt landstinget och vissa
kommuner i Västmanlands län är föremål för vidare prövning av Kungl.
Maj :t. På ovan anförda skäl anser sig utskottet icke böra förorda något
ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet får således hemställa,
att de likalydande motionerna 1:626 och 11:778 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr SO år 1966
5
Stockholm den 14 april 1966
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller*, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,
Enarsson, Hellebladh, Svanström, Hedlund, Nyman, Wååg, Torsten Hansson*
och Blomquist*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Lundmark, Haglund, Wikner, Nilsson i Bästekille, Westberg, Rask,
Johansson i Växjö, Thylén, From* och Josefson i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.