Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnaden av Södertälje kanal.

1966-04-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:30, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnaden av Södertälje kanal.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna bere<lningsutskottets utlåtande nr 30 år 1006

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnaden

av Södertälje kanal.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

1:626 av herr Nils Theodor Larsson och II: 778 av herr Hedin hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att kanalutredningen

får i uppdrag att med förtur utreda förutsättningarna för att genom en utbyggnad

av Södertälje kanal eller på annat sätt förutsättningar skapas för

att fraktfarten i Mälaren jämställes med fraktfarten vid östersjökusten.

Motionärerna anför bl. a. att frågan om en utbyggnad av sjöfartsförbindelserna

till det inre av Mälaren kräver den största uppmärksamhet eftersom

här finns en i Sverige unik möjlighet att skapa en kusthamnssträcka

mitt inne i landet.

Motionärerna gör vissa jämförelser med den utländska kanaltrafiken och

dess betydelse och understryker vikten av en långt gående farledsfördjupning.

De anför vidare åtskilliga trafikpolitiska och trafikekonomiska synpunkter

som de anser talar för en utbyggnad av anordningarna för kanaltrafik

och framför kritiska synpunkter på vissa på andra håll gjorda ställningstaganden.

De hänvisar också till vissa tekniska och andra anordningar, skjulbogserare,

containersystem och samtrafik med andra transportmedel in. m.

och anför beträffande Södertälje kanal bl. a. att hittillsvarande utredningar

icke tillräckligt belyst problematiken gällande lönsamheten för investeringen

sedd mot näringslivets framtida utveckling och mot tillväxtproblemen för

Stockholm som storstad utan satellitstäder för avlastning av terminalinvesteringar

i hamn och trafikleder.

För att Mälaren i transporthänseende skall kunna jämställas med övriga

kustområden torde förutsättningarna behöva undersökas för att utöka djupet

i Södertälje kanal, om möjligt till 16 m., samt för att bygga för sjöfarten

lämplig sluss i denna fördjupade kanal. Med utnyttjande av datateknik för

en allmän överblick av momenten i detta problemkomplex borde en sådan

utredning kunna genomföras relativt snabbt. Härvid skulle även alternativa

lösningar för att nå samma syfte kunna övervägas. Kanalutredningen skulle

lämpligen kunna göra en sådan utredning med förtur. Den av sjöfartsstyrelsen

föreslagna utbyggnaden av Södertälje kanal som landstinget i VästBihang

till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 30 år 1966

inanlands län och städerna Västerås och Köping kraftigt engagerar sig för

behöver snarast genomföras som en första nödvändig etapp. Det synes

emellertid vara angeläget att man samtidigt skapar underlag för en mera

långsiktig planering av mälarfarledernas utbyggnad.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från Södertälje stad och

Västerås stad.

Södertälje stad anför följande.

Sjöfartsstyrelsen har i sin den 17 juni 1965 framlagda utredning angående

fördjupning av Södertälje kanal och Mälarens djupled anfört bl. a.:

»Som framgått av kostnadsberäkningarna stiger kostnaderna för farledsförbättringar

progressivt: varje ytterligare meter i djupgående blir allt

dyrare. En särskild kostnadströskel bildas naturligt nog vid den gräns som

bestäms av den nuvarande kanalfårans läge. Det största alternativet blir

dyrt, därför att det förutsätter en helt ny kanal. Vad som här sagts om kanalen

i Södertälje gäller också för djupleden genom Mälaren — helt annorlunda

ställer sig utvecklingen av de trafikvinster som kan förutsättas ernås

vid olika fördjupningsalternativ. De största trafikvinsterna görs om man kan

gå över från fartyg på 4 000—5 000 ton till fartyg på 10 000—15 000 ton. En

ytterligare ökning från 15 000 till 20 000 ton medför väsentligt mindre vinster.

Detta förhållande tar sig i sjöfartsstyrelsens transportvinstberäkningar

för år 1970 det uttrycket att man — bortsett från avsevärda standardfördelar

— för en merkostnad i det största alternativet av 118—170 milj. kronor

i förhållande till de mindre alternativen, utvinner endast en mervinst

av 0,72 milj. kronor vid jämförelse med mellanalternativet och 2,7 milj. kronor

vid jämförelse med det minsta alternativet.»

Avslutningsvis säger sjöfartsstyrelsen i detta sammanhang, att vid valet

av eventuellt fördjupningsalternativ 9,7 m-alternativet bör uteslutas.

Drätselkammaren, som vill tillägga att en utbyggnad av farleden i föreslagen

omfattning icke kommer att begränsa sig till kanalen och Mälaren

utan måste omfatta jämväl farleden mellan Södertälje och Landsort, en

sträcka av omkring 30 distansminuter (55 km), instämmer helt i sjöfartsstyrelsens

uppfattning och hävdar att den av styrelsen dragna slutsatsen beträffande

ett 9,7 m-alternativ med ännu större skärpa måste tillämpas i

fråga om varje fördjupning därutöver.

Härutöver vill drätselkammaren anmärka, att Mälaren, som i synnerhet

för Stor-Stockholmsregionen utgör den huvudsakliga råvattentäkten, måste

bevaras från den fortgående allmänna nedsmutsningen. En kanalfördjupning

med åtföljande ökning av antalet fartyg och deras tonnage skulle innebära

att Mälarvattnet ytterligare nedsmutsas och kunde medföra att Mälaren

icke längre skulle kunna brukas som råvattentäkt. Konsekvenserna härav

skulle bli oöverskådliga.

På grund av vad sålunda anförts får drätselkammaren hemställa

i första hand att motionen icke måtte föranleda någon åtgärd samt

i andra hand att resultatet av den nyligen tillsatta hamnutredningens arbete

bör avvaktas.

Västerås stad uttalar:

Av motiveringen till motionen framgår att motionären avser att den av

sjöfartsstyrelsen föreslagna utbyggnaden av Södertälje kanal bör genomföras

som en första nödvändig etapp. Det fraxnhålles i detta sammanhang att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 30 år 1966 3

det är angeläget att man samtidigt härmed skapar underlag för en mera långsiktig

planering av mälarfarledernas utbyggnad. Den i motionen föreslagna

utredningen skulle avse förutsättningarna att utöka djupet av Södertälje

kanal om möjligt till l(i meter samt att bygga för sjöfarten lämplig sluss i

denna fördjupade kanal. Motionären framhåller att en utbyggnad av mälarfarlederna

enligt sjöfartsstyrelsens förslag omedelbart kan påbörjas och

att den mellansvenska bergslagen väl dokumenterat behovet av en sådan

utbyggnad.

Frågan om olika fördjupningsalternativ har under de utredningar som

föregått sjöfartsstyrelsens förslag varit föremål för ingående undersökning.

Tre olika fördjupningsalternativ har därvid utretts för ett djupgående av

respektive 7,5 meter, 9,2 meter och 9,7 meter.

Sjöf artsstyrelsen har slutligen stannat för att förorda en variant av

7,5 metersförslaget, benämnt 8,0 metersförslaget, innebärande en fördjupning

av farlederna för 8,0 meters djupgående fartyg och eu samtidig nybyggnad

av sluss i Södertälje enligt 9,2 metersförslaget. Härigenom skulle bland

annat vinnas större flexibilitet med hänsyn till fartygsvalet, genom att fartyg

med stor bredd och längd i förhållande till djupgåendet skulle kunna

sättas in i trafik på Mälaren. Dessutom vinnes den fördelen att en ytterligare

fördjupning av farlederna till 9,2 meter kan ske utan att ombyggnad av

den föreslagna slussen behöver ske. Sjöfartsstyrelsens förslag har vunnit anslutning

från samtliga intressenter som äro knutna till mälarhamnarna.

Till frågan om ytterligare utredningar om större kanalalternativ må

framhållas att de hittills utredda alternativen får anses tillfredsställa den

övre gräns i fråga om fartygsstorleken som av säkerhetsskäl hör tillåtas

i Mälaren. Det största av de utredda alternativen — 9,7 metersalternativet

— skulle medge trafik med fartyg över 25 000 dw. Detta alternativ har redan

under de förberedande utredningarna ansetts för dyrt i förhållande till

fördelarna och mälarhamnarnas intressenter har därför förordat eu lösning

enligt det s. k. 9,2 metersalternativet. Med denna bakgrund synes det orealistiskt

att tänka sig en lösning som skulle jämställa fraktfarten i Mälaren

med fraktfarten vid östersjökusten.

Efter överläggningar mellan sjöfartsstyrelsen och representanter för Västmanlands

län i slutet av 1965 och i början av 1966 har bedömts att en finansiering

av Mälarens djupled genom enbart uttag av höjda kanalavgifter

med nuvarande stadsfinansiella läge ej vore möjligt att realisera, om projektet

skall kunna tänkas bliva utfört inom rimlig tid. Sålunda har nu städerna

Västerås och Köping samt Västmanlands läns landsting genom sitt

förvaltningsutskott under förutsättning av ett snabbt genomförande av projektet

med början genom riksdagens beslut i frågan under 1967 beslutat

att bidraga med tillsammans 17 milj. kronor för fördjupning av Mälaren

från Ragnhildsborg. Övriga kostnader för kanal och sluss 50 milj. kronor

beräknas enligt sjöfartsstyrelsens förslag kunna mer än väl finansieras genom

ökad trafik och höjda kanalavgifter och även ligga till grund för finansiering

av en andra etapp. Härvid beräknas för de höjda kanalavgifterna

endast behöva tagas i anspråk 15 % av de beräknade transportkostnadsvinsterna.

I motionen anföres att det icke är förståeligt, att mot den bakgrund som

redovisas i motionen, 750 000 kronor till förberedande arbeten för farledsarbeten

i Mälaren, ströks i årets statsverksproposition från vad sjöfartsstvrelsen

begärt. Staden delar denna mening. Förberedelsearbetena är så

tidsödande att det framstår som synnerligen angeläget all de igångsättes sä

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr SO år 1966

snart som möjligt. För att icke i onödan försena den nödvändiga lösningen

av den aktuella farledsfrågan bör därför enligt stadens mening medel ställas

till sjöfartsstyrelsens förfogande så att förberedelsearbetet snarast kan

påbörjas.

Med anledning av vad sålunda anförts får Västerås stad sammanfattningsvis

uttala, att staden avstyrker bifall till den del av motionen, som avser

fördjupning till 16 meter, samtidigt som staden vill framhålla angelägenheten

av att det av kungl. sjöfartsstyrelsen framlagda förslaget till fördjupning

av Södertälje kanal och Mälarens djupled snarast kommer till utförande.

Utskottet

1 motionerna hemställes att åt kanaltrafikutredningen måtte uppdragas

att med förtur utreda förutsättningarna för att genom utbyggnad av Södertälje

kanal eller på annat sätt åstadkomma jämställdhet mellan fraktfarten

i Mälaren och fraktfarten vid östersjökusten.

Spörsmål angående utbyggnad av Södertälje kanal och andra farleder

till och i Mälaren har i anledning av väckta motioner vid upprepade tillfällen

behandlats av utskottet (utlåtandena nr 12/1962, 36/1963 och 44/1965).

I sistnämnda utlåtande hänvisade utskottet till sina tidigare uttalanden och

framhöll med stöd bl. a. av remissyttranden av sjöfartsstyrelsen och kanaltrafikutredningen

att en av motionärerna framförd tanke på utbyggnad av

vissa mälarfarleder med sikte på 16 meters djup finge anses såsom helt

orealistisk och att farhågor anförts, bl. a. av företrädare för berörda lokala

intressen, att ett bifall till motionärernas förslag om utredning av ett sådant

projekt skulle i onödan fördröja de förbättringar av farlederna som

var under prövning och som bedömdes såsom mycket angelägna. Samtliga

motioner har enligt utskottets förslag lämnats utan åtgärd av riksdagen.

Även i de nu föreliggande motionerna syftar argumenteringen till en utbyggnad

av farleder in. m. som bl. a. innebär en fördjupning av Södertälje

kanal till 16 meters djup. Utskottets tidigare uttalade uppfattning beträffande

detta förslag har fått ytterligare stöd genom vad Södertälje stad och

Västerås stad nu anfört i sina yttranden över motionerna. Utskottet vill vidare

framhålla, att ett av sjöfartsstyrelsen förra året framlagt förslag om

förbättring av farlederna efter remissbehandling och viss överarbetning i

anslutning till förhandlingar mellan styrelsen samt landstinget och vissa

kommuner i Västmanlands län är föremål för vidare prövning av Kungl.

Maj :t. På ovan anförda skäl anser sig utskottet icke böra förorda något

ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet får således hemställa,

att de likalydande motionerna 1:626 och 11:778 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr SO år 1966

5

Stockholm den 14 april 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Enarsson, Hellebladh, Svanström, Hedlund, Nyman, Wååg, Torsten Hansson*

och Blomquist*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Lundmark, Haglund, Wikner, Nilsson i Bästekille, Westberg, Rask,

Johansson i Växjö, Thylén, From* och Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.