Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om motverkande av rivning av icke saneringsmogna bostadsfastigheter.

1966-04-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:31, Utlåtande i anledning av väckt motion om motverkande av rivning av icke saneringsmogna bostadsfastigheter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1966

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av väckt motion om motverkande av rivning

av icke saneringsmogna bostadsfastigheter.

I en till allmänna beredningsutskottet hänvisad motion 11:788 av herrar

Sjönell och Eliasson i Sundborn hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning samt förslag till innevarande

års riksdag rörande åtgärder för motverkande av rivning av icke saneringsmogna

bostadsfastigheter i enlighet med vad i motionen anföres.

I motionen framhålles att den särskilt i de större städerna pågående

saneringen av äldre bebyggelse också omfattar bostadsfastigheter som borde

kunna bibehållas ytterligare viss tid. Orsaken härtill torde enligt motionärerna

få sökas i förhållandena på hyresmarknaden. De äldre husen,

för vilka 1942 års grundhyror alltjämt gäller, lämnar en låg förräntning

och synes inte innefatta tillräckliga incitament till reparationer och förbättringar.

En ombyggnad eller förbättring ställer sig som alternativ till

nybyggnad oviss eller direkt ofördelaktig från förräntningssynpunkt.

Enligt motionärerna är det uppenbart att ett anstånd med rivning av bostadshus,

som ännu är funktionsdugliga, skulle vara till fördel för de

bostadssökande. Kan förbättringar och ombyggnader komma till stånd i

större utsträckning i det äldre bostadsbeståndet, kommer nämligen en större

del av nyproduktionen att innebära nettotillskott och en större tillgång

på bostäder.

Motionärerna anser inte, att orsakerna till det s. k. rivningsraseriet

kan elimineras inom ramen för det nuvarande hyresregleringssystemet.

Ett lämpligt tillvägagångssätt synes dem vara att på ett tidigt stadium

ta upp förhandlingar med vederbörande fastighetsägare om möjliga

alternativ till rivning. Hyresgästerna torde som regel vara beredda att betala

en sådan höjning av hyran som följer av en förbättring eller ombyggnad

av det äldre huset. Vid den föreslagna utredningen bör enligt motionärerna

de administrativa formerna och de åtgärder som kan erfordras på

hyreslagstiftningens område närmare prövas. Utredningen bör bedrivas så

skyndsamt att förslag i ärendet kan föreläggas innevarande års riksdag.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från bostadsstyrelsen,

Hyresgästernas riksförbund och Sveriges fastighetsägareförbund.

Bostadsstyrelsen redovisar i sitt yttrande en sammanställning av vissa

B ihan g till riksdagens protokoll 1966. 11 saml. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1966

statistiska uppgifter om den rivningsverksamhet som berör bostäder. Härav

framgår enligt styrelsen bl. a. att rivningen av bostadslägenheter ökat successivt

under den senaste tioårsperioden, att lägenheter utrustade med centralvärme,

wc och badrum utgjort en ringa del av de genom rivning avgångna

lägenheterna i såväl göteborgsregionen som i Malmö men mer omfattande,

eller under åren 1961—1964 omkring 10 % av hela antalet rivna

lägenheter, i Storstockholm samt att rivningsverksamheten under de senaste

åren, relativt sett, ej varit större än i övriga städer. Viss rivning av

modernt utrustade lägenheter i Storstockholm anges ha skett av kommersiella

skäl, och med hänsyn härtill och till bostadssituationen i storstadsområdena

anser styrelsen rivningsverksamheten höra följas med stor

uppmärksamhet. Styrelsen framhåller också att den i olika sammanhang

ställt sig positiv till åtgärder som syftar att underlätta ombyggnad av hus

som alternativ till rivning och nybyggnad samt anför vidare:

Ett flertal statliga utredningar arbetar f. n. med frågor som har samband

med ombyggnads- och saneringsverksamheten. Byggindustrialiseringsutredningen

utreder sålunda byggnadstekniska och byggnadsekonomiska problemställningar.

Hyreslagstiftningssakkunniga överväger frågan om en ny

hyreslag, som bl. a. skall ersätta den nuvarande hyresregleringslagen. Till

bostadspolitiska kommitténs uppgifter hör bl. a. att söka konstruera ett

sådant system för finansiering av hus som tillkommer i framtiden att någon

hyressplittring inte behöver uppkomma.

Såväl hyreslagstiftningssakkunniga som bostadspolitiska kommittén beräknas

bli färdiga med sitt arbete i år. Vidare bör nämnas att statens hyresråd

genom rundskrivelse den 18 januari 1965 har utfärdat anvisningar till

hyresnämnderna angående handläggning av ärenden som rör uppsägning

av hyresgäst vid planerad rivning. 1 cirkuläret fästes nämndernas uppmärksamhet

på önskvärdheten av att hyresnämnderna vid prövning av sådana

ärenden även beaktar om uppsägningen i belysning av bl. a. allmänna

synpunkter kan anses vara obillig. Hyresrådet erinrar därvid bl. a. om att

rivning även av yngre hus ibland kan vara oundgänglig med hänsyn till

stadsplanens utformning eller trafiktekniska förhållanden. Hyresnämnderna

uppmanas emellertid att särskilt uppmärksamma frågan huruvida

byggnad, som skall rivas utan att nämnda speciella skäl föreligger, kan anses

vara saneringsmogen. Vid bedömningen härav förutsättes nämnderna

samråda med vederbörande kommunala myndigheter. Lägenheter utrustade

med centralvärme, varmvatten och wc förutsättes därvid i allmänhet

kunna anses fortfarande brukbara för bostadsändamål. Av betydelse för

hyresnämndens bedömning bör även vara huruvida rivningen med hänsyn

till planerad nybyggnad kommer att medföra ett tillskott eller en förlust

i fråga om antalet bostadslägenheter i orten.

Innan erfarenheter vunnits av hyresnämndernas tillämpning av hyresrådets

ovan nämnda anvisningar och innan pågående statliga utredingar

slutförts, bör enligt bostadsstyrelsens mening ytterligare utredningar och

åtgärder avseende rivningsverksamheten icke företagas.

Hyresgästernas riksförbund anför bl. a.:

De utredningar beträffande rivningsfrekvensen, som företagits av bl. a.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1966 3

Stockholms stad, ger vid handen att grund helt saknas för talet om »rivningsraseri».

Tvärtom torde saneringsverksamheten i förhållande till behovet

ha haft en liten omfattning under hela efterkrigstiden. I den mån

icke saneringsmogna hus drabbats av rivningar, har detta i många fall

varit föranlett av kvarterssaneringar eller möjligheter till bättre utnyttjande

av de stadsplanemässiga förutsättningarna för en ökad exploatering

av tomtmarken. I vissa fall har rivning skett för att på tomten kunna inrymma

en ökad andel kommersiella lokaler.

I enstaka fall synes rivning ha företagits utan att ovan nämnda skäl

förelegat. Med hänsyn till bostadsbristen och möjligheterna att upprätthålla

en tillräckligt omfattande bostadsbyggnadsverksamhet i Stockholmsområdet

kan det självfallet ifrågasättas, om rivningar av relativt modern

bebyggelse bör ske av kommersiella skäl.

Förbundet vill framhålla att av hyresreglerande myndighet tillämpade

regler vid hyressättning i samband med ombyggnad och standardhöjning

ingalunda, som motionärerna föreställt sig, medför en snäv hyressättning.

I ett mycket stort antal fall kommer hyrorna efter ombyggnad att ligga

högre än för nybyggda lägenheter — i varje fall där dessa prissättes på

självkostnadsbas.

Förbundet erinrar vidare om det av bostadsstyrelsen omnämnda cirkuläret

från statens hyresråd och finner det ändamålsenligt att avvakta den

fortsatta verkan av cirkuläret, innan åtgärder av annan art tillgripes. I enlighet

härmed hemställes, att motionen lämnas utan åtgärd.

Fastighetsägareförbundet anför:

Förbundet delar motionärernas uppfattning att den omständigheten, att

fastighetsägarna icke erhåller tillfredsställande förräntning och kostnadstäckning

vid reparationer och förbättringar i det äldre bostadsbeståndet,

är en bidragande orsak till att rivning av vissa icke saneringsmogna bostadsfastigheter

kommer till stånd. Förbundet är också av den uppfattningen,

att det är angeläget att man inom den nuvarande hyresregleringens

ram vidtager åtgärder för att tillförsäkra fastighetsägaren en skälig förräntning

av det kapital som nedlägges vid genomförandet av standardförbättringsarbeten.

I hyresregleringslagen anges att hyresnämnden, när lägenhetens värde

avsevärt ökats genom ombyggnads- eller ändringsarbete eller för visst fall

föreligger annat skäl av därmed jämförlig betydelse, på framställning av

hyresvärden äger höja grundhyran till det belopp som därav föranledes

(3 § andra stycket). Vid prövning av sådana framställningar har emellertid

de hyresreglerande myndigheterna fäst stort avseende vid hyresgästernas

intresse att inte behöva betala högre hyra för mera än vad moderniseringen

verkligen kostat och därför i sådana ärenden ansett att lagen bör tillämpas

restriktivt. Detta har bl. a. tagit sig uttryck i att åtgärder, som av

hyresvärden utförts för alt förbättra lägenhetens standard, i många fall

inte ansetts utgöra sådant skäl för höjning av grundhyran som angivits

i 3 § andra stycket, vilket lett till alt hyresnämnden inte bifallit framställning

om höjning av hyran.

Även om det för många fastighetsägare varit möjligt att med biträde av

högt kvalificerad teknisk och juridisk sakkunskap komma till något så när

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1966

tillfredsställande resultat, torde situationen för det stora flertalet ägare

av äldre fastigheter ha kommit att domineras av intrycket att modernisering

av byggnader kräver en kapitalinsats, för vilken förräntningen är

såväl osäker som otillräcklig.

Även om förbundet således i princip inte motsätter sig den av motionärerna

föreslagna utredningen, vill förbundet framhålla, att en utredning

av det aktuella slaget för närvarande icke torde vara aktuell, enär frågan

kommer att behandlas av den av Kungl. Maj:t den 26 april 1963 tillsatta

hyreslagstiftningskommittén.

Utskottet

I förevarande motion hemställes om skyndsam utredning rörande åtgärder

för motverkande av rivning av icke saneringsmogna bostadsfastigheter.

Motioner innefattande yrkande om åtgärder i samma hänseende har redan

prövats av årets riksdag, därvid på förslag av statsutskottet motionerna

lämnats utan bifall. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1966:38)

anförde utskottet allenast, att det inte blivit övertygat om att viss av motionärerna

föreslagen ordning för saneringsverksamheten skulle främja

ombyggnad framför totalsanering.

Beträffande nu ifrågavarande utredningskrav vill utskottet erinra om

att frågan om rivning av bostadshus under slutet av år 1964 varit föremål

för övervägande inom Kungl. Maj :ts kansli. Resultatet av verkställd undersökning

redovisades i en inom inrikesdepartementet upprättad promemoria,

vilken remissbehandlades. Statens hyresråd förklarade i remissyttrande

att rådet vore berett att till hyresnämnderna utfärda anvisningar av

innebörd att nämnderna vid prövning av giltigheten av uppsägning, som

grundades på förestående rivning av fastighet, även skulle beakta huruvida

godtagbara skäl förelåg för rivningen i fråga. Inrikesministern fann att

den av hyresrådet anvisade utvägen borde prövas för att komma till rätta

med de förtida rivningarna, varefter hyresrådet i januari 1965 tillställde

hyresnämnderna det i bostadsstyrelsens och Hyresgästernas riksförbunds

remissyttranden ovan omnämnda cirkuläret.

Utskottet vill vidare erinra om att hyreslagstiftningssakkunniga f. n. utreder

frågan om en ny hyreslag, som bl. a. skall ersätta den nuvarande

hyresregleringslagen. Enligt sina direktiv har de sakkunniga att undersöka,

bland annat, vilka ändrade regler, som kan komma i fråga för att

möjliggöra en erforderlig anpassning av hyrorna till lägenheternas bruksvärde.

Om en dylik anpassning av hyrorna kommer till stånd, torde överväganden

av enbart ekonomisk natur mera sällan leda till rivning av icke

saneringsmogna fastigheter.

Innan erfarenheter vunnits av hyresnämndernas tillämpning av hyresrådets

ovan nämnda anvisningar och innan hyreslagstiftningssakkunniga

slutfört sitt utredningsuppdrag, bör enligt utskottets mening någon utred
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1966 5

ning rörande ifrågavarande rivningsverksamhet icke företagas.

Med åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motion 11:788 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 april 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller*, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Enarsson, Hellebladh, Svanström, Hedlund, Nyman, fru Hultell samt herr

Wååg;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg,

herrar Hamrin i Kalmar, Lundmark, Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i

Bästekille, Johansson i Växjö, fru Ekroth samt herrar Thylén och Josefson

i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Svanström, Johansson i Växjö och Josefson i Arrie, vilka ansett

att utskottet bort anföra och hemställa följande.

Bostadsbristen är ett utomordentligt allvarligt socialt problem. Ansträngningarna

att skapa utrymme för en ökande nyproduktion är betydande.

Därvid kommer lätt andra faktorer som direkt påverkar antalet tillgängliga

lägenheter i skymundan.

Den av motionärerna uppmärksammade rivningen av ur teknisk synpunkt

icke saneringsmogna bostadsfastigheter är en sådan faktor, som

allvarligt inskränker möjligheterna att snabbt öka det totala antalet lägenheter.

Förhållandena på hyresmarknaden är sådana, att den utgallring av det

äldre bostadsbeståndet som sker inte längre är ett resultat av en standardbedömning.

Den nu gällande prissättningen på hyresmarknaden leder till

att den ekonomiska saneringsmognaden inträder före den tekniska. Dessa

förhållanden är speciellt besvärliga i storstadsområdena, beroende på de

möjligheter till högre exploateringsgrad, som öppnar sig vid rivning av

relativt centralt belägna fastigheter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 är 1966

De åtgärder som hittills vidtagits för att förhindra denna utveckling har

tyvärr inte varit effektiva.

Utskottet anser det vara nödvändigt, att en utredning företages av dessa

frågor. Förslag bör kunna föreläggas redan årets riksdag i enlighet med

motionärernas önskemål.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen i anledning av motion 11:788 måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om skyndsam utredning samt förslag till innevarande års

riksdag rörande åtgärder för motverkande av rivning av icke saneringsmogna

bostadsfastigheter.

Särskilt yttrande

av herr Enarsson, fru Hultell samt herrar Nilsson i Bästekille och Thylén.

Motionens yrkande överensstämmer med de synpunkter som vid tidigare

riksdagar framförts från vårt håll. Då vi trots detta icke yrkat bifall till

motionen får detta ses mot bakgrund av att den begärda utredningen ändå

torde komma till stånd inom ramen för andra arbetande utredningar.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

660870

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.