Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av dagbarnsvårdare.

1966-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:33, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av dagbarnsvårdare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 33—3b Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år t966

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av dagbarnsvårdare.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:342 av fröken Mattson och II:b08 av fröken Bergegren m.fl. hemställes,

att riksdagen måtte besluta att anhålla hos Kungl. Maj :t att arbetsmarknadsstyrelsen

får i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen och skolöverstyrelsen

utarbeta kursplaner och läroplaner för en grundutbildning av dagbarnvårdare,

att om möjligt sådan utbildning påbörjas under innevarande

år samt att behovet av utökad utbildning av barnsamariter beaktas.

Motionärerna framhåller bl. a. att familjeberedningen i en PM i december

1965 angående samhällets barntillsyn redovisat hur otillräcklig samhällets

serviceverksamhet på detta område är.

Framtidens växande efterfrågan kommer inte ens tillnärmelsevis att

kunna tillgodoses enbart med barndaghem, säger motionärerna vidare. Oavsett

vilka principiella synpunkter man kan ha på dagbarnsvårdens för- och

nackdelar, är det givet att den form av barntillsyn, som kan erbjudas i

enskilda hem, inte kan undvaras. Önskvärdheten av kontakt mellan daghemsinstitutionerna

och familjedaghemmen och om behovet av att tillhandahålla

dagvårdarna lekutrustning m. m. understryks i motionerna.

Beträffande dagbarnsvårdarnas kvalifikationer framhåller motionärerna

att en lämplig samordning av grundutbildningen för hemsamariter, barnsamariter

och dagbarnvårdare med en därpå lagd specialutbildning skulle

kunna lägga grunden till en flexibel kår inom nämnda vårdområde. Detta

borde kunna genomföras inom ramen för nu befintliga anslag.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 408.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen samt berett Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet tillfälle att inkomma med yttrande.

Socialstyrelsen anför:

När på sin tid byggnadsrestriktionerna medgav endast en synnerligen

knapp utbyggnad av heldagsvården för förvärvsarbetande mödrars barn

fann socialstyrelsen utvägen att hjälpa dessa mödrar genom placering av

barnen i enskilda hem. Redan då var styrelsen inne på tanken att kunna få

ge familjedaghemsmödrarna ett stöd i form av någon utbildning. Från

statsmakternas sida har därefter intresset för familjedaghemsverksamheten

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 33—3b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1966

varit i avtagande. Styrelsen har därför ej kunnat fullfölja sina önskemål

att ge dagmammorna ökat stöd.

I petitan för budgetåret 11)66/67 har socialstyrelsen ånyo föreslagit, att

begreppet familjedaghem skulle införas i barnavårdslagen samt att möjligheter

skulle skapas för statsbidrag till familjedaghemsverksamheten. I

samband därmed har styrelsen uttalat önskvärdheten av att mödrarna i

familjedaghemmen skall gå igenom en kortare kurs i barnavård. Socialstyrelsen

har även berört denna fråga i sitt den 7 februari 1965 avgivna yttrande

över familjeberedningens promemoria angående utbyggnad av samhällets

barntillsyn.

Av det här framförda framgår att socialstyrelsen sedan länge haft som ett

önskemål att en viss utbildning skall meddelas familjedaghemsmödrarna.

Styrelsen vill alltså tillstyrka bifall till motionärernas framställning.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför:

Styrelsen är helt införstådd med behovet av en kvalitativ upprustning av

familj edaghemsverksamheten. Den i motionerna föreslagna utbildningen

skulle kunna vara ett av leden i en sådan upprustning. Styrelsen har därför

intet att erinra mot förslaget att en utbildning av dagbarnvårdare kommer

till stånd. Utbildningen bör i enlighet med gällande bestämmelser kunna

inordnas inom den s. k. omskolningsverksamheten och kurserna få formen

av ordinarie yrkesskolekurser eller av centrala eller kommunala omskolningskurser.

Ett ökat kommunalt engagemang för detta område medför, förutom större

kostnader för familjedaghemsvården, även ökade inspektions- och handledningsuppgifter

för dagbarnsvårdspersonalen. Bl. a. här angivna frågor

har av Familjeberedningen föreslagits bli föremål för utredning. I avvaktan

på denna utredning bör utbildningen av dagbarnsvårdare drivas såsom försöksverksamhet

i sådana kommuner, som redan har en utbyggd administration

för barnstugor och familjedaghem.

Styrelsen tillstyrker förslaget om en utökning av barnsamaritutbildningen

och vill samtidigt anmäla att överläggningar upptagits mellan socialstyrelsen,

skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen om praktiska åtgärder

för en snabb utökning av utbildningen av barnsamariter.

Skolöverstyrelsen uttalar sig angående utbildningen och anför därom:

Styrelsen har uppmärksammat kravet på en lämplig utbildning. I mars

1965 utfärdades en läroplan för kurs för utbildning av personal i öppen

barnavård (utbildning för barnavårdarinnor och barnsamariter), vilken tilllämpas

vid yrkesskolor och i omskolningskurser. Med vissa ändringar torde

denna läroplan vara lämplig för utbildning för dagbarnsvårdare och redan

verksamma familjedagbarnsvårdare.

Skolöverstyrelsen finner det angeläget att medverka till att utbildning

enligt motionernas syfte snarast kommer till stånd.

Stadsförbundet och Kommunförbundet vilka avgivit till övervägande delen

likalydande yttranden anför i dessa:

Förbundsstyrelsen har i yttrande den 28 januari 1966 godtagit beredningens

bedömningar av läget på barntillsynens område och i väsentliga

delar anslutit sig till dess förslag. Styrelsen fann därvid nödvändigt, att

familj edaghemsverksamheten utbyggdes på sätt som beredningen förordat.

Inte minst den av beredningen skisserade kursverksamheten, för dagbarns
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1966

vårdare fann styrelsen beaktansvärd. De i motionen anförda synpunkterna

i fråga om behovet av en dylik utbildningsverksamhet överensstämmer sålunda

med den mening styrelsen tidigare givit uttryck åt.

Beträffande utbildningens form har familjeberedningen uttalat, att de

kursplaner som används vid utbildning av barnsamariter i sina huvuddrag

borde kunna ligga till grund för kurserna för dagbarnvårdare. Det kunde

enligt beredningen anses betydelsefullt att dagbarnsvårdarutbildningen så

mycket som möjligt anslöt till samarituthildningen. Motionärerna har utvecklat

denna tanke och föreslår en samordning av grundutbildningen för

de tre kategorierna hemsamariter, barnsamariter och dagbarnvårdare med

en därpå lagd specialutbildning. Styrelsen anser, att detta är ett förslag

som bör beaktas med hänsyn till det stigande behovet av personal för de

öppna vårdområdena samt önskvärdheten av att utbildad arbetskraft så långt

möjligt tillvaratages. En eventuell omläggning av kursplanerna får enligt

styrelsens mening dock inte verka hindrande på den utbildningsverksamhet

som redan pågår eller fördröja den önskade utbildningen av dagbarnvårdare.

I syfte att vidga familjedaghemsvården och höja dess standard har familj

eberedningen bland annat framhållit, att möjligheten att bereda dagbarnsvårdarna

avlösning genom hjälp av barnsamariter eller hemvårdarinnor

borde undersökas inte bara vid sjukdomsfall och dylikt utan också för

att inte dagbarnsvårdarnas intresse för uppgiften skulle hämmas genom en

alltför stor bundenhet. Uttalandet föranledde ingen erinran från förbundsstyrelsens

sida. Stödåtgärder av detta slag kräver såsom påvisas i motionen

emellertid en större tillgång till barnsamariter. Styrelsen biträder därför

motionärernas hemställan om att även behovet av ökad utbildning av barnsamariter

måtte beaktas.

Stadsförbundet uttalar för sin del härutöver:

Familj eberedningen har framhållit, att det förekommer ett betydande

antal familjedaghem, som inte kommunalt förmedlats. I dylika fall ses säkerligen

förhållandet i allmänhet som ett rent uppdrag för »dagbarnsmamman»

att — oftast jämte egna barn — ha hand om släktings, grannes eller annans

barn. Även i övrigt synes dagbarnsvårdarnas ställning för närvarande vara

sådan att man enligt styrelsens mening inte kan tala om »yrkeskår» i den

betydelse motionärerna lägger i begreppet.

Utskottet

Vid årets riksdag har Ivungl. Maj :t i särskild proposition (nr 54) framlagt

förslag angående ökat statligt stöd till barnstugor in. m. i form av

kraftigt ökade bidrag till barndaghemmen. Vad gäller familjedaghemmen

understrykes i propositionen liksom i den till grund för densamma liggande

utredningen av familjeberedningen vikten av god tillgång även till denna

vårdmöjlighet. Frågan härom anses emellertid behöva ytterligare utredas,

och en särskild utredningsman har tillkallats för detta ändamål. Det påtagliga

behovet av utbildning för vårdare inom familjevården, dagbarnvårdare,

torde emellertid kunna i viss mån tillgodoses ulan avvaktan på denna utredning,

då sådan utbildning synes kunna organiseras inom ramen för den

utbildning av vissa andra kategorier av vårdpersonal som redan bedrives

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 33 år 1966

genom arbetsmarknadsstyrelsen. Utskottet finner motionärernas förslag väl

motiverat. Utskottet kan även i övrigt ansluta sig till de av motionärerna

anförda synpunkterna och får således hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:342 och 11:408 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att

arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att i samråd med

socialstyrelsen och skolöverstyrelsen utarbeta kursplaner

och läroplaner för en grundutbildning av dagbarnsvårdare,

att om möjligt sådan utbildning påbörjas under innevarande

år samt att behovet av utökad utbildning av barnsamariter

beaktas.

Stockholm den 26 april 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson*,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund*, Nyman*, fru Hultell*, fru Elvy Olsson*,

herrar Helge Karlsson, Wååg och Johan Olsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm*, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv*, Lundmark, Wikner*,

Nilsson i Bästekille, Nilsson i Agnäs, From och Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:309 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utbildning av dagbarnsvårdare. s. 1 i texten