Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående huvudmannaskapet för åldringsvården och om samordning mellan landstingens sjukvårdande verksamhet och den primärkommunala åldringsvården.

1966-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:34, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående huvudmannaskapet för åldringsvården och om samordning mellan landstingens sjukvårdande verksamhet och den primärkommunala åldringsvården.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1966

5

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående huvudmannaskapet

för åldringsvården och om samordning mellan

landstingens sjukvårdande verksamhet och den primärkommunala

åldringsvården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:244 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och 11:310 av herrar Berglund och

Jonsson hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

en förutsättningslös utredning rörande huvudmannaskapet för åldringsvården

i dess helhet.

I de likaledes till utskottet hänvisade likalydande motionerna I: 246 av

herr Johan Olsson och fru Elvy Olsson samt II: 314 av herr Larsson i öskeviksby

m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om utredning beträffande samordning mellan landstingens sjukvårdande

verksamhet och den primärkommunala åldringsvården.

I motionerna 1:244 och 11:310 anföres bl. a. att huvudmannaskapet för

åldringsvården nu är splittrat mellan primärkommuner och landsting. Genom

bl. a. universitetssjukhusen är också staten engagerad. Detta medför

svårigheter för vården och svårlösta samordningsproblem som i sista hand

drabbar åldringarna.

I motionerna 1:246 och 11:314 framhålles bl. a. angelägenheten av att

samarbete inom åldringsvården äger rum mellan primärkommunerna och

landstingen. Detta gäller såväl då fråga är om planering och lokalisering av

primärkommunala ålderdomshem samt landstingskommunala sjukhem för

långtidsvård som vid planering och organisation av hemsjukvård.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

I: 244 och II: 314.

Motionerna har av utskottet upptagits till samtidig behandling.

Utskottet har berett Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet tillfälle att inkomma med yttrande.

Landstingsförbundet hänvisar till ett yttrande i november 1965 som förbundet

avgivit med anledning av ett av Örebro läns landstings förvaltningsutskott

väckt förslag. I yttrandet anfördes:

Styrelsen kan för sin del vitsorda behovet av viss samordning mellan

landstingens sjukvårdande verksamhet och den primärkommunala åldringsvården.

I första hand synes möjligheterna till samverkan när det gäller

lokalisering, planering och projektering vid fortsatt utbyggnad av den slutna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1963

vårdsektorn kunna bättre tillvaratagas än som nu sker. Det synes vara ett

intresse för såväl landstingen som primärkommunerna. Vid sidan av de fördelar

som står att vinna för den vårdsökande synes de ekonomiska och personella

vinsterna för vederbörande huvudman i dagens läge vara värda

beaktande.

Styrelsen anser att frågan i vilken form en utredning skall bedrivas närmare

bör övervägas efter överläggningar mellan de tre kommunförbunden.

Frågan gäller därvid huruvida kommunförbunden skall bedriva en utredning

i egen regi eller göra en gemensam framställning om statlig utredning.

Förbundet anför vidare:

Det vid mötet tillsatta särskilda beredningsutskottet ansåg emellertid att

motionen för närvarande icke borde föranleda någon åtgärd. I sitt yttrande

anför utskottet:

»Utskottet vill för sin del vitsorda att behov av samverkan föreligger mellan

landstingens sjukvårdande verksamhet och den primärkommunala åldringsvården

och vill framhålla att sådan samverkan även etablerats i de

olika landstingen. En sådan samverkan kan ytterligare utbyggas inom de

olika delarna inom landet utan att man därför behöver företaga en särskild

utredning av frågan.

Utskottet anser sig för närvarande icke kunna tillstyrka eu utredning

som kan uppfattas som om landstingen anser sig vilja överväga ett förändrat

huvudmannaskap för åldringsvården.»

Vad utskottet sålunda föreslagit blev också kongressens beslut vilket med

andra ord vill säga att man beslöt lämna motionen utan åtgärd.

Mot den här relaterade bakgrunden finner sig styrelsen, som även i förevarande

sammanhang kan vitsorda att behov föreligger av viss samordning,

som dock bör kunna åstadkommas genom åtgärder i det praktiska planeringsarbetet,

vilja avstyrka bifall till föreliggande motioner med krav på

särskilda utredningar.

Stadsförbundet anför:

Frågan om huvudmannaskapet för åldringsvården har tidigare ställts under

debatt och man har ifrågasatt ändamålsenligheten av gällande fördelning

på en sjukvårdande och en social omvårdnad. Socialpolitiska kommittén

har i samband med sin utredningsverksamhet uttalat sig för en i

princip oförändrad uppdelning av huvudmannaskapet och torde i sitt väntade

förslag till vårdlagstiftning definitivt komma att taga ställning till primärkommunernas

ansvar för den sociala åldringsvården och dess omfattning.

Ett tudelat huvudmannaskap vållar onekligen vissa olägenheter. Å andra

sidan synes uppgifterna på åldringsvårdens område så många och skiftande

att ett sammanförande under en huvudman ter sig svårt att administrera.

Det är sålunda inte endast fråga om institutionsvården ntan i än

större omfattning om skilda aktiviteter inom den öppna vården, där hemhjälpen

hittills varit den mest omfattande men där andra verksamhetsgrenar

är under Stark utbyggnad, såsom arbetsvärd och arbets- och sysselsättningsterapi,

kulturell verksamhet och rekreations- och miljöterapi

m. m. I verksamheten ingår också den betydelsefulla uppgiften att söka få

till stånd förbättrade bostadsförhållanden för åldringarna.

Den socialt inriktade åldringsvården är under prövning i och med att

socialpolitiska kommittén slutligt skall taga ställning till ansvaret för och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr. 34 år 1966 7

omfattningen av den sociala åldringsvården. Någon särskild utredning! rörande

huvudmannaskapet för åldringsvården synes under föreliggande omständigheter

ej erforderlig.

Som ovan nämnts vållar ett tudelat huvudmannaskap på åldringsvårdens

område onekligen vissa problem och svårigheter. En samordning av resurserna

har därför tett sig mer och mer påkallad. På ett flertal håll har också^

ett samarbete etablerats mellan landstings- och primärkommuner, som1

aktualiserats icke minst genom kommunblocksbildningarna och som kom^

mit att omfatta både lokalisering, planering och projektering av institutionsvården.

Betydande ekonomiska vinster torde stå att vinna genom en

sålunda inledd samverkan. Förutsättningen för en personell integration på

ledande poster föreligger också vid en samordning och torde avsevärt

komina att underlätta en tillfredsställande lösning av personalrekryteringen.

på denna sektor icke minst för ålderdomshemmens vidkommande. Även

i fråga om den individuella vården har på ett flertal håll initiativ tagits till

ett fruktbärande samarbete, där framför allt långtidssjukvård men också

allmän kroppssjukvård och mentalsjukvård i enskilda vårdfall samordnats

med vårdmöjligheterna på ålderdomshem.

Samordnings- och samarbetssträvandena inom den institutionella åldringsvården

bär sålunda i icke obetydlig omfattning redan inletts och är

under fortsatt utbyggnad. Någon särskild utredning beträffande en sådan

samordning synes därför icke påkallad.

Kommunförbundet framför i stort sett samma synpunkter som Stadsförbundet

och framhåller att huvudmännen för respektive vårdområden är

tullt medvetna om förhållandena och att samarbete i motionärernas syfte

därför redan inletts inom flertalet landstingsområden. Med anledning härav

avstyrkes motionerna.

Utskottet

I motionerna föreslås utredningar rörande huvudmannaskapet för åldringsvården

(1:244 och 11:310) respektive rörande samordning mellan

landstingens sjukvårdande verksamhet och den primärkommunala åldringsvården

(I: 246 och II: 314).

Den uppdelning av huvudmannaskapet för åldringsvården som beröres i

motionerna sammanhänger huvudsakligen med att ansvaret för den sociala

åldringsvården enligt lagen om socialhjälp ligger på primärkommunerna

medan åldringssjukvården liksom all annan sjukvård enligt sjukvårdslagen

är en angelägenhet för landstingen. Det torde icke kunna bestridas

alt situationer uppkommer då denna splittring av ansvaret för åldringsvårdens

omhänderhavande medför patagliga olägenheter. De lösningar av

hithörande problem som synes ligga närmast till hands synes vara antingen

att huvudmannaskapet i sin helhet överföres till en huvudman eller

att ett effektivt samarbete etableras mellan huvudmännen. Utskottet vill

beträffande det första alternativet erinra om att frågan om huvudmannaskapet

aktualiserats bl. a. i socialpolitiska kommitténs utredningsarbete.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 34 år 1966

Kommittén har bl. a. i sitt betänkande Bättre åldringsvård (SOU 1964:5)

förklarat sig utgå från ett oförändrat huvudmannaskap för åldringsvården.

Kommittén kommer inom kort att avge sitt slutbetänkande, innefattande

förslag till vårdlag beträffande bl. a. åldringarna. Enligt vad utskottet erfarit

kommer i detta betänkande frågan om huvudmannaskapet att behandlas.

Enligt utskottets mening bör kommitténs betänkande avvaktas innan

förändringar i den nuvarande ordningen ifrågasätts.

Utskottet vill emellertid starkt understryka vikten av ett nära samarbete

mellan de olika huvudmännen. Ett sådant samarbete är synnerligen påkallat

med hänsyn inte minst till de stora svårigheter att åstadkomma en effektiv

vård som föreligger genom huvudmännens i många fall otillräckliga

ekonomiska och personella resurser. De samstämmiga uppgifterna i kommunförbundens

yttranden ger emellertid vid handen att huvudmännen har

sin uppmärksamhet riktad på denna fråga. Samarbete har på många håll

redan inletts mellan olika primärkommuner och mellan dessa och respektive

landsting och samarbetet kan förväntas få ökad omfattning.

Utskottet anser den kommande utvecklingen i fråga om samverkan mellan

åldringsvårdens olika huvudmän böra följas med uppmärksamhet. Med

hänsyn till den av kommunförbunden deklarerade avsikten''att söka bredda

och fördjupa detta samarbete anser utskottet dock f. n. skäl icke föreligga

för tillsättande av en utredning beträffande denna fråga. *

Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:246 och 11:314 samt de

likalydande motionerna I: 244 och II: 310 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd. «

Stockholm den 26 april 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson, Enarsson*,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund*, Nyman*, fru Hultell*, fru

Elvy Olsson*, herrar Helge Karlsson, Wååg och Johan Olsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm*, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv*, Lundmark, Wikner*,

Nilsson i Bästekille, Svanberg, Nilsson i Agnäs, From och Josefson i

Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 66

014717

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.