Sök i Ratio Lex

Nr 40—43 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1966

1966-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:40, Nr 40—43 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 40—43 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 40 år 1966

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av § 27 i riksdagens revisorers berättelse

över den år 1965 av dem verkställda granskningen av

statsverket.

Under finansdepartementet, § 27, har revisorerna till behandling upptagit

frågan om tillämpningen av den s. k. MTM-metoden inom statlig verksamhet.

Revisorerna föreslår att åtgärder utan dröjsmål vidtages för att åstadkomma

en fast och organiserad samverkan mellan myndigheterna i syfte

att lösa de problem som sammanhänger med MTM-systemets tillämpning

(Del I, s. 212—223).

Utlåtanden har avgivits av arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, poststyrelsen, telestyrelsen,

järnvägsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket och statsverkens arbetsstudieråd

(Del II, s. 135—148).

Utskottet

I förevarande avsnitt (§ 27) av den av 1965 års riksdagsrevisorer avgivna

berättelsen behandlas frågan om den förhållandevis nya s. k. MTM-metodens

tillämpning inom statlig verksamhet. MTM (Methods Time Measurement

— metodtidmätning) är ett system för mätning av operationstid i ett fritt

manuellt arbete och innebär bl. a. att operationen analyseras ner till sina

icke längre delbara rörelser, s. k. grundrörelser. Med MTM kan man med

stor säkerhet fastställa nettoarbetstiden på sådana manuella operationer,

där tiden att utföra operationen inte påverkas av processen själv — alltså

där operationen inte är tvångsstyrd. Man kan följaktligen fastställa den

objektivt riktiga tiden för ett visst arbete. Tillämpad på ackordsättning anses

den onödiggöra arbetsstudiernas tidtagning och prestationsbedömning på

subjektiv grund.

MTM-metoden har hittills kommit till användning framför allt inom

den enskilda industrien men har under senare år vunnit visst insteg även

inom statlig företagsamhet.

Av det material revisorerna införskaffat från ett antal statliga verk till

belysning av olika med MTM-systemets användning sammanhängande frågor

framgår att metoden allmänt bedömes såsom värdefull. Den anses

således medföra stora fördelar inte endast som medel att skapa ett rättvist

ackordsystem utan även, och icke minst, för rationaliseringsarbetet.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr 40—43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr bO år 1966

Den analys av olika faktorer som MTM innebär kan nämligen leda fram till

arbetsbesparande metoder och bättre verktyg m. m. Det har även visat sig att

MTM kan vara av betydelse för åstadkommande av de statistiska datasamlingar

som läggs till grund för investeringsplanläggning och lönsamhetsberäkningar.

Revisorerna uttalar för egen del att MTM-systemet lett till en mycket betydande

ökning av produktionsresultaten — till gagn för såväl statenarbetsgivaren

som för arbetstagarna. Revisorerna framhåller emellertid

jämväl att avsevärda kostnader är förbundna med metodens införande.

Även om de stora investeringarna får anses motiverade med hänsyn till

uppnådda resultat anser revisorerna angeläget att skärpt uppmärksamhet

ägnas frågan om möjligheterna att i fortsättningen begränsa dessa kostnader.

Revisorerna finner det otillfredsställande att någon fast och organiserad

samverkan icke förekommer myndigheterna emellan för lösning av de invecklade

tekniska och ekonomiska problem som sammanhänger med MTMsystemets

användning och anser att åtgärder bör vidtagas för att avhjälpa

denna brist.

Utskottet vill för sin del framhålla att den i allt väsentligt samstämmiga

uppfattning om MTM :s lämplighet som kommit till uttryck i det av revisorerna

införskaffade materialet och som även framförts vid remissbehandlingen

av ärendet tyder på att frågan om en vidgad användning av metoden

inom statlig verksamhet förtjänar stor uppmärksamhet. Uppenbart är

emellertid att de med metoden förenade kostnaderna är av en sådan storlek

att alla möjligheter att nedbringa dem måste tillvaratagas. Utskottet finner

inte minst anmärkningsvärt att, som framgår av uppgifter i remissvaren, fall

förekommit, då konsultarvoden måst utbetalas upprepade gånger för en

och samma arbetsprestation. Det synes vidare utskottet som om en viss

försiktighet när det gäller att föra in metoden i ytterligare företag bör

föranledas av att den icke torde vara lämpad för all slags verksamhet och att

självfallet viss ovisshet kan råda om icke nya metoder kan framkomma

inom överskådlig tid. Utskottet, som förutsätter att användning av MTM

endast ifrågasättes där överenskommelse härom kunnat nås mellan arbetsgivare

och arbetstagare, vill allmänt understryka vikten av att förutsättningarna

för metodens lämplighet blir ingående prövade från fall till fall.

Utskottet finner mot bakgrunden av ovan anförda omständigheter angeläget

att det av revisorerna påtalade behovet av fastare samverkan mellan

myndigheterna för lösande av de med användningen av MTM sammanhängande

problemen ges stort beaktande. Viss samverkan i dessa frågor

förekommer f. n. dels mellan enskilda verk och dels genom särskilda, för

flera verk gemensamma organ. Utskottet finner emellertid i likhet med

revisorerna önskvärt, att åtgärder vidtages för att åstadkomma ett effektivare

samarbete på bredaste möjliga bas.

Utskottet anser sig icke kunna taga ställning till spörsmålet huruvida

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr AO år 1966 3

det för detta syfte mest ändamålsenliga är att ett särskilt samarbetsorgan

inrättas eller om behovet bör tillgodoses på annat sätt. Det bör få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare pröva denna fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av § 27 i riksdagens revisorers

berättelse i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad

utskottet ovan anfört.

Stockholm den 3 maj 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin*, Hellebladh, Oscar

Carlsson, Hubinette, Yngve Persson*, Axel Kristiansson*, Helge Karlsson,

Kilsmo*, Sörenson*;

från andra kammaren: herr Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Hamrin

i Kalmar, Lundmark*, Haglund, Rimås, Larsson i Borrby*, Nilsson i Bästekille,

Svanberg*, Nilsson i Agnäs, fru Ekroth*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr AO—Ml

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:262 Skrivelse till Konungen i anledning av § 27 i riksdagens revisorers berättelse över den år 1965 av dem verkställda granskningen av statsverket. a1 i texten