Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående kraftvärmeverk.

1966-05-06 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:46, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående kraftvärmeverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1966

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående

kraftvärmeverk.

I de likaiydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:346 av herr Pettersson, Arne, och fru Lundblad samt //: £12 av herr

Henningsson hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om en utredning om kraftvärmeverkens såväl sanitära

som samhällsekonomiska och produktionstekniska värde samt om

formerna för denna produktionsforms inpassning i den gemensamma

energif örsör j ningen.

I motionerna framhålles att den ökade urbaniseringen ställer stora krav

på samhällsplaneringen i olika avseenden. Ett problem vid tätortsbildningarna

som de senaste åren krävt allt större uppmärksamhet är olägenheterna

av luftföroreningarna. Den dominerande användningen av allt

tjockare eldningsoljor vid uppvärmningen av våra bostäder och arbetslokaler

ökar dessa besvärligheter.

Parallellt med behovet av värme växer också behovet av el-energi till dessa

industri- och bostadscentra. För att tillgodose dessa behov och för att

trygga den s. k. torrår sreserven har landets el-kraftsproducenter under

de senaste åren engagerat sig i utbyggnad av värmekraft, huvudsakligen i

värmekraftverk, där kondenskraft utvinnes genom att vatten upphettas till

ånga som driver en turbin som i sin tur driver generatorn. Vid denna driftform

går emellertid betydande mängder energi förlorad genom kylning.

Motionärerna framhåller vidare att man i flera av våra större och medelstora

städer sedan början av 1950-talet insett sambandet mellan värmeoch

el-förbrukningen, varför man i dessa städer byggt s. k. kraftvärmeverk.

Här tillvaratages den del av ångans värme, som inte via turbinen/

generatorn kan omformas till el-energi genom att den överföres till hetvatten,

som sedan via fjärrvärmeledningar ledes till bostäder och industrier.

Enligt motionärerna är denna process från såväl lokal- som nationalekonomisk

synpunkt den fördelaktigaste formen av energiomvandling på

orter, där värmen har avnämare inom rimligt avstånd. Det ekonomiska utfallet

är dock i hög grad beroende av aggregatens storlek. Motionärerna förmodar

att man hittills inte installerat aggregat av sådan storlek att man

fått det optimala utfallet av den ekonomiska insatsen. Ett aggregat av den

storleksordning som skulle vara den riktiga för att tillgodose värmebehovet

på eu viss ort producerar betydligt mer el-energi än vad orten har användning

för. Överenskommelser om att den ordinarie strömleverantören över1

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 åt 196ti

tager detta överskott har enligt motionärerna hittills inte träffats i någon

större utsträckning.

Dessa och närliggande problem har enligt motionärerna vuxit till en

sådan omfattning att de inte längre kan betraktas som internt kommunala.

Alltför stora risker föreligger om man på detta område gör betydande

felinvesteringar om man inte kan skapa en samordning, där alla

energiförsörjningens olika produktionsför utsättningar likvärdigt prövas.

Med tanke på de många olika slag av intressenter som rymmes inom energiförsörjningens

område och statens eget organs dominerande ställning torde

någon betydande samordning näppeligen komma till stånd utan ett statens

initiativ. Även om man i vissa el-kraftkretsar står i beredskap för viss utbyggnad

med atomkraften som värmekälla, finns det enligt motionärerna

ingen anledning antaga att den konventionella värmekraften spelat ut sin

roll.

Motionärerna förmodar att en samordnad planering skulle resultera i

att tätorter som i dag anses för små för fjärrvärmeförsörjning skulle kunna

erhålla sådan. Därmed skulle än flera orter kunna befrias från de nu så

besvärande rökgasproblemen. Samtidigt skulle överskott i el-produktion i en

ort kunna komma till användning i en annan ort, där man eljest kanske

skulle byggt ett eget kondenskraftverk.

En utredning om samordning bör enligt motionärerna inte förutsätta

att varje stad som kan vara en storproducent av el-energi också blir detta

från försälj ningssynpunkt. Det förefaller betydligt naturligare att de nuvarande

organisationerna på detta område får överta el-produktionen, helt

eller delvis, under det att städerna får ersättning för den »naturkraft» som

»värmefallet» kan sägas utgöra genom riklig tillgång på värme till låg produktionskostnad.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 412.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från kommerskollegium,

statens vattenfallsverk, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet,

industriverkstyrelserna i Stockholm, Malmö och Västerås samt från Svenska

värmeverksföreningen.

Härjämte har yttrande inkommit från Svenska elverksföreningen.

Kommerskollegium har vid sitt yttrande fogat ett av kollegium inhämtat

yttrande från Svenska vattenkraftföreningen, vari bl. a. anförs följande:

Den svenska kraftindustrin kännetecknas av ett omfattande samarbete

mellan olika kraftföretag. Detta samarbete består bl. a. i att kraftproduktionen

i första hand samordnas regionalt. Den regionala produktionen samordnas

i sin tur genom en hela landet omfattande samköming, som regleras

bl. a. genom ingångna samkörningsavtal. Därjämte har det i många fall

förekommit att vattenkraftverk uppförts gemensamt av flera delägare för

att därigenom få till stånd en med givna förutsättningar i fråga om vattenmängd

och fallhöjd tekniskt-ekonomiskt optimal utbyggnad. Under de senaste

åren har produktionen i större omfattning än tidigare inriktats på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4(1 år 1966 Ii

värmekraftverk. Det samarbete som kännetecknat vattenkraftsepoken har

därvid fortsatt och detta gäller såväl utbyggnader av kärnkraftverk som

oljekraftverk. Därmed möj liggöres utnyttjning av stora aggregat, vilket

innebär fördelar såväl i fråga om specifika anläggningskostnader som driftsekonomi.

Exempel på sådant samarbete utgör de nyligen bildade bolagen

Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och Karlshamnsverkets Kraftgrupp

AB, av vilka det förra planerar en utbyggnad av ett kärnkraftverk om 400

MW i första etappen och det senare ett oljekraftverk, som i sin första utbyggnad

omfattar ca 300 MW.---

Vid värmekraftverken uppstår ofta möjlighet till en större elkraftproduklion

än vad som lokalt kan förbrukas. Städer och kommuner, som planerar

kraftvärmeverk, får därför ett intresse av samarbete med råkraftleverantörerna

i avsikt att finna avsättning för elkraftöverskottet. Ett exempel på

ett sådant samarbete är att Västerås stad gått samman med fyra mellansvenska

industri- och kraftföretag genom bildande av AB Aroskraft för att

gemensamt uppföra ett kraftvärmeverk. Aggregatstorleken blir där 200 MW,

vilket får betecknas som en för kraftvärmeverk stor enhet. På motsvarande

sätt diskuteras samarbete i kraftvärmefrågan mellan Sydsvenska Kraft AB

och vissa städer inom detta företags verksamhetsområde. Även i Örebro

har kontakt tagits mellan staden och råkraftleverantören i området, Gullspångs

Kraft AB, i avsikt att genom ett samarbete få fram optimala tidpunkten

för utbyggnaden av nästa aggregat i stadens kraftvärmeverk.

Samarbete har således redan inletts mellan flera av föreningens representerade

kraftföretag och intressenter i kraftvärmeverk. Enligt föreningens

bedömning kommer ett sådant samarbete i fortsättningen att äga rum i alla

de fall då nya aggregat planeras i befintliga kraftvärmeverk eller då helt

nya kraft värmeverk blir aktuella. Förutsättningarna för utbyggnad av

kraftvärmeverk skiftar från fall till fall beroende på möjligheterna att finna

avsättning för den producerade värmen ävensom på möjligheterna att

komplettera kraftvärmeverket med anläggningar för kondenskraftalstring,

varigenom elproduktionen kan varieras oberoende av värmeleveransen.

Samarbetet ordnas därför bäst lokalt mellan kraftvärmeverket och det

kraftföretag, som är råkraftleverantör i området.

Av vad ovan anförts framgår att motionärernas syften i fråga om kraftvärmeverkens

samhällsekonomiska och produktionstekniska värde samt

deras inpassning i den gemensamma energiförsörjningen torde komma att

tillgodoses redan genom befintligt samarbete inom kraftindustrin. Någon

utredning härom synes sålunda icke vara erforderlig. Beträffande de sanitära

verkningarna av sådana kraftverk pågår utredning i annat samman

hang.

Kommerskollegium anför för egen del:

Obestridligen finns det många platser i vårt land där betingelserna för

byggandet av kraftvärmeverk är gynnsamma och där den kombinerade värme-

och elkraftproduktionen utgör en god lösning av enerigförsörjningen.

Detta framgår bl. a. av alt åtskilliga städer byggt dylika verk och även

planerar fortsatt utbyggnad; i dessa fall har deL visat sig alt värme och elkraft

kan produceras på förmånligare villkor än genom andra metoder. Elkraftproduktion

i kraftvärmeverk är billig i förhållande till elproduktion i

kondensvärmeverk och genom vattenkraft samt utgör ett gott tillskott till

den totala elproduktionen i landet. Eu förutsättning är emellertid alt kraftvärmeverken

lokaliseras till tätbebyggda områden med stora behov av

1* Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 saml. Nr 46

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr Ad år 1966

elkraft. Eventuellt överskott av elkraft kan då matas in på de överföringsledningar

med vilka kraftnätet inom området är anslutet till riksnätet och

kan således alltid tillgodogöras. Med hänsyn härtill och till de ständigt

ökade krav som ställs på kraftproduktionen saknas skäl att från statens

sida vidtaga åtgärder, som kan verka återhållande på utbyggnaden av kraftvärmeverk.

Självfallet är det angeläget att utbyggnaden av värmekraftverk sker på

ett rationellt sätt och från denna synpunkt ter det sig naturligt att söka

skapa någon form av organiserat samarbete på detta område. Av vattenkraftföreningens

yttrande framgår emellertid att ett betydande samarbete

redan förekommer i dessa frågor. Sedan numera erfarenhet vunnits inom

landet av en energiproduktion i kraftvärmeverk, bör ett frivilligt samarbete

av detta slag enligt kollegii mening vara tillfyllest. Såvitt kollegium kan

bedöma är det bättre att lita till ett frivilligt samråd vid lösandet av de tekniska

och ekonomiska spörsmål som uppkommer än till att staten skall påta

sig ansvaret för den ekonomiska bedömningen inom ramen för ett statligt

samrådsförfarande. Vidare bör understrykas att de problem som här anmäler

sig måste i särskilt hög grad granskas med beaktande av lokala förhållanden

och den snabba tekniska utvecklingen. Även av denna anledning ställer

sig kollegium tveksamt till tanken på en central samordningsinstans för

kr a f tvärmever k.

Eu annan fråga som möter i detta sammanhang är huruvida det allmänna

ekonomiska läget kräver en kontroll över investeringarna på detta område.

Denna fråga bör emellertid enligt kollegii mening icke bedömas på annat

sätt än som sker beträffande investeringar på andra områden. I nuvarande

läge torde knappheten på krediter medföra att städer och kommuner begränsar

sina investeringar till sådana projekt som är så lönsamma att de

kan godtagas även från samhällsekonomisk synpunkt.

Vad beträffar de sanitära olägenheter eller fördelar som kan vara

förknippade med värmekraftverken må framhållas, att denna fråga torde

beaktas vid den pågående utredningen angående immissioner,

Mot bakgrunden av vad ovan anförts anser kollegium att det nu icke

finns tillräckliga skäl för statsmakterna att låta utreda frågan om kraftvärmeverkens

värde och formerna för denna produktionsforms inpassning

i den gemensamma energiförsörjningen.

Vattenfallsverket anför bl. a.:

Möjligheterna att kombinera värmebehov med elproduktion har i decennier

varit av intresse för kraftproducenterna. Koncentrerade värmebehov

vid vissa tillverkningsprocesser har utnyttjats för elproduktion i

s. k. industriella mottrycksanläggningar. Mer utspridda behov för uppvärmning

av bostäder och arbetslokaler i tätorter har så småningom alltmer

samordnats genom fjärrvärmedistribution och därmed kunnat utnyttjas

i kraftvärmeverk. Billig vattenkraft och samtidigt höga bränslepriser samt

mindre utvecklad kraftvärmeteknik än dagens har dock tidigare bromsat exploateringen

av värmeunderlaget.

När de ekonomiska förutsättningarna blev gynnsammare för kraftvärmeverk

synes främst den med hänsyn till lokala förhållanden maximalt möjliga

utbyggnadstakten av fjärrvärmenät och abonnentanläggningar ha

dikterat utvecklingen. Skulle man t. ex. från början välja en med hänsyn

till hela det samkörande kraftsystemet vid mottryckskraft optimal aggre
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A6 år 1966 5

gatstorlek skulle värmeleveransförmågan bli överstor i ett tiotal år. Större

delen av eleffekten skulle då till en början få karaktären av icke konkurrenskraftig

dyr kondenskraft. Motionärerna förmodar att avsättningssvårigheter

för mottryckskraften från kraftvärmeverk skulle vara en förklaring

till hittills byggda relativt små aggregatstorlekar med låga admissionsdata.

Vattenfall känner icke till något sådant fall. Förhållandena i t. ex. Stockholm

kan väl knappast förklaras på detta sätt eftersom staden har eget

kraftföretag med såväl vatten- som kondenskraft och någon kraftvärme.

Att avtal med ordinarie kraftleverantören om köp av överbliven produktionsförmåga

hittills inte träffats i större omfattning synes mot ovanstående

bakgrund helt naturligt. Det bör dock påpekas att Vattenfall redan vid mitten

av 1950-talet erbjöd samkörningsavtal med de större städer som var

engagerade i fjärrvärmeutbyggnad t. ex. i Norrköping, Linköping och Göteborg.

Avtal har sedan successivt träffats enligt dessa riktlinjer. I Västerås

stödde Vattenfall utvecklingen redan innan kraftvärmeutbyggnad var aktuell

genom att leverera värme från befintliga ångpannor under våren 1954

1963. När staden därefter log sitt kraftvärmeverk i drift, fortsatte samarbetet

med samkörningsavtal och leverans av reservvärmeeffekt. När det till

fjärrvärmenäten anslutna värmebehovet nu på en del platser nått en viss

storlek eller har förutsättningar att växa snabbt, har förhandlingar om kraftleveranser

från, eller samgående i, kraftvärmeverk börjat komma igång på

allvar såväl hos Vattenfall som andra kraftföretag. \ ästerås stad, som kommit

längst med kraftvärmen, har t. ex. redan genom bolaget Aroskraft gått

samman med ett antal kraftföretag om utbyggnad av sitt tredje kraftvärmeaggregat.

Detta har skett i konkurrens med alternativ utbyggnad av kondenskraft.

Samordning av produktionen i det befintliga kraftsystemet sker genom

kraftföretagens samarbete i Centrala Driftledningen (CDL). Genom att

kraftföretagen i sin lur har samkörningsavtal med abonnenter med egna

produktionsanläggningar blir praktiskt taget alla landets produktionsresurser

samordnade. Betydande överskott av vattenkraft har t. ex. under

vattenrika år ersatt produktion i bl. a. kraftvärmeverk. Under torrår har

dessa sedan ökat sin produktion av dyrare kraft. Utnyttjningen av utbyggda

anläggningar sker därmed efter totalekonomiskt riktiga principer.

CDL är vidare ett naturligt organ för kraftindustrins gemensamma översiktliga

utredningar. Senast 1962 utfördes eu studie av 1970-talets elkraftutbyggnader

i Sverige. I denna gjordes av tidsskäl ingen optimering av

mottryckskraften, utan de mycket omfattande awägningskalkylerna koncentrerades

på vattenkraft och konventionell kondenskraft. Mottryckskraften

förutsattes därvid få den omfattning som då bedömdes sannolik

av industrin och Svenska Värmeverksföreningen. Det synes vara naturligt

att i en inom CDL diskuterad men t. v. uppskjuten ny studie komplettera

kalkylerna bl. a. beträffande kraftvärmeverk i fördjupat samarbete med

Svenska Värmeverksföreningen. Frågor om luftföroreningar torde därvid

få behandlas i samråd med härför befintliga organ. Det måste dock påpekas,

att sådana centrala utredningar endast kan utgöra eu vägledning för de avvägningar

från fall till fall vilka måste göras av direkt berörda parter.

Vattenfall vill i anknytning till luftföroreningar anföra att elvärme utgör

en ännu renligare lösning än kraftvärmeverk. Vid bedömning av ekonomin

bör hänsyn tagas till atomkraften som kan göra elvärme till ett reellt

alternativ till fjärrvärme i många medelstora städer såsom t. ex. Jönköping.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1966

Vidare bör den för oljeeldade kraftvärmeverk besvärliga beredskapsfrågan

tas med i bilden.

Den i och för sig riktiga jämförelse, som i motionerna görs mellan bränsleutnyttj

ningen i kraftvärmeverk och kondenskraftverk, är icke helt relevant,

eftersom man måste beakta förhållandena i det totala kraftsystemet, vilket

innehåller även andra kraftslag än mottryckskraft och kondenskraft. Med

lika mycket atomkrafteffekt som kondenseffekt i det befintliga systemet

behöver exempelvis den totala oljeförbrukningen i landet icke bli större än

om kondenskraften utbytts mot mottryckskraft. Investeringskostnaden för

erforderlig effektutbyggnad i samma exempel kan samtidigt bli av samma

storleksanordning som för kraftvärmeverk genom att reserveffekten får

utgöras av billiga gasturbiner. Detta hindrar icke att kraftvärmeverk i

många fall ger den totalt hästa ekonomin och bör i sådana fall utbyggas.

Metoden att jämföra värmefall med vattenfall har en väsentlig svaghet när

det gäller förhandsvärdering och köp. Medan vattenfallet finns av naturen,

existerar inte värmefallet förrän byggnaderna uppförs och värmesystem

väljs.

Sammanfattningsvis anser Vattenfall att verksamheten i befintliga organisationer

liksom kontakter mellan städer och kraftföretag kommer att

leda till ett i stort sett ekonomiskt riktigt val mellan olika produktionsutbyggnader.

Centrala utredningar kan endast bli av översiktlig karaktär

på grund av de komplicerade sambanden och från fall till fall varierande

förutsättningarna.

Den 29.4.1964 tillsattes av handelsministern en utredning rörande energifrågor.

Utvecklingen inom fjärrvärme- och kraftvärmeverksområdet kommer

att uppmärksammas och belysas även i detta sammanhang. Frågorna

om luftföroreningar in. m. är angelägna, men det synes nödvändigt att avvakta

immissionssakkunnigas utlåtande. En eventuell ytterligare central

utredning om den ekonomiska utbyggnaden av produktionssystemet borde,

när pågående förhandlingar angående kraftvärmeverksutbyggnader kan börja

överblickas, kunna komma till stånd genom CDL i samarbete med Svenska

\ ärmeverksföreningen, som en naturlig fortsättning på tidigare studie. Det

praktiska handlandet bör dock till sist få styras av de från fall till fall av

direkt berörda parter konstaterade förhållandena.

Stadsförbundet upplyser att det f. n. i landet finns 16 fjärrvärmeverk av

någon betydenhet samt att produktion av el-kraft förekommer vid 10 av dessa.

I ytterligare 5—10 kommuner planeras anläggningar för i första hand

fjärrvärmedistribution.

Enligt förbundet talar åtskilligt för att någon form av samarbetsplanering

bör komma till stånd i första hand på el-kraftsidan, möjligen även på

värmesidan, exempelvis där två avsättningsområden ligger mycket nära

varandra ehuru i skilda kommuner.

Förbundet tillstyrker den begärda utredningen.

Även kommunförbundet tillstyrker en utredning i enlighet med motionärernas

förslag.

Industriverkstyrelsen i Stockholm åberopar som eget uttalande ett av

styrelsen infordrat yttrande från direktören för Stockholms elverk, vari

anföres att motionärernas förslag om utredning av frågan om kraftvärme
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''iti år 1966

verkens sanitära, samhällsekonomiska och produktionstekniska värde bedömes

som ur samhällelig synpunkt värdefullt. Frågan om hur produktionsformen

skall inpassas i den gemensamma energiförsörjningen synes,

enligt vad styrelsen inhämtat, redan vara på väg att lösas genom förhandlingar

kraftföretagen emellan.

Industriverken i Malmö framhåller att visst samarbete mellan nuvarande

råkraftsleverantörer och de lokala kraftvärmeverken kan sägas vara på väg

men att en allmän planläggning av kraftvärmeverkens insats i landets

totala kraftproduktion vore synnerligen värdefull. Den föreslagna utredningen

tillstyrkes livligt.

Västerås stad anför alt staden beslutat bygga ut det kraftvärmeverk som

togs i drift 1963. Utbyggnaden omfattar ett fem gånger större aggregat

(ca 200 MW) än de i verket installerade och man torde därmed få en

aggregatstorlek, som ligger inom det optimala området. Utbyggnaden har

möjliggjorts genom ett samarbete på el-kraftsidan med privata el-kraftproducenter,

vilka skall äga och disponera mer än 80 % av aggregatets elektriska

kapacitet, medan hela värmeproduktionen disponeras för distribution

inom staden.

Staden anser förhållandena i Västerås väl illustrera den bakgrund som

åberopas i motionen och verifiera behovet av den föreslagna utredningen,

som alltså tillstyrkes.

Värmeverksföreningen delar motionärernas uppfattning att man på elsidan

inte installerat aggregat av den storlek att man fått det optimala utfallet

av den ekonomiska insatsen. De ekonomiska fördelarna vid övergång

till större aggregat är enligt föreningen uppenbara. Föreningen anser att

fjärrvärme- och kraftvärmeverkens möjligheter inte till fullo utnyttjas

och tillstyrker den begärda utredningen.

Elverksföreningen framhåller att kraftvärmeverken under en kort tidrymd

utvecklats till en faktor av stor betydelse såväl för våra större städers

sanitära förhållanden som för landets kraftförsörjning. Samtidigt med utbyggnaden

av kraftvärmeverk sker en utveckling mot mycket stora aggregat

och mot användande av kärnenergi som bränsle i kondenskraftverken. Genom

mycket stora aggregat kan kraftkostnaderna ytterligare sänkas, vilket

innebär en garanti för låga cl-priser. El-värme är därför enligt föreningen ett

realistiskt alternativ för många fastigheter, där fjärrvärme icke står till

huds eller i övrigt icke är lämplig, t. ex. på landsbygden, i mindre städer

och samhällen, i de stora städernas ytterområden samt i speciella fall.

Genom samverkan mellan städer och kraftföretag bör stora aggregat och

i en framtid eventuellt även kärnenergi kunna utnyttjas också i kraftvärmeverk.

Det är föreningen bekant att dylik samverkan i större eller mindre utsträckning

förekommer, överenskommits eller diskuterats i flera fall, där

kraftvärmeverk byggts eller planerats.

Föreningen är ense med motionärerna om värdet av den föreslagna ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4-6 år 1966

redningen. En sådan skulle enligt föreningen eventuellt kunna utföras av

den av handelsministern år 1964 tillsatta energikommittén.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning rörande kraftvärmeverkens sanitära

och samhällsekonomiska värde samt om formerna för denna produktionsforms

inpassning i den gemensamma energiförsörjningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att utbyggnaden

i fråga om kraftvärmeverk sker på ett rationellt sätt med beaktande

icke endast av lokala önskemål och behov''. Genom samarbete över

kommungränserna kan eljest icke förefintliga resurser skapas för byggande

av kraftvärmeaggregat av sådan storlek som ger optimalt utfall av den

ekonomiska insatsen, och genom samverkan mellan å ena sidan kommuner

där kraftvärmeverk byggts eller planerats och å andra sidan råkraftleverantörer

kan man finna avsättning för det el-kraftöverskott som regelmässigt

uppstår inom orter med kraftvärmeverk.

Av remissyttrandena till utskottet framgår att samarbete av nu nämnt

slag redan förekommer i icke ringa utsträckning. Ett exempel på samverkan

mellan olika primärkommuner utgör den överenskommelse som hösten

1965 ingicks mellan en rad större mellansvenska städer — Eskilstuna, Linköping,

Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro — i syfte bl. a. att verka

för ett rationellt byggande av kraftvärmeverk. I fråga om samarbete mellan

kraftleverantörer och städer med kraftvärmeverk må erinras om det avtal

som träffats mellan Västerås stad och ett antal kraftföretag om bildande av

ett särskilt bolag, AB Aroskraft, med uppgift att i anslutning till stadens

nuvarande kraftvärmeverk installera ett aggregat av helt andra dimensioner

än de som tidigare insatts i stadens kraftvärmeverk. Förhandlingar

pågår också om samarbetsavtal mellan vissa sydsvenska städer och deras

kraftleverantör liksom på åtskilliga andra håll.

Det torde kunna förutsättas att det sålunda inledda samarbetet kommer

att vidareutvecklas och intensifieras. Den tekniska utvecklingen inom hela

energiområdet ställer emellertid betydande krav på vidsyn och förutseende

vid produktionsutbyggnaden i nu förevarande hänseenden, och även om en

samverkan mellan intressenterna på det lokala eller regionala planet regelmässigt

torde innefatta garantier för ett ekonomiskt riktigt val mellan olika

utbyggnadsalternativ, torde en mer översiktlig, hela landet omfattande

planläggning av produktionsinriktningen vara av värde. Utskottet ser därför

med tillfredsställelse att åtgärder i detta syfte redan vidtagits. Kungl. Maj:t

har nämligen den 4 juni 1964 tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda

olika energifrågor. De sakkunniga, som antagit namnet energikommittén,

har att kartlägga nuvarande läge och utvecklingsperspektiv inom energiområdet

för att åstadkomma säkrare underlag för energipolitiska åtgärder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1966 9

De relativt allmänt hållna direktiven omnämner särskilt att behovet av en

samlad prognosverksamhet för hela energisektorn bör undersökas. Även

i övrigt skall utredas vilka åtgärder som kan underlätta en samordning

mellan olika organs verksamhet inom energiområdet. Enligt vad utskottet

erfarit kommer jämväl speciella problem rörande kraftvärmeverken att

prövas av de sakkunniga. Också de av motionärerna berörda sanitära frågorna

kommer att uppmärksammas. Sistnämnda frågor är för övrigt föremål

för särskild utredning av de s. k. immissionssakkunniga.

Motionärernas önskemål om utredning synes således väsentligen redan

vara tillgodosedda. Då emellertid vissa i motionerna och i remissyttrandena

anförda synpunkter torde kunna vara av värde för det fortsatta utredningsarbetet

anser sig utskottet höra hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:346 och 11:412 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att

motionerna jämte utskottets utlåtande över desamma överlämnas

till energikommittén.

Stockholm den 6 maj 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Eric Gustaf Peterson*, Hellebladh,

Oscar Carlsson, Svanström*, Hedlund, Nyman, Hubinette och Helge

Karlsson samt fröken Stenberg;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Lundmark, Rimås, Wikner, Larsson

i Borrby*, Nilsson i Bästekille, Johansson i Växjö och Nilsson i Agnäs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:265 Skrivelse till Konungen i anledning av § 38 i riksdagens revisorers berättelse över den av dem år 1965 verkställda granskningen av statsverket. a1 i texten