Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående könsrollerna.

1966-05-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:47, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående könsrollerna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr tf år 1966

1

Nr 47

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående könsrollerna.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 636 av herrar Werner och Adolfsson samt II: 787 av fru Rgding

m. fl. föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

en allsidig utredning beträffande de ekonomiska och sociala konsekvenserna

av nu rådande könsrollsmönster och förslag till samhälleliga åtgärder

för att avskaffa detsamma samt att riksdagen utan att invänta utredningsresultatet

hemställer till Kungl. Maj :t om en omedelbar granskning

och revision av i undervisningen förekommande läroböcker för att få bort

de inslag av traditionellt könsrollstänkande som ännu förefinnes.

Motionärerna anför bl. a. att den aktuella könsrollsdebatten djupast

sett handlar om vägarna och metoderna att vidga demokratien. Nu rådande

könsrollsfixering innebär att man uppställer normer och gör värderingar

som varierar allteftersom det är fråga om en man eller en kvinna. Den

enskilda individens personliga anlag och förutsättningar spelar en underordnad

roll vid inplaceringen i de fack som anses passa män och kvinnor.

Härav följer att nuvarande könsrollsmönster bidrar till att starkt beskära

demokratien för stora grupper medborgare på en rad områden av samhällslivet.

Så länge samhället självt håller sig med traditionella mallar,

efter vilka den enskilde individen skall formas, blir dessa ett starkt konserverande

element på förlegade uppfattningar om att män och kvinnor

har helt skilda roller.

För att åstadkomma en utjämning av nu rådande könsroller kräves, framhåller

motionärerna, ett långsiktigt arbete där man främst inriktar sig på

att fostra de nya generationerna till en riktig syn på människorollen. På en

rad områden är det emellertid möjligt att på kort sikt genomföra reformer

som leder fram till väsentliga förändringar i nuvarande könsrollsmönster.

Stora anspråk måste ställas på samhället när det gäller alt åstadkomma

eu förändring, och början bör ske redan i småbarnsinstitutionerna och på

mödravårdscentralerna.

I särskilda avsnitt av motionerna behandlas könsrollstänkandets betydelse

på olika områden av samhällslivet. Således beröres frågorna om

en revision av läroböckerna, om yrkesutbildning utan könsrollsmönster,

om diskrimineringen på arbetsmarknaden och behovet av en ny arbets1

— Rihang till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr tf

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

marknadspolitik, om ökad samhällsservice och om en översyn av sociallagstiftningen.

Motionärerna anför avslutningsvis att avskaffandet av nuvarande könsrollsmönster

inte bara är ett kvinnointresse utan ett allmänt samhällsintresse.

För att verkningsfulla åtgärder skall kunna vidtagas från samhällets

sida är forskning och utredning rörande nu rådande könsroller nödvändig.

Någon mera fullständig sociologisk forskning beträffande kvinnornas

sociala och politiska participation saknas ännu. Det som hittills

ägnats största uppmärksamheten är kvinnornas ökade deltagande i arbetslivet

och deras löneförhållanden, medan däremot förändringen i deras

ställning inom utbildningen, i kulturlivet, inom familjen och i det politiska

livet ägnats väsentligt mindre uppmärksamhet.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen,

skolöverstyrelsen och statens läroboksnämnd.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att styrelsen under senare år ägnat

den kvinnliga arbetskraften stor uppmärksamhet och därvid inte endast

sökt bereda kvinnorna sysselsättningsmöjligheter utan också med olika

medel arbetat för att bryta könsbarriärerna på arbetsmarknaden samt anför

vidare.

, Ungdomens yrkesval. Ungdomens yrkesval är, som framhålles i motionen,

mycket traditionsbundet. Styrelsen är medveten om problemen och

söker inom ramen för givna resurser att komma tillrätta med dem. I den

utbildning och vid de konferenser som regelbundet anordnas för yrkesvägledare

och yrkesvalslärare behandlas frågor om mäns och kvinnors skilda

yrkesval och det slentriantänkande som ofta ligger bakom detta val och ges

naturligtvis också information om olika utbildnings- och yrkesalternativ.

Arbetsförmedlingen söker också i sitt dagliga arbete bryta näringslivets

av tradition mycket könsbundna rekrytering. Styrelsen är medveten om att

det här inte gäller bara att förmå flickorna alt bredda sitt yrkesval, utan

också att intressera pojkarna för yrken som nu huvudsakligen sysselsätter

kvinnor. Inom vårdområdet försöker man bl. a. rekrytera män till sjuksköterskor,

till sjukvårdsassistenter och till sjukvårdsbiträden. Under föregående

år deltog ett större antal män än tidigare i sjukvårdsbiträdesutbildning.

Styrelsen har också försökt intressera skollediga pojkar för feriearbete

inom vårdområdet. Några större resultat har dessa och andra åtgärder

ännu inte gett. I sitt yttrande över den av skolöverstyrelsen föreslagna

omläggningen av förskollärarutbildningen påpekade styrelsen bl. a.

att man måste söka rekrytera även manliga elever till denna utbildning.

Detta på grund av att man dels vill bredda männens yrkesval, dels vill ge

barnstugebarnen möjlighet till kontakt med manliga vårdare.

Könsgränser på arbetsmarknaden. En markerad könsuppdelning på olika

yrken är ett framträdande drag på arbetsmarknaden. Vissa förändringar har

emellertid skett under senare år.

Ett flertal företag har börjat rekrytera kvinnor till arbetsuppgifter som

tidigare utförts uteslutande av män. Inom verkstadsindustrin noteras en

ökning av antalet kvinnliga anställda från 16 000 till 25 000 under den

senaste femårsperioden. Även inom ett så dominerande manligt område

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

3

som byggnadsindustrin har man börjat diskutera rekrytering av kvinnlig

arbetskraft. Antalet redan anställda kvinnor på byggen är emellertid, med

undantag för städerskorna, mycket litet. I tidigare så markant manliga

yrken som t. ex. taxichaufför, bussförare och brevbärare har nu kvinnorna

definitivt gjort en inbrytning.

Man kan således konstatera att kvinnorna — om än relativt sett i liten

utsträckning — börjat söka sig till nya arbetsuppgifter. Någon lika klar

tendens för männen finns däremot inte.

Yrkesutbildning. Det könsbundna utbildningsvalet är märkbart även inom

yrkesutbildningsverksamheten för arbetslösa som omfattar vuxna, även

om det kanske inte är fullt lika framträdande som i de ordinarie yrkesskolorna.

Av de elever som påbörjat utbildning 1964/65 (ca 27 000) var

ca 45 % kvinnor. Kvinnorna återfanns emellertid till övervägande delen i

kortare kurser, som leder till rutinbetonade arbetsuppgifter inom kontors-,

handels- och vårdsektorerna.

Arbetsförmedlingarna verkar intensivt för att orientera de utbildningsbehövande

vuxna kvinnorna mot för dem nya arbetsområden. För att visa

kvinnorna vilka andra sysselsättningsmöjligheter som står till buds ordnas

bl. a. s. k. startkurser för anställning inom industri. Kursen ger eu

yrkesorientering under 4—6 veckor med dels teoretisk undervisning, dels

praktisk utbildning inom olika industrier. Efter kursen kan eleverna välja

att gå vidare till yrkesutbildning, omedelbart ta anställning eller avvakta

en tid innan de bestämmer sig. Under 1965 fullföljde närmare 800 kvinnor

sådana kurser, vilket innebär en avsevärd ökning jämfört med tidigare år.

En av orsakerna till att kvinnor väljer kortare kurser som leder till

traditionellt kvinnliga arbetsområden, torde vara deras brist på den teoretiska

grundutbildning som i många fall är en förutsättning för mer

kvalificerad och längre yrkesutbildning. För att ge dessa kvinnor — och

även män i motsvarande situation — möjligheter till kompensation startades

under 1965 på försök förberedande teoretiska kurser, s. k. preparandkurser,

som ger utbildning motsvarande ungefär realskolenivå i bl. a.

svenska, engelska, matematik, fysik och kemi.

Yrkesutbildningsverksamheten i arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens

regi har i huvudsak varit begränsad till arbetslösa och sådana

som riskerar att bli arbetslösa. Hemmafruar som vill gå ut på arbetsmarknaden

och som ej kan få lämpligt arbete betraktas i detta sammanhang

som arbetslösa. För ensamstående föräldrar är reglerna generösare. De

kan nämligen få omskolningsbidrag även om de är i arbete. Förutsättningen

är att yrket lägger hinder i vägen för omhändertagandet av barnen.

I den nyligen avlämnade propositionen om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken

anför departementschefen följande.

»Frågan om en mera väsentlig utbyggnad av utbildningsverksamheten

för inte arbetslösa måste ses som en del av det frågekomplex som gäller

vuxenutbildningens framtida organisation och omfattning över huvud taget.

De skäl som jag har anfört i det föregående, inte minst behovet av aktivare

strukturpolitiska insatser och önskemålet att förbättra de lågavlönades ställning,

gör det emellertid enligt min mening angeläget att redan nu öka omskolningen

av inte arbetslösa. Utbyggnaden av verksamheten bör dock få

formen av en försöksverksamhet, som kan ge erfarenheter för att längre

fram bedöma vuxenutbildningens roll inom arbetsmarknadspolitiken.» Det

tidigare anslaget på 500 000 kronor föreslås höjt till 10 miljoner kronor.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr 47

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr M år 1966

Utbildningsbidragen för elever i omskolnings- och fortbildningskurser

är behovsprövade. I enlighet med uttalande av 1964 års riksdag reducerades

grundbidrag till gift kvinna med hänsyn till makens inkomst, dock

inte till lägre belopp än halva grundbidraget.

Styrelsen har vid upprepade tillfällen framfört önskemål om ändring

av detta förhållande. Departementschefen har i propositionen avstyrkt

arbetsmarknadsutredningens förslag om frångående av dessa reduceringsregler.

En ökning av utbildningsbidragen för gifta kvinnor föreslås emellertid

genom att elever med hemmavarande barn under 16 år utan behovsprövning

skall erhålla familjetillägg för barn.

Bidrag för geografisk rörlighet. För att underlätta en flyttning till platser

med bättre arbetstillgång har de s. k. flyttningsbidragen kommit till.

Bidragen ska täcka den enskildes eller familjens kostnader för resor i samband

med att söka och tillträda en anställning och för flyttning av bohaget.

Bidragen avses också täcka etableringskostnaderna på den nya orten. De

ökade kostnader som uppstår då en familj för en tid tvingas bo på två

platser täcks också till en del av dessa bidrag.

Bidragen är inte könsbundna men till de olika bidragsformerna är knutna

vissa villkor. I första hand skall vederbörande sakna anställning och inte

kunna erhålla arbete på eller i närheten av hemorten. Det måste också

vara behov av ifrågavarande arbetskraft på den nya arbetsorten. Familjebidrag

och utrustningsbidrag utgår till arbetstagare som är familjeförsörjare.

1 propositionen föreslås att flyttningsbidragen i vissa fall skall kunna utgå

även till personer som har arbete.

Expeditionsindelning efter kön. Fortfarande upprätthålles gränserna mellan

manligt och kvinnligt arbete på en del förmedlingar så till vida att

man har särskilda expeditioner för män och för kvinnor. I juni 1963 hade

endast sex länsarbetsnämnder slopat expeditionsindelningen efter kön vid

samtliga förmedlingskontor. Sedan dess har ytterligare några nämnder förfarit

på samma sätt. Styrelsen följer noggrant utvecklingen i detta avseende

och skall i enlighet med departementschefens uttalande i propositionen

om riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken medverka till att denna

uppdelning på manliga och kvinnliga expeditioner snarast avvecklas.

Service till barnfamiljer. Styrelsen har vid många tillfällen betonat det

nödvändiga i att den samhälleliga servicen — framför allt till barnfamiljerna

— utbyggs. Verket deltar i den Centrala samarbetsgruppen för utbyggnad

av dag- och fritidshem samt i de länsgrupper som organiserats

för samma ändamål. Styrelsen har också påpekat att man, för att bistå

förvärvsarbetande föräldrar med oregelbunden arbetstid, måste anpassa

barnstugornas öppethållande bättre än vad familjeberedningen föreslagit.

Vidare har styrelsen pekat på de svårigheter som möter vid barnens sjukdom.

Överläggningar har därvid upptagits mellan socialstyrelsen, skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen och praktiska åtgärder för en

snabb utökning av utbildningen av barnsamariter.

Information. Arbetsförmedlingarnas möjligheter till direkt personlig kontakt

med icke yrkesverksamma kvinnor är begränsade bl. a. därför att de

ofta inte anmäler sig på arbetsförmedlingarna. Personlig kontakt har tagits

för att aktivisera kvinnor inom speciella yrkesgrupper, t. ex. sjuksköterskor

och förskollärare. Styrelsen har funnit att man för att upplysa kvinnorna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr tf år 1966

5

om arbetsmarknadens möjligheter inte kan begränsa informationen till

enbart kvinnorna själva. Männens inställning kan många gånger vara avgörande.

Styrelsen har därför föreslagit arbetsmarknadens parter att tillsammans

med arbetsmarknadsstyrelsen bilda en arbetsgrupp som skulle diskutera

möjligheterna att sprida arbetsmarknadsinformation till familjerna

via t. ex. företagsnämnderna.

Samtidigt som styrelsen söker nya vägar för att komma i kontakt med

grupper som är svåra att nå med hittills använda informationskanaler är

man också angelägen att få nytt material att använda i information. Styrelsen

avvaktar för närvarande resultatet av de sociologiska undersökningar

om kvinnors förvärvsverksamhet i Göteborg och Danmark som just nu

bearbetas. Styrelsen har också upptagit förhandlingar med sociologiska

institutionen i Uppsala om en liknande undersökning och som därutöver

skulle kartlägga attityderna hos män och kvinnor till den gifta kvinnans

förvärvsarbete.

Styrelsen uttalar avslutningsvis att den föreslagna utredningen om de

ekonomiska och sociala konsekvenserna av rådande könsrollsmönster skulle

vara av mycket stort värde och kunna få väsentlig betydelse för hela arbetsmarknadspolitikens

inriktning.

Skolöverstyrelsen anför:

Enligt skolöverstyrelsens mening torde en allmän utredning inte i och

för sig behövas för att klarlägga de ekonomiska och sociala konsekvenserna

av nu rådande könsrollsmönster. I stället bör man vid varje samhällsåtgärd

i dag beakta könsrollsfrågan och sträva efter att undanröja sådana

effekter som försvårar för kvinnorna att utnyttja sina personliga resurser

i samhällsliv och arbetsliv. Undan för undan växer synsätt fram som underlättar

den förändring av rollerna, som motionärerna eftersträvar, eu

utveckling som resulterar i aktiviteter på många fronter, varvid syftet är

att ge individerna chanser till undervisning, utbildning, yrke och samhällsinflytande

oberoende av kön.

En relativt mångsidig utveckling syns sålunda vara på gång. överstyrelsen

är medveten om sitt medansvar i denna utveckling och att den genom

åtgärder inom undervisning, lärarutbildning, studie- och yrkesorientering,

läroboksgranskning m. m. har att verka för att föråldrade synsätt och deras

effekter undanröjs, försvagas eller åtminstone inte ges utvecklingsmöjligheter.

Vad som kunde vara värt ett mer djupgående studium är vilka värderingar,

vilka biologiska faktorer och vilka primära eller sekundära psykiska

könskaraktärer som skall grunda det könsrollsmönster vi vill sätta

i stället för det nu rådande. Att komma åt vilka dessa värderingar och

könsskillnader är och vad de senare rimligen måste ha för effekt på mansoch

kvinnorollerna vore således det komplexa problem, som utredning

och undersökning borde inrikta sig på. överstyrelsen har liksom motionärerna

ett intryck av att många av könsrollerna är mer socialt än biologiskt

betingade och är därför övertygad om att forskningen i dag bör inriktas

på att klarlägga de grundläggande värderingarna och deras orsaker.

Beträffande vissa detaljfrågor i motionerna har överstyrelsen följande

uppfattning. Den enkönade rekryteringen till »småbarnsyrkena» bör brytas.

Män och kvinnor bör erbjudas utbildning inom detta stora fäll. 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

samråd med arbetsmarknadsstyrelsen verkar överstyrelsen för alt det studie-

och yrkesorienterande materialet och verksamheten i övrigt inte konserverar

förlegade föreställningar och sneda val av utbildning eller yrke.

Vad beträffar läroboksgranskningen och motsvarande har överstyrelsen

möjlighet att via läroboksnämnden påverka utvecklingen och undanröja skeva

skildringar av könsrollerna. Sålunda har överstyrelsen till läroboksnämnden

och berörda bokförlag för beaktande översänt en skrivelse med

anledning av arbetsmarknadens kvinnonämnds undersökning av läroböcker

i samhällskunskap och yrkesval. Däremot kan överstyrelsen inte tillstyrka

motionens yrkande i den föreliggande formuleringen — man torde inte

kunna beordra bokförlagen att dra in sina upplagor och revidera dem. Däremot

bör man skärpa bevakningen på denna punkt vid läroboksgranskningen

inom läroboksnämnden. Vid överstyrelsens pågående läroplansöversyn

beaktas ävenså synpunkter som motionärerna finner angelägna. Med tanke

på vuxenutbildningen understryker överstyrelsen livligt behovet av åtgärder

i olika avseenden som underlättar för t. ex. makar att på lika villkor bedriva

studier och möjliggöra för småbarnsvårdare att genomföra utbildning.

överstyrelsen uttalar att det med tanke på den utveckling som pågår

är meningsfullare på lång sikt att studera kärnpunkten, nämligen grunden

för och innehållet i ett framtida könsrollsmönster. Det vore vidare rationellt

att en redaktionell arbetsgrupp får i uppdrag att utförligt förteckna

faktasamlingar, argumentationsanalyser och debatt, utredningar och åtgärder

inom motionernas intresseområden och till myndigheterna avge

förslag om samordnande åtgärder eller aktiviteter som kan medverka till

lösning av könsrollsproblematiken utan att en vidlyftig utredning tillsätts.

En sådan dokumentation kan utföras exempelvis inom någon av universitetens

sociologiska institutioner.

Överstyrelsen säger sig icke heller kunna tillstyrka förslaget om granskning

av utgivna och godkända läroböcker.

Statens läroboksnämnd anför:

Av de läroböcker som förlagen sänder in med begäran om godkännande

granskas ett fåtal av nämnden utan anlitande av särskilda ämnessakkunniga.

De flesta böckerna går till utsedda ämnessakkunniga, vanligtvis

aktivt verksamma lärare, som är väl förtrogna med gällande läroplaner.

Efter avslutad granskning avger de sakkunniga skriftliga utlåtanden, vilka

utmynnar i till- eller avstyrkanden att böckerna i fråga föres upp på läroboksförteckningen

för reguljär användning i skolorna.

Jämsides med den granskning som sålunda ombesörjes av de anlitade

ämnessakkunniga, sker den genomgång som nämndens ledamöter och

suppleanter själva gör för att bilda sig en uppfattning om läroboksärendena.

Ger denna enskilda genomgång eller den gemensamma överläggningen inte

anledning till förnyat granskningsförfarande eller annan åtgärd, föres

böckerna upp på förteckningen. Om nämnden däremot kommer fram till en

annan uppfattning än den som hävdas i sakkunnigutlåtande eller om nämnden

eller granskaren är tveksam om lämpligheten av viss bok, sändes boken

ut till ny granskare för att ärendet skall bli ytterligare belyst. I de fall

där granskningsutlåtanden utmynnar i avstyrkande, brukar vederbörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr M år 1966 7

förlag beredas tillfälle bemöta den framförda kritiken, innan ett avgörande

fattas i fråga om böckernas godkännande eller underkännande som läroböcker.

Med skrivelse den 26 oktober 1964 översände Arbetsmarknadens kvinnonämnd

till läroboksnämnden den av motionärerna åberopade undersökningen

och hemställde, att nämnden måtte uppmärksamma de synpunkter, som

kommit fram i undersökningen. Nämnden vidtog en rad åtgärder i syfte

att informera om utredningen och väcka diskussion kring dess resultat. Sålunda

tillställdes de ämnessakkunniga nämnden anlitar för granskning av

läroböcker i samhällskunskap och i hemkunskap var sitt exemplar av

undersökningen. Vid den konferens som läroboksnämnden i samarbete med

skolöverstyrelsen anordnade den 11 och 12 mars 1965 för sina läroboksgranskare

diskuterades undersökningens resultat under gruppöverläggningarna.

Härvid medverkade sociologen docent Harald Swedner och redaktör

Ingrid Fredriksson, som utfört kvinnonämndens undersökning. Även vid

granskningskonferensen den 3 och 4 mars 1966 ventilerades frågan om

könsrollerna. Nämndens sakkunniga för läroboksgranskning har blivit uppmärksammade

på förekomsten av könsrollsfixering i skolböckerna.

Den granskning som föregår nämndens beslut sker enligt föreskrifterna

i 4 § Kungl. Maj :ts kungörelse om granskning av vissa läroböcker (SFS

1948: 613 med senare ändringar). Ärenden rörande läroböcker i samhällskunskap

och näraliggande ämnen behandlas i samma ordning som gäller

för böcker i övriga ämnen. Nämnden och dess ämnessakkunniga har uppmärksamheten

fäst på vikten av att läroböckerna — oavsett ämne — följer

läroplanens intentioner. Vad gällande granskningskungörelse stadgar är

emellertid en totalbedömning av böckerna. Vid sin behandling av

ärendena har nämnden att mot varandra väga förtjänsterna och bristerna

hos läroböckerna.

Nämnden uttalar att som generell regel gäller, att den söker få bort inslag

av traditionellt könsrollstänkande i böckernas text- och bildmaterial samt

framhåller avslutningsvis att den av motionärerna efterlysta granskningen

och revisionen av läroböckerna ingår som ett led i nämndens granskningsverksamhet.

Nämnden finner icke behov föreligga av den av motionärerna påyrkade

special granskningen.

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning beträffande de ekonomiska och

sociala konsekvenserna av nu rådande könsrollsmönster och om en omedelbar

revision av läroböckerna för att få bort de där förekommande inslagen

av traditionellt könsrollstänkande.

Enligt utskottets mening kan det icke bestridas att föreställningar om

speciella könsroller ännu gör sig gällande i samhället och utskottet finner

i likhet med motionärerna angeläget att sådana rester av ett traditionellt

synsätt uppmärksammas och motverkas. Dess bättre kan det konstateras

att eu utveckling pågår på skilda områden som innebär att uppfattningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

om likställighet mellan män och kvinnor i allt större utsträckning får bli

vägledande för utformningen av olika samhällsåtgärder. Inte minst gäller

detta på de i detta sammanhang betydelsefullaste områdena, undervisningsväsendet,

arbetslivet och socialpolitiken. Av de ovan återgivna yttrandena

av arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och läroboksnämnden framgår

att ämbetsverken var på sitt område målmedvetet strävar att i sin verksamhet

eliminera de gamla könsrollsmönstren. Även inom det socialpolitiska

arbetet beaktas, som utskottet i andra sammanhang framhållit, numera

principen om likställighet mellan män och kvinnor. Utskottet vill i detta

sammanhang bl. a. med anledning av motionärernas uppgift att en ensamstående

far icke kan erhålla bosättningslån erinra om att år 1965 vissa

nya regler införts som innebär ändring i detta hänseende. Det kan vidare

nämnas exempelvis att frågan om införande av änklingspension hänskjutits

till prövning av pensionsförsäkringskommittén.

Vad beträffar den i motionerna upptagna frågan om ökad samhällsservice

för att bereda kvinnorna större möjligheter att deltaga i förvärvslivet

vill utskottet erinra om att årets riksdag nyligen fattat beslut om ett

kraftigt ökat stöd till barnstugeverksamheten.

Enligt utskottets mening föreligger icke tillräckliga skäl för tillsättande

av den i motionsyrkandets första del föreslagna utredningen. Utskottet vill

emellertid understryka vikten av att utvecklingen på detta område sker så

snabbt som möjligt. Det är för uppnående av detta syfte av vikt att behovet

av forskning uppmärksammas. Ett ganska omfattande vetenskapligt utredningsarbete

pågår på skilda håll. Utskottet vill som exempel härpa erinra

om den sociologiska undersökning om kvinnors förvärvsverksamhet i Göteborg

och Danmark som f. n. bearbetas inom arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsen

har vidare för avsikt att i samarbete med sociologiska institutionen

i Uppsala företaga en liknande undersökning som dessutom skulle klarlägga

attityderna hos män och kvinnor till den gifta kvinnans förvärvsarbete. Ett

ytterligare exempel på forskningsarbete av betydelse för förevarande frågor

är den samling monografier i ämnen rörande kvinnornas förhållanden i och

möjligheter att deltaga i förvärvslivet som utarbetas genom statistiska centralbyråns

försorg. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att resultaten

av det här antydda forskningsarbetet skall utgöra incitament till nya

forskningsinitiativ.

Vad gäller andra delen av motionsyrkandet — en omedelbar revision av

läroböckerna — ansluter sig utskottet till vad skolöverstyrelsen och läroboksnämnden

anfört. Utskottet anser sig således icke kunna tillstyrka förslaget

men finner det mot bakgrunden av den inställning till spörsmålet

de nämnda myndigheterna redovisat kunna förutsättas att motionärernas

önskemål om någon tid kommer att vara tillgodosedda.

Utskottet behj ärtar motionernas syfte men anser sig med hänsyn till det

ovan anförda böra hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1966

9

att de likalydande motionerna I: 636 och II: 787 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson*,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström*, Hedlund, Nyman, Hubinette, Helge

Karlsson och fröken Stenberg;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Lundmark*, Rimås, Wikner*, Larsson

i Borrby*, Nilsson i Bästekille*, Johansson i Växjö och Nilsson i Agnäs.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE Afl. STHLM 66

614743

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.