Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:48, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt

handlingsprogram.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 620 av herr Bengtson in. fl. och II: 779 av herr Hedlund m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj :t måtte anhålla om utarbetande av

ett miljöpolitiskt handlingsprogram i enlighet med i motionerna anförda

riktlinjer.

Motionerna

Motionärerna anför bl. a. att samhället omvandlas allt snabbare, vilket

de anser kunna uttryckas så, att avskrivningstiden på tekniska, ekonomiska

och samhälleliga begrepp och värderingar ständigt förkortas. Detta medför

ökade påfrestningar, särskilt på det psykiska planet. I det pris, som vi får

betala för en i många avseenden hög standard, ingår uppenbarligen ett

betydande mått av psykiska påfrestningar och stora risker för missanpassning

och bestående lidanden. Såväl den materiella försörjningen som miljöfrågorna

bör därför ingå i begreppet levnadsstandard. Detta bör inte ses

som en oupplöslig konflikt mellan kravet på ekonomisk effektivitet och

behovet av välfärd i vidare bemärkelse. Man bör inte stå overksam inför

möjligheterna att skapa en bättre miljö även i psykiskt hänseende, och det

vore felaktigt att tro, att en sådan miljö skulle uppkomma helt av sig själv.

Det gäller ytterst frågan om individens roll och betingelser. Trots detta har

hela problemkomplexet hittills endast ägnats ett splittrat intresse. Det är

hög tid att dessa knapphändiga försök avlöses av konsekventa helhetsgrepp.

Vi har kommit dithän i samhällsutvecklingen, att sådana grepp

är angelägna ur både humanitär och ekonomisk synpunkt.

Det är, säger motionärerna, behövligt med genomgripande åtgärder på

eu rad områden, exempelvis i den ekonomiska politiken, familjepolitiken,

socialvården, arbetsmiljöns utformning, bebyggelseplaneringen, byggandets

tekniska utformning, industrilokaliseringen och naturvården. Man bör vara

medveten om att dessa åtgärder inte kan genomföras på en gång utan endast

efter hand under vägledning av ett långsiktigt miljöpolitiskt handlingsprogram.

I ett antal särskilda avsnitt av motionerna beröres aspekter på miljöproblemen

som anknyter till olika områden av samhällslivet in. in. Motionärerna

tar upp frågan angående den inre och yttre miljön, den tekniska

och ekonomiska utvecklingen, familjepolitiken, socialpolitiken, åldrings1—Bihang

till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr iti år 1966

vården, arbetsmiljön, bebyggelseplaneringen, förorening och förgiftning,

lokaliseringspolitiken och naturvården.

Motionärerna framhåller avslutningsvis att miljöpolitiken berör områden,

där företagsekonomiskt tänkande läggs till grund för skilda åtgärder.

Detta gäller framför allt beträffande utomhusmiljön, exempelvis vid exploatering

av grusåsar, förorening av vatten och luft, användning av gifter och

tillverkning av engångsförpackningar. Den mänskliga och samhällsekonomiska

önskvärdheten av miljöförbättringar bör föras in i de företagsekonomiska

kalkylerna. En möjlig väg, som bör övervägas, är att belägga tekniska

anordningar som medför miljömässiga skadeverkningar med avgifter, jom

skulle minskas allteftersom skadeverkningarna förebyggdes. Avgiften skulle

användas för miljöförbättrande åtgärder. För att kunna få en säkrare

uppfattning om hur stora miljöförsäinringarna är, och för att få en mera

acceptabel metod att mäta trivsel och miljö med, bör den påbörjade forskningen

på detta område stödjas och vidgas. Sambanden mellan negativa

miljöfaktorer och sociala och ekonomiska förhållanden är i stort sett outredda.

Det bör inte heller vara omöjligt att uppskatta en del av de kostnader

som otillfredsställande miljö åsamkar samhället, t. ex. i fråga om psykiska

störningar hos individerna, ökad sjukvård, ökad brottslighet och andra sociala

missförhållanden samt lägre prestationer i arbetet.

Lösningen av de aktuella problemen sker för närvarande på ett slumpartat

sätt. Med ett klart upplinjerat program skulle alla de organ, som har

att lösa de problem som berörts, ha en riktlinje att följa. Kravet på ett miljöpolitiskt

handlingsprogram är motiverat såväl ur mänsklig som samhällsekonomisk

synpunkt.

Yttrandena

Utskottet liar inhämtat yttranden över motionerna från socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Socialstyrelsen hänvisar till motionärernas uttalande att genomgripande

åtgärder måste vidtagas på ett stort antal områden och anför vidare.

Samtliga dessa områden är av sådan natur att de tid efter annan måste

uppmärksammas i de olika politiska partiernas aktiviteter. Det torde icke

vara möjligt att renodla de speciellt miljöbetonade aspekterna på dessa

eller andra samhällsfrågor och avskilja dem från exempelvis kostnads- och

finansieringsfrågor. Ett handlingsprogram av sådan natur som det föreslagna

måste därför, om det, såsom uppenbarligen förutsatts, skall vinna

anslutning inom olika politiska partier, vara så allmänt hållet att det enligt

socialstyrelsens mening kan ifrågasättas om något av större värde därigenom

kan utvinnas.

Däremot kan separata utredningar som siktar till ett fullständigt klarläggande

av avgränsade frågor inom åtskilliga av de berörda områdena enligt

styrelsens mening bli av stort värde. I vart fall gäller detta vissa frågor

som motionärerna berört under rubrikerna familjepolitiken, socialpolitiken

och åldringarna. Härom må anföras följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 dr 1966 3

Under avsnittet »Familjepolitiken» förordar motionärerna en försöksverksamhet

för att utröna de lämpligaste formerna för familje- och äktenskapsrådgivning.

Socialstyrelsen har i utlåtande den 3.5.1965 över fainiljerättskommitténs

betänkande »Äktenskapsrätt» i denna fråga anfört

följande:

»Man bör enligt socialstyrelsens mening även se till att äktenskapsaspirantcrna

blir orienterade om de möjligheter till att själva reglera äktenskapets

rättsverkningar som institutet äktenskapsförord öppnar samt om de

rättigheter och skyldigheter som — om äktenskapsförord icke slutes —

inträder enligt giftermålsbalken och ärvdabalken vid äktenskapets ingående

och upplösning. De bör även vara orienterade om det skydd som erhålles

genom lagen om allmän försäkring eller kan erhållas genom privata försäkringar.

Slutligen bör de orienteras såväl om upplysningsplikten som om de

bestämmelser som garanterar fullgörandet av denna skyldighet (5 kap. It §

GB samt vidianteckning på makes deklaration). Socialstyrelsen vill förorda

att man överväger på vilket sätt en dylik orientering lämpligen kan

meddelas personer som står i begrepp att ingå äktenskap.»

Dä man nu aktualiserar frågan om familje- och äktenskapsrådgivning

hör informationen om äktenskapets rättsverkningar kompletteras med information

även om samlevnads- och uppfostringsfrågor. Behovet av information

i uppfostringsfrågor har starkt understrukits genom de under senare

tid aktuella barnmisshandelsfallen. 1 viss utsträckning skall enligt läroplanen

för grundskolan vissa familjefrågor behandlas i ämnet samhällskunskap

i årsklass 8 av grundskolan. Med hänsyn till ifrågavarande elevers ungdom

(15 år) måste emellertid grundskolans undervisning i dessa frågor

kompletteras i en ålder då äktenskapsbildningen blivit mer aktuell och då de

unga även i övrigt har större förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning

av här ifrågavarande slag. Frågan om lämpligaste sättet att anordna

sådan information är emellertid icke lättlöst. Måhända kan det vara lämpligt

att den organisation för vuxenutbildning varom gyinnasieutredningen

nyligen framlagt förslag anförtros denna uppgift. Socialstyrelsen anser önskvärt

att frågan närmare utreds.

Motionärerna har i förevarande avsnitt även berört frågan om åtgärder

för uppmärksammande av barnens psykiska hälsa och utveckling i daghem,

lekskola och grundskola. Motionärerna förordar en landsomfattande vetenskaplig

undersökning av psykiska störningar hos elever.

Någon dylik landsomfattande undersökning anser socialstyrelsen icke

påkallad. Däremot är det önskvärt att man genom löpande kontroller av

såväl förskolebarn som skolbarn skaffar sig möjlighet att upptäcka störningar.

1 viss utsträckning finns redan nu eu sådan kontroll. Det allvarligaste

hindret mot en utbyggnad av denna löpande verksamhet är emellertid

bristen på psykiater och psykologer (skolpsykologer). Man bär emellertid

räknat med att efter hand få i gång kontroll och rådgivning i hithörande

frågor vid barnavårdscentralerna för barn i alla åldrar upp till skolåldern

(sålunda även för barnen i barnstugorna) och vid den obligatoriska skolan

för barn i skolåldern, överläggningar rörande en utveckling i dylik riktning

har inletts mellan representanter för socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och skolöverstyrelsen. Fn särskild utredning rörande möjligheterna att

förverkliga den åsyftade utvecklingen särskilt vad beträffar personalbehovet

är dock väl motiverad.

Under rubriken Socialpolitiken framhåller motionärerna all behovet av

1* It ilo mg till riksdagens protokoll UHUi. It sand. Nr {i8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr iS är 1966

arbetsvårdsåtgärder blivit allt större och att därför en förbättring av arbetsvärden

och framför allt av arbetsvårdsorganens personella resurser är angelägen.

Man önskar särskilt att samordningen mellan den kommunalt bedrivna

socialvården och arbetsvärden respektive olika vårdinrättningar skall

uppmärksammas.

Vissa tecken kan enligt socialstyrelsens mening tyda på att den berörda

samordningen, som bör omfatta även försäkringskassornas verksamhet,

icke fungerar helt tillfredsställande. Handikapputredningen skall enligt

sina direktiv överväga på vad sätt en samverkan i organisatoriskt hänseende

kan åstadkommas mellan de myndigheter som handlägger frågor av betydelse

för de handikappade. Styrelsen förutsätter att även socialpolitiska

kommittén, som för närvarande är sysselsatt med att utarbeta förslag till

en ny vårdlag, har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.

Vad arbetsvärden beiräffar är det allmänt bekant att den arbetar med

alltför knappa resurser. Någon särskild utredning för att klarlägga behoven

torde dock knappast för närvarande vara erforderlig. Bristläget beror på

otilläckliga såväl lokal- som personalresurser men den erforderliga utformningen

av verksamheten torde i stort sett vara klarlagd.

Under rubriken Åldringar har motionärerna framfört åtskilliga önskemål.

Sedan några år tillbaka befinner sig åldringsvården i ett livligt utvecklingsskede.

Den landsomfattande inventering rörande åldringarnas bostadsförhållanden

m. in. som påbörjades 1964 börjar ge resultat i form av starkt

ökad förbättringsverksamhet. Alla landets kommuner har emellertid icke

inlett någon sådan inventering. Den sociala hemhjälpen fortsätter att expandera.

Kommunerna stimuleras här av det statsbidrag som utgår sedan

1 juli 1964. Beträffande öppen vård i övrigt varierar den i hög grad mellan

olika kommuner. Socialstyrelsens möjligheter att stimulera och informera

de kommunala myndigheterna är starkt begränsade på grund av bristande

personalresurser. Ett specialnummer av Råd och anvisningar i dessa frågor

är emellertid under utarbetande.

Trots den livliga aktiviteten på åldringsvårdens område finner socialstyrelsen

anledning att i detta sammanhang särskilt stanna för eu av de

av motionärerna berörda frågorna nämligen önskemålet att pensionärerna

i mån av förmåga fortsätter att arbeta. Detta önskemål är i första hand

hetingat av hänsyn till pensionären själv. Enligt en enig medicinsk sakkunskap

"är det i regel av väsentlig betydelse för pensionärens hälsa att han

endast successivt avvecklar sina arbetsinsatser. Ett ytterligare starkt skäl

för att tillvarata pensionärernas arbetskraft är att därigenom ett av allt att

döma väsentligt tillskott skulle kunna erhållas till lindring av den alltmermarkerade

arbetskraftsbristen. Detta tillskott kan, om erforderliga åtgärder

vidtas, väntas öka i samband med den starka stegringen av antalet pensionärer

under kommande år (20 000—25 000 per år). Samhället bör därför

på olika sätt stimulera till ökad arbetsinsats av äldre människor. Bl. a. synes

en uppmjukning av inkomstprövningen av de kommunala bostadstilläggen

böra övervägas. Vidare bör staten som arbetsgivare sträva efter en höjning

av pensionsåldern för sina anställda. En utveckling i sådan riktning beträffande

de statsanställda skulle säkerligen snabbt få följdverkningar på

arbetsmarknaden.

Medicinalstyrelsen, som till sitt yttrande fogat utlåtanden av länsläkarna

i Södermanlands, Gävleborgs och Jämtlands län, anför följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''18 är 1966 •>

Motionärernas översikt över områden, där i främsta rummet företagsekonomiskt

tänkande lägges till grund för sldkla åtgä^ler hetraffande samhällsplaneringen,

är vittomfattande. Aven om åtskilliga i motionerna bero

da frågor har närmare anknytning till andra verksamhetsområden an med - cinalstvrelsens, vill styrelsen som sitt helhetsintryck antora, att hälsovårdens

Sav alltför oftalynes ha fått stå tillbaka i konkurrensen med andra

intressen eller vid bedömningen av speciella miljofragor.

Skall motionärernas önskemål förverkligas, kommer detta i stort sett

att innebära alt redan inslagna vägar följes eller att redan Planerade at^a

der genomföres. Vid ytterligare utredning av specie a frågor blir det d

för nödvändigt att beakta vad som redan åtgjorts eller som kan bil resultatet

av de utredningar som pågår under medverkan av imil“"slonSf^kfolk.

niga, oljeskyddsutredningen, luftvårdsnamnden, statens institut för folk

hälsan, socialpolitiska kommittén och 1962 års tritidsiitrednmg samt vid

statens byggnadsforskningsinstitut. Detsamma galler resultaten av medicinsk,

social och teknisk forskning. , ,

Styrelsen vill i detta sammanhang understyrka angelagenheten av att

forskning på de i motionen berörda områdena får betryggande ekonomiskt

stöd Som i det aktuella läget särskilt eftersläpande och med otillräcklig

resurser utrustade forskningsområden må här nämnas aldrmgarnas miljö

och åldrandets patofysiologi samt mentalhygieniska problem i alla levnads
al

AHa ansträngningar, som är möjliga för att förbättra samhällsmedlemmarnas

livsbetingelser och eliminera negativa faktorer, bor goras. De kommer

efterhand att ge utdelning i form av minskade ansprak pa sanhällets

hälso- och sjukvårds- samt sociala organ. belasta

Medicinalstyrelsen finner för sin del motionärernas ^

sådana tekniska anordningar som medför miljömässiga skadeverkninga

med avgifter som skulle minskas allteftersom skadeverkningarna förebyggdes!

tilltalande — i all synnerhet som avgiften skulle anvandas fo

11U V h 1 ° de f o r ts a t hi8 u^ r e dn i n g e n och planläggningen i samhället är det

nödvändigt att i större utsträckning än hittills lata aven halsoyardens företrädare

och sociologisk sakkunskap medverka. Pa lansplanet finns i

hälsovårdens område länsläkarorganisationen att tillgå.

Gemensam målsättning för och ökad samverkan iplaiUaggmngsarbetet

måste enligt medicinalstyrelsens mening vara angelagna, aven om de lc

redan nu kan resultera i ett så omfattande miljöpolitiskt handlingsprogra

som det i motionerna skisserade.

Medicinalstyrelsen förordar utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Byggnadsstyrelsen uttalar:

Byggnadsstyrelsen delar motionärernas uppfattning, att md jotorsknmgeu

bör stödjas och vidgas. Förekomsten av samband mellan Mc. da nuljofaktorer

och psykiska störningar är till exempel lielt ofullständigt klar

lagd. Den tekiiska utvecklingen tillför ständigt den mänskliga miljon nya

egenskaper, vilkas inflytande tarvar klai läggande.

kVad motionärerna synes avse med »ett miljöpolitiskt handlingsprogram»

omspänner uppenbarligen heln »mhill.livct. omride “yrelSe„ begra„sar

sig till att ingå på vad som närmast hor till dess verksamhetsområd .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''18 år 1966

Att begreppet boendestandard statistiskt sett närmast avser inomhusstandard

innebär ingalunda, vilket motionärerna synes mena, att utomhusmiljöns

betydelse otillräckligt beaktas vid bebyggelseplaneringen Med att

andra begreppets innebörd, vilket föreslagits, till att innefatta även utomhusmiljöns

egenskaper torde intet stå att vinna. De åtgärder till förbättrande

av utomhusmiljön, vilka motionärerna föreslår, finner styrelsen angelagna

och böra beaktas. Styrelsen anser att utomhusmiljöns betydelse i

fortsättningen liksom hittills bör ägnas största uppmärksamhet i bebvgstelseplaneringen.

J n

Styrelsen delar i övrigt motionärernas uppfattning att trafikförhållandena

bor forbattras, att vatten- och luftföroreningarna så långt möjligt bör

begransas och att naturvården bör utvecklas. Styrelsen vill dock erinra om

att pa samtliga dessa områden betydande ansträngningar görs i motionärernas

syfte, även om kraftfullare insatser stundom framstår som önsk
-

Ln brist inom samhällsplaneringen, som hör samman med motionärernas

krav pa ett miljöpolitiskt handlingsprogram och som byggnadsstyrelsen

i andra sammanhang påtalat, är frånvaron av central ledning. Den splitlnng

på olika organ och specialiteter, som alltmer kommit att utmärka vår

samhällsplanering, ställer kravet på samordning i förgrunden. Med planeringsradens

tillkomst har vissa förutsättningar skapats för en samordnad

planering mom länen. Emellertid framträder behovet av en riksplanerin» i

egentlig mening undan för undan allt starkare

Styrelsen framhåller att en sådan riksplanering självfallet skulle komma

alt i sig innefatta huvuddragen av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Utskottet

När utskottet vid tidigare tillfällen haft att taga ställning till motioner

angående sådana frågor som upptagits i förevarande motioner (utlåtandena

nr 55/1962, 31/1963, 51/1964 och 12/1965) bar utskottet bl. a. starkt understrukit

vikten av att mentalhygieniska aspekter beaktas vid samhällsplaneringen.

Utskottet har vidare framhållit att förhållandena i fråga om den

mentalhygieniska omvårdnaden icke vore i alla avseenden tilfredsställande

men att behoven vore i stor utsträckning klarlagda och beaktade vid den

pågående nydaningen på olika områden av samhällslivet. Vad gäller förslaget

om ett miljöpolitiskt handlingsprogram har utskottet ansett det

kunna ifrågasättas om ett sådant program verkligen är en framkomlig väg

när det gäller att bättre tillgodose de mentalhygieniska behoven i vårt samhälle.

Utskottet har i överensstämmelse bl. a. med vad medicinalstyrelsen

anfört i frågan ansett att det knappast torde låta sig göra att utforma ett

enhetligt handlingsprogram som kunde anammas och tillämpas av samhällsplanerarna.

Motionerna har i samtliga fall enligt utskottets förslag

länmats utan åtgärd av riksdagen.

Utskottet får med anledning av de nu föreliggande motionerna anföra

att det även är utskottets mening att ett klart samband föreligger mellan å

ena sidan miljön och å andra sidan individens utveckling och personlighets
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966 7

daning. En sådan uppfattning avspeglar sig också i samhällsarbetet och

inom hela vårt uppfostringssystem. Sålunda spelar exempelvis orsaksforskningen

eu stor roll i planeringen på kriminalvårdens område. Utformningen

av skolundervisningen och av verksamheten i småbarnsinstitutionerna

in. in. påverkas fortlöpande av klarlägganden och överväganden

beträffande exempelvis frågan om den betydelse uppfostran i hem och skola

kan ha för individens psyke. Sociologiska undersökningar är vidare en

metod soin användes för att klarlägga hur den enskilde påverkas av och

kan finna sig till rätta med olika förhållanden i samhällslivet. Den

tekniska och ekonomiska utvecklingen är emellertid mycket snabb och kan

emellanåt medföra hastigt inträdande förändringar i levnadsvillkor in. m.

Det är därför förklarligt att samhällsplaneringen på olika områden icke

alltid hunnit anpassa sig till de nya förhållandena — missgrepp eller mindre

väl övervägda planeringsåtgärder har kunnat förekomma.

Motionärerna har i särskilda avsnitt av motionerna tagit upp ett antal

miljöfrågor inom olika samhällsområden. Utskottet får beträffande vissa av

dessa spörsmål anföra följande.

Motionärerna har understrukit angelägenheten av att bostadskonsumenterna

själva skall kunna välja önskad bostadstyp. Utskottet vill allmänt

framhålla att dessa önskemål får bedömas mot bakgrunden av de svårigheter

som råder på bostadsmarknaden i stort. Som utskottet i tidigare

sammanhang framhållit arbetar t. n. en mångfald olika utredningar med

frågor rörande bostadsbyggandet. Vissa förslag beträffande bostäder för

särskilda grupper, som tar sikte just på dessa gruppers speciella behov i

fråga om boendemiljön är vidare att förvänta. Utskottet avser härmed

den aviserade propositionen om ändringar i byggnadsstadgan som bl. a.

syftar till att bostäderna skall bli bättre anpassade för de handikappade.

Beträffande åldringsbostäderna pågår en inventering över hela landet som

kommer att bilda grundval för åtgärder till förbättring av de gamlas boendeförhållanden.

Utskottet vill framhålla vikten av att miljöfrågorna uppmärksammas

vid planeringen av bostadsbyggandet.

Med anledning av vad motionärerna anfört angående familjepolitiken

vill utskottet erinra om alt särskilda sakkunniga tillkallats för utredning

iörande förbättrande av undervisning och upplysning i sa ml evnad sfrågor

och sexualfrågor. Det ankommer på skolmyndigheterna att uppmärksamma

Psykiska störningar hos skolelever, och utskottet förutsätter att den psykiska

hälsovården inom skolväsendet kommer att effektiviseras i den män

förbättrade resurser medger det. Av intresse är vidare att familjeberedningen

tagit upp frågan om forskning beträffande de verkningar anordningar

för barntillsyn kan ha på barnens psykiska hälsa och utveckling.

Det synes utskottet som om goda förutsättningar skulle föreligga för atl

motionärernas önskemål i här ifrågavarande avseenden skall kunna bli i

väsentlig grad tillgodosedda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966

Beträffande vad motionärerna anfört angående åldringarnas problem

får utskottet framhålla att det i propositionen nr 52 vid årets riksdag

framlagda förslaget angående riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken m. in.

innebär väsentligt förbättrade förutsättningar för den äldre arbetskraften

att erhålla sysselsättning. Spörsmålet om åtgärder för att motverka den

känsla av överflödighet och isolering som kan följa med de äldres situation

har berörts av utskottet i dess utlåtande nr 8 till årets riksdag angående de

ensamståendes problem. Utskottet framhöll därvid att det närmast torde

ankomma på kommunerna att vidtaga anordningar som kan underlätta

för de ensamstående att nå mänskliga kontakter och därigenom komma m

en icke önskad isolering. Utskottet anförde vidare att det ökade intresse

som nu ägnas frågorna om fritidssysselsättning kunde förväntas medföra

bl. a. att ensamståendes behov i förevarande hänseenden kan bättre tillgodoses.

I den förenämnda propositionen nr 52 till årets riksdag har framlagts

ytterligare förslag till åtgärder som synes ägnade att motverka vissa i

motionerna påtalade svårigheter som möter den enskilde när det gäller

inträde i eller trivseln inom arbetslivet. Sålunda har exempelvis behovet

av omskolning till nya yrken beaktats. Åtgärder har föreslagits för att

kompensera kvinnor som under längre tid varit borta från förvärvslivet för

de sämre valmöjligheter denna arbetskraft har. Frågan om en fortsatt

utbyggnad av arbetsvärden har upptagits i propositionen. Företag som

förbinder sig att utbilda handikappade föreslås kunna få statsbidrag härför.

Vidare har förslag framlagts att ett institut för arbetsmarknadsfrågor skall

inrättas vid Stockholms universitet med uppgift att bedriva utbildning och

forskning rörande arbetsmarknadens förhållanden.

Av mycket stor vikt för frågan om lämplig arbetsmiljö är uppenbarligen

det i propositionen nr 62 för årets riksdag framlagda och godkända förslaget

om inrättande av ett arbetsmedicinskt institut. Det kan i detta sammanhang

även erinras om att ett vid tekniska högskolan i Stockholm utarbetat förslag

rörande vidgad utbildning och forskning i ämnena industriell psykologi

och arbetsledning samt ergonomi beredes inom universitetskanslersämbetet.

I motionerna ägnas två särskilda avsnitt åt frågor om förorening och

förgiftning samt naturvård. Utskottet får framhålla att hithörande spörsmål

f. n. tilldrar sig mycket stor uppmärksamhet från det allmännas sida. Den

fortlöpande övervakningen av naturvården omhänderhas av statens naturvårdsnämnd.

Enligt beslut av 1965 års höstriksdag har inrättats ett särskilt

organ, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, som i första hand skall

bedriva forskning angående vatten- och luftföroreningar och förebyggande

av skadeverkningar härav in. in. Åtskilliga utredningar sysslar vidare med

frågor på dessa områden. Bland dem kan nämnas exempelvis naturresursutredningen,

immissionssakkunniga, 1960 års vägsakkunniga och 1962 års

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1966 9

fritidsutredning. Årets riksdag har på förslag av allmänna beredningsutskottet

(utlåtande nr 3) hemställt om översyn och utredning av vissa frågor

rörande användningen av engångsförpackningar och angående nedskräpningen

m. m. Enligt utskottets mening bör den aktivitet på bred front som

sålunda utvecklas kunna leda till att de miljöfrågor som motionärerna i dessa

avsnitt bei''ört kommer i ett väsentligt bättre läge.

Utskottet har med det ovan anförda endast velat lämna vissa exempel

på aktuella åtgärder och utredningar beträffande några av de i motionerna

särskilt upptagna frågorna. Det synes utskottet som om motionärernas

önskemål i viss utsträckning kan förväntas bli tillgodosedda genom den

pågående verksamheten. Utskottet delar emellertid den grundsyn motionerna

bygger på, nämligen att frågorna om miljöns betydelse för de enskilda

individerna i dagens samhälle är brännande och är väl medvetet om att

mycket återstår att göra för att åstadkomma den anpassning mellan miljön

och individerna som alla finner önskvärd. Utskottet vill således starkt

understryka vikten av att miljöfrågorna ges stort utrymme i samhällsplaneringen

på alla områden. Den livliga allmänna debatten kring de i motionerna

upptagna spörsmålen kan bidraga till att uppmärksamheten på denna angelägenhet

skärps. Riksdagen har emellertid vid upprepade tillfällen tagit

ställning till yrkanden om upprättande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram.

Den tveksamhet som härvid kommit till uttryck beträffande ett

program av den art och omfattning som avses i motionerna är enligt utskottets

mening befogad även i dagens läge. Utskottet anser sig av denna anledning

icke böra tillstyrka bifall till motionsyrkandet.

Utskottet får avslutningsvis angående det i motionerna i olika sammanhang

berörda spörsmålet om forskning beträffande miljöfrågor framhålla

att ett intensivt forskningsarbete givetvis är en ofrånkomlig förutsättning

för effektivisering av strävandena på dessa områden. Riksdagen har beträffande

användningen av riksbankens jubileumsfond uttalat att verksamheten

till en början bör inriktas på att öka kunskapen om de verkningar som

tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och

hos de enskilda människorna d. v. s. just på forskningsuppgifter som uppenbarligen

ligger på miljöfrågornas område.

Utskottet får med hänsyn till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:620 och 11:779 i den

mån de icke kan anses besvarade med vad ovan anförts

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den It maj 1966.

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i8 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson.

Hellebladh, Oscar Carlsson, Hedlund, Nyman, Hiibinette, Axel Kristiansson

och Helge Karlsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg,

herrar Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Rimås, Wikner, Larsson i

Borrby, Nilsson i Bästekille, Svanberg, Johansson i Växjö och Thylén.

ESSELTE AB. STHLM 66

614748

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.