Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot psykiska störningstillstånd.

1966-05-11 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:49, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot psykiska störningstillstånd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1966

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot psykiska

störningstillstånd.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:248 av herr Sörenson m.fl. samt 11:311 av fröken Elmén m.fl. föreslås

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om tillsättande

av en utredning med parlamentarisk förankring och med uppdrag att undersöka

vilka åtgärder som kan vidtagas för att komma till rätta med de

tilltagande psykiska störningstillstånden i samhället, varvid särskilt de i

motionerna anförda synpunkterna bör beaktas.

Motionärerna anför bl. a. att frågan om den enskilda människans ställning

i samhället tillvinner sig en allt större uppmärksamhet. Samtidigt som

den ekonomiska välfärden bygges ut och göres mer solid, upplever vi att individerna

förslites hårt. De hårdnande kraven på effektivitet i produktionen,

ett villkor för vår standardhöjning, medför ett kraftigt stegrat »uttag» av

psykisk energi. Eftersom människor endast har ett visst mått av sådan

energi till sitt förfogande betyder detta, att en stor del i produktionen sysselsatta

medborgare kommer att ständigt leva på gränsen för sin prestationsförmåga.

En sådan »balansgång» mellan krav och förhandenvarande energi

ökar spänningen med psykiska rubbningar som följd. En icke obetydlig

grupp i arbetslivet tvingas ofta träda över de personliga resursernas gräns

med allvarliga skadeverkningar som följd.

Undersökningar har visat att omkring femton procent av de i produktionen

anställda inte har den intellektuella kapacitet som den rationaliserade

industrien kräver. Psykoneuroserna är i kraftigt tilltagande. Kollapser av

psykiska skäl blir allt vanligare och psykosomatiska störningar blir en

ofrånkomlig följd av den tilltagande psykiska stressen och instabiliteten.

De svårigheter som här uppstår är först och främst av medmänsklig art

men har också ekonomiska aspekter av stor betydelse.

Redan i skolan utsättes eleverna för förslitning genom prestationskraven,

anför motionärerna vidare. Den mänskliga samlevnaden i äktenskapet och

mellan föräldrar och barn innefattar likaså svårlösta problem. Obligatorisk

undervisning i familjekunskap i grundskolan bör övervägas. Utformningen

av samhällsmiljön är av väsentlig betydelse. Miljöpolitiken måste få en

mentalhygienisk orientering. Det synes som om tiden vore inne att på ett

helt annat sätt än hittills få in i bilden den psykiska sidan av vårt folks

välstånd, och uppgiften är i hög grad av förebyggande art. öppna kliniker

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1966

utan anknytning till sjukvården bör skapas där stressfenomen och psykoneuroser

kan behandlas.

Motionärerna nämner slutligen vissa frågor som en utredning särskilt

bör uppmärksamma, nämligen:

1. Undervisning i barnens psykiska och mentala utveckling, möjligen i

anslutning till de existerande mödravårds- eller barnavårdscentralerna.

2. Föräktenskaplig undervisning gällande innebörden av samlivet i äktenskap,

ev. i form av obligatorisk undervisning i familjekunskap i grundskolan.

3. Omfattningen av stressfenomen i skolan och åtgärder för att »avstressa»

såväl lärare som elever.

4. Ett förstärkande av utbildningen av i samhället verksamma människovårdare

med insikt i den industriellt och socialt psykiska problematiken och

vägar till återställande av rimlig psykisk balans.

5. Inrättande av öppna, ej till allmänna sjukvården anknutna kliniker,

för hjälp till människor i psykisk obalans.

6. En översyn av användningen av s. k. psykologiska testsystem med avskaffande

av sådana utgallringstester, som icke visar sig hålla måttet inför

en vederhäftig vetenskaplig granskning.

7. Förstärkning av möjligheterna för privat arbetande psykologiska institut

att effektivt tjäna samhället.

8. Inrättande av ett för flera till den här behandlade problematiken anknutna

discipliner gemensamt forskningsinstitut. Aktuella discipliner är

främst psykiatri, socialmedicin, socialpsykologi, individualpsykologi, psykoterapi

och allmän sociologi.

9. ökad utbyggnad av samhällets arbetsvårdsresurser.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet samt

Sveriges psykologförbund.

Socialstyrelsen framhåller inledningsvis att separata utredningar som

syftar till vissa avgränsade åtgärder är att föredraga framför den föreslagna

vittomfattande utredningen och avstyrker motionärernas förslag.

I fortsättningen berör socialstyrelsen de i motionerna i nio punkter särskilt

nämnda uppslagen och anför bl. a. beträffande punkterna 4—8 följande.

Punkt 4. Behovet av ökad utbildning i vårdyrken är sedan länge trängande.

Som ett exempel må nämnas att av den till 2 100 uppgående vårdpersonalen

för psykiskt utvecklingshämmade 1 900 ansetts (enligt barnanstaltsutredningens

betänkande SOU 1962:57) sakna lämplig utbildning

samt att behovet av psykologer inom nämnda vårdområde endast är täckt

till en ringa bråkdel av behovet. Bristen på utbildad vårdpersonal är f. ö.

utomordentligt besvärande på alla vårdområden. Senast i ett den 15 april

detta år dagteeknat utlåtande över betänkande rörande omsorger om psykiskt

utvecklingshämmade har socialstyrelsen förordat forcerad utbildningstakt

för nämnda vårdområde. Utbildningsfrågorna övervägs av ett

flertal utredningar på olika områden.

Punkt 5. Behovet av helt öppna organ för rådgivning och vård vid framförallt

depressiva sinnestillstånd är mycket stort. Måhända kan man tänka

sig enklare sådana avdelningar förlagda helt fristående från sjukhusen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr år 1966 3

Ställningstagande till denna fråga liksom till personalfrågan vid dylika organ

ankommer dock närmast på den medicinska vetenskapen och på företrädare

för psykologien.

Punkt 6. Den förordade översynen hör ankomma på vetenskapliga institutioner

inom psykologien. Socialstyrelsen har i utlåtande den 22.10.1964

föreslagit en väsentlig utbyggnad av antalet dylika institutioner.

Punkt 7. Socialstyrelsen anser att samhällslivet — med den brist på psykologer

som f. n. föreligger — måste för lång tid framåt begränsa sitt intresse

till att besätta de mycket stora vakanserna på psykologtjänster hos

allmänna organ.

Punkt 8. Samma skäl som inledningsvis anförts mot en gemensam utredning

talar mot att inrätta ett gemensamt forskningsinstitut för alla här berörda

frågor. Ett stort, icke tillgodosett behov av ökade resurser till forskning

föreligger inom olika sociala områden exempelvis rörande socialpolitiken,

ungdomsbrottsligheten, narkotika- och alkoholmissbruk, inom psykologien

etc. Ett sammanförande av alla dessa och åtskilliga andra discipliner

under samma forskningsorgan finner styrelsen icke ändamålsenligt.

Medicinalstyrelsen anför:

De i motionen berörda psykiska störningstillstånden i samband med ökad

ekonomisk och social standard är välkända fenomen inte bara i Sverige

utan även i andra kulturländer. Problematiken på detta område och icke

minst i fråga om lämpliga profylaktiska åtgärder har varit föremål för åtskilliga

internationella kongresser under senare år.

Flera av de förslag som motionärerna angivit håller på att realiseras.

Den psykiatriska barn- och ungdomsvården liksom vuxenpsykiatrin är under

utbyggnad. Allt eftersom de personella resurserna tillåter, kommer den

allmänpsykiatriska verksamheten även att innefatta rådgivning i av motionärerna

antydda spörsmål. Familjerådgivningsbyråerna, som är landstingens

angelägenhet men som genom statsbidrag regleras av medicinalstyrelsen,

har under de senaste åren ökat i antal. Större industrier har industripsykologer

och industriläkare anställda för personalvård och förebyggande

hälsovård. Dessutom har man som regel tillgång till psykiatrisk expertis

genom regelbundna besök av psykiatriskt skolade läkare från närmaste

psykiatriska vårdenhet. De psykologiska testsystemen undergår en ständigt

fortlöpande utveckling bl. a. under överinseende av medicinalstyrelsen.

Ett »inrättande av öppna, ej till allmänna sjukvården anknutna kliniker

för hjälp till människor i psykisk obalans» måste anses vara mindre välbetänkt

med hänsyn till den splittring av befintliga, mycket knappa personalresurser

som detta otvivelaktigt skulle leda till. Detsamma torde jämväl

gälla beträffande förslaget om förstärkning av privat arbetande psykologiska

institut.

Forskning inom de områden, som hör samman med »stress»-problematiken

i samhället, förtjänar allt stöd den kan få, framförallt i ekonomiskt

hänseende. Motionärerna nämner en rad discipliner, som är aktuella i detta

sammanhang. Ett gemensamt forskningsinstitut torde dock knappast kunna

underlätta lösningen av hithörande frågor. De viktigaste av de uppräknade

disciplinerna finns nämligen representerade vid universitet och högskolor

och tillhör utbildningen av psykiater, psykologer och kuratorer som har till

uppgift att handlägga och försöka bemästra hithörande problem. Eu förstärkning

i personalhänseende av nyssnämnda institutioner, vilket kontinuerligt

äger rum i den utsträckning resurserna tillåter, synes därför ge

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A9 år 1966

de bästa förutsättningarna för såväl utbildning som forskning. I fråga om

bl. a. psykoterapi sker dessutom en viss undervisning och utbildning för

psykiaternas del i form av återkommande fortbildningskurser. Fortfarande

är dock situationen sådan, alt utbildningsresurserna måste rubriceras som

helt otillräckliga för hela det psykoterapeutiska behandlingsområdet. En

väl planerad samordning och en kraftig utbyggnad är oundgängligen nödvändiga

och bör ske så snabbt förhållandena rimligen medger.

Medicinalstyrelsen finner icke påkallat att en parlamentarisk utredning

av i motionerna angivet slag kommer till stånd.

Skolöverstyrelsen anför:

Motionärerna berör enligt skolöverstyrelsens uppfattning väsentliga frågor

rörande den mänskliga samlevnaden.

Från de synpunkter som överstyrelsen har att företräda förefaller i synnerhet

punkterna 2, 3, 4 och 6 i motionerna intressanta och förtjäna kommentarer.

Beträffande punkt 2, Föräktenskaplig undervisning etc., kan nämnas, att

undervisningen i samlevnadsfrågor f. n. utreds av USSU 1964. Enligt läroplanens

för grundskolan anvisningar skall dessa frågor dessutom beaktas

inom ämnena samhällskunskap och hemkunskap samt momentet sexualkunskap

inom ämnena hembygdskunskap/naturkunskap/biologi.

Punkt 3, Omfattningen av stressfenomen i skolan etc., avser frågor som

är föremål för kontinuerlig bevakning från skolmyndigheternas sida. Utformningen

av skolans undervisning och elewårdsverksamhet kan också

sägas ha skett med hänsyn till förhållanden som denna punkt inrymmer.

Beträffande punkt 4, Ett förstärkande av utbildningen av i samhället

verksamma människovårdare etc., syns de nya ämnena psykologi och ergonomi

i de gymnasiala skolorna och inom utbildningen i vissa vårdyrken

förtjäna omnämnande.

Rörande punkt 6 slutligen kan framhållas, att de psykologiska testsystem

som används inom skolan handhas med stor försiktighet och är föremål för

kontinuerlig granskning och omprövning.

Skolöverstyrelsen finner det ifrågasatta utredningsuppdraget alltför omfattande

för att utbytet skall kunna bli det avsedda och framhåller att dessutom

utredningar redan pågår på ett flertal punkter och att den kontroll,

och anpassande verksamhet som motionärerna efterlyser redan i viss utsträckning

förekommer.

Universitetskanslersåmbetet uttalar:

Bakgrunden till motionärernas framställning kan sägas utgöra den samlade

bilden av framträdande utvecklingsdrag i den västerländska industristaten

av i dag. I den allmänna debatten, som på detta område förs i synnerligen

rikt varierade former, spelar huvudtemat i motionärernas diskussion

— den enskilda människans livsvillkor i det »dynamiska» samhället

— en alltmer framträdande roll. I det offentliga utredningsarbetet dokumenteras

på samhällsområde efter samhällsområde den typ av konflikter mellan

skilda mål som kanske enklast kan illustreras av kärnproblemen på

lokaliserings- och arbetsmarknadspolitikens område: stordriftens ekonomiska

fördelar genom en åsyftad strukturförändring, t. ex. koncentration,

motverkas av de negativa följderna för den enskilde i skilda hänseenden av

just själva koncentrationen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr AD år 1966

Universitetskanslersämbetet vill starkt understryka betydelsen av att

debatten rörande just de spänningsfenomen, som motionärerna belyst, intensifieras

inom de ansvariga samhällsinstanserna. Ämbetet delar således

självfallet motionärernas uppfattning om vikten av att de grundläggande

problemen angrips på så bred och djup front som möjligt. Det är därvid av

utomordentlig vikt att samhällets organisation äger adekvat utformade

institutioner för en fortlöpande analys och behandling av dessa frågekomplex.

Vad vårt land beträffar bör kunna konstateras, att ett långvarigt lagstiftningsarbete

på det socialpolitiska fältet — med en rikt förgrenad organisation

som följd — skapat ett utgångsläge för fortsatta kollektiva ansträngningar,

som i jämförelse med situationen i åtskilliga andra länder

med motsvarande strukturproblem bör bedömas som gynnsamt. På grund

av frågornas omfattning och skiftande karaktär ställer ämbetet sig synnerligen

tveksamt till tanken att genom en särskild utredning av det slag motionärerna

åsyftar låta penetrera den berörda problematiken i hela dess

vidd. Skälen bakom denna ståndpunkt vill ämbetet sammanfatta på följande

sätt. Det är en primär uppgift för forskningen inom de mångskiftande

områden det här gäller att analysera det aktuella skeendet. En vidgad information,

grundad på resultaten av forskning rörande effekterna på den

enskilda människan av strukturomvandlingen, kan förväntas successivt

påverka de beslutande organen och leda till ökad insikt om nödvändigheten

av vidgade gemensamma ansträngningar för att lösa hithörande problem.

En utredning av det avsedda slaget — med en nära nog gränslös uppgift —- skulle kunna utgöra ett hinder för genomförande under tiden av konkreta

åtgärder i positiv riktning.

Enligt ämbetets mening bör i första hand samhällets olika befintliga planerande

eller i utvecklingsarbete verksamma organ, vart och ett inom sitt

område, erhålla resurser att kontinuerligt följa bl. a. de av motionärerna

berörda frågeställningarna. Ämbetet vill därvid endast peka på utvecklingsarbete

avseende sådana områden som skola, arbetsliv, bebyggelse, miljö i

övrigt, fritidsverksamhet, trafik samt olika vårdformer, beträffande vilka

problem av den art motionärerna anger måste beaktas med väsentligt större

uppmärksamhet i framtiden än tidigare. En tänkbar väg att främja vederbörande

centrala ämbetsverks eller motsvarande myndigheters möjligheter

att intensifiera analyser och förbereda reformverksamhet på ifrågavarande

områden bör vara att ställa särskilda medel till deras förfogande för egen

undersökningsverksamhet.

Ämbetet finner för sin del —■ såvitt gäller forskningen och den högre utbildningen

— att uppgiften att följa utvecklingen i nämnda hänseenden och

på olika punkter föreslå åtgärder som kan bidraga till att lösa hithörande

problem hör till de angelägnaste planeringsuppgifterna.

Ämbetet vill i detta sammanhang erinra om alt några av de konkreta

frågor, som berörts av motionärerna och som ligger inom ämbetets verksamhetsområde,

nyligen uppmärksammats. I propositionen 1966:62 till

årets riksdag, angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. in.,

har Kungl. Maj:t föreslagit ökade resurser för bl. a. yrkeshygienisk och

yrkesmedicinsk utbildning och forskning. I den diskussion, som föregått

propositionen, har framhållits angelägenheten av alt ifrågavarande institut

kompletteras med resurser för arbetspsykologi och arbetssociologi, så att

härigenom det avsedda institutets verksamhet kommer alt täcka även dessa

för eu god arbetsmiljö betydelsefulla aktiviteter. Kanslersämbetct vill un
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1966

derstryka betydelsen av att så sker. Till ämbetet har nyligen tekniska högskolan

i Stockholm i ett särskilt betänkande redovisat förslag rörande vidgad

utbildning och forskning i ämnena industriell psykologi och arbetsledning

samt ergonomi (stencilerat, januari 1966). Förslaget, vars syfte inom

sitt område torde överensstämma med av motionärerna angiven uppfattning,

har nyligen remissbehandlats och beredes för närvarande inom ämbetet.

I fråga om forskningen inom hela det område som motionärerna berör

önskar kanslersämbetet vidare erinra om de ökade resurser, som tillkommit

genom inrättandet av riksbankens jubileumsfond. Enligt riksdagens intentioner

skall fondens verksamhet till en början inriktas på sådan forskning,

som syftar till att öka kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska

och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda

människorna. Som motivering för detta ställningstagande anfördes bl. a.

följande av den särskilt tillkallade kommittén för utredning rörande riksbankens

jubileumsfond.

»Förutsättningarna för människornas samlevnad har under de senaste

lemtio åren väsentligt förändrats. En starkt bidragande orsak härtill har

varit den framgångsrika forskning, som skapat nya eller förbättrade resurser

på snart sagt alla livets områden. Genom att öka kunskap och insikter

har denna forskning medverkat till att öka välståndet, tryggheten och bekvämligheten

i samhället, men det har icke kunnat undvikas, att strävandena

att tillgodose detta syfte understundom kommit att i vissa avseenden

få mindre gynnsamma verkningar på levnadsförhållandena och hotat att

spoliera väsentliga värden. Det synes kommittén angeläget, att ett större

utrymme inom forskningen ägnas åt de problem, som är förenade med samhällets

och de enskilda människornas anpassning till den sålunda uppkomna,

förändrade situationen.»

Med hänvisning till vad ovan anförts rörande frågan om en särskild utredning

anser ämbetet sig inte böra närmare gå in på de nio punkter som

motionärerna särskilt specificerat. Vad beträffar punkten 5 — frågan om

inrättande av öppna, ej till allmänna sjukvården anknutna kliniker för

människor i psykisk obalans — ställer ämbetet sig frågande till den grunduppfattning

som ligger bakom det skisserade förslaget. För ämbetet ter det

sig mera naturligt att just den allmänna sjukvården institutionellt utvecklas

i sådana nya former att människorna kan acceptera den service, som

hälso- och sjukvårdsorganisationen bjuder.

I motionerna berörs vidare bl. a. frågan om inrättande av ett för flera till

de i motionerna berörda disciplinerna gemensamt forskningsinstitut (punkten

8). Ämbetet ställer sig tveksamt till detta förslag framför allt med hänsyn

till att hithörande forskningsfrågor är av så skiftande karaktär. Ämbetet

förordar i stället, att behovet av ökade forskningsresurser i första hand

tillgodoses genom olika punktinsatser, understödda av forskningsråd och

exempelvis riksbanksfonden.

Sveriges psijkologförbund anför:

Förbundet har med synnerligt intresse tagit del av motionen, som enligt

förbundets erfarenheter behandlar en fråga av utomordentlig vikt i vårt

samhälle. Det moderna samhället med snabba tekniska, ekonomiska och

miljömässiga förändringar ofta kombinerade med högt ställda arbetskrav

och hög produktionstakt utgör otvivelaktigt en press på individen som kan

bli och som i många fall också blir en mentalhygienisk fara.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4.9 år 1966 7

Det synes ohållbart att samhällets mentalhygieniska insatser på längre

sikt skulle ske utan eu samordnande planering både vad gäller att utnyttja

de kunskaper som redan finns att tillgå och vad gäller att vidga och fördjupa

kunskapsläget. Att en sådan planering måste ta fasta på en bästa avvägning

mellan olika insatser inte minst på det profylaktiska området på

ett helt annat sätt än vad som nu är fallet torde vara klart.

Det framförs också i motionen att vägarna mot ökad mentalhygien inte

bara går över samhällets mera traditionella vårdkanaler inom hälso- och

sjukvården utan också genom nya hitintills relativt outnyttjade möjligheter.

Motionärerna tar också upp ett förslag om utbildning av föräldrar

rörande barnets utveckling och förbundet vill särskilt stödja motionärerna

rörande detta behov.

Det synes dock klart, att en allmän ökning av samhällets mentalhygieniskt

inriktade aktiviteter måste bli en insats av långsiktig karaktär vilket

understryker behovet av utredning och planering. Det förefaller emellertid

redan nu klart, att den av motionärerna föreslagna upprustningen av interdisciplinär

forskning rörande människans anpassning i industrisamhället

måste utgöra en nödvändig inledande investering från samhällets sida liksom

en upprustning av utbildningen av specialister inom det s. k. beteendevetenskapliga

fältet, psykiatri och angränsande områden såsom bioteknologi

och socialmedicin. Först efter hand kan profylaxen inom hem, skola,

rörande arbete och fritid växa fram i en omfattning som på ett rimligare

sätt än nu kan motsvara det vårdbehov som i dag finns och som bl. a. framkommit

i undersökningar t. ex. Jonsson-Kälvestens »222 stockholmspojkar».

Psykologförbundet vill därför i allt stödja motionärerna i dessas begäran

om en utredning rörande åtgärder för att underlätta människans mentalhygieniska

anpassning i det moderna samhället. Enligt förbundets mening

bör en sådan utredning vara problemcentrerad och göras förutsättningslöst

d. v. s. utan bindande direktiv att gälla endast nu tillgängliga vårdinstanser

och former för insats. Utredningen bör också ges stora möjligheter att knyta

specialister från berörda discipliner till sig för att de kunskaper av mera

teoretisk och praktisk vetenskaplig art som redan finns och som efter hand

kommer fram skall kunna utnyttjas på ett så ändamålsenligt sätt som

möjligt.

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning beträffande de åtgärder som

kan vidtagas för att komma till rätta med de tilltagande psykiska störningstillstånden

i samhället.

Utskottet hade vid 1965 års höstriksdag till behandling motioner med

syfte som ligger nära och delvis sammanfaller med de nu föreliggande motionernas.

I fjolårets motioner hemställdes om en utredning angående den

psykoterapeutiska vården och om förslag till åtgärder som kunde anses

påfordrade. 1 sitt utlåtande över motionerna (nr 52/1965) anförde utskottet

bl. a. att behovet av psykoterapeutisk vård och av en effektivisering av utbildningen

av personal, kvalificerad för arbetsuppgifter inom psykoterapien

var väl dokumenterat. Utskottet redogjorde för vissa aktuella åtgärder

och utredningar på utbildningsområdet och anförde avslutningsvis:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i9 år 1966

Då bristande resurser för utbildning av psykologer och bristande tillgång

till kvalificerad personal för psykoterapeutisk vård varit de avgörande hindren

för strävandena att åstadkomma godtagbara vårdmöjligheter, torde det

som under senare tid skett på utbildningssidan innebära att förutsättningarna

väsentligt förbättrats.

Utskottet avstyrkte motionerna, vilka lämnades utan åtgärd av riksdagen.

I de nu föreliggande motionernas motivering anföres synpunkter på den

svåra psykiska press som förhållandena i dagens samhälle och den snabba

samhällsutvecklingen medför för den enskilde medborgaren. Den föreslagna

utredningen anses böra få till uppgift att penetrera innebörden av den psykiska

problematiken i det moderna samhället och framlägga förslag till åtgärder.

Motionärerna lämnar i nio särskilda punkter exempel på ämnen

som de anser att utredningen bör behandla. Utskottet får med anknytning

till vissa av dessa punkter anföra följande.

Frågan om förbättrad upplysning och undervisning i samlevnadsfrågor

prövas av en kommitté, utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor

i undervisnings- och upplysningsarbetet. Förekomsten av stressföreteelser

i skolan bevakas enligt vad skolöverstyrelsen anfört kontinuerligt av skolmyndigheterna

och problemen har uppmärksammats vid utformningen av

undervisningen och elevvårdsverksamheten. Den psykiatriska barn- och

ungdomsvården samt vuxenpsykiatrin är under utbyggnad. Den allmänpsykiatriska

verksamheten är som framgår av medicinalstyrelsens yttrande

avsedd att innefatta jämväl rådgivning. Antalet familj er ådgivningsbyråer

ökar sedan några år. Ett förslag till psykologutbildning, som skall ge bl. a.

kompetens för psykoterapeutiska vårduppgifter, är under prövning av Kungl.

Maj :t. Vad motionärerna betecknat som »den industriellt och socialt psykiska

problematiken» ingår i den planerade utbildningen. Motionärernas

förslag om inrättande av öppna, från den allmänna sjukvården fristående

kliniker har mött bestämda gensagor i remissyttrandena och utskottet ansluter

sig till vad remissmyndigheterna anfört i denna fråga. Likaså finner

sig utskottet i likhet med remissinstanserna icke kunna biträda tanken på

inrättande av ett fristående, särskilt forskningsinstitut för frågor rörande

de psykiska störningstillstånden i samhället, vari bl. a. ämnena psykiatri,

socialmedicin, socialpsykologi, individualpsykologi, psykoterapi och allmän

sociologi skulle vara representerade. En allsidigt orienterad forskning i

dessa ämnen är redan organiserad vid våra universitet och högskolor och

enligt utskottets mening bör forskningsresurserna icke splittras genom en

sådan utbrytning ur organisationen av forskning beträffande vissa speciella

frågor som motionärernas förslag innebär, särskilt som planer nu föreligger

om utökning och effektivisering av forskningsarbetet ävensom utbildningen

av personal — psykiater, psykologer och kuratorer in. fl. — för olika arbetsuppgifter.

Utskottet är väl medvetet om att varken vårdmöjligheterna för dem som

drabbas av psykiska störningar eller den förebyggande verksamheten på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1966 9

förevarande område är tillfredsställande och att stora ansträngningar bör

göras för att råda bot på dessa brister. Utskottet har emellertid på grund

bl. a. av vad remissmyndigheterna anfört kommit till den uppfattningen att

en utredning av det omfång som motionärerna föreslagit icke är lämplig.

Det är föga sannolikt att en dylik utredning skulle kunna i väsentlig mån

främja det avsedda syftet. Utskottet vill däremot starkt understryka vikten

av att utbildningskapaciteten förstärks kvantitativt och kvalitativt. Härigenom

kan bl. a. vinnas, att den tillgång till goda personella resurser som är

en grundläggande förutsättning för ökad forskning tryggas. Det är icke

möjligt att efter den korta tid av endast några månader som gått sedan riksdagen

senast behandlade hithörande frågor bedöma i vad mån vidtagna åtgärder

givit resultat men utskottet förutsätter att det pågående arbetet fullföljes.

Utskottet vill i övrigt beträffande forskningen framhålla, att punktvisa

insatser på olika områden torde vara mest ändamålsenliga och det kan med

hänsyn till de riktlinjer som riksdagen angivit för användningen av riksbankens

jubileumsfond förutsättas att medel för forskningsuppgifter på

förevarande områden skall kunna erhållas från fonden.

Utskottet vill avslutningsvis betona vikten av en effektiv samordning av

resurserna och anser det kunna förutsättas att möjligheterna till en sådan

samordning kommer att väsentligt förbättras i samband med den pågående

utbyggnaden av forskning och utbildning.

Utskottet får under åberopande av det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:248 och 11:311 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Oscar Carlsson,

Svanström*, Hedlund, Nyman*, Hiibinette* Axel Kristiansson*, Helge

Karlsson, Sörenson och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Lundmark, Rimås, Wikner, Larsson i Borrby, Nilsson

i Bästekille, Rask, Hyltander, Johansson i Växjö och Thylén.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Svanström, Nyman, Axel Kristiansson, Sörenson, Rimås, Larsson

i Borrby, Hyltander och Johansson i Växjö, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A9 år 1966

Motionerna ställer i blickfältet ett komplex av frågor, som alla har sin

utgångspunkt i individernas svårigheter att psykiskt komma till rätta med

skilda livsförhållanden i vårt samhälle. Den problematik, som belysts i motionerna

är av sådan storleks- och angelägenhetsgrad, att den påkallar noggrann

uppmärksamhet från samhällets sida.

Om icke det moderna samhället kan hjälpa individerna att komma till

rätta med sin personligt psykiska problematik, så torde det materiella välståndet

icke leda till det lyckliga samhällsliv, som ansvarigt samhällsbyggande

har till målsättning.

Samhället har redan gjort insatser på skilda områden. Utvecklingen synes

också innebära att ökad omsorg ägnas åt samlevnadsfrågorna och vårt folks

psykiska hälsa. Sålunda kan noteras, att frågan om förbättrad upplysning

och undervisning i samlevnadsfrågor prövas av en utredning, att skolan

vidgar sitt ansvar för stressfenomenen hos lärare och elever, att den psykiatriska

barn- och ungdomsvården liksom vuxenpsykiatrin är under utbyggnad

samt att familjerådgivningsbyråernas antal är i växande. Psykologutbildningen

har i viss utsträckning utvidgats, vilket bl. a. betyder att den

personligt psykiska vården, den s. k. psykoterapien, ges nya möjligheter att

betjäna det växande antalet psykiskt störda. Utskottet noterar de sålunda

tagna initiativen med tillfredsställelse.

Inte desto mindre synes enligt utskottets mening behov föreligga av en

vidgad och fördjupad samhällsinsats för att möta de tilltagande psykiska

störningstillstånden i det moderna samhället. Den psykiska problematiken

spänner över en råd skilda samhällsområden. Det är givet, att varje område

— t. ex. skolan och industrien — har att ägna uppmärksamhet åt den

speciella problematik, som möter inom respektive område. Men den psykiska

problematikens art är sådan, att den ingriper i snart sagt hela samhällslivet.

Det förhållandet att den psykiska problamtiken är invävd i så många

skilda mänskliga sammanhang ger stor tyngd åt motionärernas önskemål

om dels en samlad översyn av problematikens art, dels om en vidgad penetrering

av vad som bör göras från samhällets sida vad gäller vårt folks

psykiska hälsa. Det är riktigt att vårt samhällsbyggande grundas på en

helhetssyn på människan. Härvid synes motionärernas uppslag till ett forskningsinstitut

kring de psykiska störningstillstånden i samhället väl värt en

noggrann utredning. Vidare synes uppslaget med kliniker gällande psykisk

hjälp, fristående från den allmänna sjukvården, värt noggranna överväganden.

Att de föreliggande frågekomplexen är stora och svårgenomträngliga är

uppenbart. Frågans omfattning och svårighetsgrad får emellertid icke hindra

att samhället på bred front griper sig an med de många frågekomplex,

som döljer sig bakom begreppet »psykiska störningstillstånd». Punktvisa

insatser är givetvis av värde och kommer alltid att behövas. Men av största

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr b9 år 1966

vikt är, att samhället söker sig fram till i hög grad fördjupad kunskap om

det psykiska livets avgörande inflytande på individer, grupper och den totala

samhälleligheten. Den psykiska problematiken kommer med största sannolikhet

att inta en allt större plats i framtidens samhällsarbete. Det är väsentligt

att redan nu största möjliga uppmärksamhet ägnas däråt.

Utskottet får under åberopande av vad sålunda anförts hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:248 och 11:311 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om tillsättande av en utredning med parlamentarisk

förankring och med uppdrag att undersöka vilka åtgärder

som bör vidtagas för att komma till rätta med de tilltagande

psykiska störningstillstånden i samhället, varvid särskilt de

i motionerna anförda synpunkterna bör beaktas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.