Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående åtgärder för att stimulera till ökad efterfrågan på från trafiksäkerhetssynpunkt välkonstruerade och välrustade motorfordon samt i samband därmed om möjligheterna till en tillfredsställande objektiv konsumentupplysning.

1966-11-23 · 29 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:59, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående åtgärder för att stimulera till ökad efterfrågan på från trafiksäkerhetssynpunkt välkonstruerade och välrustade motorfordon samt i samband därmed om möjligheterna till en tillfredsställande objektiv konsumentupplysning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii9 är 1966

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av väckta motioner om trafiksäkerhet, om

ökad traf ^undervisning, om åtgärder för att åstadkomma

trafiksäkrare bilar och om åtgärder för att öka

efterfrågan på trafiksäkra motorfordon.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner angående

trafiksäkerhet och trafikundervisning samt angående trafiksäkra

motorfordon in. in., nämligen:

1. de likalydande motionerna I: 129 av herr Holmberg m. fl. och II: 174

av herr Bohman m. fl. till den del motionerna avser frågor om trafiksäkerheten.

I vad gäller dessa frågor hemställes, att riksdagen i skrivesle till

Ivungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag angående åtgärder i

syfte att förbättra trafiksäkerheten enligt de riktlinjer som uppdragits

i motionerna;

2. de likalydande motionerna I: 347 av herr Harald Pettersson in. fl. och

II: 409 av herrar Boo och Larsson i Borrby, vari hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om en skyndsam prövning av och förslag

till en utvidgad trafikundervisning i enlighet med vad i motionerna

anförts;

3. de likalydande motionerna I: 30 av herr Palm och II: 58 av herr Lindahl,

vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om utredning och förslag angående vad som kan göras i bilarnas grundkonstruktion

och utrustning för att nå en ökad säkerhet och i samband därmed

hur typbesiktningen skall kunna effektiviseras och i högre grad inriktas

på människans förmåga att klara de krav som ställs i den ökande trafiken;
4.

de likalydande motionerna 1: 49 av herr Nyman m. fl. och II: 86 av herr

Nihlfors m. fl., vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om utredning angående åtgärder för att stimulera till ökad

efterfrågan på från trafiksäkerhetssynpunkt välkonstruerade och välrustade

motorfordon samt i samband därmed om möjligheterna till en tillfredsställande

objektiv konsumentupplysning.

Utskottet har beslutat upptaga motionerna till gemensam behandling.

Motionerna

I motionerna I: 129 och II: 174 framhålles i här ifrågavarande delar att

säkerheten på våra gator och vägar är otillfredsställande och kan ytterligare

1—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

försämras med den pågående, starka stegringen av antalet motorfordon om

inte trafiksäkerhetsarbetet intensifieras. Inte minst spelar goda vägar härvid

en stor roll.

Problemet har utom en humanitär också en nationalekonomisk sida. Samhällets

kostnader för trafikolyckorna beräknades år 1964 till 1 400 miljoner

kronor. En nedskärning av antalet olyckor med bara fem procent skulle

betyda en besparing på omkring 100 miljoner kronor.

För en effektivisering av trafiksäkerhetsarbetet fordras ett tillräckligt

omfattande och tillförlitligt grundmaterial.

Trafikolyckornas innebörd kan för närvarande bäst belysas genom beräkningar

över vad de kostar samhället i form av skadade och dödade.

Personskadornas fördelning på olyckstyper och tidsperioder, åldrar och

trafikanttyper kan också ge vägledning för planering av forskning och åtgärder

i avvaktan på mer detaljerade resultat.

Motionärerna refererar härefter uppgifter ur den sammanställning av

personskadeolyckor i trafiken som gjorts av trafiksäkerhetsrådet och som

bygger på statistiska centralbyråns material från år 1962. Vidare redogöres

för vissa resultat av undersökningar i Tyskland och USA.

Motionärerna understryker i anslutning härtill bl. a. att det i påfallande

stor utsträckning är barn och ungdomar inom alla trafikantkategorier —

fotgängare, cyklister, mopedister och bilister — som drabbas vid trafikolyckor.

Motionärerna anför fortsättningvis härom bl. a. följande.

Eftersom flertalet personer uppträder i olika trafikantkategorier under

olika skeden i livet innebär det för den som under förskoleåldern debuterar

som fotgängare, under skolåren som cyklist, vid 15 år får moped och vid 18

tar körkort för bil att han ända upp till 25 års ålder befinner sig inom de

grupper som har de största antalet skadade inom respektive årsklass. De

oskyddade trafikantgruppernas med åldern stigande antal skadade innebär

också att samma person om han slutar att köra bil i 55—60-årsåldern återbördas

till de trafikantgrupper som där har högsta antalet skador.

Detta förhållande ger anledning att ställa frågan om inte människans

förmåga att anpassa sig till trafikens krav är alltför begränsad för att man

skall kunna hoppas på att med enstaka punktinsatser nå en rimlig säkerhet

i trafiken. Det är angeläget att människans kapacitet som trafikant görs

till föremål för en brett upplagd forskningsinsats. Det är härvid nödvändigt

för insamling och bearbetning av grundmaterialet, planering och utförande

av undersökningar och experiment och för kontroll av effekten av

olika vidtagna åtgärder, att samordning av åtgärder inom alla trafiksäkerhetsforskningens

fält sker genom gemensam planering av arbetet och redovisning

av resultaten.

I motionerna beröres vidare spörsmål om trafikforskningen och om

effekten av fartbegränsning, förstärkt trafikövervakning, undervisning och

upplysning m. in. Motionärerna lämnar följande förslag till åtgärder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5!) år Hltiti

1. En ökad insats av forskning för att klarlägga trafikolyckornas uppkomst,

förlopp och betydelse för den enskilde och samhället. Härigenom

bör man erhålla det underlag som behövs för att påvisa och angelägenhetsgradera

de åtgärder som kan komma i fråga för att befrämja trafiksäkerheten.

Denna insats bör ha formen av dels permanent organiserade arbetsgrupper

för en kontinuerlig uppföljning av trafikens omfattning och sammansättning

under olika förhållanden och de olika trafikantgruppernas

belastning av personskadeolyckor, något som också förutsätter inrättande av

centralt register för körkort och fordon, dels institutionell forskning beträffande

fysiologiska, psykologiska och pedagogiska problemställningar i

trafiken. Detta förutsätter bl. a. tillgång till en avancerad körsimulator och

experimentbanor.

2. En effektiviserad undervisning och träning av körkortsaspiranter på

basis av aktuella forskningsrön med huvudvikten lagd på att med olika

medel söka minska personskadeolyckorna vid landsvägskörning och i mörker.

I körkortsutbildningen bör vidare ingå undervisning om omhändertagande

av skadade personer. Problemet om de nyblivna förarnas olycksbenägenhet

bör ytterligare studeras.

3. En effektiviserad övervakning som tar hänsyn till olyckornas fördelning

på trafikantgrupper och tidsperioder och med främsta uppgift att

upplysa, varna och tillrättavisa trafikanterna. Här bör särskilt framhållas

den stora betydelse som helikopterövervakningen visat sig ha. I årets statsverksproposition

föreslår departementschefen att en helikopter anskaffas

i detta syfte. Vi finner rikspolisstyrelsens äskande om fyra helikoptrar väl

motiverat, varför vi biträder styrelsens framställning.

4. Undersökning i syfte att klarlägga minskningen i antalet inträffade

olyckor vid förstärkt trafikövervakning. Man bör då även beakta de ökade

personalresurser som denna förstärkta övervakning medför. Härigenom

torde man kunna göra en lämplig avvägning vilka trafikövervakningsinsatser

som ger bäst uttryck för både den enskilde och samhället.

5. En effektiviserad propaganda riktad till de grupper och avseende de

trafiksituationer där problemen är störst. Denna bör i första hand vända

sig till de unga men även ta sikte på att informera föräldrar, lärare och

övriga som frivilligt engagerar sig i trafiksäkerhetsarbetet. Till effektiviseringen

hör även en fortlöpande vetenskaplig kontroll av effekten av sådan

propagandaverksamhet.

6. Större resurser för ambulanstjänst och förbättrad utbildning av ambulanspersonal.

Många dödsfall i trafiken skulle ha förhindrats om kompetent

vård snabbt kunnat ges.

I motionerna I: 347 och II: 409 framhålles likaså att framför allt barn och

ungdom drabbas av de ökande trafikolyckorna och att radikala åtgärder kräves

på trafiksäkerhetens område. Motionärerna tar särskilt upp frågan om

trafikundervisningen, som de anser bör i möjligaste mån utvidgas.

Många erhåller teoretisk och praktisk trafikutbildning i samband med

körkortsutbildningen. Det skulle, anför motionärerna, vara av värde om

samhället i princip beredde samtliga medborgare möjlighet att erhålla en

teoretisk trafikundervisning av ungefär samma omfattning som delges

eleverna i körskolor. Effektivast inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

skulle det vara om denna undervisning skedde så snart som möjligt efter den

grundläggande undervisningen och företrädesvis innan den lagstadgade

minimiåldern för erhållande av körkort uppnåtts.

En sådan påbyggd undervisning bör integreras i den kommande ungdomsskolan.

Det kan ordnas praktiskt så att alla elever i yrkesskolan får

denna undervisning. Om det visar sig svårt att inrymma undervisningen

i gymnasiet och fackskolan kan dessas elever t. ex. på kvällstid deltaga i

yrkesskolans undervisning.

Frågan bör prövas i anslutning till yrkesutbildningsberedningens förslag.

I motionerna 1: 30 och II: 58 framhålles att man trots ett omfattande

trafiksäkerhetsarbete på många år inte gjort något väsentligt åt bilarnas

grundkonstruktion. Tekniker och formgivare har i första hand intresse

för bilarnas fart och utseende, och dagens bilar har egenskaper som bidrar

till att öka olycksfallsriskerna i trafiken. Bl. a. är bromssystemen i många

fall otillfredsställande. Experter har uttalat att man för en ringa kostnad

kan applicera en bromstrycksregulator, som inte låser hjulen vid inbromsning.

Vidare har strävan att åstadkomma god sikt i bilen ibland lett till

olämpliga glaskonstruktioner. Defrostersystemet är samtidigt ofta underdimensionerat.

Belysningsanordningarna är undermåliga. Det är tekniskt

möjligt att utrusta bilarna med polariserat ljus och insatser i vindrutorna,

så att bilarna kan mötas med helljus utan att förarna bländas.

Det är sannolikt fabrikanternas ambition att ständigt pressa upp fartmöjligheterna

som utgör den största faran. I Tyskland och Frankrike planerar

man att införa speciella förartillstånd för de snabbaste vagnarna.

Friskluftstintaget sitter fortfarande på många bilar i höjd med avgasröret

på den bil som står framför i kön, och bullernivån i bilarna är oftast sådan

att den överstiger vad som är tillåtet i en mekanisk verkstad.

Motionärerna ställer frågan, ifall det är farligare om bensintanken placeras

i det främre bagageutrymmet i bilar med motorn bak och uttalar att

sådana förmodanden ofta görs men att någon på fakta grundad undersökning

aldrig har företagits.

Sammanfattningsvis anför motionärerna att kritiken gentemot bilfabrikanterna

för deras nonchalans av säkerhetskraven är svidande och att man

även utomlands har uppmärksammat dessa företeelser. Att det går att bygga

trafiksäkrare bilar erkänns av alla bilfabrikanter, men intresset för en insats

på detta område tycks inte vara så stort.

Samhället har ansvaret för att bilsäkerheten inte försummas av fabrikanterna.

I motionerna I: 49 och II: 86 understrykes den starka ökning av antalet

trafikolyckor som följt med fordonsparkens tillväxt. Motionärerna framhåller,

liksom skett i de ovan refererade motionerna, fordonets roll som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5!) är 1966 ■>

olycksfall)!- och anför bl. a. såsom särskilt anmärkningsvärt att uppenbart

livsfarliga tekniska felkonslruktioner förekommer [)å vanliga bilfabrikat.

Enligt motionärerna bör följande tre åtgärder utöver de hittills insatta

diskuteras, nämligen genomgripande typbesiktning, förbättrad, objektiv

konsumentupplysning och differentierad beskattning, allt i sytte att minska

risken för att undermåliga fordon utbjudes på bilmarknaden. De två törstnämnda

åtgärderna har behandlats i en promemoria angående frågan om

effektivare typbesiktning samt om möjligheterna till konsumentupplysning

rörande motorfordon som utarbetats inom kommunikationsdepartementet.

I promemorian framförda synpunkter och förslag synes så värdefulla, att

de bör föranleda snara åtgärder.

Motionärerna anför kritiska synpunkter på bilfabrikanternas inställning

till bilarnas utformning, vilka synpunkter i princip ansluter sig till vad

som härom uttalats i motionerna 1: 30 och II: 58. I övrigt betonas särskilt

vikten av en effektiv konsumentupplysning.

Frågan är, säger motionärerna, vad statsmakterna kan göra för att stimulera

allmänhetens efterfrågan på trafiksäkrare bilar och därmed för att

påverka fabrikanternas intresse för förbättrade konstruktioner. Bl. a. torde

det vara möjligt att nå resultat genom att beskattningen differentieras

med hänsyn till bromseffekt, tålighet vid kollision, säkerhetsutrustning, rattens

konstruktion, o. s. v.

Försäkringsbolagen har i vad man kallar »Biltariff 66» tagit hänsyn

till faktorer som de ovannämnda, och redan har bilfabrikanter och importörer

anmält intresse för att genom förbättringar av sina produkter få ned

dessa i en gynnsammare premieklass. Tydligt är att konsumenternas efterfrågan

i viss grad kan dirigeras i önskad riktning genom premie- och avgiftspolitik.

En skyndsam utredning bör ske av frågan hur bilisternas intresse för

trafiksäkrare fordon kan stimuleras. Utredningen kan lämpligen samordnas

med undersökning angående de redan aktualiserade spörsmålen om

effektivare typbesiktning och konsumentupplysning.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 174, II: 409, II: 58 och I: 49.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna I: 129 och II: 174 från

statens trafiksäkerhetsråd. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

(NTF) och Motororganisationernas samarbetsdelegation (MSD),

över motionerna I: 347 och II: 409 från skolöverstyrelsen och statens högertrafikkommission

samt över motionerna I: 30 och II: 45 ävensom I: 49 och

11:86 från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens trafiksäkerhetsråd,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, Motororganisationernas samarbetsdelgation

och AB Svensk bilprovning.

Yttrandena är som bilaga fogade till utskottets utlåtande (bil. 1) och nedan

återges i korthet remissinstansernas ställningstaganden till motionärernas

utredningsförslag.

Motionerna I: 129 och II: 174 angående trafiksäkerheten i stort.

Traf ^säkerhetsrådet framhåller att goda förutsättningar föreligger för en

successiv utbyggnad av trafiksäkerhetsarbetet i de avseenden som berörs i

motionerna och att åtgärder från riksdagens sida f. n. icke erfordras. NTF

finner ej heller erforderligt med någon särskild utredning men understryker

vikten av ökade resurser för arbetet på trafiksäkerhetens område. MSB hemställer

att av delegationen anförda synpunkter delges Kungl. Maj :t.

Motionerna 1:347 och II: 409 angående utvidgad trafikundervisning.

Skolöverstyrelsen har intet att erinra emot en prövning men anser den böra

ske i samband med behandlingen av bilförarutredningens förslag. Högertrafikkommissionen

förordar att statsmakterna i första hand tar ställning

till frågan om trafikundervisningen i grundskolan och därefter prövar frågan

om åtgärder i den av motionärerna angivna riktningen.

Motionerna I: 30 och II: 58 samt I: 49 och II: 86 angående trafiksäkrare

bilar m. m.

yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner icke påkallat med ytterligare

utredning. Trafiksäkerhetsradet anför att många av de grundläggande

principerna för konstruktionen av motorfordon bör överses, varvid trafiksäkerhetssynpunkter

bör ges ett avgörande inflytande. Övervägandena

bör dock ske inom ramen för det internationella samarbetet. Sveriges bilindustri-

och bilgrossistförening framhåller att de i motionerna upptagna

frågorna redan uppmärksammats och behandlas inom kommunikationsdepartementet

och inom typbesiktningsorganisationen och finner därför

icke erforderligt med ytterligare utredningar. MSD finner av motionärerna

anförda huvudsynpunkter redan nu kunna tillgodoses inom ramen för det

pågående trafiksäkerhetsarbetet men anser sig dock icke böra avstyrka förslagen

om utredning, vilken skulle kunna bli av värde vid den närmare utformningen

av det blivande trafikverkets arbetsuppgifter.

Utskottet

I förevarande motioner har upptagits ett antal spörsmål rörande trafiksäkerheten

i stort (I: 129 och II: 174), angående utvidgad trafikundervisning

(I: 347 och II: 409), angående ökad säkerhet i bilarnas grundkonstruktion

och utrustning (1:30 och 11:58) samt angående åtgärder för att stimulera

efterfrågan på trafiksäkra bilar ävensom för åstadkommande av eu

objektiv konsumentupplysning beträffande bilar (1:49 och 11:86).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets ullätande nr Öl) är 11) lä i ~

I motiveringen till motionerna I: 129 och II: 174 tramlägges en rad föislag

till åtgärder avseende i huvudsak forskningen om trafikolyckorna, undervisningen

av körkortsaspiranter, förstärkt trafikövervakning och undersökning

beträffande effekten av sådan övervakning, effektivare propaganda

och ökade resurser för ambulanstjänsten. Frågan om trafikundervisning i

skolorna beröres i motionerna 1:347 och 11:409.

Vad gäller forskningen får utskottet erinra om att väsentliga uppgifter i

fråga om ledningen och samordningen av forskningsarbetet ankommer på

statens trafiksäkerhetsråd. Rådet har, som även omnämnes i motionerna,

i anslutning till sina anslagsäskanden för budgetåret 1966/67 lagt fram ett

program för utbyggnad av forskningen under en period till och med hudgetåret

1970/71. Omfattningen av den föreslagna utbyggnaden kan belysas av

att medan forskningsanslaget för budgetåret 1965/66 var 1,40 milj. kronor,

behovet beräknats till 4,47 milj. kronor för budgetåret 1970/71. Årets riksdag

har godkänt en för innevarande budgetår begärd höjning av anslaget

med 250 000 kronor. Det kan också framhållas att frågan om trafiksäkerhetsforskningen

prövas av en särskild kommitté, 1964 års transportforskningsutredning.

Utskottet vill understryka vikten av att forskningen erhåller

goda resurser och anser det kunna förutsättas att de i motionerna anförda

synpunkterna i denna fråga blir tillbörligt beaktade i det fortsatta

utbyggnadsarbetet.

Beträffande spörsmålen om utvidgad undervisning i trafiksäkerhetsfrågor

av körkortsaspiranter och skolelever får utskottet framhålla att bilförarutredningen

framlagt ett förslag (SOU 1965:42), vari dessa problem

behandlas. Betänkandet är efter remissförfarande under provning inom

Kungl. Maj :ts kansli. Enligt utskottets mening bör den i motionerna berörda

frågan om undervisning tagas upp i anslutning till den slutliga behandlingen

av bilförarutredningens förslag. Utskottet anser det kunna

förutsättas att expansionen inom biltrafiken kommer att föranleda att trafikfrågorna

ges ökat utrymme i undervisningen.

Vad gäller frågan om förstärkt trafikövervakning får utskottet anföra att

materialet från den omfattande undersökningen år 1965 angående effekten

av sådan övervakning, den s. k. Mälarundersökningen, nu slutgiltigt bearbetats

och att en rapport härom nyligen framlagts. De vunna erfarenheterna

är avsedda att läggas till grund för fortsatt försöksverksamhet. Såvitt utskottet

kunnat finna fäster vidare den för trafikövervakningen ansvariga centrala

myndigheten, statens polisstyrelse, stor vikt vid att övervakningen

skall bli så effektiv som möjligt och i stor utsträckning syfta till att lämna

trafikanterna råd och vägledning. Utskottet finner för egen del en ändamålsenlig

övervakning vara av stor betydelse i trafiksäkerhetsarbetet och

förutsätter att den pågående utvecklingen av övervakningsorganisationen

kommer att leda till en allt effektivare övervakning.

Beträffande den i motionerna upptagna frågan om effektivare propaganda

i trafiksäkerhetsfrågor får utskottet anföra att information främst lämnas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5!) år 1966

av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Som framgår av

föreningens yttrande över motionerna anser föreningen det påvisat att upplysningen

haft viss betydelse och är beredd att i den mån resurser ställs till

förfogande företaga mera ingående mätningar av informationsverksamhetens

effekt. Utskottet vill vidare erinra om det mycket brett upplagda upplysningsarbete

som inför den förestående övergången till högertrafik igångsatts

av statens högertrafikkommission och som under den fram till omläggningen

kvarvarande tiden torde komma att ytterligare intensifieras.

\ad galler fragorna rörande ambulanstjänsten vill utskottet framhålla

att landstingen numera är huvudmän för ambulansväsendet. Ambulanstjansten

betraktas numera som en i sjukvården integrerad verksamhet och

huvudmännen faster stor vikt vid att ambulanserna skall kunna bemannas

med sjukvårdskunnig personal. Läroplaner är utarbetade för utbildning av

sadan personal och en första kurs för lärare har i april 1966 anordnats av

medicinalstyrelsen. Härutöver har redan i ett antal landsting viss utbildning

av ambulanspersonal organiserats. De sålunda vidtagna åtgärderna

synes utskottet innebära att motionärernas önskemål i fråga om ambulanstjänsten

blir i allt väsentligt tillgodosedda.

I motionerna I: 30 och II: 58 samt I: 49 och II: 86 framföres kritiska synpunkter

beträffande bilfabrikanterna som enligt motionärerna i hög grad

försummat säkerhetsfaktorerna vid bilmodellernas konstruktion och utrustning

och i stallet satsat på sådana egenskaper som komfort, utseende och

goda fartresurser. I motionerna I: 30 och II: 58 nämnes bl. a. ett antal tekniska

detaljer som i vissa bilmärkens konstruktion är otillfredsställande

från säkerhetssynpunkt och framhålles att samhället har ansvar för att

säkerheten inte försummas av fabrikanterna. En skyndsam kartläggning

bör ske beträffande åtgärder som kan vidtagas från samhällets sida i detta

syfte. Motionärerna efterlyser vidare en effektivisering av typbesiktningen.

Sistnämnda spörsmål tas även upp i motionerna I: 49 och II: 86, vari vidare

bl. a. som lämpliga åtgärder framhålles en förbättrad objektiv konsumentupplysning

samt en med hänsyn till bilarnas säkerhetsutrustning in. in.

differentierad beskattning.

Den synnerligen livliga allmänna debatt som sedan en tid pågår i hithörande

frågor såväl i Sverige som utomlands, i synnerhet i USA, visar enligt

utskottets mening att de i motionerna upptagna frågorna äger stor

aktualitet. Utskottet har genom studiebesök vid ett antal bilfabriker och

provningsanläggningar m m. i Sverige, Belgien och Västtyskland sökt bilda

sig en uppfattning om bilfabrikanternas syn på bilsäkerhetsfrågorna och

det arbete för ökad säkerhet som pågår inom fabrikationen. De iakttagelser

som utskottet därvid kunnat göra och de informationer som lämnats har

synts utskottet tala för att kraven på säkerhet i konstruktion och utrustning

nu ägnas avsevärt skärpt uppmärksamhet av fabrikanterna.

Vad Säller åtgärder som är möjliga att vidtaga från det allmännas sida

opaginerad Kontrollera mot PDF

it

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5It år 1966

kominer främst i åtanke eu effektiviserad typbesiktning, vilken efterlysts i

båda motionsparcn, samt lagstiftning angående bilarnas beskaffenhet och

utrustning.

Beträffande typbesiktningen får utskottet erinra om att 1964 års riksdag

beslutat om vissa åtgärder i syfte att effektivisera verksamheten. Den nya

organisationen är ännu under utbyggnad och det bör beaktas att på typbesiktningsområdet

pågår en ständig utveckling — nya kontroll- och mätmetoder

utarbetas och utsträckes till allt flera detaljer på fordonen etc.

Utskottet vill framhålla angelägenheten av att verksamheten erhåller tillräckliga

resurser för att kunna motsvara de ökade krav som utvecklingen

ställer på densamma.

I förevarande sammanhang bör även de uppgifter med kontrollbesiklningar

av motorfordon som omhänderhas av AB Svensk bilprovning uppmärksammas.

Företaget har sedan starten år 1965 varit i tillväxt och

publicerat ett omfattande material, som tilldragit sig stort intresse. Verksamheten

är enligt utskottets mening av väsentlig betydelse inte endast

direkt för ökad trafiksäkerhet utan även som informationskälla för typbesiktningsarbetet,

bilmarknaden och konsumenterna. Ett nära, ömsesidigt

samarbete har etablerats mellan organen för typbesiktning och för den

löpande fordonskontrollen.

Med hänsyn till den förhållandevis korta tid som förflutit efter tillkomsten

av de nya typbesiktnings- och kontrollorganisationerna och den utveckling

som pågår är utskottet icke berett att nu förorda särskilda åtgärder

med anledning av vad motionärerna anfört i förevarande frågor.

Bilmarknaden har successivt utvecklats till en utpräglat internationell

marknad. I det svenska bilbeståndet förekommer ett synnerligen stort antal

utländska bilmärken samtidigt som export av svensktillverkade bilar

sker till ett femtiotal länder. Det är därför nödvändigt att möjligheterna

till viss internationell enhetlighet i fråga om säkerhetsbestämmelserna beaktas.

Frågor på området har behandlats bl. a. av särskilda organ inom

FN:s europakommission och inom Internationella standardiseringsorganisationen.

Som exempel härpå kan nämnas spörsmål om belysning, bromsar,

buller, avgaser, säkerhetsbälten och lastbilshytter. Det kan vidare framhållas

att Internationella turisttrafikförbundet nyligen tillsatt en kommitté

med uppgift att organisera propaganda för säkerhetsanordningar på bilar.

Av stor betydelse, även i det internationella samarbetet, torde vissa i USA

tagna initiativ kunna bli. Där har för inköp av bilar lör federalt bruk fastställts

särskilda säkerhetskrav i tjugosex punkter som är avsedda att träda

i kraft i oktober 1967. Kraven, som i korthet är återgivna i en till detta utlåtande

fogad bilaga (bil. 2) hänför sig till exempelvis sådana detaljer som

säkerhetsbälten, instrumentbrädan, styrinrättningen, säkerhetslås och gångjärn

på dörrar, förankring av säten, blinksignaler, säkerhetsglas, bromssystem,

armstöd och nackstöd, defrostersystemet, bränsletank och bränsle1*

— Kihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 59

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

ledningar etc. Utredning pågår f. n. med syfte att på samma sätt fastställa

krav gällande för alla bilar — även till USA importerade.

De grundläggande allmänna svenska föreskrifterna om hur bilar skall

vara beskaffade och utrustade lämnas i vägtrafikförordningen. De mera

detaljerade reglerna angående tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser

ges av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom tillämpningsföreskrifter

till förordningen. Förordningens föreskrifter är summariska och

allmänt hållna och torde få anses vara i vissa avseenden föråldrade. Det må

emellertid här anmärkas, att vid inköp för statliga ändamål, exempelvis för

affärsverken och framför allt polisen, speciella krav ställts på säkerhetsanordningar.

Så har exempelvis för polisens del fordrats speciella däck,

särskilda anordningar i fråga om växel- och bromssystemen och beträffande

vindrutetorkare och -spolare, från sidan synliga visare etc. Enligt vad utskottet

erfarit har bilfabrikanterna visat stor förståelse för dessa krav och

vidtagit åtgärder för att tillmötesgå dem.

Behovet av mera ändamålsenliga föreskrifter har uppmärksammats inom

kommunikationsdepartementet, som för dessa frågor tillsatt en särskild arbetsgrupp.

I gruppen är, förutom departementet, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

rikspolisstyrelsen, statens väginstitut, trafiksäkerhetsrådet och

AB Svensk bilprovning representerade. Gruppen, som noggrant följer den

internationella aktiviteten på området, har till uppgift bl. a. att i syfte att

åstadkomma mera betryggande och tidsenliga säkerhetsföreskrifter företa

en översyn av de krav som i lagstiftningen ställes på våra bilar.

Utskottet ser med tillfredsställelse att frågorna om bilarnas trafiksäkerhet

således tagits upp till ingående prövning och anser sig med hänsyn härtill

icke ha anledning att f. n. förorda tillsättande av en särskild utredning.

Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att, i avvaktan på att

den pågående översynen slutföres, möjligheterna till partiella ändringar

i eller tillägg till föreskrifterna blir beaktade. Utskottet kan icke bedöma

vilka särskilda behov som på sådant sätt eventuellt bör i första hand tillgodoses

men det synes som om bl. a. det ovannämnda tjugosexpunktsprogrammet

kan lämna uppslag till överväganden i detta syfte.

Det i motionerna I: 49 och II: 86 framförda förslaget om en med hänsyn

till trafiksäkerheten differentierad bilbeskattning anser sig utskottet på de

i remissyttrandena anförda skälen icke böra biträda.

Beträffande det i samma motioner framställda yrkandet om effektivare

konsumentupplysning får utskottet, som delar motionärernas uppfattning

om vikten av sådan upplysning, anföra att frågan såvitt gäller insatser från

statens sida nu beredes av en särskilt tillkallad expert och skall prövas av

konsumentupplysningsberedningen. Utskottet vill även framhålla att den

effeklivisering av tvpbesiktningsverksamheten som är att förvänta och utvecklingen

inom fordonskontrollen torde ge ett rikare och mera tillförlitligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 är 19<i(i 11

underlag för konsumentupplysning av typen varudeklaration e. d. än som nu

är tillgängligt.

Utskottet vill avslutningsvis understryka att trafiksäkerheten är en utomordentligt

viktig fråga i dagens samhälle och att stora ansträngningar bör

göras för att komma till rätta med de problem som här anmäler sig. Många

av de i de förevarande motionerna framförda synpunkterna förtjänar att

beaktas och det synes utskottet som om de i stor utsträckning kan förväntas

bli tillgodosedda genom den pågående utvecklingen, åtgärder som genomförts

och initiativ som tagits — delvis efter det motionerna väckts. Utskottet

åsyftar härmed effektiviseringen av typbesiktningen och av fordonskontrollen,

de ökade resurserna för forskning och trafikövervakning,

prövningen av framlagda utredningsförslag och pågående utredningsarbete,

den av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande och högertrafikkommissionen

bedrivna verksamheten in. in. Utskottet vill till vad

här tidigare anförts beträffande spörsmålen om trafiksäkrare bilar foga, att,

såvitt utskottet kunnat finna, bilindustrien är medveten om sitt ansvar för

trafiksäkerheten och nedlägger ett omfattande och fortlöpande arbete på

förbättringar — ett arbete som på vissa håll redan gett icke obetydliga

resultat.

Utskottet är med hänsyn till det ovan anförda icke berett att f. n. biträda

motionärernas förslag om utredningar, utan hemställer,

att motionerna I: 129 och II: 174 i vad motionerna hänvisats

till allmänna beredningsutskottet, motionerna 1:347

och II: 409, 1: 30 och II: 58 samt 1: 49 och II: 86 i den mån

de icke kan anses besvarade med vad utskottet anfört icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 november 1966''

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Hellebladh, Svanström, Hedlund,

Nyman, Hiibinette, Axel Kristiansson, fru Hamrin-Thorell, herr Helge

Karlsson och fröken Stenberg; samt

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru

Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Dickson, Lundmark, Haglund, Wikner,

Larsson i Borrby, Nilsson i Bästekille, fru Ekroth och herr Andersson i

Örebro.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

Bil. 1

Remissyttrandena

Motionerna I: 129 och II: 174

Statens trafiksäkerhetsråd

Motionärerna har angivit sina yrkanden i sex punkter. Till dessa får trafiksäkerhetsrådet

anföra följande.

1. Ökad insats av forskning för att klarlägga trafikolyckornas uppkomst,

förlopp och betydelse.

Rådet har i sina petita för budgetåret 1966/67 presenterat ett program för

trafiksäkerhetsforskningens utbyggnad och samordning under budgetåren

1965/71. Vid programmet finns fogad en preliminär kostnadskalkyl, vilken

utvisar en ökning av rådets forskningsanslag från 1 400 000 kronor budgetåret

1965/66 till 4 470 000 kronor budgetåret 1970/71.

För budgetåret 1966/67 begärde rådet ett belopp av 1 650 000 kronor,

d. v. s. en ökning med 250 000 kronor i förhållande till anslaget för innevarande

budgetår (1 400 000 kronor). Kungl. Maj :t har hos riksdagen äskat

det begärda beloppet.

Därest anslag till trafiksäkerhetsforskning även i fortsättningen kan ställas

till förfogande i huvudsaklig överensstämmelse med rådets långtidsprogram

och erforderlig forskarpersonal kan erhållas, torde en god och realistisk

grundval skapas för trafiksäkerhetsforskningens vidare utbyggnad.

I detta sammanhang må även nämnas, att hela transportforskningens

(inkl. trafiksäkerhetsforskningen) framtida organisation f. n. utredes av en

särskild kommitté, 1964 års transportforskningsutredning.

2. Betydelsen av en effektiviserad undervisning och träning av körkortsaspiranter.

Hithörande och därmed sammanhängande spörsmål har utretts av bilförareutredningen,

vars betänkande (SOU 1965/42) efter slutfört remissförfarande

är föremål för behandling inom kommunikationsdepartementet.

3. —4. Effektiviserad övervakning.

Vid försök 1957 tillsammans med statspolisen påvisade trafiksäkerhetsrådet,

att förstärkt polisövervakning har stor trafiksäkerhetsfrämjande effekt

på såväl olycksutvecklingen som trafikanternas allmänna beteende.

Dessa rön har bekräftats av en större undersökning, som rikspolisstyrelsen

och rådet utförde under år 1965 (den s. k. Mälarundersökningen).

Rikspolisstyrelsen och rådet överväger att tillsammans med psykologisk

expertis utföra studier som syftar till att utröna hur tillgängliga övervakningsresurser

bäst skall utnyttjas och hur den enskilde polismannen skall

utöva sin verksamhet för att största effekt ur trafiksäkerhetssynpunkt skall

uppnås.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 10(Ui 13

Erhållna undersökningsresultat visar enligt tratiksäkerhetsrådets uppfattning,

att övervakningen av trafiken bör förstärkas såväl personellt som

i fråga om motorfordon och andra erforderliga hjälpmedel.

Rikspolisstyrelsen har i olika sammanhang förklarat, att en av styrelsens

angelägnaste uppgifter är att förstärka trafikövervakningen.

5. Effektiviserad propaganda bör riktas till de grupper och avse de trafiksituationer,

dår problemen år störst.

All upplysning och propaganda (information) måste vara underbyggd.

Vid sidan av att erfarenhetsmässiga rön kan utgöra underlag för trafiksäkerhetsinformation

är resultat av forsknings- och undersökningsverksamhet

här av väsentlig betydelse. Vårt centrala organ för trafiksäkerhetsinformation,

NTF, håller sig fortlöpande underrättat om vetenskapliga rön inom trafiksäkerhetsfältet

och baserar i väsentlig mån sina undervisnings- och

upplysningsaktioner på dessa. Som exempel härpå må nämnas NTF:s aktivitet

såvitt gäller tillfälliga hastighetsbegränsningars effekt, mörkertrafikens

problem och betydelsen av användande av säkerhetsbälten.

6. Större resurser för ambulanstjänst och förbättrad utbildning av ambulanspersonal.

Personskadorna i trafiken skulle helt säkert kunna mildras till sina verkningar

_ många gånger med räddade människoliv som resultat — om de

skadade snabbt''kom under sakkunnig behandling. Ett över hela landet effektivt

ambulansväsen är därför av väsentlig betydelse.

Nyligen har ambulansväsendet omorganiserats. Landstingen har i princip

blivit huvudmän för verksamheten och tillsynen över ambulansväsendet

handhaves av medicinalstyrelsens sjukhusbyrå. o .

En ny läroplan för utbildning av ambulanspersonal i hälso- och sjukvård

har utarbetats av skolöverstyrelsen enligt riktlinjer från medicinalstyrelsen.

Sistnämnda styrelse anordnar i april 1966 en första lärarkurs rörande denna

utbildning.

Anvisningar för alarmeringstjänsten och sambandet mellan ambulans,

läkare och sjukhus är under utarbetande inom telestyrelsen, som därvid samråder

med medicinalstyrelsen.

Genom de nämnda åtgärderna torde en förbättring och effektivisering av

ambulanstjänsten kunna förväntas.

Vidare må nämnas, att man inom Röda korset i samarbete med vederbörande

myndigheter och organisationer sedan någon tid bedriver en för allmänheten

tillgänglig utbildning. Denna är speciellt inriktad på omhändertagande

av trafikskadade. Under de 3 första kvartalen har över 50 000 personer

erhållit utbildning.

Med åberopande av vad nu anförts finner trafiksäkerhetsrådet, att goda

förutsättningar föreligger för en successiv utbyggnad av trafiksäkerhetsarbetet

i de avseenden, som beröres i motionerna. Några särskilda åtgärder

från riksdagens sida är således för närvarande icke erforderliga.

NTF

Under år 1965 har för första gången under 1960-talet en minskning i absoluta

tal av antalet polisrapporterade trafikolyckor och antalet dödade och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

skadade kunnat noteras. Orsakerna härtill är säkerligen många, t. ex. fortsatt

förbättring av vägnätet, effektiviserad polisövervakning och tillfälliga

hastighetsbegränsningar under flera dagar än något tidigare år samt i icke

ringa grad upplysningsverksamheten, särskilt i skolorna.

* motionen föreslås ökad forskning för att klarlägga trafikolyckornas uppkomst,

förlopp och betydelse. NTF har alltid ansett det vara mycket angeläget

att trafiksäkerhetsforskningen får större resurser. Ytterligare åtgärder

måste även vidtagas för att öka forskarrekryteringen. Enligt NTF:s uppfattnmg

måste man emellertid gå vidare och tillse att forskningsresultaten utan

dr oj smal icke bara utnyttjas i upplysningsarbetet utan även kommer till

adekvata uttryck i lagstiftningen. Som exempel på att så ännu icke blivit

fallet vill NTF nämna vissa forskningsresultat om mörkertrafiken som framlagts.

NTF har också i yttrande över 1961 års trafiksäkerhetskommittés betänkande

och i en särskild framställning den 2 februari 1966 till regeringen

föreslagit sådana försök med hastighetsbegränsningar att ställning kan tagas

till frågan om permanenta fartgränser. Bakgrunden till båda framställningarna

ar att vetenskaplig forskning kring de tillfälliga hastighetsbegränsningarna

klargjort att de har en god trafiksäkerhetseffekt. Enligt NTF:s

mening måste man då gå vidare och söka få svar på frågan om permanenta

hastighetsgränser kan ha lika bra effekt.

I fråga om undervisning och träning av körkortsaspiranter vill NTF hänvisa

till att ett genomförande av bilförarutredningens förslag kommer att

innebära en mera målinriktad undervisning i syfte att förebygga de vanligast

förekommande olyckstyperna.

NTF har alltid hävdat att effektiv polisövervakning är ett verksamt medel

att höja trafiksäkerheten och NTF har också i upplysningsarbetet sökt fram.

aHa att polisövervakningen sker i trafikanternas eget intresse. Ett önskemål

i detta sammanhang är att trafikövervakningen i större utsträckning än för

närvarande också kan inriktas på att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna

i tätortstrafiken.

Statens och Trafikförsäkringsföreningens anslag till NTF har successivt

höjts. NTF har sålunda fått allt större möjligheter att driva en målinriktad

trafiksäkerhetsinformation. Minskningen av totalantalet trafikskadade under

år 1965 gäller framför allt åldersgrupperna under 20 år. NTF vill taga

detta förhållande till intäkt för att upplysningsverksamheten ger effekt.

NTF har också sedan länge framfört önskemål om möjligheter att mäta

effekten av informationsverksamheten, men NTF har hittills saknat ekonomiska

resurser härför. NTF anser det angeläget att man får möjligheter att

mäta effekten med vetenskapliga metoder av både informationsverksamheten

och andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten.

Ambulansväsendet i landet har nyligen omorganiserats, varvid landstingen

princip blivit huvudmän, h rågan om förbättrat ambulansväsende har uppmärksammats

även i andra sammanhang. Eu utredning som NTF och Röda

Korset in. fl. företagit visar även att inte bara ambulanspersonalen utan även

enskilda personer kan bidraga till att mildra effekterna av trafikolyckor genom

snabba, riktigt insatta åtgärder på olycksplatser. NTF, Röda Korset och

bilskolorna bedriver sedan någon tid undervisning i denna fråga.

Sammanfattningsvis finner sålunda NTF att trafiksäkerhetsarbetet, i de

delar som berörs i motionen, bedrives efter de angivna riktlinjerna. Med hänvisning

härtill finner NTF det inte erforderligt med eu särskild utredning

men vill framhålla att ökade resurser bör ställas till förfogande för det fortsatta

trafiksäkerhetsarbetet i alla avseenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr åt) år 1 !><>(>

lf>

MSD

MSD delar helt motionärernas mening att en mängd åtgärder står till buds

för att förbättra trafiksäkerheten och minska samhällets kostnader för trafikolyckorna.

EU kraftigt förstärkt samhälleligt stöd åt sådana åtgärder,

som har olycksförebyggande effekt, måste bedömas som en klok och lönsam

investering. Främst gäller det att skapa ökade resurser, ekonomiska och personella,

för både grundforskning och tillämpad forskning, men det är sedan

också av synnerlig vikt att de vunna resultaten på ett riktigt och effektis t

sätt föres ut och kommer det praktiska trafiksäkerhetsarbetet till nytta.

Det måste dock konstateras att åtskilliga av de frågor motionärerna berör

redan varit eller är föremål för utredning och att organ för trafiksäkerhetsforskning

och trafiksäkerhetsarbete finnes. Sådana är Statens Trafiksäkerhetsråd,

Statens Väginstitut, Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens trafikbyrå,

NTF, motororganisationerna m. fl. Bristerna synes i första hand galla

dels resurserna, dels samordningen.

Även om det av ovanstående sammanställning framgår att utredningsoch

forskningsverksamheten i syfte att förbättra trafiksäkerheten är omfattande,

har MSD uppfattningen att förstärkningar av de ekonomiska resurserna

främst för forskningsbehoven är synnerligen nödvändiga och lönsamma.

Där utredningar om organisationsformer in. m. enligt ovan redan ar

genomförda eller pågående bör resultaten av dessa avvaktas innan nya åtgärder

i denna riktning vidtages. På några punkter framstår dock behov av

utredning klart.

Som ovan nämnts bedrives ett omfattande forsknings- och utredningsarbete

inom Statens Trafiksäkerhetsråd genom TRAFO och TRAG. Det synes dock

som om de i praktiskt trafiksäkerhetsarbete engagerade organisationerna

liksom pressen i alltför ringa grad får del av de vunna resultaten. Ett undantag

är försöken med tillfälliga hastighetsbegränsningar, om vars effekt det

synes ha förelegat ett speciellt och ensidigt intresse hos rådets kansli att

sprida upplysning. Däremot har mycket ringa information givits beträffande

en mängd andra utredningar, som avslutats eller pågår. Detta gäller t. ex.

undersökning rörande trafikolycksbelastningen hos unga förare, studier av

fotgängarolyckor, haverikommissionens verksamhet, uppkomstmekanismen

för trafikskador, barnpsykologisk forskning, studier av upptäcktsrisken för

bilförare med straffbar alkoholkoncentration i blodet, optiska studier in. in.

MSD anser det vara mycket angeläget att de värdefulla rön, som ovannämnda

utredningar och annat arbete inom rådet har givit, nyttiggöres på

ett bättre sätt än''hittills. Exempelvis motororganisationerna äger goda möjligheter

att bedriva den upplysning och den propaganda bland trafikanterna,

som forskningsresultaten bör utmynna i. Det måste beklagas att det icke

ansetts ingå i rådets uppgifter att söka omsätta de vunna resultaten i praktisk

nytta. En förbättring av den utåtriktade kontakten för information i

populär form om verksamheten och dess resultat anser MSD vara angelägen.

I ökad omfattning bör rådet också följa och tillvarataga resultaten av den

utländska forskningen. _

Om kostnaderna för trafikolyckorna under ett år uppskattas till l,o miljard

kr. utgör statens anslag till trafiksäkerhetsforskning f. n. ca 1 promille

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

darav. EU kraftigt ökat anslag måste med hänsyn till olyckornas ekonomiska

och sociala konsekvenser bedömas som mycket lönsamt och kan återvinnas

redan om ett fåtal olyckor förhindras. Utan tvekan har forskningsinsatserna

redan varit av betydande värde för trafiksäkerhetens höjande

men måste dessutom för framtiden tillerkännas en progressiv verkan så

snart de vunna erfarenheterna till fullo kan utnyttjas i det praktiska trafiksakerhetsarbetet

MSD förordar därför att en ökad forskningsinsats möjliggores

genom okat anslag. 8 J

i 1 s“mmfnhan8 (bl. a. i remissvar beträffande motion II: 34/1966)

bär MSD också föreslagit att medel ställes till trafiksäkerhetsrådets förfogande

for en successivt utbyggd forskningsverksamhet genom haverikommissioner.

MSD vill här upprepa detta förslag.

Den goda effekten av en förstärkt polisövervakning har tydligt klargjorts

bl. a. genom ovannämnda försök i mälardalen. I detta har även helikopterovervakmng

ingått och bedömts som värdefull.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, har enligt

smastadgar till uppgift att genom upplysningsverksamhet arbeta för ökad

trafiksäkerhet pa vagar och gator i Sverige. Denna verksamhet skall ske i

samarbete med myndigheter, trafiksammanslutningar och lokala trafiksäkerhetsorgan

samt varje annan samfällighet och enskild som vill främja

föreningens syften. J

,...Eft,er Jundstingens övertagande av huvudmannaskapet för ambulanstjansten

har vissa samordningsproblem uppstått, bl. a. genom att rekvisition

ios narmaste ambulansstation avvisats, då den legat i annat län. MSD anser

det vara mycket angeläget att sådana hinder för snabbast möjliga hjälp

omedelbart undanröjes. 8 J F

Motionärerna framhåller att många dödsfall i trafiken skulle ha förhindra

s om kompetent vård snabbt kunnat ges. MSD vill i sammanhanget påpeka

att god utbildning i olycksfallsvård är angelägen icke endast för ambulanspersonal

utan även för trafikanterna själva. Den verksamhet som

bedrives av motororganisationerna, Röda Korset m. fl. i form av lokala och

regionala kurser med utbildning i riktigt uppträdande och rätt vård av skadade

vid trafikolycksplats, måste anses så värdefull att speciellt statligt stöd

bor overvagas. ö

MSD hemställer att utskottet i brev till Kungl. Maj :t vill delge här framförda

synpunkter.

Motionerna I: 347 och 11: 409

Skolöverstyrelsen

I grundskolan och skolor med motsvarande elevåldrar omfattar trafikundervisningen

enligt gällande bestämmelser 5 å 7 lektioner och två halva

friluftsdagar per termin och årskurs. I gymnasiala skolformer bör vad avser

trahkundenusnmg »i skola, där undervisning i samhällslära eller gymnastik

eller frduftsverksamhet förekommer, undervisning i lämplig utsträckning

meddelas saväl fristående — huvudsakligen under lektionerna i nämnda

ämnen och under friluftsdagarna — som i samband med andra undervisningsmoment».

(SF 1959:137)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ö!) ar 1 Uti ti

17

Trafik- och motorkunskap är upptaget som tillvalsämne omfattande två

veckotimmar i första årskursen av fackskolans sociala och ekonomiska linjer.

Vidare ingår självfallet eu omfattande undervisning i trafikkunskap vid

yrkesutbildning av lastbilsförare.

I bilförarutredningens betänkande »Körkortet och trafikutbildningen»

(SOU 1965:42) behandlas ingående skolans trafikundervisning. Skolöverstyrelsen

har i yttrande 3.11.1965 vad beträffar trafikundervisningen på

grundskolans högstadium bl. a. framhållit följande.

»Bilförarutredningens förslag, att högstadiets trafikundervisning skall ge

eleverna kunskaper motsvarande kraven i det teoretiska lärarprovet för bil

syns enligt överstyrelsens mening innebära alltför högt ställda krav. Den

teoretiska kursen i förarutbildningen indelas enligt förslaget i tre skeden,

varvid den teoretiska undervisningen i skede II och III skall kunna anknytas

till tillämpningsövningar under körutbildningen. Flera avsnitt i den

föreslagna teoretiska delen av kursplanen för förarutbildning bör för alt bli

meningsfylld anknytas till tillämpningsövningar med bil. Utan en sådan

anknytning kan vissa avsnitt i den teoretiska delen av kursen bli ointressanta

för många elever. För högstadiets trafikundervisning bör det enligt

överstyrelsens mening utarbetas en särskild studieplan, som anpassas till

högstadieelevernas ålder och mognadsgrad.»

Skolöverstyrelsen har intet att erinra mot motionärernas anhållan om en

skyndsam prövning av och förslag till en utvidgad trafikundervisning i

enlighet med vad i motionerna anförts, men anser att frågan bör prövas i

samband med behandlingen av bilförarutredningens nyligen avlämnade

förslag »Körkortet och trafikutbildningen».

STATENS HÖGERTRAFIKKOMMISSION

Kommissionen delar helt motionärernas uppfattning om behovet av en

förbättrad trafikundervisning inom skolans ram. Motionärernas förslag

innebär att en påbyggnad av den grundläggande undervisningen skulle ske

genom att trafikundervisning anordnades i yrkesskolan med möjligheter

att delta för andra elevgrupper än denna skolas. Undervisningen skulle

ungefär motsvara den teoretiska undervisningen för körkort för bil. Bilförarutredningen

har i betänkandet Körkortet och trafikutbildningen (SOU

1965:42) uppställt samma utbildningsmål för trafikundervisningen på

grundskolans högstadium och framlagt närmare förslag som syftar till att

nå den effektivisering av undervisningen som fordras härför. Kommissionen

har i remissyttrande den 2 december 1965 över betänkandet intagit en positiv

hållning till utredningens förslag, även om kommissionen ansett sig böra

framhålla att vissa metodfrågor bör övervägas ytterligare.

Enligt kommissionens mening bör det erbjuda fördelar att förlägga trafikundervisning

med den angivna målsättningen till grundskolan framför att

förlägga den till yrkesskolan. Det är också enligt kommissionens mening

angeläget att en allmän förbättring av trafikundervisningen på grundskolans

skilda stadier kommer till stånd snarast möjligt. Kommissionen vill därför

förorda att statsmakterna i första hand tar ståndpunkt till frågan vilka åtgärder

som bör vidtagas beträffande trafikundervisningen i grundskolan

och att frågan om åtgärder i den av motionärerna angivna riktningen därefter

utan dröjsmål upptas till behandling.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

Kommissionen får i sammanhanget också nämna att skolöverstyrelsen

och kommissionen i samråd planerar en betydande intensifiering av trafikundervisningen

i skolorna inför övergången till högertrafik. De organisatoriska

formerna för undervisningen torde, såvitt nu kan bedömas, komma

att i stora drag överensstämma med vad bilförarutredningen föreslagit beträffande

organisationen på längre sikt.

Motionerna I: 30 och II: 58 samt I: 49 och II: 86

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Frågorna om effektivare typbesiktning och förbättrad konsumentupplysning

har, som framhållits i motionerna, behandlats i den »Promemoria angående

effektivare typbesiktning samt om möjligheterna till konsumentupplysning

rörande motorfordon», som utarbetats av en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet.

På grundval av arbetsgruppens förslag framlade Kungl. Maj :t proposition

nr 71 till 1964 års rikslag angående införande av en effektivare typbesiktning.

Riksdagen biträdde förslaget och det nya typbesiktningsförfarandet

tillämpas från och med den 1 januari 1965. Verksamheten har ännu inte nått

sin fulla omfattning, bl. a. beroende på att beställd utrustning ännu inte

hunnit levereras och installeras. Rent allmänt kan sägas att denna form av

besiktning undergår en ständig utveckling och effektivisering allteftersom

kontrollmetoder och mätmetoder utarbetas och utsträckes till att omfatta

allt flera detaljer på fordonen och resurser ställes till förfogande. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anser det synnerligen angeläget att verksamheten

utvecklas i denna riktning och kommer att följa frågan med stor uppmärksamhet.

Vad beträffar frågan om konsumentupplysning rörande motorfordon har

Kungl. Maj :t genom beslut den It december 1964 förordnat, att handlingarna

i ärendet skulle överlämnas till konsumentupplysningsutredningen för

att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget.

Motionärerna har vidare framhållit att resultat i arbetet med att påverka

fabrikanternas intresse för förbättrade konstruktioner torde kunna nås genom

att beskattningen differentieras med hänsyn till bromseffekt, tålighet

vid kollision, säkerhetsutrustning, rattens konstruktion o. s. v. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anser att det ur principiell synpunkt är olämpligt med

en sådan differentiering. Rilskatten är i princip en avgift som bilägaren erlägger

för att täcka kostnaderna för de vägar m. m. som krävs för biltrafiken.

Premiering för bilarnas trafiksäkerhet bör i stället ske via de avgifter

som måste erläggas för att täcka kostnaderna för olyckorna genom biltrafiken

d. v. s. försäkringsavgifterna. Försäkringsbolagen har också nyligen slagit

in på en sådan linje, vilket får anses vara en riktig åtgärd.

I motionerna 1: 30 och II: 58 har föreslagits utredning om vad som kan

göras i bilarnas grundkonstruktion och utrustning för att nå en ökad säkerhet.

Även en effektiviserad typbesiktning har berörts.

Motionärerna har inledningsvis framhållit att man trots ett omfattande

trafiksäkerhetsarbete inte har på många år gjort något väsentligt åt bilarnas

grundkonstruktion. De av AB Svensk Bilprovning nyligen publicerade siff
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets uttalande nr åt) år VJtiti

1!)

rorna om äldre bilars bromssystem karaktäriseras av motionären såsom

minst sagt uppseendeväckande. Styrelsen vill emellertid framhålla, att man

vid bedömning av resultatet måste taga i beaktande att detsamma erhållits

vid undersökning av äldre bilar, som underhållits och vårdats mer eller

mindre väl.

Hur god kvaliteten hos ett fordon än är kan det dock inte lämnas utan

vård och underhåll. Fordonets trafikduglighet blir därför i hög grad beroende

på ägarens vilja och förmåga att hålla det i gott skick. Att det på ett

allvarligt sätt brister i detta avseende har tidigare undersökningar av polisen

och bilinspektionen visat och resultaten från AB Svensk Bilprovnings

första verksamhetsår bestyrker detta. Den främsta anledningen till införandet

av den obligatoriska årliga kontrollbesiktningen har just varit nämnda

förhållande och det är alt förvänta att man genom kontrollbesiktningen

kommer tillrätta med problemet.

Utvecklingen har ej heller stått stilla i detta avseende. Bilfabrikanterna

strävar mot allt mindre underhållskrävande fordon. Sålunda är det ej ovanligt

att detaljer som för trafiksäker funktion tidigare erfordrat regelbunden

och ofta förekommande smörj ning och justering numera är av sådan konstruktion

och sådant material att de fungerar tillfredsställande under en

bils normala livstid utan vare sig smörjning eller justering. Vissa av de bilfabrikat

som enligt AB Svensk Bilprovnings statistik haft de flesta bromsfelen

är i dag utrustade med bromssystem som är indelat i två kretsar. I motionen

har vidare framhållits vissa detaljer som utan större kostnader skulle

kunna införas i bilars konstruktion för att därigenom öka trafiksäkerheten.

Bland annat har föreslagits bromsregulator som förhindrar blockering av

hjulen, polariserat ljus etc.

Bromsregulatorer av det slag som i motionen avses har provats i olika utföranden.

Anordningar med den angivna funktionen är förhållandevis komplicerade

och betingar avsevärt högre pris än vad i motionen nämnts. Billigare

anordningar har konstruerats och provats, men har ej befunnits fungera

på avsett sätt särskilt vid låga friktionskoefficienter, där sådan anordning

som bäst behövs.

Omfattande undersökningar har gjorts i olika länder beträffande möjligheterna

att införa polariserat ljus. Man har därvid konstaterat att det är

förenat med stora tekniska svårigheter att på bilar använda sig av sådana

anordningar, med hänsyn till de förluster i ljusutbytet som polarisationsfiltren

åstadkommer. Desutom måste alla bilar vara försedda med sådana anordningar.

Detta förhållande skapar onekligen synnerligen svåra omställningsproblem,

ej minst med tanke på trafiken över gränserna. Till samma

resultat har en i Sverige med bidrag från statens trafiksäkerhetsråd utförd

undersökning kommit.

Trafiksäkerheten är ett problem som sysselsätter alla länder med utvecklad

motorfordonstrafik. Man söker överallt på olika sätt hejda det stigande

olycksantalet, och det är naturligt att man då frågar sig om fordonen fyller

rimliga krav på säkerhet och tillförlitlighet. Biltillverkarna utsättes ofta för

eu bister kritik att de mera tillgodoser stående försäljningsargument såsom

hög motoreffekt, hög hastighet, tilltalande utseende in. in. än utrustning och

åtgärder som befrämjar trafiksäkerheten. Det kan inte förnekas att kritiken

kan vara berättigad i åtskilliga fall, men man får lieller inte förbise att bilfabrikerna

lägger ner enorma belopp varje år för att tillgodose säkerheten.

Konkurrensen är emellertid mycket hård, och varje fabrikant tvingas därför

för att kunna fortleva att tillverka sin bil till ett konkurrenskraftigt pris.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 19(>(>

Det torde inte råda något tvivel om att detta är en faktor som verkar återhållande

på en annars naturlig strävan att förbättra säkerheten genom kvalitetsmässig

bättre utrustning och införande av säkerhetsbefrämjande detaljer.

För att utvecklingen skall kunna styras i rätt riktning är det därför

nödvändigt att de myndigheter, som har att godkänna fordonen för trafik,

formulerar villkoren härför på sådant sätt att säkerheten tillgodoses. Sådana

villkor har tillämpats sedan länge, exempelvis beträffande bromsarnas effektivitet,

belysningens styrka m. in., men kraven bör kunna utsträckas vidare.

Som exempel på åtgärder i detta avseende kan nämnas de krav på

hållfastheten hos lastbilshytter som tillämpats i Sverige sedan åtskilliga år.

Det är emellertid nödvändigt att varje sådan åtgärd noga underbyggs med

undersökningar för att fastställa behovet och klarlägga följderna. Den får

bl. a. inte vara sådan att utvecklingen bindes och framtagandet av andra och

kanske bättre lösningar på problemet hindras. Även en annan faktor måste

tas med i beräkningen. Den förut omtalade åtgärden med hållfasthetskrav

på lastbilshytter kunde genomföras tack vare att praktiskt taget alla lastbilshytter

tillverkas inom landet. Helt annat blir förhållandet när det gäller

personbilarna. Omkring ä/3 av de personbilar som säljs inom landet tillverkas

utomlands vid mycket stora fabriker. Av lätt insedda skäl måste det

vara svårt att påverka denna fabrikation genom svenska specialbestämmelser

som inte har sin motsvarighet i andra länder eller som inte är internationellt

godtagna. Styrelsen anser det därför nödvändigt att söka bredda

grunden för sådana åtgärder genom samfällda aktioner från flera länder.

Redan ett samgående mellan de nordiska länderna för utarbetande av gemensamma

enhetliga bestämmelser om fordon torde kunna bidraga till en

snabbare utveckling. Detta arbete pågår för närvarande inom Nordisk vägtrafikkommitté.

Ett annat forum för internationell samverkan är Förenta

Nationernas ekonomiska kommission för Europa, vilken tillsatt ett arbetsutskott

för motorfordons konstruktion, i vilket Sverige är representerat. Inom

arbetsutskottet diskuteras enhetliga bestämmelser rörande fordons utrustning

m. m. och utarbetas förslag till internationella överenskommelser.

Hittills har färdigställts bestämmelser rörande bl. a. strålkastare för asvmetriskt

ljus och lampor för dylika, reflexanordningar till motor- och släpfordon

samt belysningsanordningar för registreringsskyltar. Under arbete

är föreskrifter för strålkastare med s. k. jodlampor, körriktningsvisare in. m.

Utskottet utarbetar vidare rekommendationer beträffande belysning, signaler,

buller m. m. Eu sådan rekommendation är exempelvis att körriktningsvisare

skall visa gult sken såväl framåt som bakåt, en bestämmelse som styrelsen

anser böra tillämpas även i Sverige sedan viss ändring av bestämmelse

i vägtrafikförordningen genomförts. Styrelsen har föreslagit sådan ändring i

skrivelse den 19 augusti 1963 till Konungen.

Avslutningsvis vill styrelsen framhålla att den effektivare typbesiktning,

som omnämnts i förevarande motioner, och som genomförts från den 1 januari

1965, med uppmärksamhet följes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och att styrelsen är beredd att när erfarenheterna från verksamheten ger

anledning därtill framlägga förslag till den utvidgning av verksamheten som

kan anses påkallad. Som grundval för åtgärder bör i möjligaste mån läggas

de rekommendationer och bestämmelser som utarbetas av internationella

samarbetsorgan, främst inom ECB. Då därjämte frågan om en objektiv och

saklig information för allmänheten beträffande motorfordon är under utredning,

anser styrelsen att ytterligare utredning ej är påkallad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5.9 dr ltttiti

21

Statens trafiksäkerhetsråd

Det vore enligt rådets mening värdefullt om denna ur trafiksäkerhetssynpunkt

glädjande utveckling kunde fortsätta genom att de för typbesiktningen

ansvariga myndigheterna erhöll resurser för en ännu mera ingående granskning

av för säkerheten viktiga fordonsdetaljer. Rådet vill emellertid i delta

sammanhang peka på de erfarenheter beträffande fordonsfelen såsom olycksorsak,

som vunnits av den inom rådets arbetsgrupp verksamma haverikommissionen.

Genom kommissionens undersökningar under senare år har framkommit

att tekniska fel kan antas ha haft en väsentlig inverkan på olycksförloppet

vid omkring 15 % av de undersökta olyckorna.

Vidkommande spörsmålet om konsumentupplysning beträffande motorfordon

— vilken fråga f. ö. är under prövning av konsumentupplysningsutredningen

— vill rådet nu liksom i sitt förenämnda remissyttrande den 5

september 1963 framhålla det väsentliga i att allmänheten erhåller saklig

upplysning om de motorfordon som saluhålles i marknaden. Rätt utformad

skulle sådan information kunna stärka köparens intresse för konstruktioner,

som mindre framhäver prestigevärde och fartprestationer och mer beaktar

trafiksäkerhetssynpunkter såväl beträffande den rent mekaniska utrustningen

som vad gäller passagerarutrymmets inredning.

Vad avser förslaget om att differentiera bilskatten med ledning av motorfordonens

tänkta »trafiksäkerhetsvärde» delar rådet icke motionärernas

uppfattning i detta avseende. Enligt rådets uppfattning är uppbyggnaden av

ett sådant skattesystem förenad med avsevärda praktiska svårigheter, bl. a.

ur värderingssynpunkt.

Avslutningsvis vill rådet såsom sin mening anföra, att många av de grundläggande

principerna för konstruktion av motorfordon borde göras till föremål

för översyn, varvid trafiksäkerhetssynpunkter skulle ges ett avgörande

inflytande. Sådana överväganden bör dock enligt trafiksäkerhetsrådets uppfattning

ske inom ramen för det internationella samarbetet på detta område.

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening

Konsumentupplysning

När det gäller konsumentupplysning vill föreningen liksom i sitt yttrande

över 1963 års departementspromemoria framhålla att bilföretagen redan

nu bedriver en omfattande varuinformation. Resultaten från typbesiktningarna

bör på lämpligt sätt kunna delges bilköparna och allmänheten. Föreningen

inleder därför i dagarna en abonnemangsservice för bilinspektionens fordonsbeskrivningar

avseende samtliga typbesiktningar från och med 1966

års modeller. Föreningen är också starkt intresserad av att medverka till

en utökad konsumentupplysning exempelvis i form av varudeklaration men

är medveten om de betydande svårigheterna.

Produktutvecklingen

Inom bilindustrin pågår i dag eu omfattande produktutveckling. De olika

fabrikanterna lägger ner enorma belopp för att förbättra befintliga modeller

och långsiktigt utveckla nya.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

Detta utvecklingsarbete omfattar självfallet i hög grad frågor som rör,

trafiksäkerheten. Man torde också utan tvekan kunna påstå att ilen moderna

bilen rent allmänt utvecklats till ett allt säkrare fordon bl. a. genom att man

gjort karossen stabilare, åstadkommit bättre styr- och köregenskaper, förbättrat

bromsar och däck samt infört säkrare hjälputrustning.

Den tekniska utvecklingen på fordonsområdet torde generellt sett ligga

långt före utvecklingen på andra områden inom trafiksäkerhetskomplexet.

Inte minst gäller detta i jämförelse med vägutbyggnaden. Vägstandarden

torde vara den viktigaste trafiksäkerhetsfaktorn i dag och eftersläpningen

på detta område uppenbar.

Parallellt med industrins utvecklingsarbete pågår intensivt trafikforskningsarbete

vid särskilda forskningsinstitutioner i USA, Storbritannien, Västtyskland

och andra länder. Resultaten av delta arbete är liksom den forskning

som bedrivs i vårt land exempelvis inom statens trafiksäkerhetsråd av

stor betydelse.

Det är emellertid ett långt steg mellan idé eller förslag om en trafiksäkerhetsförbättring

på bilarna till en färdig serieprodukt. Först och främst måste

förslaget granskas och belysas allsidigt. Motiven måste prövas mycket ingående

så att icke önskvärda sekundära effekter undviks. Därefter skall förslaget

utvecklas och anpassas till serieproduktion, som dessutom kräver

omfattande planering. Det bör i sammanhanget framhållas att man ej får

helt bortse från kostnaderna för att genomföra den planerade åtgärden.

För att utvecklingsarbetet på trafiksäkerhetsområdet skall få framgångär

det nödvändigt att konsumenten — bilköparen värdesätter förbättringarna.

Erfarenheterna är därvid ej enbart positiva, varför föreningen är positivt

inställd till alla initiativ som syftar till ökad förståelse för trafiksäkerhetskraven.

Den viktigaste faktorn torde vara ökad konsumentupplysning i olika

former. Föreningen är som tidigare nämnts beredd att aktivt medverka i

detta arbete.

Internationell enhetlighet

Bilmarknaden har successivt utvecklats till en utpräglat internationell

marknad. Inte minst gäller detta Sverige där praktiskt taget alla europeiska

och amerikanska bilmärken är representerade samtidigt som svensk bilindustri

exporterar sina produkter till ett femtiotal olika länder.

Det är uppenbart att det under dessa förhållanden bereder tillverkarna

mycket stora bekymmer att anpassa sina produkter efter olikartade nationella

föreskrifter. Då målsättningen för lagstiftningen alltid torde vara densamma,

att tillförsäkra konsumenterna trafiksälcrare bilar, borde också avvikelser

från internationella normer kunna undvikas. Biltillverkarna och

bilimportörerna vill därför starkt understödja det arbete som bedrivs på

detta område bland annat inom FN:s Europakommission och inom Internationella

standardiseringsorganisationen. Som exempel på frågor som behandlats

inom dessa organ kan nämnas bestämmelser om belysning, bromsar,

buller och avgaser men även säkerhetsbälten, lastbilshytter etc. Även

på andra håll pågår utvecklingsarbete som kan läggas till grund för internationellt

enhetliga bestämmelser. Som exempel kan nämnas den federala

standard som antagits i USA för vissa statliga organs bilinköp och som kommer

att få normgivande betydelse.

Från svensk sida borde det vara en ofrånkomlig målsättning att följa internationella

normer och på allt sätt undvika särregler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5!) år 1 !)(>(>

2I1

Några konkreta frågeställningar

Bland de olika fordonstekniska spörsmål som nämnts i motionerna vill

föreningen i korthet kommentera följande.

Bromsregulatorer. På detta område pågår utvecklingsarbete, som bör kunna

leda till praktiska resultat även om arbetet är tidsödande.

Polariserat ljus. De förslag som väckts är av stort intresse. Investeringarna

är emellertid utomordentligt stora då alla fordon måste anpassas samtidigt

till det nya sytemet. Med hänsyn till den internationella trafiken är det

därtill svårt att tänka sig en separat nationell omläggning.

Sikt. Denna fråga ägnas mycket stor uppmärksamhet och väsentliga förbättringar

har åstadkommits. Även defrostersystemen torde ha förbättrats.

Förbättrade uppvärmningsmöjligheter vid parkering utomhus torde vara av

betydelse i sammanhanget.

Motoreffekt. Den ökning av motoreffekterna som ägt rum har visserligen

kunnat utnyttjas till högre maximihastigheter men erbjuder också bättre

accelerationsmöjligheter och ökad framkomlighet vilket ej är oväsentligt ur

trafiksäkerhetssynpunkt samtidigt som värmesystemet förbättras och kapacitet

erhålles för extra hjälpmedel. Parallellt med effektökningen har fordonen

förbättrats i övrigt bl. a. när det gäller bromsutrustningen.

Manövrerbarhet. De åtgärder som vidtagits för att underlätta förarens

manövrering av fordonen (bättre styr- och köregenskaper, automatiska växellådor,

servostyrning särskilt för tyngre fordon etc.) är alla trafiksäkerhetsbefrämjande.

Luftföroreningar, buller. På dessa områden pågår ett omfattande utvecklingsarbete

i accelererat tempo.

Differentierad beskattning

Motionärernas förslag om differentierad beskattning förefaller vara praktiskt

taget omöjligt att genomföra. Det torde ej vara möjligt att på tillfredsställande

objektiva grunder värdera de många olika fordonsegenskaper som

kan ha betydelse ur trafiksäkerhetsynpunkt. Därtill kommer att kanske de

flesta faktorerna kan ha olika betydelse för olika förare. Som exempel kan

nämnas motoreffekten som för den ene kan utnyttjas för trafiksäkrare körning

medan den för den andre kan möjliggöra högre hastighet än omständigheterna

i övrigt medger.

Mot denna bakgrund avstyrker föreningen förslaget om skattedifferentiering

baserad på fordonens utformning och utrustning.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis vill föreningen framhålla att den är starkt intresserad

av att medverka till en utökad konsumentupplysning, att man inom

bilindustrin bedriver ett mycket omfattande utvecklingsarbete inte minst

på trafiksäkerhetsområdet, att föreningen värdesätter initiativ som syftar

till ökad förståelse från bilköparens sida för förbättringar i trafiksäkerhetshänseende

samt att svenska bestämmelser om fordonens utformning och

utrustning måste följa internationella normer. Föreningen avstyrker förslaget

om med hänsyn till fordonens trafiksäkerhetsegenskaper differentierad

beskattning.

Då de frågor som behandlas i motionerna redan uppmärksammas och

behandlas bl. a. inom kommunikationsdepartementet och inom typbesiktningsorganisationen

finner föreningen icke påkallat med ytterligare utredningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

MSD

MSD delar motionärernas uppfattning att motorfordonens konstruktion

från säkerhetssynpunkt för närvarande lämnar mycket övrigt att önska och

att samhället med lämpliga medel bör söka påskynda en utveckling mot ökad

säkerhet.

Erfarenheten haj- ostridigt visat att bilindustrins egna åtgärder för att

förbättra bilarnas trafiksäkerhet icke är tillräckliga och icke vidtagits i

tillräckligt snabb takt för att möta den växande trafikens krav.

Bilköparna väljer enligt erfarenheten inte säkerhet framför lågt pris, låga

driftskostnader, komfort och elegans hos de på marknaden utbjudna biltyperna.

Att samhället i större grad än hittills måste börja styra den tekniska utvecklingen

hos bilarna mot ett trafiksäkrare utförande är därför ofrånkomligt.

I Amerika har helt nyligen initiativ tagits av justitieminister Robert

Kennedy, som förelagt kongressen ett lagförslag, syftande till att tvinga biltillverkarna

att satsa i högre grad än nu på bilarnas säkerhet.

Fyra vägar kan för de svenska myndigheterna beträdas för att styra den

tekniska utvecklingen, nämligen:

a) Effektivare typbesiktning av nya biltyper inom ramen för nuvarande

lagstiftning;

b) Inspektion av de bilar som är i trafik i fråga om tillräckligt underhåll;

c) Bättre konsumentupplysning rörande bilarnas egenskaper ur säkerhetssynpunkt;
d)

Skärpt lagstiftning.

I Sverige har väg b) redan beträtts i och med att AB Svensk Bilprovning

trädde i funktion, och resultaten hittills tyder på att dess verksamhet kommer

att fylla sitt syfte.

Väg a) har också beträtts, ehuru åtgärderna där ännu är i begynnelseskedet.

Under hand har VoV föreslagit att en rådgivande grupp skall inrättas

för att med VoV överväga det nya typbesiktningsförfarandets utveckling.

Får denna grupp tillräcklig tyngd torde den ha möjlighet att på önskvärt

sätt påverka utvecklingen. Bl. a. bör konsumentsidan i denna grupp få

övervikt i förhållande till de kommersiella intressena.

I vad rör konsumentupplysningen, väg c), råder stor disproportion mellan

de resurser som bilindustrin använder till reklam och de resurser, som staten

insätter genom publicering av vissa upplysningar från typbesiktningarna,

samt de resurser, som motororganisationerna och pressen frivilligt använder

till konsumentupplysning. Här ligger sannolikt en huvudorsak till att allmänheten

som förut nämnts icke väljer säkerhet framför andra egenskaper

hos bilarna.

I fråga om väg d) framhålls från bilindustrins sida i alla sammanhang

vikten av starkt stöd till det internationella normeringsarbetet i fråga om

bilars utförande, som bedrivs inom FN:s Europakommission och internationella

standardiseringsorganisationer. Granskar man vad som skett inom

dessa organisationer finner man att industriintressen och nationella exportintressen

tycks i hög grad bromsa utvecklingen. Vad som under ett antal år

åstadkommits i fråga om internationell normering är i och för sig betydelsefullt

men täcker blott en obetydlig del av hela arbetsområdet. En mängd

önskvärda förslag har bordlagts, exempelvis en så självklart viktig sak som

s. 25 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr åt) år 1 !/(>(>

25

normeringen av körorgan och peduldimensioner samt åtkomligheten av

handbroms, värmereglage in. in. när säkerhetssele användes.

För Sveriges del ställer de svåra körförhållandena under långa vinterperioder

särskilda krav på fordonens säkerhetsegenskaper, vilka naturligt nog

omfattas med jämförelsevis ringa intresse av de kontinentala industriländernas

representanter. Hit hör exempelvis frågor om siktförhållandena i kallt

väder, bromsregulatorer som förhindrar att hjulen låses vid bromsning.

Bromskonstruktionen måste vara sådan att den även fungerar i stark kyla.

Vid ett tillfälle bär Sverige gjort avsteg från den från bilindustrins sida så

ofta hävdade målsättningen att följa den internationella normeringen och

undvika särregler.

Detta fall rörde kravet på säkrare lastbilshytter, vilket ur svensk arbetarskyddssynpunkt

ansågs böra föranleda ett avsteg. Den internationella irritation,

som detta föranledde, har såvitt vi kan förstå icke fått allvarliga konsekvenser.

Det synes därför riktigt att möliggöra avsteg från den internationella normeringen,

när svenska trafiksäkerhetssynpunkter starkt talar för att så sker.

Ovannämnda rådgivande grupp, som avses bli knuten till VoV resp. det blivande

trafikverket, kan tänkas ta behövliga initiativ härvidlag och ta upp

motsvarande förslag från enskilda medborgare eller organisationer.

Den av motionärerna föreslagna differentierade beskattningen förefaller

ytterst svår att tekniskt genomföra. Klara definitioner torde i många fall

vara möjliga att uppställa. Det är också i första hand förarnas personliga

skicklighet och uppträdande som är avgörande för olycksfrekvensen, och

dessa faktorer är icke åtkomliga med en differentierad fordonsbeskattning

enligt förslaget.

Den av de svenska bilförsäkringsbolagen nyligen genomförda differentieringen

av vagnskadepremier kan emellertid väntas få en motsvarande effekt.

I detta fall utgör det verkliga skadeutfallet grunden för justeringar av premienivån,

vilket kringgår problemet med definition av säkerhetsegenskaperna

hos nya biltyper, och kan väntas påverka bilvalet i gynnsam riktning.

Sammanfattning:

Motororganisationerna ägnar redan nu myckel arbete åt konsumentupplysning

rörande bilar och bilars utrustning. Det nya typbesiktningsförfarandet

kan väntas komplettera denna verksamhet, icke minst om den med tiden

vidgas att icke omfatta enbart själva fordonen utan också viktiga förbrukningsdetaljer

och tillbehör. Sverige bör för sin del fortsätta samarbetet med

övriga i FN:s Europakommission och ISO representerade länder i arbetet

för internationell normering av fordons egenskaper. När ur svensk synpunkt

särskild anledning föreligger att göra avsteg från denna grundprincip för att

tillgodose trafiksäkerhetskrav, som i vårt land är särskilt angelägna, bör

dock övervägas att låta de internationella handelsintressena vika för nationella

trafiksäkerhetskrav.

De av motionärerna anförda huvudsynpunkterna kan redan nu tillgodoses

inom ramen för VoV:s åliggande att utveckla och bedriva ett effektivare typbesiktningsförfarande,

AB Svensk Bilprovnings verksamhet samt den på statens

trafiksäkerhetsråd vilande uppgiften att framlägga förslag på trafiksäkerhetens

område. Motionärernas belysning av frågan kan väntas förstärka

de nämnda organens aktivitet på området och en växande allmän opinion

kan antagas komma att verka i samma riktning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

Motororganisationerna anser sig ändock icke böra avstyrka motionärernas

förslag om en utredning, vilken skulle kunna bli av värde vid den närmare

utformningen av det blivande trafikverkets arbetsuppgifter.

AB Svensk bilprovning

Såsom framgår av bilagda informationsblad1 har Svensk Bilprovning utfört

drygt 621 000 kontrollbesiktningar under det första verksamhetsåret

1965. Till helt övervägande del har dessa besiktningar gällt fordon av årsmodell

1960 eller tidigare. Av de kontrollbesiktigade fordonen kunde 66,8 %

godkännas redan vid första besiktningen, medan 31,9 % fick föreläggande

om ny besiktning och 1,3 % körförbud. Det bör observeras att även de godkända

fordonen i stor utsträckning fick anmärkningar för smärre brister

(påpekanden). De icke godkända fordonen hade i medeltal fått anmärkning

på fem olika punkter i det begagnade besiktningsprotokollet.

Av informationsbladen framgår vidare, att de konstaterade bristfälligheterna

gällt ett flertal olika fordonsdetaljer eller funktioner. Den fordonsdetalj,

som oftast föranlett anmärkning, har varit strålkastarna. Drygt 27 %

av alla besiktigade personbilar har sålunda fått anmärkning för otillfredsställande

strålkastare. De allvarligaste anmärkningarna har emellertid riktats

mot bromssystemen. Av de utfärdade körförbuden har sålunda drygt

86 % föranletts av brister i fråga om bromsar eller bromsledningar.

De iakttagelser, som gjorts i samband med kontrollbesiktningarna, ger

anledning förmoda, att de konstaterade bristfälligheterna, som oftast beror

på ett otillfredsställande underhåll, i många fall också kan ha sin orsak i

konstruktiva svagheter hos fordonen.

Det torde ej i första hand ankomma på Aktiebolaget Svensk Bilprovning

att direkt verka för att förekommande bristfälligheter i fordonens konstruktion

avhjälpas. Detta bör ske via typbesiktningen. Bolaget avser emellertid

att även i fortsättningen redovisa gjorda iakttagelser på sådant sätt, att de

kan bidraga till en successivt förbättrad typbesiktning. Bolaget vill i detta

sammanhang erinra om att en del av de i motionerna berörda frågorna om en

effektivare typbesiktning vunnit beaktande i samband med att denna verksamhet

omorganiserades från och med den 1 januari 1965. Rörande effekten

av denna omorganisation torde det i här berörda avseenden ännu vara för

tidigt att uttala sig.

Beträffande den i motionerna berörda frågan om en förbättrad objektiv

konsumentupplysning vill bolaget endast framhålla, att det successiva offentliggörandet

av statistiskt material från bolagets verksamhet fått en omfattande

publicitet i såväl dags- som fackpress och torde ha inneburit en till

sin art begränsad men icke betydelselös konsumentupplysning. Denna publicitet

har dessutom medfört att bilfabrikanter och generalagenter för utländska

bilmärken sökt kontakt med bolaget bl. a. för diskussion av åtgärder

med avseende på fordonens konstruktion.

1 Ej bifogat här

s. 27 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5!) år U)(U>

27

Bil. 2

Summarisk översikt över de amerikanska säkerhetskraven vid inköp av

motorfordon för federalt bruk

Dessa regler, som träder i kraft den 13 oktober 1967, omfattar nedanstående

punkter:

1. Anchorage för Seat Bett Assemblies (Fästpunkter för säkerhetsbälten).

Här ges föreskrifter ang. fästpunkter för säkerhetsbälten av dels höftbältestyp

och dels av trepunktstyp. Fästpunkter ska finnas för samtliga platser

i personbilar. Ytterplatserna ska vara försedda med fästpunkter för trepunktsbälten.

Noggranna föreskrifter gives om hur stor påfrestning förankringarna

ska tåla på olika punkter och i olika kombinationer. Några

föreskrifter om att de federala bilarna vid leveransen ska vara försedda med

säkerhetsbälten finns inte.

2. Forward Compartment Energy Absorption (Energiabsorption i kupéns

främre del). Här föreskrivs att instrumentbräda och andra delar av kupéns

främre delar ska vara så utformade att de på ett godtagbart sätt skyddar

passagerare och förare i framsätet med säkerhetsbälten av höftbältestyp.

Instrumentbrädans nedre och övre del ska vara klädda med energiabsorberande

material som uppfyller vissa testkrav. Solskydden ska vara gjorda av

energiabsorberande material, ett område ovanför vindrutan ska också vara

klätt med energiabsorberande material. Detsamma gäller hörnstolparna —

dock med tillägget att detta inte onödigtvis får skymma förarens sikt.

3. Instrument Panel Instruments and Control Devices (Instrumentbrädans

instrument och reglage). Här föreskrivs att instrument och reglage

ska vara utformade så att de åstadkommer minsta möjliga skada på framsätespassagerare

och förare iförda höftbälten. Instrument som ej är försänkta

eller skyddade av t. ex. ratten ska uppfylla vissa krav på stötabsorption.

De ska vid ett visst tryck ge vika eller lossna. Detsamma gäller för

växelspak, som är monterad på rattstången. Vidare ska alla viktiga reglage

enligt denna föreskrift sitta inom räckhåll för en förare iförd trepunktsbälte.

4. Energy Absorbing Steering Control System (Energiabsorberande styrinrättning).

Här stadgas att styrsystemet ska utformas så att det absorberar

en stöt av en kropp med en hastighet av 22 fot/sekund. Stöten kan antingen

absorberas av ratten eller av rattstången. Vidare föreskrivs att styrinrättningen

vid kollisionsprov mot en vägg i 45 km/tim. inte ska förskjutas

längre bakåt än 5 tum (12,5 cm). Styrinrättningen ska vidare vara fri från

detaljer som kan fastna i förarens kläder under normal körning.

5. Safety Door Latches and Hinges (Säkerhetslås och gångjärn på dörrar).

Här föreskrivs vilka påfrestningar dörrlås och gångjärn ska tåla.

6. Anchorage of seats (Förankring av säten). Här föreskrivs att säten ska

vara så fästade i golvet att de tål en belastning av 20 gånger sin egen vikt

utan att lossna. Samma föreskrifter gäller för fällbara ryggstöds låsanordningar.

Dessa låsanordningar ska vara placerade så att de inte försvårar

för en baksätespassagerare att komma ur bilen men också så att de inte

kan utlösas genom en olyckshändelse vid en hastig inbromsning. Föreskrif
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966

ter motsvarande dem för säten och fällbara ryggstöd gäller också för hopfällbara

säten.

7. Four way flasher (Blinksignaler runt om). Om en bil får motorstopp

på körbanan av en eller annan anledning ska alla körriktningsvisare blinka

samtidigt som varning.

8. Safety Glazing Materials (Säkerhetsglas). Vindrutan ska vara av laminerat

glas och svara mot vissa krav på motstånd mot penetration.

9. Hgdraulic Service Brahe Systems (Hydrauliskt servobromssystem).

Här föreskrivs att bromssystemet på federala bilar ska vara så utformat att

hela bromskraften inte kan gå förlorad — tvåkretssystem. I händelse av

brott eller fel på bromsledningarna ska systemet kunna användas utan att

bilen drar åt något speciellt håll eller bromsar ryckigt. Vidare ska en ltontrollampa

på instrumentbrädan varna om systemet har något fel eller något

brott. Denna signal ska vara så inrättad att man med dess hjälp före

start kan övertyga sig om att bromssystemet är helt, t. ex. genom att trycka

ner bromspedalen.

10. Standard Bumper Heights (Enhetlig stötfångarhöjd). Här föreskrivs

en enhetlig stötfångarhöjd för alla federala bilar.

11. Standard Gear Quadrant (PRNDL) for Automotive Vehicles Equipped

with Automatic Transmissions (Enhetlig utformning av automatisk växellåda).

Denna regel har tillkommit för att undvika att föraren misstar sig

på den låga växeln framåt och backväxeln, vilket i många fall skett med

svåra följder.

12. Windshield Wipers and Washers (Vindrutetorkare och -spolare). Här

föreskrivs att vindrutetorkarna ska ha två eller flera hastigheter, att de ska

ha en rytm som är oberoende av belastningen på bilmotorn, att de ska kunna

torka effektivt vid en hastighet av 70 miles/timme (ung. 112 km/tim.).

Föreskrifter finns också om storleken på behållaren för vindrutespolarvätska.

13. Glare Reduction Surfaces (Bländfria ytor). Här föreskrivs att inslrumentbräda,

vindrutetorkare och vindrutespolare osv. ska vara utformade

på ett sådant sätt att de inte bländar föraren. Vidare föreskrivs att

instrument och kontroller ska vara så placerade eller utformade att de inte

reflekteras i vindrutan vid körning under dagen eller natten.

14. Control of Air Pollution (Kontroll av luftföroreningar). Här föreskrivs

att bilar ska vara försedda med luftrenare i enlighet med speciella

regler utfärdade av hälsodepartementet.

15. Tires and Safety Rims (Däck och säkerhetsfälgar). Närmare upplysningar

om vilka regler denna punkt innehåller har ännu inte stått att få.

16. Backup liglits (Backljus,). Federala bilar ska vara försedda med backljus.

Närmare upplysningar ännu ej tillgängliga.

17. Rearview Mirrors (Backspeglar). Här föreskrivs att federala bilar

ska vara försedda med minst en invändig backspegel och minst en utvändig.

Bussar, lastbilar och kombivagnar ska vara försedda med minst två

utvändiga backspeglar. En konvex vidvinkelspegel får användas inne i bilen

om den inte skymmer den ordinarie spegeln.

18. Window and Door Controls (Dörrhandtag och fönstervevar). Dörrhandtag

och fönstervevar ska vara utformade så att de är oskadliga för

förare och passagerare. Vid påfrestning av en viss kraft ska de ge efter eller

lossna helt.

19. Ashtrays and Lighters (Askkoppar och tändare). Askkoppar och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 är 196(i 20

tändare ska vara vara utformade så att de inte kan skada förare eller passagerare.

De ska vara avskärmade eller försänkta. Askkoppar får inte vara

placerade så att de kommer i en luftström, så att gnistor kan spridas.

20. Armrests (Armstöd). Armstöd får inte ha några skarpa kanter. De

ska vara klädda med energiupptagande material. Inte heller under detta

material får hårda eller skarpa kanter förekomma.

21. Padding for Automotive Seat Backs (Stoppning av ryggstöd). Ryggstödet

på säten i personbilar och bussar ska vara klädda med energiupptagande

material. Detta gäller också viss annan utrustning i bussar.

22. Head restraint (Nackstöd). Framsäten i stationsvagnar och personbilar

ska vara försedda med nackstöd för att undvika skador vid påkörning

bakifrån. Nackstödet får inte ge vika före ryggstödet.

23. Side Marker Devices (Sidmarkeringar). Det ska finnas två sidmarkeringar

på varje sida av bilen, en fram och en bak. Dessa ska bestå antingen

av lampor eller reflekterande material eller bådadera. I bägge fallen

ska sidmarkeringssystemet fylla vissa krav på synlighet.

24. Rear Window Defogger (Defroster för bakruta). Här föreskrivs att

federala bilar ska vara utrustade med defroster för bakrutan som håller

dess insida ren från imma.

25. Roll Bär Structnre (Störtbåge). Här föreskrivs att vissa öppna lastbilar

ska vara försedda med störtbågar.

26. Fuel Tank and Tank Filter Pipes (Bränsletank och bränsleledningar).

Bränsletankar och bränsleledningar ska vara utformade och placerade så

att de ej rycks loss, bryts sönder eller läcker mer än ett ounce i minuten

vid en frontalkollision, två sidkollisioner och kollision bakifrån vid en hastighet

av 45 km/tim. för frontalkollisionen, 30 km/tim. för kollisionen bakifrån

och 25 km/tim. för kollisionerna från vardera sidan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.