Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökad social informationsverksamhet m. m. samt om effektivis er ing av den statliga pressinformationen.

1966-03-01 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1966:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökad social informationsverksamhet m. m. samt om effektivis er ing av den statliga pressinformationen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökad social informationsverksamhet

m. m. samt om effektivis er ing av den

statliga pressinformationen.

I de likalydande motionerna 1:48 av fru Hamrin-Thorell m.fl. och

11: 85 av herr Mundebo m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa om utredning rörande en utökad social informationsverksamhet.

I de likalydande motionerna I: 105 av fru Olsson, Elvg, och herr Wikberg

samt II: 143 av herrar Gustavsson i Alvesta och Elmstedt hemställes, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla dels om utredning

angående förbättrad information om de sociala förmånerna, dels om utredning

i syfte att ersätta det nuvarande systemet med ansökning om tillkommande

sociala förmåner med ett automatiskt förfarande.

I de likalydande motionerna I: 50 av herr Palm och II: 84 av herr Lindahl

hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att

den statliga pressinformationen blir föremål för en samlad översyn samt

att förslag framlägges om effektivisering och en fortsatt utveckling på detta

område.

Samtliga ovannämnda motioner har hänvisats till allmänna beredningsutskottet,

som upptagit dem till samtidig behandling.

I motionerna 1: 48 och II: 85 framhålles att den snabba utbyggnaden av

socialpolitiken ökat behovet av åtgärder för att bland allmänheten sprida

upplysning om den sociala lagstiftningen. Många är oklara över vilka rättigheter

och skyldigheter de har. Åtskilliga går miste om sociala förmåner

därför att de inte känner till dessas existens eller förutsättningar för att

få bidrag.

Många människor vill också enligt motionärerna dryfta personliga angelägenheter

och problem men vet inte vart de skall vända sig eller om det

över huvud finns någon instans som de kan kontakta för att få råd och

bistånd.

Även om vissa åtgärder vidtagits måste konstateras att den sociala informations-

och rådgivningsverksamheten är av ringa omfattning och ingalunda

motsvarar behovet. En samlad utredning om denna fråga bör enligt

motionärernas mening komma till stånd.

I motionerna I: 105 och II: 148 anföres att eu bättre information från

myndigheternas sida är nödvändig för att allmänhetens kunskaper om de

t—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 11 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

sociala förmånerna skall kunna förbättras. Broschyrer och skrifter i vilka

de sociala förmånerna presenteras borde kontinuerligt och automatiskt

komma allmänheten till del. Dessutom borde TV och radio utnyttjas på ett

bättre sätt än hittills.

Motionärerna framhåller vidare att det för att komma i åtnjutande av

flera av de vanligaste sociala förmånerna fordras att man lägger in ansökan.

Detta gäller bl. a. den allmänna ålderspensionen, barnbidragen och barnpensionen

från folkpensioneringen vid den ena av eller båda föräldrarnas

bortgång. För alla parter borde det vara enklare om uppgifter om pensionsberättigade

lämnades av folkbokföringsmyndigheten till försäkringskassan

och att pensionen därefter utginge automatiskt. Ett liknande förfarande

borde kunna gälla beträffande nyföddas barnbidragsförmåner.

I motionerna I: 50 och II: 84 framhålles att de som har att sköta informationen

till allmänheten i press, radio och TV i många fall är i behov av

bättre kännedom om sådana faktiska uppgifter som ofta endast expertis

och direkt ansvariga personer förfogar över. På detta område har, anser

motionärerna, en informations- och pressombudsmannafunktion mycket

stora uppgifter att fylla.

En genomgång av det aktuella läget beträffande de statliga organens utåtriktade

service — främst till pressen — visar enligt motionärerna att många

publika ämbetsverk och myndigheter alltjämt saknar en tillfredsställande

pressinformation. I många fall saknas helt kontaktorgan .med massmedia.

Målet måste vara att nå största möjliga effektivitet för de statliga organen

i förening med en starkt förbättrad service för såväl pressen som allmänheten.

Mycket vore vunnet om en samlad översyn av den statliga informations-

och pressombudsmannainstitutionen genomfördes i ett sammanhang.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 85 och II: 143.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna I: 48 och II: 85 samt

I: 105 och II: 143 från socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statskontoret,

Sveriges Radio och Svenska försäljnings- och reklamförbundet samt över

motionerna I: 50 och II: 84 från sistnämnda tre organ ävensom från Svenska

Tidningsutgivareföreningen. Därjämte har tillfälle beretts 1961 års sjukförsäkringsutredning

att inkomma med yttrande över motionerna I: 105

och II: 143.

Beträffande frågan om en utvidgad social informationsverksamhet anför

socialstgrelsen att socialnämndernas verksamhet i vad gäller att tillhandagå

allmänheten med råd och upplysning och lämna annat bistånd i personliga

angelägenheter är under utbyggnad. Styrelsen framhåller emellertid att en

allmänt hållen information ej utgör någon garanti för att alla enskilda fall

skall komma i åtnjutande av förmåner de kan vara berättigade till.

Styrelsen anför vidare i samma fråga:

På initiativ av statens konsumentråd bildades 1965 en samarbetskommitté

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr !) år 1966 3

med representanter för ett antal statliga verk och myndigheter bland annat

riksförsäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen och socialstyrelsen. Ändamålet

med samarbetskommitténs verksamhet är effektiv konsumentupplysning

om myndigheternas verksamhet och vart den syftar. Kommittén

skall bland annat diskutera och föreslå lösningar av problem beträffande

den till konsumenterna riktade informationsverksamheten. Arbetet har ännu

ej mer än börjat, men så småningom bör detta enligt socialstyrelsens bedömning

kunna leda till att motionärernas intentioner förverkligas.

Den upplysningsverksamhet som socialstyrelsen för närvarande bedriver

är huvudsakligen inriktad på information till de regionala och kommunala

socialvårdande organen. Denna verksamhet kommer givetvis indirekt allmänheten

till godo. Styrelsen utger två publikationer, Sociala Meddelanden

och Socialstyrelsens Råd och Anvisningar. Som komplettering till dessa

skrifter vore det värdefullt med social upplysningsfilm, folders m. m.---

Socialstyrelsen finner det önskvärt att frågan om ökad social information

ägnas speciell uppmärksamhet. Styrelsen anser dock att man i första hand

bör fortsätta på den inslagna vägen med samarbete mellan olika myndigheter

då det gäller dessa frågor och avvakta de rekommendationer och

förslag som samarbetskommittén kan komma att lägga fram.

Socialstyrelsen får med hänvisning till det anförda föreslå att frågan

om social information ej för närvarande blir föremål för särskild utredning.

Riksförsäkringsverket anför:

En inte obetydlig informationsverksamhet förekommer från riksförsäkringsverkets

sida. Verket har sålunda en heltidsanställd pressombudsman

för informationstjänsten. Vidare tillhandahåller verket — i den utsträckning

de till verkets förfogande ställda medlen tillåter — tryckta upplysningar

rörande de grundläggande bestämmelserna för allmän sjukförsäkring och

allmän pensionering. Vissa tryckalster utdelas därjämte allmänt inför de

tider, då arbetsgivarna har att avge arbetsgivaruppgifter till den av verket

omhänderhavda debiteringen samt inför tidpunkten för den allmänna deklarationen.

En mera allmän information om socialförsäkringen har härutöver lämnats

i den broschyr, benämnd »Din rätt till trygghet» som distribuerades

under år 1965 till samtliga hushåll.

I förevarande sammanhang bör inte förglömmas den informativa verksamhet

som bedrives på det lokala planet av de allmänna försäkringskassorna.

En av kassornas huvuduppgifter är att stå allmänheten till tjänst

med upplysningar i socialförsäkringsfrågor. Genom den regionala och lokala

försäkringskasseorganisationen står på detta sätt omkring 600 upplysningsslällen

till allmänhetens tjänst. Under riksförsäkringsverkets överinseende

bedrives en intensiv utbildningsverksamhet för att göra kassornas personal

skickade att fylla dessa och andra på dem ankommande uppgifter.---

Riksförsäkringsverket vill tillägga, att verket anser att den organiserade

rådgivningsverksamhet, som lämnas i dags- och veckopress in. in., utgör

ett värdefullt komplement till det officiella upplysningsmaterial, som kan

framställas av vederbörande myndigheter. Det har nämligen visat sig

ytterst svårt att i broschyrer till allmänhetens tjänst lämna mer än relativt

allmänt hållna informationer om socialförsäkringen. Behov av mera individuell

upplysning kan sålunda föreligga i åtskilliga fall, där stöd inte kan

1 * It ihan g till riksdagens protokoll 1966. 11 sand. Nr !)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

erhållas i den mera brett upplagda informationen. I den mån vederbörande

då av någon anledning inte vänder sig till försäkringskassan fyller pressens

rådgivningsverksamhet en beaktansvärd funktion.

Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget om en utredning rörande den

statliga informationsverksamheten.

Statskontoret erinrar om att ämbetsverket fått i uppdrag att i samråd

med riksrevisionsverket utreda frågan om den statliga publikationsverksamhetens

finansiering. Förslag i ämnet beräknas bli framlagda under

våren 1966.

Statskontoret tillstyrker att den begärda utredningen kommer till stånd.

Sveriges Radio anför att säker kunskap saknas om televisionens och

radions effekt som upplysningsmedia i dessa stycken. Med hänvisning till

detta faktum förklarar sig Sveriges Radio intresserad av en utredning av

den typ som föreslås i nämnda motioner. I en sådan utredning bör även

undersökningar göras om effekten av social informationsverksamhet såväl

i press, radio eller TV separat soan i form av samverken mellan dessa medier.

Samspelet mellan exempelvis ett TV-program om mödrahjälp och däri

gjorda hänvisningar till förekommande tryckt material bör också undersökas.

För TV :s detl torde en mera omfattande social upplysningsverksamhet

knappast kunna bli aktuell med den begränsade sändningstid som för

närvarande står till förfogande. I väntan på den ökning som tillkomsten

av P2 kan innebära skulle därför en utredning vara mycket välkommen,

i synnerhet som denna kunde klarlägga de kommunikationsproblem och

meddelelsesvårigheter som måste övervinnas för att den önskade upplysningen

verkligen skall bli effektiv och motiverad som programstoff.

1961 års sjukförsäkringsutredning anser att, även om försäkringskassornas

service förbättras och informationen breddas genom flera och lättlästa

broschyrer, är det önskvärt att informationen om socialförsäkringsförmånerna

och andra sociala förmåner lämnas genom radio, TV och pressen i

betydligt större utsträckning än hittills. Utredningen har med hänsyn härtill

intet att erinra mot att en utredning angående förbättrad information

om de sociala förmånerna kommer till stånd.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet anför bl. a.:

Hela den statliga informationsverksamheten, således inte bara den som

berör sociala förmåner, behöver aktiveras och intensifieras. Med nuvarande

ordning blir den lagstiftning som syftar till hjälpgivande någonting som för

många människor i vårt samhälle saknar reell innebörd. — Kommunikationsbehovet

måste tillfredsställas genom utnyttjande av alla media och av

all tillgänglig sakkunskap och teknik beträffande utnyttjandet av dessa

media.

Rörande frågan om en effektivis er ing av den statliga pressinformationen

anför statskontoret:

Statskontoret ansluter sig till motionärernas uppfattning att den statliga

informations- och pressombudsmannainstitutionen har stora uppgifter när

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

det gäller att aktivt informera allmänhet och massmedia samt att en effektivisering

bör komma till stånd inom detta område. Statskontoret erinrar

emellertid om att kontoret av Kungl. Maj:t fått i uppdrag att i samråd med

riksrevisionsverket utreda frågan om den statliga publikationsverksamhetens

finansiering samt anför i anslutning härtill: Det har härvid inte

ansetts lämpligt att begränsa utredningen till att avse enbart de statliga

publikationerna, då denna form av publicering endast täcker en del av statens

totala informationsverksamhet. Utredningen kommer därför att beröra

även de frågor som framförts av motionärerna. Det torde sålunda enligt

ämbetsverkets mening vara befogat att avvakta resultatet av den pågående

utredningen rörande statens allmänna kommuniceringsverksamhet innan

ställning tages till de i motionerna framförda förslagen. Resultatet av statskontorets

utredning beräknas kunna framläggas under våren 1966. Ämbetsverket

föreslår därför, att motionerna för närvarande ej föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Sveriges Radio konstaterar att det ter sig synnerligen önskvärt att den

statliga informationen till pressen och etermedierna byggs ut och effektiviseras.

Bristen på kontaktvägar verkar som en hämmande faktor i bägge

riktningar. Dels sker endast i undantagsfall förhandsinformation från ämbetsverk

och institutioner, dels hämmas initiativ från pressens och etermediernas

sida av att pressombudsmän eller andra kontaktpersoner i de

flesta fall saknas vid ämbetsverk och statliga institutioner. En effektiv

presstjänst vid varje statlig instans vore till ovärderlig hjälp för en snabb

och korrekt nyhetsservice och samhällsinformation via massmedia.

Tidning sutgivar ef öreningen vitsordar att den statliga informations- och

pressombudsmannainstitutionen medfört en förbättrad informationsservice

för såväl pressen som allmänheten. Det synes emellertid vara förenat med

betydande svårigheter att för närvarande dra upp generella riktlinjer för i

vilken omfattning och takt en sådan service bör utbyggas. Innan så kan ske,

måste ytterligare erfarenheter av denna service avvaktas. Det för tidningarna

mest väsentliga är att verken och myndigheterna ger pressen god och

snabb information, vilket ofta bäst kan ske genom direkt kontakt mellan

pressen och de tjänstemän som handlagt olika frågor. Enligt TU:s mening

bör därför frågan om inrättande av nya pressombudsmannatjänster tills

vidare i varje särskilt fall prövas inom ramen för departementens årliga

budgetbehandling.

Svenska försäljnings- och reklamförbundet anser att en permanent statlig

opolitisk informationsverksamhet behöver inrättas för att den offentliga

sektorn skall vara rustad att effektivt utnyttja tillgängliga medel. En sådan

myndighet skall givetvis vara förhindrad att själv initiera information.

Dess uppgift skall vara alt på uppdrag av respektive statliga myndigheter

sköta större upplysningsaktioner som går utanför myndigheternas normala

presstjänst. Det nuvarande systemet alt tillfälligt samla rådgivande kommittéer

för »kampanjer» måste kompletteras med en kontinuerligt uppbyggd

sakkunskap hos anställda så att man på den statliga sidan har möjligheter

att veta hur man häst skall utnyttja tillgängliga .media och konsultföretag.

Beträffande frågan om ersäitande av ansöknings förf arandet med ett automatiskt

förfarande anför de olika remissinstanserna:

Socialstyrelsen: Styrelsen har i egenskap av tillsyns- och besvärsmyndighet

befattning med frågor rörande allmänna barnbidrag. Då barnavårds
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

nämnden fattar beslut om att barnbidrag skall utgå för ett barn, har nämnden

att samtidigt fastställa vem som äger uppbära bidraget. Det är alltså

nödvändigt att barnavårdsnämnden får kännedom om var barnet vistas

och vem som har det i sin vård. Utan ett ansökningsförfarande skulle det

medföra en betydande administrativ belastning för barnavårdsnämnderna

att skaffa dessa uppgifter. Styrelsen kan sålunda ej tillstyrka att ansökningsförfarandet

frångås då det gäller allmänna barnbidrag.

Riksförsäkringsverket: Ansökningsförfarande har av skilda skäl ansetts

nödvändigt i fråga om de olika formerna av den allmänna pensioneringen.

Vad ålderspensionen beträffar må erinras att denna kan utgå redan innan

den försäkrade fyller 67 år. Den försäkrade äger emellertid även börja

uttaga ålderspensionen senare än vid 67-årsgränsen. Redan i denna valfrihet

ligger ett behov av att genom ansökan erhålla kännedom om den försäkrades

önskemål i pensionsfrågan.

Förtidspension och invaliditetsersättning kräver av naturliga skäl att

den försäkrade själv aktualiserar pensionsfrågans prövning; det må i detta

sammanhang nämnas att försäkringskassan därjämte har möjlighet att

med stöd av 16 kap. 1 § andra stycket lagen om allmän försäkring utan

ansökan tillerkänna förtidspension åt försäkrad, som uppbär sjukpenning

eller ersättning för sjukhusvård.

Allmänt gäller härutöver att beslut om pension i regel inte kan fattas

utan tillgång till vissa grundläggande uppgifter som måste lämnas av den

försäkrade. Detta gäller exempelvis uppgifter om sammanboende med annan,

uppgifter om utländsk yrkesskadeersättning och uppgifter om minderåriga

barn. För att bedöma rätten till inkomstprövade pensionsförmåner (kommunalt

bostadstillägg och hustrutillägg) erfordras givetvis uppgifter om

inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Vad beträffar kommunalt bostadstillägg

kräves för att kunna besluta därom därjämte uppgifter om den försäkrades

bostadskostnad i de fall, där de av kommunen beslutade grunderna

för tillägget innebär att hänsyn skall tagas till denna faktor.

Genom ansökningen införskaffas därjämte vissa uppgifter, som är nödvändiga

för den administrativa handläggningen av pensionsärendet, exempelvis

uppgifter om sådana sidoinkomster som påverkar preliminärskatteavdraget

och om den adress under vilken pensionen skall utbetalas samt

uppgifter som erfordras för att bedöma huruvida annan än den försäkrade

skall vara betalningsmottagare.

För att de, som kan förväntas bli berättigade till vissa typer av pensioner,

ej skall gå miste om dessa, har riksförsäkringsverket föreskrivit att de

allmänna försäkringskassorna skall avisera enligt följande.

Försäkrad, som inte uppbär någon form av pension, aviseras senast under

fjärde månaden före den under vilken han uppnår 67 år dels om sin rätt

till allmän ålderspension från sextiosjuårsmånaden, dels att pensionen skall

sökas hos försäkringskassan. Den försäkrade tillställes samtidigt ansökningsblankett,

svarskuvert samt en av riksförsäkringsverket utgiven upplysningsbroschyr

om den allmänna pensioneringen.

Försäkrad, som blir änka, aviseras — så snart försäkringskassan erhållit

meddelande från länsbyrå för folkbokföringen om hennes ändrade civilstånd

— dels att allmän änkepension kan utgå under vissa förutsättningar,

dels att pensionen skall sökas hos försäkringskassan, dels — om barn finnes

— att rätt till barnpension kan föreligga, dels ock att vid ansökan om

änke- och barnpension skall fogas prästbevis, som erhålles från pastorsexpeditionen.

Även i detta fall bifogas ansökningsblankett, svarskuvert och

upplysningsbroschyr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 dr 1966

7

Försäkrad, som blir änkling, är inte föremål för någon avisering från

försäkringskassan. Kassan saknar nämligen upplysningar om huruvida

änklingen har barnpensionsberättigade barn. Eftersom änklingen dessutom

saknar laglig möjlighet att få pension efter sin avlidna hustru, har riksförsäkringsverket

inte funnit sig böra föreskriva avisering till änklingen.

Försäkringskassorna har emellertid — för att undvika att barnpensionsberättigade

barn efter avliden moder går miste om barnpension — från ett

flertal pastorsämbeten lyckats utverka att prästbevis tillställes kassan beträffande

varje kvinna som avlidit och som efter vad för vederbörande pastorsämbete

är bekant efterlämnat barn under 19 år. I sådana fall aviserar kassan

barnens förmyndare om de pensionsförmåner, som lagen om allmän

försäkring tillförsäkrar barn under 19 år.

Försäkrad, som uppbär kommunalt bostadstillägg och som blir mantalsskriven

inom annan kommun, aviseras om att tillägget upphört vid årsskiftet

och att den försäkrade, om han önskar få frågan om fortsatt bostadstillägg

prövat, skall ansöka därom hos försäkringskassan. Vid skrivelsen

fogas ansökningsblankett.

Om försäkringskassan på grund av avisering från länsbyrå, lokal skattemyndighet,

yrkesskadeinrättning eller från likartade myndigheter och inrättningar

finner att en pension i fortsättningen skall utgå efter andra grunder

eller med annat belopp, omprövas pensionen av kassan utan att den

försäkrade behöver ansöka därom (s. k. automatisk omräkning). Riksförsäkringsverket

har i detta avseende utfärdat detaljerade föreskrifter för

försäkringskassorna. Den försäkrade delges kassans beslut avseende den

omprövade pensionen.----

Har kommun beslutat höjning av kommunala bostadstillägg, sker enligt

av riksförsäkringsverket utfärdade föreskrifter automatisk omräkning av

sådana förmåner i de fall, där de av kommunen beslutade grunderna för

bostadstillägg inte till någon del gjorts beroende av bostadskostnaderna.

Riksförsäkringsverket har sålunda utfärdat föreskrifter till försäkringskassorna

om dels aviseringsskyldighet till vissa bestämda kategorier av försäkrade

och dels automatisk omräkning av löpande pensioner i de fall, där

sådan omräkning är möjlig. Detta har skett för att i görlig mån förhindra

att pensionsberättigade går miste om förmåner eller höjningar av förmåner

på grund av ovetskap om gällande bestämmelser.

Enligt riksförsäkringsverkets mening kan man med nuvarande materiella

regler för den allmänna pensioneringen inte avstå från kravet på ansökan

från den försäkrades sida om erhållande av pensionsförmåner.---

Övriga socialförsäkringsgrenar inom riksförsäkringsverkets ämbetsområde

utgöres av den allmänna sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen.

Förmånerna inom dessa kan inte utlösas annat än efter impulser från de

försäkrade eller, i fråga om yrkesskadeförsäkringen, vederbörande arbetsgivare,

som har att inkomma med anmälan om inträffad yrkesskada.

Vad beträffar frågan om ansökningsförfarandets slopande får riksförsäkringsverket

under åberopande av vad därutinnan ovan anförts avstyrka

motionärernas förslag om utredning.

Statskontoret: Det ifrågasatta förfarandet torde i vissa fall efter en teknisk

utredning av ärendet sannolikt kunna införas. Ansökningsförfarande

måste likväl bibehållas i ett avsevärt antal fall, t. ex. i fråga om förtids- och

änkepensioner. Handhavandct av pensions- och barnbidragsärenden är fördelat

på elt stort antal lokala organ, varför någon samlad större besparingseffekt

av cll ändrat handläggningsförfarande inte torde uppnås.

Då frågan torde vara av stort intresse både för allmänheten och för stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

verket tillstyrker statskontoret att den begärda utredningen kommer till

stånd.

1961 års sjukförsäkringsutredning: Även om ansökningsförfarandet i

princip ersättes med ett automatiskt förfarande synes det vara nödvändigt

att bibehålla ansökningsförfarandet i vissa särskilda fall, t. ex. vid förtida

uttag eller uppskjutet uttag av pension. En övergång till ett automatiskt

förfarande synes utredningen i alltför hög grad ålägga den ena parten —

försäkringskassorna — aktivitet och kan befaras motverka en naturlig

aktivitet från den andra parten — de förmånsberättigade. Emellertid torde

det vara möjligt att inom ramen för nuvarande ansökningsförfarande vidtaga

åtgärder i administrativ ordning för att eliminera risken för att barnpensionsförmån

blir outnyttjad genom att ålägga pastorsämbetena att lämna

kassorna uppgifter om samtliga efterlevande pensionsberättigade barn. Härigenom

skulle kassorna, som saknar register över barn under 16 år, få

möjlighet att upplysa samtliga målsmän och förmyndare om barnens pensionsrätt.

Kassornas nuvarande åtgärder beträffande upplysningar till de

ålderspensionsberättigade torde vara tillfyllest för att eliminera riskerna

för att dessa förmåner skall bli outnyttjade.

Ovan föreslagna åtgärder torde kunna vidtagas utan sådan utredning som

motionärerna föreslår.

Utskottet

I förevarande motioner hemställes om utredning angående en ökad social

informationsverksamhet (1:48 och 11:85 samt I: 105 och 11:143) och en

översyn av den statliga pressinformationen (1:50 och 11:84). Därjämte

yrkas utredning i syfte att ersätta det nuvarande systemet med ansökning

om tillkommande sociala förmåner med ett automatiskt förfarande (I: 105

och II: 143).

Vad först gäller den samhälleliga informationen har hithörande frågor

behandlats av utskottet vid såväl 1963 som 1965 års riksdagar. Utskottet

har därvid framhållit vikten av att det allmänna lämnar en effektiv information,

som i lättillgänglig form och med utnyttjande av olika kommunikationsmedel

— TV, radio, publikationer m. m. — lämnar upplysning om

exempelvis de rättigheter och skyldigheter lagstiftningen på olika områden

innebär för medborgarna. Utskottet har också betonat vikten av att allmänheten

informeras om vart den har att vända sig i olika angelägenheter och

att såväl de kommunala myndigheterna som de lokala statliga organen

lämnar en ändamålsenlig och effektiv information.

Sammanfattningsvis uttalade utskottet i fjolårets utlåtande att frågan

om informationsverksamheten förtjänade stor uppmärksamhet och att behov

syntes föreligga av en mera aktiv information. Under hänvisning till

att resultatet av en pågående utredning rörande den statliga publikationsverksamhetens

finansiering borde avvaktas innan ytterligare åtgärder

ifrågasattes föreslog emellertid utskottet att motionen icke skulle föranleda

någon riksdagens åtgärd. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966 fl

Utskottet är alltjämt av den meningen att frågan om den samhälleliga

informationen förtjänar stor uppmärksamhet, och utskottet vill i anledning

av motionen om effektivisering av den statliga pressinformationen jämväl

framhålla betydelsen av att myndigheterna — genom pressombudsmän eller

eljest genom vidtagande av lämpliga åtgärder —- håller god kontakt med

olika massmedia. Enligt utskottets mening är samarbete mellan å ena sidan

samhällets olika organ och å andra sidan press, TV och radio en förutsättning

för en effektiv och allsidigt bedriven information.

Beträffande nyssnämnda utredning, som enligt Kungl. Maj :ts uppdrag

verkställes av statskontoret i samråd med riksrevisionsverket och som synes

täcka en dominerande del av statens informationsverksamhet såväl i förhållande

till pressen som till allmänheten, har upplysts att förslag i ämnet

beräknas bli framlagda under våren 1966. Enligt utskottets mening bör

utredningsresultaten bli av stort värde såväl för bedömandet av behovet av

ytterligare utredning som, därest sådant behov skulle visa sig föreligga,

för en ändamålsenlig avvägning av omfattningen av en dylik översyn. Det

må framhållas att statskontoret i sitt yttrande över motionerna om en effektivare

pressinformation ansett det befogat att avvakta resultatet av den

pågående undersökningen innan ställning tages till de i samma motioner

framlagda förslagen.

Härtill kommer att i ett flertal motioner, som hänvisats till konstitutionsutskottet,

yrkanden framställts om bl. a. utredning angående möjligheterna

att — företrädesvis genom betald annonsering i dagspressen — vidga samhällets

information till medborgarna, inte bara vad gäller sociala frågor

utan jämväl beträffande lagstiftningen över huvud taget, undervisning, stipendieförmåner,

arbetsmarknad m. m. Riksdagen kommer således att framdeles

få taga ställning till bl. a. spörsmål om information av delvis annan

och mera vittsyftande art.

Enligt utskottets mening kan starka skäl anföras till stöd för motionärernas

uppfattning att samhällsinformationen bör utbyggas och effektiviseras.

Med hänsyn till nyss angivna förhållande och då utskottet självfallet

icke bör föregripa riksdagens ställningstagande till de sistnämnda motionerna

anser sig emellertid utskottet för närvarande icke böra tillstyrka att

den begärda utredningen kommer till stånd.

Utskottet finner det emellertid angeläget att, sedan statskontorets ovan

berörda utredning avslutats, Kungl. Maj:t — oavsett vilken ställning riksdagen

intager till nyssnämnda motioner — vidtager de åtgärder som må

befinnas erforderliga och lämpliga för att föra frågan om eu förbättrad

samhällsinformation vidare.

Beträffande yrkandet om utredning i syfte att ersätta det nuvarande systemet

med ansökning om tillkommande sociala förmåner .med ett automatiskt

förfarande vill utskottet till en början framhålla atl det i fråga om flertalet

socialförmåner ligger i sakens natur atl de inte kan aktualiseras på annat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 9 år 1966

sätt än genom initiativ från den som genom sjukdom eller av annan anledning

blivit berättigad till förmånen i fråga.

Rörande av motionärerna särskilt angivna, icke behovsprövade förmåner

— den allmänna ålderspensionen från folkpensioneringen, det allmänna

barnbidraget och barnpensionen från folkpensioneringen — har remissinstanserna

på ett enligt utskottets mening övertygande sätt visat att ett

ansökningsförfarande inte kan undvaras. Beslut i fråga om dessa förmåner

kan inte fattas utan vissa grundläggande uppgifter som måste lämnas av

den enskilde, och även för den administrativa handläggningen krävs olika

uppgifter som endast kan erhållas från den bidrags- eller pensionsberättigade.

Mot bakgrunden av vad som blivit upplyst om myndigheternas praxis

i fråga om avisering och utskickande av blanketter och broschyrer synes

man för övrigt med visst fog kunna hävda att vad som formellt betecknas

som en ansökan i själva verket ofta mindre är en ansökan i egentlig mening

än ett led i ett skriftligt utredningsförfarande, som merendels inte torde

vara särskilt betungande för den enskilde. Det är emellertid angeläget att

utvecklingen på detta område noggrant följes och att alla möjligheter att

förhindra att medborgarna går miste om dem tillkommande förmåner blir

tillvaratagna. En åtgärd i detta syfte som redan nu synes böra övervägas är

att rekommendera eller ålägga pastorsämbetena eller annan myndighet att

— i den mån så ej redan sker —• vid dödsfall lämna uppgift till försäkringskassorna

om efterlevande barn, varigenom möjlighet skulle skapas för kassorna

att avisera om barnens pensionsrätt. Initiativ i detta syfte synes kunna

tagas utan sådan utredning som motionärerna föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med hänsyn till de nu

behandlade frågornas vikt anser sig utskottet böra hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 48 och II: 85,

I: 105 och II: 143 samt I: 50 och II: 84 giver till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 1 mars 1966

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Hellebladh, Oscar Carlsson, Svanström, Hedlund, Nyman, Axel Kristiansson,

Helge Karlsson och Blomquist;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Haglund, Wikner, Larsson i Borrby, Nilsson i Bästekille, Westberg,

Nordgren, Svanberg och Johansson i Växjö, fru Ekroth samt herr From.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:144 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förläggande av idrottsinstruktörsutbildning till Kiruna. a1 i texten