Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 2b maj 1957

1966-01-28 · 30 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:1, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 2b maj 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

1

Nr 1

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 2b maj 1957

(nr 209) om skatt på sprit och vin, m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 3 januari 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 10, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den

24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958

(nr 475);

3) förordning om särskild skatt på motorbränslen;

4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november

1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Propositionen innehåller de förslag till höjd indirekt beskattning som

förutskickats i finansplanen. I propositionen föreslås sålunda.

1. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på sprit och vin. Den

föreslagna skattehöjningen på sprit medför en prisökning om ca 10 % för

de vanligare sorterna. Renat brännvin beräknas stiga i pris med 3 kr. per

helbutelj (från 26 till 29 kr.). Skattehöjningen för vin beräknas medföra en

ökning av priset per helbutelj med 1: 35 kr. för starkviner och 65 öre för

lättviner.

2. En särskild skatt på motorbränslen (bensin, brännolja och gasol) med

5 öre per liter för bensin och brännolja och 4 öre per liter för gasol.

3. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på motorfordon (den

s.k. bilaccisen) motsvarande 3 å 4 % av priset för de vanligast förekommande

bilarna.

Skattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1966. Den högre

bilaccisen föreslås dock utgå på leveranser som skett efter årsskiftet.

Genom skattehöjningarna beräknas statens inkomster öka med ca 565

milj. kr. under budgetåret 1966/67. Inkomsterna under innevarande budgetår

beräknas stiga med ca 30 milj. kr.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 saml. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

De ovannämnda författningsfårslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957

(nr 209) om skatt på sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 om

skatt på sprit och vin1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

1 mom. Skatten upptages vid

detaljhandelsbolagets inköp av sprit

och vin och utgår, där ej annat i 2

mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

för liter motsvarande 30 öre

för varje hel volymprocent alkohol

dels med en procentavgift motsvarande

50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 2 kronor 40 öre

för liter och, såvitt avser annat vin

(lättvin), av 24 öre för liter dels med

en procentavgift motsvarande 36

procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres--

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Skatten upptages vid

detalj handelsbolagets inköp av sprit

och vin och utgår, där ej annat i

2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

för liter motsvarande 34 öre

för varje hel volymprocent alkohol

dels med en procentavgift motsvarande

50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 3 kronor 20 öre

för liter och, såvitt avser annat vin

(lättvin), av 64 öre för liter dels med

en procentavgift motsvarande 36

procent av utminuteringspriset.

— varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

1 Senaste lydelse av 2 § 1 mom. se 1963:52.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr t år 1966

3

Förslag

till

Förordning

om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att 22 kap. tulltaxan den 12 september 19581 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom.

c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande

belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac .........................................

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .........

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08

Vin:

musserande:

champagne ...................................

annat .......................................

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent .................

icke överstigande 14 volymprocent .............

För spritdrycker---allmän varuskatt.

45: —

39: —

33: —

18: —

12: —

12: —

7: —

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

Förslag

till

Förordning

om särskild skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall särskild skatt på motorbränslen erläggas för varuslag

som avses i

1 § första stycket förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt

(bensin),

1 § första stycket förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt

(brännolja),

1 Senaste lydelse av Anm. till 22 kap. se 1965:238.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr i år 1966

1 § första stycket förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt

(gasol),

allt i de fall skatt utgår enligt nämnda förordningar.

2 §■

Skatten utgår för bensin och brännolja med fem och för gasol med fyra

öre för liter.

3 §•

Förordningarna om bensinskatt, brännoljeskatt och gasolskatt äga i övrigt

motsvarande tillämpning i fråga om särskild skatt på motorbränslen.

4§.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545)

angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angående

omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall1 skall erhålla ändrad ly
-

delse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

Omsättningsskatten utgår för

personbilar och lastbilar

med det antal kronor, som motsvarar

110 procent av det tal, vilket

angiver fordonets tjänstevikt uttryckt

i kilogram. För bilar med

högre tjänstevikt än 1 600 kilogram

skall därjämte tillägg göras med 145

kronor för varje fullt femtiotal kilogram,

varmed tjänstevikten överskjuter

1 600 kilogram. Skatten avrundas

i förekommande fall till närmast

lägre helt tiotal kronor.

1 Senaste lydelse av 4 § se 1060:81.

(Förslagen lydelse)

Omsättningsskatten utgår för

personbilar och lastbilar

med det antal kronor, som

motsvarar 155 procent av det tal,

vilket angiver fordonets tjänstevikt

uttryckt i kilogram. För bilar med

högre tjänstevikt än 1 600 kilogram

skall därjämte tillägg göras med 195

kronor för varje fullt femtiotal kilogram,

varmed tjänstevikten överskjuter

1 600 kilogram. Skatten avrundas

i förekommande fall till närmast

lägre helt tiotal kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr t år 1966

5

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

För motorcyklar utgör skatten

180 kronor därest fordonets

tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,

2W kronor därest tjänstevikten är

högre men ej överstiger 160 kilogram

samt eljest 360 kronor.

För motorcyklar utgör skatten

255 kronor därest fordonets

tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,

335 kronor därest tjänstevikten är

högre men ej överstiger 160 kilogram

samt eljest 505 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Skatten utgår enligt de nya bestämmelserna även när skattskyldigheten

inträtt före deras ikraftträdande men efter den 31 december 1965. Har

skattskyldig före den 1 januari 1966 levererat motorfordon till återförsäljare

att av denne försäljas i kommission för den skattskyldiges räkning utgår

dock skatten enligt de äldre bestämmelserna.

Visar skattskyldig att motorfordon, för vilket skatten skall utgå en lgt

de nya bestämmelserna, sålts till pris som avtalats före den 1 januari 1966

och att priset icke kan höjas med belopp som motsvarar skattehöjningen,

äger Kungl. Maj :t medge befrielse från eller återbäring av ett belopp motsvarande

skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och skatt

enligt de äldre bestämmelserna, om ansökan därom göres senast den 28

februari 1966. .

Vid tillämpningen av denna förordning gälla icke 62 § andra och tredje

styckena frihamnsstadgan den 8 november 1935 (nr 553).

Har i fall som avses i 22 § förordningen den 23 november 1956 (nr 5 15)

skatt beräknats enligt äldre bestämmelser i fråga om motorfordon som införts

till riket efter den 31 december 1965 men före denna förordnings ikraftträdande,

skall skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och

skatt enligt de äldre bestämmelserna erläggas av den skattskyldige vid anfordran.

Härvid äger 22 § andra punkten motsvarande tillämpning.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 57 av herrar Hiibinette och Ebbe Ohlsson

samt 11:93 av herr Edlund, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

avslå den i propositionen föreslagna prishöjningen på lättvin och höja priset

på brännvin med 25 öre per liter utöver den föreslagna höjningen samt att

vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig lagtext;

II) de likalydande motionerna I: 301 av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.

och II: 426 av herr Wiklund m. fl., vari hemställts, alt de nuvarande priserna

på sprit och vin höjes från den 1 februari 1966 med 25 procent inberäknat all
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

män varuskatt (med bemyndigande för Kungl. Maj:t att företaga de mindre

prisjusteringar, som av expedierings- och debiteringstekniska skäl kan vara

påkallade för att nå jämna prisbelopp vid köp av de olika förekommande

dryckeskvantiteterna) samt att vederbörande utskott utarbetar förslag till

erforderliga författningstexter;

III) de likalydande motionerna I: 302 av herr Holmberg m. fl. och II: 319

av herr Bohman in. fl., vari hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl.

Maj :ts proposition nr 10 i vad den avser tiden innan de nya bestämmelsernas

ikraftträdande, måtte besluta, att första stycket av ikraftträdandebestämmelserna

skall få följande lydelse:

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

IV) de likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av

herr Hedlund m. fl., vari hemställts,

A) att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 10

beträffande höjd skatt på motorbrännolja och gasol;

B) att riksdagen måtte begränsa den i propositionen nr 10 föreslagna

skattehöjningen i fråga om bensin till 3 öre per liter samt besluta att ifrågavarande

medel skall tillföras automobilskattemedelsfonden;

C) att riksdagen måtte besluta höja

^ ^ skatten på sprit och vin enligt i propositionen nr 10 föreslagna grunder

så att priset på renat brännvin ökar med 4,75 kronor för helbutelj,

2) skatten på maltdrycker med 15 procent av nu gällande skattesatser,

att gälla från och med den 1 juni 1966,

3) skatten på cigarretter med 3 öre per cigarrett, att gälla från och med

den 1 juni 1966; ävensom

D) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningstexter;
V)

de likalydande motionena 1:350 av herrar Dahlén och Nils-Eric Gustafsson

samt II: 418 av herrar Gomér och Nihlfors, vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 10 i vad den avser att den nya

omsättningsskatten för motorfordon skall uttagas retroaktivt från den 1

januari 1966 och att vederbörande utskott måtte utarbeta i följd härav

erforderliga övergångsbestämmelser;

VI) de likalydande motionerna I: 351 av herr Lundström m. fl. och II: 424

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj :ts proposition nr 10 måtte besluta en sådan höjning av skatterna på

sprit och starkvin, som motsvarar en prisökning i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag av 2 kronor 25 öre per helbutelj renat brännvin och som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 7

åstadkommes uteslutande genom en höjning av grundavgifterna samt besluta

höjningar i motsvarande mån av tullarna på sprit och starkvin, ävensom

att utskottet måtte utarbeta härav föranledda författningsändringar;

VII) de likalydande motionerna I: 352 av herr Lundström m. fl. och II: 425

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj :ts proposition nr 10 måtte besluta att

A) avslå den föreslagna höjningen av beskattningen på motorbrännolja

och gasol, samt .

B) begränsa höjningen av skatten på bensin till 3 öre per liter i stal e

för den i propositionen förordade höjningen med 5 öre varvid intäkterna

bör tillföras automobilskattemedelsfonden;

VIII) de likalydande motionerna 1:353 av herrar Strandberg och Svenungsson

samt II: 422 av herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå propositionen i vad avser där föreslagen höjning av skatten på

bensin, brännolja och gasol;

IX) de likalydande motionerna 1:354 av herrar Sveningsson och Schött

samt II: 421 av herr Nilsson i Bästekille m. fl., vari hemställts,

A) att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 10 i vad

den avser förslag till förordning om särskild skatt på motorbränslen, dels

genom ändring av förordningen den 15 december 1961 om brännoljeskatt

besluta en höjning av skatten på bensin med 3 ore, samt

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de författningsändringar

som erfordras härför;

X) motionen 1:303 av herr Wallmark, vari hemställts,

A) att riksdagen måtte avslå den i propositionen föreslagna särskilda skatten

på motorbrännolja och gasol,

B) att riksdagen måtte besluta att skatten på bensin skall höjas med b

öre per liter och att inkomsten härav skall hänföras till automobilskattemedlen,

samt

C) att vederbörande utskott måtte utarbeta och föreslå harfor erforderliga

författningsändringar;

XI) motionen II: 318 av herrar Asp och Sundelin, vari hemställts, att riksdagen

måtte med frångående av vad i propositionen nr 10 föreslagits besluta

att omsättningsskatten å motorfordon, den s. k. bilaccisen, hojes med

5 procent av bilpriset eller 1,5 procent utöver vad i propositionen föreslagits

samt att särskild skatt på brännolja icke skall uttagas;

XII) motionen 11:419 av herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 10 måtte besluta om hoj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets

ning av maltdrycksskatten med 20

med 25 % på starköl».

betänkande nr t år 1966

% för Öl klass 2 samt Öl klass 2 b och

Såvitt avser de under IV) upptagna motionerna I: 349 och II: 420 behandar

utskottet i förevarande betänkande inte det i punkt C 3) upptagna yrkandet.

Detta kommer av utskottet att behandlas i annat sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yr andena, far utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hanvisa till motionerna

II^och H242 303’ ^ 35°’ H: 318’ H: 419’ II: 420’ II: 421> 11 = 422, II: 424,

I anledning av propositionen har till utskottet ingivits skrivelser från

Syenges motorcykel- och mopedimportörers förbund samt Motorbranschens

riksförbund.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 6.

De särskilda skatteförslagen, s. 7_12.

Motionerna

I motionerna I: 57 och II: 93 framhålles att en ökad beskattning på lättvin

kommer att motverka de nykterhetspolitiska strävandena att föra över

konsumtionen från starksprit till alkoholsvagare drycker. Enligt motionärernas

mening når man den bästa nykterhetspolitiska effekten genom att

egransa beskattningen på alkoholsvagare drycker och i stället något öka

eskattningen på brännvin. Någon höjning för lättvin bör inte förekomma.

Enligt motionerna I: 301 och II: 426 måste bakom regeringens nu föreliggande

förslag om skattehöjningar på sprit och vin ligga det förhållandet

att konsumtionen över hela fältet av alkoholdrycker ökat sedan 1964 (1963

an på grund av strejken vid spritcentralen inte lämpligen användas som

jamforelseår), vilket särskilt med tanke på ökningen av konsumtionen av

starksprit ger belägg för att nykterhetsläget undergått en försämring. Detta

bekraftas av 1964 och 1965 års fyllerisiffror särskilt avseende ungdomen,

vilka aven dessa okat under nämnda år. Det var detta som föranledde riksdagen

att begara den nya utredningen rörande alkoholpolitiken. Trots en

prishöjning per liter brännvin från 10: 65 kr. år 1946 till nuvarande 34: 65

kr. fordras f. n. 4 timmars arbetsinkomst mot 5»/« timmar år 1946 för inköp

av denna spritkvantitet. Det relativa spritpriset är därför egentligen lägre

nu an under motbokstiden trots att upprepade skattehöjningar ägt rum

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 är 1966 9

sedan dess. Motionärerna anser det motiverat att höja skatten inte bara på

vin och sprit utan även på maltdrycker. Med hänsyn bl. a. till att den alkoholpolitiska

utredningens uppdrag avseende prispolitiken även torde omfatta

maltdryckerna avstår motionärerna emellertid från yrkande om skatteskärpning

också för de tre starkaste ölsorterna. -— Nykterhetspolitiska skäl

talar för att man vid bedömningen av den lämpliga storleken av skattehöjningen

bör utgå från löneutvecklingen i stället för prisutvecklingen. Det

är därför motiverat att höja priserna på sådana umbärliga varor som sprit

och vin med minst 20 procent. För att åstadkomma en ökad konsumtionsnedpressande

och nykterhetsfrämjande effekt och med tanke på de ytterligare

löneförbättringar, som kan bli en följd av årets löneförhandlingar,

vill motionärerna föreslå, att skattehöjningen bestäms till 25 procent.

I motionerna I: 302 och II: 319 understryker motionärerna att det strider

mot principerna för svensk lagstiftning att fastställa tidpunkten för bestämmelses

tillämpning, innan riksdagen fattat beslut härom. Beskattningsrätten

tillkommer nämligen riksdagen allena. Ett bifall till förslaget i propositionen

skulle innebära att för tiden fr. o. in. den 1 januari t. o. in. den dag

då en ny förordning trätt i kraft skulle gälla dels en av riksdagen i vederbörlig

ordning antagen förordning, dels en ännu icke av riksdagen godtagen

övergångsbestämmelse till en annan förordning. Något skäl till att den

senare skulle ha högre valör och ta över de gällande bestämmelserna anföres

icke. En sådan ordning vore också orimlig.

Enligt motionärerna i motionerna 1:349 och 11:420 bör med det höga

skattetryck som råder i Sverige skatteskärpningen så långt möjligt läggas

på varor, som kan betraktas som mera umbärliga. Motionärerna menar

att en större del av skatteskärpningen än som föreslagits i propositionen

bör läggas på sprit och vin och föreslår en höjning av omsättningsskatten

på renat brännvin, som innebär en budgetförstärkning med 115 milj. kr.

i förhållande till förslaget i propositionen. Skatten på maltdrycker bör höjas

i motsvarande grad. Viss del av budgetförstärkningen bör enligt motionärernas

uppfattning uttas i form av höjd cigarrettskatt. De föreslår därför

en höjning av tobaksskatten med 3 öre per cigarrett. I fråga om den föreslagna

extra skatten å motorbränslen framhåller motionärerna att ett godkännande

av propositionen i denna del skulle bli en alltför tung börda för

befolkningen i de delar av landet, där avstånden är stora och bilen måste

betraktas som det oumbärliga kommunikationsmedlet, liksom också för

nyttotrafiken. De föreslår därför, att skattehöjningen i fråga om bensinen

begränsas till 3 öre per liter och att för motorbrännolja och gasol någon

skatteskärpning inte bör ske. Den bensinskattehöjning, som enligt motionärernas

mening kan godtas, ger ett inkomstbelopp för nästkommande budgetår

på ca 95 milj. kr. Detta bör med hänsyn till det stora vägupprustningsbehovet

tillföras automobilskatteincdelsfondcn. — De av motionärerna förordade

skattesatserna för bensin, sprit och vin bör träda i kraft så snart

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

riksdagen, fattat beslut i frågan och författningsbestämmelser hunnit utfärdas.

Höjningarna av cigarrettskatten och av skatten på maltdrycker bör däremot

gälla från den 1 juni 1966.

I motionerna 1: 350 och ll: 418 framhålles att förslaget i propositionen om

retroaktiv tillämpning av den nya omsättningsskatten på motorfordon i

praktiken innebär att finansministern — med åsidosättande av den av riksdagen

allena tillkommande beskattningsmakten — infört en skatt under

tiden från årsskiftet till dess riksdagen eventuellt antager den föreslagna

skatten. En sådan ordning strider mot principerna för svensk lagstiftning

att införa retroaktivt verkande regler och kan därför enligt motionärernas

mening inte godtas.

För den händelse olägenheter skulle uppstå vid övergången till den nya

skatten kan såsom skedde vid införandet av bilaccisen år 1956 en tillfällig

lagerskatt fastställas.

Motionärerna i motionerna 1: 351 och II: 424 anser priset på sprit och

starkvin böra anpassas till inkomstutvecklingen sedan april 1963. Att endast

ta hänsyn till prisutvecklingen innebär nämligen att rusdryckerna förbilligas

relativt sett, om man beaktar standarden nu i jämförelse med 1963.

För att åstadkomma samma relationer mellan inkomsterna och priset på

rusdrycker erfordras en prishöjning av storleksordningen 25 procent, inkl.

höjningen av omsättningsskatten. Denna procentsiffra uppnås för renat

brännvin om priset höjs med 2 kr. 25 öre för helbutelj utöver propositionens

förslag. Prishöjningen bör åstadkommas genom en höjning av grundavgiften,

för sprit med 7 öre till 37 öre, för starkvin med 1 kr. 30 öre till 3 kr.

70 öre. Motionärerna accepterar propositionens förslag i vad avser höjning

av skatt på lättviner och framhåller avslutningsvis att ett bifall till deras

yrkanden skulle medföra en inkomstförstärkning för nästa budgetår med

107 milj. kr.

Motionärerna i motionerna 1:352 och 11:425 anser att man vid valet av

de åtgärder som kan komma i fråga i budgetförstärkande syfte bör undvika

sådana åtgärder, som kan väntas få en allmänt kostnadshöjande effekt

genom att direkt påverka väsentliga produktionskostnader. Att nu höja

beskattningen på brännoljan för motorfordonstrafiken är därför enligt

deras mening klart olämpligt. Väsentliga delar av transportapparaten skulle

härigenom åsamkas en fördyring som inte kan undgå att påverka fraktsatser

och trafiktaxor. Motionärerna yrkar därför att den i propositionen föreslagna

höjningen av skatten på motorbrännolja bör avslås. Av samma

anledning bör inte heller höjningen av gasolskatten bifallas. Även om de

för angivna avslagsyrkanden anförda skälen i viss mån gäller den föreslagna

höjningen av bensinskatten, är motionärerna med hänsyn till angelägen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 11

heten alt söka begränsa bensinförbrukningen och därigenom påverka en

mera gynnsam utveckling av handelsbalansen beredda att förorda en höjning

av bensinskatten. Denna bör dock begränsas till 3 öre per liter och intäkterna

av densamma tillföras automobilskattemedelsfonden.

I motionerna I: 353 och II: 422 framhålles att den beskattning som redan

drabbar bensinen är alldeles tillräcklig för att uppfylla högt ställda krav på

den »skatterättvisa» enligt vilken biltrafiken skall rädda det statsfinansiella

läget, vartill regeringspolitiken fört. I ett bensinpris i viss zon av exempelvis

86 öre per liter ingår redan nu bensinskatt med 43 öre per liter, vartill kommer

energiskatt med 9 öre per liter. Bensinbeskattningen uppgår alltså till

153 procent och föreslås, vid ett antaget pris av 91 öre till 167 procent.

Den yrkesmässiga motortrafiken kommer givetvis att kompensera sig för

skatteökningen genom höjda taxor. Skatten drabbar alltså alla dem som

behöver anlita den yrkesmässiga trafiken. För de enskilda motortrafikanterna

blir skattehöjningen i de flesta fall närmast en höjning av en ofrånkomlig

levnadsomkostnad. I den mån så är möjligt kommer den enskilde

trafikanten att söka kompensera sig för fördyringen och resultatet blir att

stora delar av den höjda skatten slås ut som en allmän fördyring av varor

och tjänster, en tendens som man i görligaste mån bör söka motverka.

Många enskilda kommer emellertid inte att kunna kompensera sig för

de ökade omkostnaderna. Detta gäller i första hand människor i våra

glesbygder. Deras möjligheter att komma i åtnjutande av samhällelig, kulturell

och kommersiell service är ofta helt beroende på innehav av motorfordon.

Förslaget kommer att direkt motverka den av riksdagen beslutade

lokaliseringspolitiken. Denna förutsätter att kommunikationsfrågorna beaktas.

Att öka skattetrycket på motortrafiken är att medverka till ytterligare

höjande av varupriserna, försämra konkurrenskraften hos de svenska

varorna, påskynda utarmningen av glesbygderna, kort uttryckt på flera

punkter direkt motverka den prisstabiliseringspolitik, som förutsättes i

årets finansplan.

Motionärerna i motionerna 1: 354 och II: 421 framhåller att de i propositionen

föreslagna skattehöjningarna i vad dessa avser höjningen av skatten på

brännolja och gasol kommer att slå igenom i höjda transportkostnader. De

föreslagna skattehöjningarna kommer, om de antas, att övervältras på konsumenterna

och därmed bygga under kraven på kompensation i en eller

annan form. Det kan inte i det inflationsklimat som för närvarande råder

och som visar tecken på att förvärras vara tillrådligt att driva upp kostnadsoch

prisnivån ytterligare. Man bör heller inte bortse från att de höjda

skatterna kommer att medföra ökade utgifter för stat och kommun genom

höjda ersättningar för tjänsteresor. Från dessa utgångspunkter kan motionärerna

inte acceptera den föreslagna höjningen av skatten på brännolja

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr i år 1966

och gasol. Den i propositionen föreslagna höjningen av bensinskatten med

5 öre bör av samma skäl begränsas, förslagsvis till 3 öre.

Propositionens förslag innebär vidare att de höjda »bilskatterna» inte

längre skall vara föremål för specialdestination. Detta är ett avsteg från

riksdagens tidigare uttalanden att inkomsterna av fordonsskatt och skatt

på motorbränslen skall användas till vägarna. Höjning av bensinskatten

bör därför ske genom ändring i förordningen om brännoljeskatt.

I motionen 1: 303 framhalles att den föreslagna höjningen av beskattningen

på motorbränslen icke bör ske genom en särskild skatt utan i stället

genom en höjning av den nuvarande motorbränsleskatten med redovisning

av skatteintäkterna som automobilskattemedel. Då motorbrännolja och

gasol uteslutande användes i nyttotrafiken kommer en höjd beskattning av

dessa drivmedel att resultera i ökade transportkostnader. Av samhällsekonomiska

skäl bör därför en höjning av skatten på motorbrännolja och gasol

icke ske, medan sådana skäl motiverar en ökning av skatten på bensin med

6 öre.

Motionärerna i motionen 11:318 framhåller, att enligt det av riksdagen

antagna trafikpolitiska reformprogrammet, baserat på proposition nr

191/1963, i princip varje trafikgren skall svara för sina kostnader och att

även i övrigt förutsättningar skall skapas för konkurrens på lika villkor

mellan de olika trafikgrenarna. Den i propositionen föreslagna extra skatten

om fem öre på brännolja strider mot denna trafikpolitiska princip, vartill

kommer att en merbeskattning av brännoljan skulle få en omedelbar verkan

på transportkostnaderna för sådan nyttotrafik, där huvuddelen av detta

drivmedel kommer till användning. Den föreslagna höjningen kommer att

medföra en kostnadsökning för lastbilstrafiken med ca 37 milj. kr., för

omnibustrafiken med ca 5 milj. kr. och för personbilstrafiken med ca 4 milj.

kr. eller med sammanlagt ca 46 milj. kr. Den därav föranledda taxehöjningen,

som kan beräknas till ca 2 procent, kommer till väsentlig del att drabba

den kollektiva persontrafiken, näringslivet och framför allt jord- och

skogsbruket samt därmed även fördyra kostnaderna för exportnäringarna.

Årets statsverksproposition innehåller förslag till ersättning med

6,9 milj. kr. till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.

Ett skattepåslag om 5 milj. kr. på busstrafiken framstår därför som mycket

omotiverad. Förslaget om en extra brännoljeskatt bör enligt motionärernas

mening därför avslås. Det skattebortfall som därigenom uppkommer

kan lämpligen kompenseras genom en höjning av bilaccisen, som går

utöver förslaget i propositionen.

I motionen II: 419 framhålles att skäl finnes att i detta sammanhang

upptaga frågan om beskattningen av malt- och läskedrycker. En sänkning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 13

av skatten på läskedrycker anser de med hänsyn till det statsfinansiella

läget f. n. inte möjlig. Däremot bör vissa maltdrycker som blivit billigare

genom inflationen tas med vid prisjusteringarna. Det s. k. lättölet har ur

nykterhetssynpunkt aldrig vållat några bekymmer, men genom skattejusteringar

för övriga ölsortiment skulle lättölets konkurrenskraft öka. Trots

att beskattningen av det s. k. mellanölet nyligen varit föremål för riksdagens

prövning, torde för upprätthållande av hittillsvarande prisrelationer

en skattehöjning böra drabba samtliga ölsorter utom lättöl. Departementschefen

uppger att konsumentprisindex fr. o. m. april månad 1963 fram till

våren 1966 kan beräknas stiga med cirka 16 procent. Med hänsyn till inflationen

anser motionärerna det angeläget med en större skattehöjning än 16

procent. En sådan höjning skulle befrämja en övergång till konsumtion av

Öl med lägre alkoholhalt.

Utskottets yttrande

De i den förevarande propositionen framlagda förslagen till höjning av

vissa indirekta skatter får ses mot bakgrunden av den bedömning av det

samhällsekonomiska läget, som gjorts i statsverkspropositionen till årets

riksdag. 1 syfte att åstadkomma en inkomstförstärkning och därigenom nedbringa

statens upplåningsbehov samt förbättra bytesbalansen genom en

dämpning av ökningstakten i den privata konsumtionen föreslås i propositionen

en höjning av den särskilda omsättningsskatten på sprit och vin

och av den s. k. bilaccisen samt införande av en särskild skatt på motorbränslen.

Skattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1966. Den

högre bilaccisen föreslås dock utgå på leveranser som skett efter årsskiftet.

Genom skattehöjningarna beräknas statens inkomster öka med ca 565 milj.

kr. under budgetåret 1966/67. Inkomsterna under innevarande budgetår beräknas

stiga med omkring 30 milj. kr.

För egen del kan utskottet ansluta sig till den bedömning av det ekonomiska

läget, som redovisats i finansplanen. Utskottet delar departementschefens

uppfattning att den från statsfinansiella och konjunkturpolitiska

synpunkter eftersträvade inkomstförstärkningen i första hand bör ske genom

en skärpning av konsumtionsbeskattningen. Bilimporten har undei

senare år tenderat att stiga i snabbare takt än den totala importen, och ökningen

av fordonsparken har i sin tur ställt allt större krav på samhällets

resurser. Mot bakgrunden härav ter det sig enligt utskottets mening naturligt,

att skattehöjningarna i betydande utsträckning kommer att drabba

bilismen. Utskottet delar även departementschefens uppfattning att en höjning

av skatten på sprit och vin inte endast är motiverad av statsfinansiella

utan även av nykterhetspolitiska skäl. Av det ovan anförda framgår att ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

skottet anser sig kunna godta en skärpning av beskattningen på nämnda

varuområden. Även i fråga om fördelningen av skattebelastningen på de

olika skatteobjekten kan utskottet i allt väsentligt biträda departementschefens

förslag. I anledning av motionsvis väckta förslag har utskottet emellertid

funnit skäl att i några hänseenden frångå förslagen i propositionen.

De av utskottet föreslagna ändringarna innebär en inkomstminskning i förhållande

till propositionen med ca 40 milj. kr. för budgetåret 1966/67.

Utskottet behandlar härefter de olika förslagen i propositionen och i

väckta motioner.

På sprit och vin utgår f. n. en speciell omsättningsskatt dels i form av en

grundavgift, som anknyter till alkolholhalten, och dels i form av en procentavgift,

som beräknas på utminuteringspris, exklusive allmän varuskatt.

Grundavgiften utgör för sprit 30 öre per liter för varje volymprocent alkohol,

for starkvin, d. v. s. vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent,

2 kr. 40 öre per liter och för lättvin 24 öre per liter. Procentavgiften

utgör for sprit 50 procent samt för starkvin och lättvin 36 procent av utminuteringspriset.

I propositionen föreslås en höjning av grundavgiften för sprit med 4 öre

till 34 öre, för starkvin med 80 öre till 3 kr. 20 öre och för lättvin med 40 öre

till 64 öre. Departementschefen framhåller att konsumentprisindex från

april 1963 till våren 1966 kan beräknas stiga med ca 16 procent och att en

justering av skattesatserna på rusdrycksområdet därför bör äga rum för att

anpassa priserna på vin- och spritdrycker till den allmänna prisutvecklingen.

Forslaget innebär att priset ökar på renat brännvin med ca 3 kr. för helbutelj,

på starkvin med ca 1 kr. 35 öre för helbutelj och för lättvin med ca

65 öre för helbutelj.

I åtskilliga motioner har framställts yrkanden, som innebär en skärpning

av de i propositionen föreslagna skattesatserna. I motionerna I: 301 av herr

Nils- Eric Gustafsson m. fl. och II: 426 av herr Wiklund m. fl. föreslås således

en höjning av utminuteringspriset på såväl spritdrycker som vin med

25 procent. Yrkandet i motionerna 1: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420

av herr Hedlund m. fl. innebär en sådan höjning av skatten på sprit, att

priset på renat brännvin, inklusive omsättningsskatten, höjes med 5 kr. 25

öre per helbutelj. Motionärerna yrkar också motsvarande procentuella höjning

av skattesatserna på stark- och lättvin. — Enahanda yrkanden i fråga

om sprit och starkvin återfinns i motionerna I: 351 av herr Lundström in. fl.

och II: 424 av herr Ohlin m. fl. — I motionerna I: 57 av herrar Hiibinette och

Ebbe Ohlsson samt 11:93 av herr Edlund yrkas en höjning av priset på

brännvin med 25 öre per liter utöver förslaget i propositionen, varemot

motionärerna avstyrker förslaget om en höjning av grundavgiften för lättvin.

Några motioner innehåller yrkande om skärpning av beskattningen av Öl

och starköl. Skattehöjningen bör enligt motionerna I: 349 av herr Bengtson

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 15

m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl. bestämmas till 15 procent av nu

gällande skattesatser, medan i motionen II: 419 av herr Hamrin i Jönköping

m. fl. yrkas höjning av skatten på Öl med 20 procent och på starköl med 25

procent.

I likhet med departementschefen anser utskottet det från nykterhetspolitisk

synpunkt angeläget att rusdryckspriserna i stort sett följer prisutvecklingen

på konsumtionsvaror. De i propositionen uppdragna riktlinjerna för

en omläggning av skattesatserna på sprit och vin överensstämmer i stort

sett med vad utskottet tidigare uttalat därom i flera sammanhang. Genom

de föreslagna skatteskärpningarna torde också den förskjutning, som sedan

1963, då skattesatserna sist justerades, inträtt i prisrelationen mellan rusdrycker

och andra konsumtionsvaror, i huvudsak komma att återställas. Vad

särskilt angår den i motionerna 1:301 och 11:426 samt 1:351 och 11:424

aktualiserade frågan om att anpassa priset på sprit och vin till inkomstutvecklingen

och inte till den allmänna prisutvecklingen vill utskottet erinra

om att den i oktober 1965 tillsatta alkoholpolitiska utredningen enligt sina

direktiv har att behandla alla de spörsmål som är av betydelse för alkoholoch

nykterhetspolitiken. Därvid har utredningen också att pröva prispolitikens

samband med alkoholkonsumtionen och prissättningens relation till

alkoholstyrkan. Utskottet kan bl. a. med hänsyn härtill inte biträda motionärernas

förslag att man nu bör avvika från de riktlinjer for beskattningen

av spritdrycker och vin, vilka hittills tillämpats.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till de i propositionen föreslagna

skattesatserna på sprit och starkvin. Detta innebär att utskottet avstyrker

bifall till motionerna I: 57 och II: 93 i vad desamma avser höjning

av grundavgiften för sprit samt motionerna 1:301 och 11:426, 1:349 och

II: 420 samt I: 351 och II: 424, samtliga i vad de avser höjda skattesatser på

sprit och vin.

Vad härefter angår den i propositionen föreslagna skattehöjningen pa

lättvin synes denna procentuellt sett vara något för hög, möjligen beroende

på att vid skatteavvägningen tillräcklig hänsyn inte tagits till de billiga lättvinernas

betydande andel av den totala konsumtionen. Med hänsyn härtill

och till den av utskottet tidigare uttalade önskvärdheten av en övergång

från starkare till svagare drycker, anser utskottet sig bora fororda en

mindre justering av grundavgiften för lättvin från föreslagna 64 till 48 öre

per liter. Förslaget bör inte föranleda någon ändring i det förslag till nya

tulltaxor som framläggs i propositionen.

Av det anförda framgår att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka bifall

till motionerna I: 57 och II: 93 i denna del.

Vad slutligen angår yrkandena i motionerna I: 349 av herr Bengtson m. fl.

och II: 420 av herr Hedlund in. fl. samt motionen II: 419 av herr Hamrin

i Jönköping m.fl. om skärpning av skatten på Öl och starköl vill utskottet

erinra om att denna skatt, räknad på i varan ingående mängd alkohol, även

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

med de justeringar av skattesatserna på sprit och vin, som nu föreslås i propositionen,

torde vara fullt tillräcklig för åstadkommande av jämvikt i prisrelationen

mellan å ena sidan Öl och starköl och å andra sidan sprit och

vin. Med hansyn härtill och till den förut uttalade önskvärdheten av en

övergång till alkoholsvaga drycker anser utskottet sig inte kunna biträda

yrkandena i motionerna. (Utskottet avstyrker således bifall till motionerna

1: 349 och II: 420 i nu förevarande del samt motionen II: 419.

Utskottet behandlar härefter den i propositionen föreslagna beskattningen

av motorbränslen.

For bensin utgår dels en särskild skatt (bensinskatt) och dels en allmän

energiskatt. Allmän varuskatt utgår inte på bensin. Bensinskatten utgår

sedan den 1 juli 1965 med 43 öre per liter. Energiskatten utgår med 9 öre per

hter. For brannolja utgår såväl en särskild skatt (brännoljeskatt) som allmän

energiskatt. Brännoljeskatten utgår i regel med 34 öre per liter. Skatten

för tillverkare eller registrerad leverantör samt vid införsel utgör dock endast

31 öre per liter. För brännolja utgör energiskatten 2,5 öre per liter. Den

särskilda skatten för gasol (gasolskatt) utgår med 29 öre per liter, dock att

för buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kg, skatten endast utgör 22 öre

per hter. Den allmänna energiskatten utgör för gasol 7 öre per liter men i

fråga om buss med tjänstevikt överstigande 3 000 kg endast 2 öre per liter.

De i den förevarande propositionen framlagda förslagen innebär en höjning

av bensin- och brännoljeskatten med 5 öre per liter och av gasolskatten

med 4 öre per liter. I propositionen understrykes att det samhällsekonomiska

och statsfinansiella läget motiverar en höjd beskattning, varför

de ökade skatteintäkterna inte bör bli föremål för specialdestination. Med

hansyn härtill föreslås beskattningen reglerad i en särskild författning om

skatt på motorbränslen.

I de inbördes likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson m. fl. och

II: 420 av herr Hedlund m. fl., I: 352 av herr Lundström m. fl. och II: 425 av

herr Ohlin in. fl., I: 354 av herrar Sveningsson och Schött samt 11:421 av

herr Nilsson i Bästekille m. fl. yrkas en med 3 öre förhöjd beskattning av

bensinen samt avslag på förslaget om höjd beskattning av brännolja och gasol.

I motionerna I: 353 av herrar Strandberg och Svenungsson samt II: 422

av herr Nordgren in. fl. yrkas avslag på propositionens förslag beträffande

samtliga motorbränslen, medan avslagsyrkandet i motionen 1: 303 av herr

Wallmark gäller höjd skatt på brännolja och gasol samt i motionen II: 318

av herrar Asp och Sundelin höjd skatt på brännolja. Det inkomstbortfall

som härigenom skulle uppstå vill motionären i motionen 1:303 kompensera

genom en med 6 öre förhöjd bensinskatt och motionärerna i motionen

II: 318 genom en längre gående höjning av bilaccisen än vad som föreslagits

i propositionen. De motionärer, som tillstyrker en förhöjd bensinbeskattning,

yrkar att intäkterna härav skall tillföras automobilskattemedlen. Som mo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

tivering för sina yrkanden anför samtliga motionärer främst den omedelbara

verkan en merbeskattning skulle få på nyttotrafikens transportkostnader.

Av vad utskottet inledningsvis anfört framgår att utskottet delar departementschefens

uppfattning att en betydande del av den inkomstförstärkning,

som är erforderlig, måste åstadkommas genom en ökad beskattning

av bilismen. I nuvarande samhällsekonomiska läge, då man eftersträvar en

ökning av exporten och en dämpning av den privata konsumtionen, i första

hand bilanskaffningarna, är det enligt utskottets mening inte lämpligt att

väsentligt öka beskattningen av sådana drivmedel, som företrädesvis användes

i nyttotrafiken. Med hänsyn till transportkostnadernas speciella genomslagskraft

på den allmänna pris- och kostnadsnivån måste en höjning av

skatten på brännolja te sig synnerligen vansklig. Utskottet vill i sammanhanget

även erinra om att den fr. o. in. den 1 juli 1965 genomförda höjningen

av bensinskatten av dessa skäl inte föranledde nagon motsvarande höjning

av brännoljebeskattningen. På grund härav finner utskottet sig inte kunna

tillstyrka departementschefens förslag om ytterligare beskattning av brannoljan.

Även om vissa skäl kan åberopas mot en höjd beskattning av bensin är det

med hänsyn till behovet av inkomstförstärkningar och angelägenheten av att

åstadkomma en bättre balans i utrikeshandeln enligt utskottets mening nödvändigt

att höja beskattningen av detta drivmedel. Den i propositionen föreslagna

höjningen med 5 öre per liter finner utskottet mot bakgrunden härav

väl avvägd. Den ökade drivmedelsbeskattningen är som nämnts motiverad

uteslutande av det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. Skattehöjningen,

som mot bakgrunden därav inte kan tas till intäkt för ökade

investeringar inom vägväsendet, bör på sätt förordas i propositionen därför

konstrueras som en fristående skatt, vilken i riksstaten inte redovisas som

automobilskattemedel.

Vad härefter angår den i propositionen föreslagna höjningen av beskattningen

på gasol är den nu gällande skattesatsen på detta drivmedel beräknad

så, att den med hänsyn till skillnaden mellan gasol och bensin i vad

avser energiinnehåll motsvarar skatten för det senare bränslet. Då en oförändrad

beskattning av gasol skulle premiera detta drivmedel på bensinens

bekostnad tillstyrker utskottet förslaget i propositionen i denna del.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat de likalydande motionerna

1:349 och 11:420, 1:352 och 11:425, 1:353 och 11:422, 1:354 och 11:421

ävensom motionerna 1:303 och 11:318, samtliga motioner i vad de avser

drivmedelsbeskattningen.

Den särskilda omsättningsskatten på motorfordon, den s. k. bilaccisen,

utgår för personbilar och vissa mindre lastbilar med det antal kronor, som

motsvarar 110 procent av det tal som anger fordonets tjänstevild uttryckt i

2— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

kg. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg utgår dessutom en tilläggsavgift

med 145 kr. för varje fullt femtiotal kg varmed tjänstevikten överstiger

1 600 kg. För motorcyklar utgör skatten 180 kr., om tjänstevikten inte

överstiger 75 kg, 240 kr. om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160

kg och 360 kr. i övriga fall. Skattskyldiga är tillverkare och importörer av

ovannämnda motorfordon.

I propositionen föreslås att procenttalet för bilar höjs till 155 kr. och

att tilläggsavgiften höjs till 195 kr. Höjningen motsvarar 3 å 4 procent av

bilpriset. Beträffande motorcyklarna föreslås en motsvarande uppräkning

varigenom accisen höjs, om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, till 255 kr.,

om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kg, till 335 kr. och eljest

till 505 kr.

I motionen II: 318 av herrar Asp och Sundelin hemställes att bilaccisen

höjs med 5 procent av bilpriset. Den i motionen föreslagna höjningen av bilaccisen

är avsedd att utgöra kompensation för det skattebortfall, som föranledes

av motionärernas yrkande om avslag på förslaget i propositionen om

särskild skatt på brännolja.

När bilaccisen år 1956 infördes som en permanent skatt i syfte att utgöra

en spärr för bilismens alltför snabba expansion, motsvarade skatten ca 12

procent av priset för en bil av standardkaraktär. Till följd av prisutvecklingen

har detta procenttal nedgått och skatten för en sådan bil utgör f. n. omkring

8 procent av detalj handelspriset. Förslaget i propositionen innebär således

i stort sett att den ursprungligen avsedda skattenivån återställs.

Enligt utskottets mening är den förordade höjningen av bilaccisen av sådan

storleksordning att den — i förening med den höjning av bensinskatten

med 5 öre per liter, som skedde den 1 juli 1965, och den i propositionen

föreslagna ytterligare beskattningen av bensinen — är ägnad att medföra en

mot bakgrunden av den ogynnsamma utvecklingen av bytesbalansen eftersträvad

uppbromsning av de privata bilinvesteringarna. Med hänsyn härtill

tillstyrker utskottet bifall till den i propositionen förslagna höjningen av

bilaccisen och avstyrker således bifall till motionen 11:318 i denna del.

I fråga om ikraftträdandet av de föreslagna skattehöjningarna delar utskottet

departementschefens uppfattning att desamma bör genomföras med

minsta möjliga tidsutdräkt. Med hänsyn till att riksdagen inte kan fatta

beslut i ärendet före den 1 februari, förordar utskottet att höjningarna av

skatten pa sprit och vin samt den särskilda skatten på vissa motorbränslen

träder i kraft den 7 februari 1966.

För att motverka rubbningar inom bilhandeln under tiden mellan skattehöjningens

offentliggörande och de nya bestämmelsernas ikraftträdande

föreslås i propositionen att den höjda bilaccisen skall tillämpas på leveranser,

som ägt rum efter årsskiftet. I anledning härav tillkännagavs i ett pressmeddelande

från finansdepartementet den 1 januari 1966 att regeringen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 19

hade för avsikt att i en kommande proposition föreslå en höjning av bilaccisen

fr. o. m. årsskiftet 1965/66.

I de inbördes likalydande motionerna I: 302 av herr Holmberg m. fl. och

II: 319 av herr Bohman m. fl. samt I: 350 av herrar Dahlén och Nils-Eric

Gustafsson och II: 418 av herrar Gomér och Nihlfors yrkas avslag på förslaget

om retroaktiv tillämpning av en högre bilaccis under hänvisning till

att en sådan anordning strider mot principerna för svensk lagstiftning. I

sistnämnda motioner erinrar motionärerna om möjligheten att — på sätt

som skedde vid den permanenta bilaccisens införande år 1956 — utta en

tillfällig lagerskatt för att undvika de olägenheter, som kan uppstå vid en

höjning av skattesatserna.

Den omständigheten, att grundlagen inte innehåller förbud mot retroaktivitet

i lagstiftningen, eller att lagstiftning med retroaktiv verkan tidigare

förekommit utgör enligt utskottets mening i och för sig inte ett försvar för

införande av en lagstiftning med tillbakaverkande kraft. Utskottet är i

princip av den uppfattningen att retroaktiv lagstiftning bör undvikas. I förevarande

fall måste stor hänsyn tas till de nackdelar, som är förenade med

de skattskyldigas osäkerhet om vilken skattesats, som under en kortare

övergångstid är gällande. Enligt utskottets mening bör större vikt fästas vid

de skattskyldigas krav på rättssäkerhet än det allmännas intresse av att

skattehöjningarna inte leder till vissa i och för sig mindre önskvärda affärstransaktioner

i syfte att undgå förhöjd skatt. Farhågorna för att en skattehöjning

av denna relativt begränsade omfattning skulle få ogynnsamma

verkningar i konkurrenshänseende, om en retroaktiv beskattning icke genomföres,

synes utskottet överdrivna, och de ogynnsamma verkningarna i

detta hänseende kan i stort sett undvikas om ikraftträdandet av de nya bestämmelserna

sker snarast möjligt. För att någon lucka i beskattningen inte

skall uppstå bör de bilar — från motorcyklarna kan i detta sammanhang

bortses — som vid lagstiftningens ikraftträdande lämnat tillverkaren eller

importören men ännu inte övergått till konsumenten, bli föremål för en

särskild lagerbeskattning. Utskottet förordar därför att en tillfällig skatt

uttas på de bilar, som finns i återförsäljarnas lager den 5 februari 1966. Med

det anförda avstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del och anser

sig härigenom ha besvarat de likalydande motionerna I: 302 och II: 319 samt

I: 350 och II: 418.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

20

Utskottets hemställan

tJnder åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 10 icke kunnat av riksdagen oförändrad

antagas

I) i anledning av de likalydande motionerna I: 302 av

herr Holmberg m. fl. och II: 319 av herr Bohman m. fl., 1: 349

av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl.,

I: 350 av herrar Dahlén och Nils-Eric Gustafsson samt II: 418

av herrar Gomér och Nihlfors, 1: 352 av herr Lundström

m. fl. och II: 425 av herr Ohlin in. fl., 1: 353 av herrar Strandberg

och Svenungsson samt II: 422 av herr Nordgren m. fl.,

I: 354 av herrar Sveningsson och Schött samt II: 421 av herr

Nilsson i Bästekille m. fl. ävensom motionerna I: 303 av herr

Wallmark och II: 318 av herrar Asp och Sundelin måtte antaga

följande vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen

den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och

vin med dels den ändringen att 2 § 1 mom. erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

2 §.

1 m o m. Skatten upptages ----

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 3 kronor 20 öre för

liter och, såvitt avser annat vin

(lättvin), av 64 öre för liter dels

med en procentavgift motsvarande

36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres---

----utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 3 kronor 20 öre för

liter och, såvitt avser annat vin

(lättvin), av 48 öre för liter dels

med en procentavgift motsvarande

36 procent av utminuteringspriset.

---varornas utminutering.

dels ock den ändringen att förordningen träder i kraft

den 7 februari 1966.

2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475) med den ändringen att förordningen

träder i kraft den 7 februari 1966;

3) förordning om särskild skatt på motorbränslen med

den ändringen att förordningen erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Förslag

till

Förordning

om särskild skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall särskild skatt på

motorbränslen erläggas för varuslag

som avses i

1 § första stycket förordningen

den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt

(bensin),

1 § första stycket förordningen

den 15 december 1961 (nr 653) om

brånnoljeskatt (brännolja),

1 § första stycket förordningen

den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt

(gasol),

allt i de fall skatt utgår enligt

nämnda förordningar.

2

Skatten utgår för bensin och

brännolja med fem och för gasol

med fyra öre för liter.

3

Förordningarna om bensinskatt,

brånnoljeskatt och gasolskatt äga i

övrigt motsvarande tillämpning i

fråga om särskild skatt på motorbränslen.

4

Närmare föreskrifter-----

Denna förordning träder i kraft

den 1 februari 1966.

Förslag

till

Förordning

om särskild skatt på vissa motorbränslen
Härigenom

förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall särskild skatt på

motorbränslen erläggas för varuslag

som avses i

1 § första stycket förordningen

den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt

(bensin),

1 § första stycket förordningen

den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt

(gasol),

allt i de fall skatt utgår enligt

nämnda förordningar.

§■

Skatten utgår för bensin med fem

och för gasol med fyra öre för liter.

§•

Förordningarna om bensinskatt

och gasolskatt äga i övrigt motsvarande

tillämpning i fråga om särskild

skatt på vissa motorbränslen.

§•

— —--av Konungen.

Denna förordning träder i kraft

den 7 februari 1966.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den

23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å

motorfordon i vissa fall med den ändringen, att övergångsbestämmelserna

erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse.

(Kungl. Maj.ts förslag)

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Skatten utgår enligt

de nya bestämmelserna även när

skattskyldigheten inträtt före deras

ikraftträdande men efter den 31 december

1965. Har skattskyldig före

den 1 januari 1966 levererat motorfordon

till återförsäljare att av denne

försäljas i kommission för den

skattskyldiges räkning utgår dock

skatten enligt de äldre bestämmelserna.

Visar skattskyldig att motorfordon,

för vilket skatten skall utgå

enligt de nya bestämmelserna, sålts

till pris som avtalats före den 1 januari

1966 och att priset icke kan

höjas med belopp som motsvarar

skattehöjningen, äger Kungl. Maj :t

medge befrielse från eller återbäring

av ett belopp motsvarande skillnaden

mellan skatt enligt de nya

bestämmelserna och skatt enligt de

äldre bestämmelserna, om ansökan

därom göres senast den 28 februari

1966.

Vid tillämpningen av denna förordning

gälla icke 62 § andra och

tredje styckena frihamnsstadgan

den 8 november 1935 (nr 553).

Har i fall som avses i 22 § förordningen

den 23 november 1956

(nr 54-5) skatt beräknats enligt äld
-

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Visar skattskyldig att motorfordon,

för vilket skatten skall utgå enligt

de nya bestämmelserna, sålts

till pris som avtalats före denna förordnings

ikraftträdande och att priset

icke kan höjas med belopp som

motsvarar skattehöjningen, äger

Kungl. Maj :t medge befrielse från

eller återbäring av ett belopp motsvarande

skillnaden mellan skatt

enligt de nya bestämmelserna och

skatt enligt de äldre bestämmelserna,

om ansökan därom göres senast

den 31 mars 1966.

Vid tillämpningen av denna förordning

gälla icke 62 § andra och

tredje styckena frihamnsstadgan

den 8 november 1935 (nr 553).

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

re bestämmelser i fråga om motorfordon

som införts till riket efter

den 31 december 1965 men före denna

förordnings ikraftträdande, skall

skillnaden mellan skatt enligt de

nya bestämmelserna och skatt enligt

de äldre bestämmelserna erläggas

av den skattskyldige vid anfordran.

Härvid äger 22 § andra

punkten motsvarande tillämpning.

II) i anledning av de likalydande motionerna I: 302 av

herr Holmberg m. fl. och II: 319 av herr Bohman m. fl. ävensom

I: 350 av herrar Dahlén och Nils-Eric Gustafsson samt

II: 418 av herrar Gomér och Nihlfors måtte antaga följande

förslag till förordning om tillfällig skatt på vissa motorfordon.

Förordning

om tillfällig skatt på vissa motorfordon

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För andra sådana i 1 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545) angående

omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall såsom skattepliktiga

angivna motorfordon än motorcyklar skall till staten erläggas skatt enligt

vad nedan sägs.

Skatten utgår på skattepliktiga motorfordon som klockan 12 natten mellan

den 5 och 6 februari 1966 finnas i lager hos den som idkar försäljning av

motorfordon (försäljare).

Från skatteplikt enligt denna förordning undantagas sådana motorfordon

i lager hos tillverkaren eller importören för vilka skall erläggas omsättningsskatt

i samband med att fordonen levereras till köpare eller eljest uttagas

från rörelse.

I lagret skola medräknas motorfordon, vilka vid den i andra stycket angivna

tidpunkten äro under transport till eller från försäljaren, dock endast

där denne står faran för godset.

Vid tillämpning av denna förordning skall iakttagas vad som stadgas i

1 § sista stycket förordningen angående omsättningsskatt å motorfordon

i vissa fall.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

2§.

Skatt enligt denna förordning skall erläggas av försäljare som avses i 1 §.

3§.

Skatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kronor, som

motsvarar 155 procent av det tal, vilket anger fordonets tjänstevikt uttryckt i

kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte

tillägg göras med 195 kronor för varje fullt femtiotal kilogram, varmed

tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas i förekommande

fall till närmast lägre helt tiotal kronor. Från skatten skall avräknas sådan

skatt som utgått för fordonen enligt förordningen angående omsättningsskatt

å motorfordon i vissa fall.

4 §•

Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet. Förordningen den 3 april

1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning äger tillämpning

på skatt enligt denna förordning.

5§.

Deklaration skall avlämnas till kontrollstyrelsen senast den 31 mars 1966.

6§.

Kontrollstyrelsen må på framställning av skattskyldig, om särskilda skäl

föreligga, medge anstånd med skattens erläggande, dock längst till utgången

av juni 1966.

7 §•

Har motorfordon, för vilket skatt erlagts enligt denna förordning, av den

skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn

utan att ha varit upptaget i bilregister, skall kontrollstyrelsen, efter

ansökan, restituera den sålunda erlagda skatten. Utförseln skall styrkas

med bevis av tullmyndighet.

8§.

Har motorfordon, för vilket skatt enligt denna förordning utgått, i samband

med fordonets upptagande första gången i bilregister funnits vara

skattefritt jämlikt 2 § första stycket a), b) eller c) förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) om automobilskatt, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, förordna

om återbäring av den erlagda skatten. Vad nu sagts skall ock gälla

personbil, som är inrättad såsom invalidfordon och som äges av invalid,

därest fordonet, när det första gången upptagits i bilregister, befriats från

skatteplikt jämlikt 2 § andra stycket nämnda förordning, såframt icke länsstyrelsen

i samband med beslutet om skattebefrielse förordnat att återbä
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 25

ring av erlagd omsättningsskatt ej skall äga rum. Sådant förordnande må

meddelas endast om särskilda skäl äro därtill. De närmare föreskrifter, som

fordras till ledning för länsstyrelsens prövning i detta hänseende, meddelas

av myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer.

I fråga om besvär över länsstyrelses beslut beträffande återbäring av omsättningsskatt

skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i förordningen

den 2 juni 1922 om automobilskatt är stadgat om besvär mot beslut

i fråga om frihet från sådan skatt.

9 §•

Visar skattskyldig att motorfordon, för vilket skatten skall utgå enligt

de nya bestämmelserna, sålts till pris som avtalats före den 6 februari 1966

och att priset icke kan höjas med belopp som motsvarar skattehöjningen,

äger Kungl. Maj :t medge befrielse från eller återbäring av ett belopp motsvarande

skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och skatt

enligt de äldre bestämmelserna, om ansökan därom göres senast den 31 mars

1966.

10 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

11 §•

Kungl. Maj :t äger utfärda de föreskrifter som erfordras för tillämpningen

av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då forordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:57 av herrar Hubinette

och Ebbe Ohlsson samt II: 93 av herr Edlund,

2) de likalydande motionerna 1:301 av herr Nils-Eric

Gustafsson m. fl. och II: 426 av herr Wiklund m. fl.,

3) de likalydande motionerna 1:302 av herr Holmberg

m. fl. och II: 319 av herr Bohman m. fl.,

4) de likalydande motionerna 1:349 av herr Bengtson

m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 350 av herrar Dahlén

och Nils-Eric Gustafsson samt II: 418 av herrar Gomér och

Nihlfors,

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

6) de likalydande motionerna 1:351 av herr Lundström

m. fl. och II: 424 av herr Ohlin m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: 352 av herr Lundström

m. fl. och II: 425 av herr Ohlin m. fl.,

8) de likalydande motionerna 1:353 av herrar Strandberg

och Svenungsson samt II: 422 av herr Nordgren m. fl.,

9) de likalydande motionerna I: 354 av herrar Sveningsson

och Schött samt II: 421 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.,

10) motionen 1:303 av herr Wallmark,

11) motionen 11:318 av herrar Asp och Sundelin, ävensom
12)

motionen 11:419 av herr Hamrin i Jönköping m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 28 januari 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson Stefan
Tage

Joh“* Er''ik Filip

vik , iru Holmqvist*, herrar Enskog* och Boo.

*>;icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

Beträffande alkoholbeskattningen

D av herrar Stefanson, Erik Filip Petersson, Gustafson i Göteborg, Eriksson

i Backmora, Enskog och Boo, vilka ansett, att utskottet under punkterna

All och 2 samt B 4 och B 6 bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna

I: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund

m. fl. samt 1: 351 av herr Lundström m. fl. och II: 424 av

herr Ohlin m. fl. — måtte antaga

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 27

a) det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den

24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin med

dels den ändringen, att 2 § 1 mom. erhåller följande ändrade

lydelse.

2 §•

1 mom. Skatten upptages vid detalj handelsbolagets inköp av sprit och

vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 37 öre för varje

hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent

av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 3 kronor 80 öre för liter och,

såvitt avser annat vin (lättvin), av 48 öre för liter dels med en procentavgift

motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres---varornas utminutering.

dels ock den ändringen att förordningen träder i kraft

den 7 februari 1966.

b) följande

Förslag

till

Förordning

om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12

c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå

jande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Gognac ............................_.......................................

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ................................

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................

Vin:

musserande:

champagne

annat .................................................................

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent

icke överstigande 14 volymprocent ....................................

För spritdrycker---allmän varuskatt.

; 4 mom.

med föl
-

47

41

35

20: —

14: —

14: —

7: —

Denna förordning träder i kraft den 7 februari 1966.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

Beträffande beskattningen av motorbränslen

2) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Elofsson, Erik Filip Petersson,

Ottosson, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Eriksson i Bäckmora,

Enskog och Boo, vilka ansett, att utskottet under punkterna A I 3, B 4, B 7

och B 9 bort hemställa,

att riksdagen — med avslag på Kungl. Maj :ts förslag till

förordning om särskild skatt på motorbränslen och i anledning

av de likalydande motionerna 1: 349 av herr Bengtson

m. fl. och 11:420 av herr Hedlund m. fl., 1:352 av herr

Lundström m. fl. och II: 425 av herr Ohlin m. fl. ävensom

I: 354 av herrar Sveningsson och Schött samt II; 421 av herr

Nilsson i Bästekille m. fl. — måtte antaga följande

Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 2§ förordningen

den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 april 1961 om bensinskatt

skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §•

Skatten utgår med fyrtiosex öre för liter.

Skatten beräknas---av volymen.

Denna förordning träder i kraft den 7 februari 1966. Äldre bestämmelser

skola dock alltjämt gälla i avseende på förhållanden som hänföra sig till

tiden före ikraftträdandet.

3) av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Wärnberg, Tage Johansson,

Hellebladh, Brandt, Kärrlander, Andersson i Essvik och fru Holmquist, vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med

»Av vad» och slutar med »av brännoljan» bort ha följande lydelse.

Av vad utskottet inledningsvis anfört framgår att utskottet delar departementschefens

uppfattning att en betydande del av den inkomstförstärkning,

som är erforderlig, måste åstadkommas genom en ökad beskattning av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966 29

bilismen. Utskottet vill erinra om att den fr. o. m. den 1 juli 1965 genomförda

höjningen av bensinskatten inte föranledde någon motsvarande höjning

av brännoljebeskattningen. Ett tillgodoseende av motionsyrkandena

om oförändrad beskattning av brännoljan skulle innebära att denna ytterligare

förbilligades relativt sett i förhållande till andra drivmedel. I förevarande

sammanhang bör därför en i princip likformig höjning av beskattningen

på motorbränslen ske för att förhindra snedvridning av konkurrensförhållandena.

I den mån viss trafikverksamhet måste upprätthållas för att

tillgodose från samhällets synpunkt angelägna trafikbehov, trots att verksamheten

i dagens läge är mindre lönsam, bör trafikföretagen lämnas kompensation

härför inte genom generella skattelättnader utan i form av individuella

driftbidrag. Med det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen

föreslagna höjningen av bränn oljan.

dels ock ansett, att utskottet under punkt A I 3 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning om särskild skatt på motorbränslen

med den ändringen att förordningen träder i kraft den 7 februari

1966.

Beträffande bilaccisens storlek

4) av herr Asp.

Beträffande ikraftträdandet av den höjda bilaccisen

5) av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Wärnberg, Tage Johansson,

Hellebladh, Brandt, Kärrlander, Asp, Andersson i Essvik och fru Holmquist,

vilka

dels ansett, att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 19 börjar

med »Den omständigheten» och slutar med »och II: 418» bort ha följande

lydelse.

Vid sitt ställningstagande till vilka anordningar, som bör vidtagas för att

undvika störningar i bilhandeln i samband med en höjning av bilaccisen,

har departementschefen haft att välja mellan att löreslå antingen en lagstiftning

med tillbakaverkande kraft i enlighet med förslaget i propositionen

eller en särskild lagerbeskattning. Det senare alternativet är onekligen

förenat med betydande administrativa olägenheter och besvär för de skattskyldiga.

En sådan åtgärd förutsätter dessutom en snabbehandling i riksdagen

under ett veckoskifte, vilket tidigare ansetts vara olämpligt. Utskottet

vill i detta sammanhang även erinra om att frågan om särskilda åtgärder

med avseende på inneliggande lager av beskattade varor var aktuell

i samband med 1965 års riksdagsbeslut om höjning av bensin- och cigarrett
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 år 1966

beskattningen och att riksdagen då godkände departementschefens i proposition

nr 14 uttalade principiella uppfattning att skattehöjningen inte borde

föranleda någon särskild däremot svarande skatt på inneliggande lager.

Samma ståndpunkt har i förevarande proposition intagits beträffande

systembolagets och restauratörernas lager av sprit och vin.

Svensk grundlag innehåller inte något förbud mot att författningar ges

tillbakaverkande kraft, och lagstiftning med retroaktiv verkan är inte någon

nyhet för svensk lagstiftning vare sig det gäller skattelag eller civillag, vilket

framgår av en utförlig redogörelse i proposition nr 79 till 1952 års riksdag.

Mot bakgrunden av det ovan anförda har utskottet inte ansett sig ha anledning

till erinringar mot de föreslagna ikraftträdandebestämmelserna i

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november

1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del

och avstyrker således bifall till de likalydande motionerna I: 302 och II: 319

samt I: 350 och 11:418.

dels ock ansett, att utskottet under punkterna A I 4 och II bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen

den 23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt

å motorfordon i vissa fall.

ESSELTE AB, STHLM 66

613530

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 21f maj 1957 a1 i texten