Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen.

1966-03-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:11, Skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr It år 1966

1

Nr 11

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande arvs- och gåvobeskattningen.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:60 av herr Svanström m.fl. och 11:94

av herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående ändring

av 3 § i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från arvsskatt

befria sådana stiftelser och sammanslutningar, som nu är befriade

från att erlägga gåvoskatt»;

2) de likalydande motionerna 1:207 av herr Gösta Jacobsson m.fl. och

II: 644 av herr Nordgren m.fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att den av 1958 års riksdag begärda översynen

av bestämmelserna om arvsbeskattning i hela dess vidd omedelbart

måtte komma till stånd»; samt

3) motionen II: 267 av herr Johansson i Trollhättan m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en översyn av den

nuvarande arvs- och gåvobeskattningen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 207, II: 94 och II: 267.

översyn av arvsbeskattningen

Frågans tidigare behandling

Gällande bestämmelser om arvsskatt återfinnes i förordningen den 6 juni

1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt med däri vidtagna ändringar.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag omlades dödsbobeskattningen fr. o. m.

år 1959 från det tidigare systemet med arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt till

ett system med endast arvsskatt. Därvid höjdes arvsskatten med belopp, som

icke fullt motsvarade kvarlåtenskapsskatten. Reformen innebar även en omfördelning

av skattebelastningen för att i görligaste mån tillgodose efterlevande

makes och barns intressen. För flerbarnsfamiljerna medförde reformen

betydande skattelättnader. För det fall att make eller barn är ensam

arvinge kunde däremot vissa om än relativt obetydliga skaltehöjningar uppBihang

till riksdagens protokoll 1966. 7 saml. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966

komma. Omfördelningen av skattebelastningen innebar vidare att arvsskatten

i skatteklasserna II—IV höjdes utöver vad som föranleddes av kvarlåtenskapsskattens

avskaffande för att inte statsverkets intäkter av dödsbobeskattningen

skulle minskas i nämnvärd mån.

Vidare infördes vissa lättnader i fråga om betalandet av arvsskatten. Härjämte

utbyggdes skatteflyktsspärrarna vid arvs- och gåvobeskattningen för

att få motsvarighet till de garantier mot skatteflykt, som bestämmelserna

om kvarlåtenskapsskatt innehöll.

På bevillningsutskottets hemställan i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen

samtidigt i skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen.

I motionen II: 140 vid 1960 års riksdag hemställdes om utredning och förslag

angående arvsbeskattningen i syfte att åstadkomma en väsentlig lindring

i skattebördan. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 46 anförde

bevillningsutskottet bl. a., att i motionen inte framförts några väsentligen

andra synpunkter på frågan om dödsbobeskattningens höjd än de riksdagen

hade att beakta vid omläggningen av beskattningssystemet. Riksdagen borde

enligt utskottets mening inte frångå sin år 1958 intagna ståndpunkt i frågan.

Utskottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka det i motionen framställda

utredningsyrkandet.

Vid 1961, 1963, 1964 och 1965 års riksdagar framställdes motionsvis yrkanden

om en allsidig utredning rörande arvsbeskattningen. I sina av resp.

riksdagar godkända betänkanden nr 32/1961, 50/1963, 25/1964 och 7/1965

avstyrkte bevillningsutskottet bifall till motionerna under hänvisning till

pågående utredningsarbete inom familjerättens område. I det sistnämnda

betänkandet åberopade utskottet, att familj er ättskommittén dåmera avgivit

förslag till civilrättsliga reformer (SOU 1964: 34 och 35), och att proposition

i ämnet, enligt vad utskottet inhämtat, efter remissbehandling

torde kunna förväntas till 1966 års vårriksdag. Därefter skulle proposition

framläggas till samma års höstriksdag angående de ändringar i arvsbeskattningen,

som kunde bli aktuella efter det definitiva ställningstagandet från

statsmakternas sida till familj erättskommitténs förslag. Sedan detta lagstiftningsarbete

slutförts kunde en utredning förväntas bli tillsatt för den

av riksdagen år 1958 begärda allsidiga översynen av arvsbeskattningen.

Med hänsyn till det pågående lagstiftningsarbetets grundläggande betydelse

för arvsbeskattningen fann utskottet icke skäl förorda, att den av riksdagen

begärda översynen skulle komma till stånd i annan ordning än som framgick

av den redovisade planläggningen.

Motionerna

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 207 och II: 644 åberopar motionärerna,

att familjerättskommittén i sitt förslag pekat på nödvändigheten av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr tl år 1966

en parallell finansrättslig, kompletterande lagstiftning (SOU 1964:35

s. 49 f.) och att frågan om översynen av de arvsskatterättsliga bestämmelserna

därmed fått förnyad aktualitet.

Helt allmänt ifrågasätter motionärerna om det är försvarligt att arbeta

med de nuvarande skattesatserna, vilka maximalt uppgår till 60—65 procent.

Arvsbeskattningen byggs på en engångsartad förmögenhetsuppskattning

med betydande felmarginaler. Vid värderingen av företagsförmögenhet och

periodiskt utgående förmåner blir det fråga om synnerligen vanskliga framtidsbedömningar.

Vidare tages icke hänsyn till latenta inkomstskatteskulder.

Den marginella skatt, som uttages av arvinge eller testamentstagare, kan i

vissa fall överstiga värdet av vad denne faktiskt erhåller.

Vid en översyn av arvs- och gåvoskattelagstiftningen synes det motionärerna

naturligt att företagens och särskilt s. k. familjeföretagens svårigheter

utredes. Arvsskatteskulden har ej sällan sin grund i en oväntad händelse

och kan sätta företaget i en olöslig likviditetskris. Anståndsmöjligheterna

kan endast i begränsad omfattning anses innebära en lösning på problemet.

Dödsfallet kommer ofta att framtvinga en försäljning av företaget. — Arvsbeskattningen

skapar ett läge, där större och kapitalstarkare företagsenheter

med mera spridd ägarekrets får ett övertag över mindre enheter. Motionärerna

ifrågasätter, om en utifrån dylika utgångspunkter framtvingad

upplösning av mindre enheter ur samhällets synpunkt kan betraktas som

en positiv utveckling. — Som ett ytterligare skäl för att en översyn av arvsbeskattningen

nu bör företagas åberopar motionärerna den fortgående penningvärdeförsämringen.

Det vore rimligt, fortsätter motionärerna, om sådana tillgångar, som är

nödvändiga för fortsatt drift av ett jordbruk eller en rörelse, beskattas efter

ett reducerat värde, så att företagets fortsatta verksamhet säkrades, eller att

arvsskatt debiterades men avskrevs med visst belopp om året under förutsättning

att rörelsen fortsatte. Därutöver torde ändrade, mindre restriktiva

bestämmelser kunna övervägas angående möjligheten att erlägga skatt

medelst revers. Möjligheten att teckna livförsäkring för betalning av arvsskatten

utan att försäkringsbeloppet inräknas i de skattepliktiga arvslotterna

torde även vara förtjänt att undersökas.

Enligt motionärernas mening är det angeläget, att en allsidig översyn av

arvsbeskattningen omedelbart kommer till stånd.

I motionen II: 267 anför motionärerna inledningsvis att förmögenhetsinnehavet,

som framgår av nedanstående tabell över förmögenheter efter

storleksklass, ökat väsentligt under den senaste 1 O-årsperioden.

150-200 000

300-500 000

Över en miljon

1953

12 612

6 279

1 076

1958

21 057

9 563

1 755

1963

28 549

12 892

2 581

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1966

Dessa stora förmögenheter har, fortsätter motionärerna, inte tillkommit

genom inkomstsparande i vanlig bemärkelse, utan på annat sätt. Motionärerna

ifrågasätter huruvida dessa förmögenheter skall överföras relativt

ograverade till nästa generation och anför, att förmögenheterna i varje fall

bör beskattas ganska hårt. Dagens ungdom ärver ett helt annat samhälle

än tidigare generationer och har inte samma behov av stora förmögenheter

vid starten av sitt liv som tidigare. I ett samhälle med blandad ekonomi, där

motionärerna räknar in den enskilda företagsamheten som en naturlig del,

måste emellertid kapitalbildningen tillåtas i betydande utsträckning. En

arvsbeskattning får således inte slå sönder effektivt arbetande företagsenheter.

Via aktie- och ägobevis kan uppnås att å ena sidan förhindra alltför

stora personliga förmögenheter och å andra sidan upprätthålla företagens

soliditet. Om samhället bildade ett förvaltningsbolag för aktier eller ägobevis

skulle också ett ökat samhällsinflytande kunna uppnås. Inkomsterna av en

skärpt arvs- och gåvobeskattning, som enligt motionärernas mening endast

kan avse de verkligt stora förmögenhetsinnehaven, skulle exempelvis kunna

användas för en snabbare utbyggnad av vår u-landshjälp.

Befrielse från arvsskatt för stiftelse eller sammanslutning

som är befriad från gåvoskatt

Gällande bestämmelser

Jämlikt 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt är från skattskyldighet

enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård och

fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta. Frihet från skatt föreligger dock ej där ändamålet är att tillgodose

medlemmar av viss eller vissa släkter. Ej heller åtnjuter utländsk

stiftelse eller sammanslutning sådan skattefrihet.

Skattefriheten enligt 3 § avser såväl arvsskatt som gåvoskatt. Särskilda

bestämmelser om skattefrihet för vissa juridiska personer vid gåva återfinnes

i 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen. Enligt detta författningsrum är

från gåvoskatt befriad, utom de i 3 § angivna juridiska personerna, bl. a.

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,

konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella

eller eljest allmännyttiga ändamål. Skattefrihet enligt 38 § tillkommer endast

svensk juridisk person.

Arvsskatten för samtliga de enligt 38 § från gåvoskatt befriade juridiska

personerna bestämmes enligt klass III i 28 § av förordningen och är sålunda

lägre än för testamentariska förordnanden i allmänhet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966

5

Frågans tidigare behandling

Vid 1963, 196b och 1965 års riksdagar framställdes motionsvis enahanda

yrkanden som i de nu förevarande motionerna 1: 60 och II: 94.

Bevillningsutskottet anförde år 1963 i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 4 följande.

Utskottet finner, att det framförda yrkandet i och för sig är värt beaktande.

I motionen ifrågasättes emellertid så väsentliga ändringar i gällande

arvsskattebestämmelser, att en särskild utredning därom skulle föregripa

den mera allmänna översyn av arvs- och gåvobeskattningen, som riksdagen

tidigare begärt. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka bifall till motionen.

Även i sina av resp. riksdagar godkända betänkanden nr 25 år 1964 och

nr 7 år 1965 åberopade utskottet liknande synpunkter och avstyrkte bifall till

motionerna.

Motionerna

I motionerna I: 60 och II: 94 anför motionärerna att argumenten för en

utvidgning av skattefriheten för testamentsförordnande till allmännyttiga

ändamål är många och har tyngd. Den nuvarande regleringen medför svåra

gränsdragningsproblem. På grund av bristande insikt i skattelagstiftningen

kommer inte sällan slumpen att avgöra om en donation blir beskattad eller

ej. Den restriktiva bestämmelsen angående skattefrihet för testamentariska

förordnanden torde verka återhållande på viljan att i dödsrättshandlingens

form donera till allmännyttiga skattepliktiga subjekt. Några bärkraftiga

argument mot denna reform har däremot veterligen inte framkommit.

Då det enligt motionärerna är tämligen enkelt att finna en teknisk lösning

på problemet och då det synes dem angeläget med en snar ändring, anser

motionärerna det inte motiverat att invänta en allmän översyn av arvsoch

gåvoskattereglerna.

Utskottet

Utskottet behandlar till en början de yrkanden om en översyn av arvs- och

gåvobeskattningen, som framställts i de likalydande motionerna 1:207 och

11:644 samt i motionen 11:267. I de förstnämnda motionerna framhåller

motionärerna såsom angeläget, att den av riksdagen år 1958 begärda allsidiga

översynen av arvsbeskattningen omedelbart kommer till stånd. Motionärerna

åsyftar bl. a. att uppnå lättnader i beskattningen och anför, att

denna bygger på en förmögenhetsuppskattning med betydande felmarginaler.

Ändrade regler erfordras bl. a. för beräknandet och betalningen av skatten.

I den sistnämnda motionen förordas däremot en skärpning av beskattningen.

Till stöd härför åberopas bl. a., att förmögenhetsinnehaven ökat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1966

väsentligt både till antal och storlek samt att denna ökning inte tillkommit

genom inkomstsparande i vanlig bemärkelse.

Bevillningsutskottet har tidigare år vid behandlingen av motioner med

yrkanden om utredning rörande arvsbeskattningen framhållit, att den av

riksdagen begärda översynen inom ifrågavarande område fått anstå i avvaktan

på resultatet av pågående lagstiftningsarbete inom familjerättens

område. Som framgår av bevillningsutskottets betänkande nr 7/1965 skulle

proposition i anledning av familjerättskommitténs förslag kunna förväntas

till innevarande års vårriksdag, varefter förslag avsågs bli framlagt till

årets höstriksdag angående de ändringar i arvsbeskattningen, som kunde bli

aktuella efter ställningstagandet till propositionen. Utskottet har numera

erfarit att kommittéförslaget rönt sådan kritik vid remissbehandlingen, att

förnyade överväganden torde erfordras. Med hänsyn därtill är det osäkert,

om proposition kan framläggas för riksdagen under innevarande år.

Den av riksdagen begärda översynen bör, såsom utskottet uttalade år 1958,

göras allsidig och skall således bli av förhållandevis genomgripande natur.

Vid sådant förhållande får det anses angeläget, att översynen inte kommer

till stånd, innan förutsättningar finns för mer definitiva ändringar. I enlighet

med vad utskottet senast år 1965 vid behandling av denna fråga framhållit,

är det pågående lagstiftningsarbetet inom familjerättens område av

grundläggande betydelse för arvsbeskattningens utformning. Familjerättskommittén

har i sitt betänkande (SOU 1964: 35) också betonat angelägenheten

av att ändringar vidtas i arvsbeskattningen i samband med de föreslagna

familjerättsliga reformerna.

Av det anförda framgår att arvsbeskattningen inom en inte alltför avlägsen

framtid torde komma att bli föremål för en allsidig utredning. Utskottet

finner därför ej heller skäl tillstyrka en särskild utredning av frågan om

arvsbeskattningens höjd.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1: 207 och

II: 644 samt till motionen II: 267.

Utskottet har vidare att behandla motionerna 1: 60 och II: 94, vari hemställs

om utredning och förslag till sådan ändring av förordningen om arvsoch

gåvoskatt, att befrielse från arvsskatt medges stiftelser och sammanslutningar,

som nu är befriade från gåvoskatt. Motionärerna anför bl. a., att det

finns många och vägande skäl för en sådan reform. Enligt motionärernas

mening är det tämligen enkelt att finna en teknisk lösning på problemet, och

det är därför inte motiverat att invänta en allmän översyn av arvsbeskattningen,

innan ställning tas till ifrågavarande spörsmål.

Även om de i motionerna framförda synpunkterna i och för sig kan anses

värda beaktande, är frågan inte av sådan angelägenhetsgrad att en utredning

omedelbart bör igångsättas. Som utskottet ovan framhållit planeras

en allsidig översyn rörande arvsbeskattningen, varvid även den i motio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966 7

nerna behandlade frågan torde komma att uppmärksammas, varför utskottet

avstyrker bifall jämväl till motionerna I: 60 och II: 94.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:60 av herr Svanström

m. fl. och II: 94 av herr Gustafsson i Borås m. fl. om befrielse

jämväl från arvsskatt för stiftelser och sammanslutningar

som är befriade från gåvoskatt,

2) de likalydande motionerna 1:207 av herr Gösta Jacobsson

m. fl. och II: 644 av herr Nordgren m. fl. om översyn

av arvsbeskattningen, samt

3) motionen II: 267 av herr Johansson i Trollhättan m. fl.

om översyn av arvs- och gåvobeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Stefanson*,

Yngve Nilsson, Wärnberg*, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Arne

Pettersson, Mattsson och Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Vigelsbo, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Forsberg, Sterne

och öhvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1966

Reservationer

I. av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Mattsson, Tistad,

Magnusson i Borås, Vigelsbo, Eriksson i Bäckmora, Sterne och Öhvall, vilka

— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1: 60 och

II: 94 — ansett, att utskottet under punkt 1) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1: 60 av herr Svanström m. fl. och II: 94 av herr Gustafsson

i Borås m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

utredning och förslag till riksdagen angående ändring av

förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från

arvsskatt befria sådana stiftelser och sammanslutningar som

nu är befriade från att erlägga gåvoskatt;

II. av herrar Yngve Nilson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås, vilka

— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1:207 och

II: 644 — ansett, att utskottet under punkt 2) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:207 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:644 av herr

Nordgren m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att den av 1958 års riksdag begärda översynen av bestämmelserna

om arvsbeskattningen i hela dess vidd omedelbart

måtte komma till stånd.

ESSELTE AB. STHLM 66

914604

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.