Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion rörande fördelning av kostnaderna för högertrafikens genomförande.

1966-03-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:12, Betänkande i anledning av väckt motion rörande fördelning av kostnaderna för högertrafikens genomförande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1966

1

Nr 12

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

rörande fördelning av kostnaderna för högertrafikens

genomförande.

(1 :a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 377 av herr Nyberg, har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att frågan om fördelning av kostnaderna för högertrafikens

genomförande efter budgetåret 1966/67 mellan automobilskattemedel

och allmänna skattemedel tas upp till förnyad prövning».

Beträffande skälen för det i motionen framförda yrkandet åberopar motionären

vad han anfört i motionen II: 398, som hänvisats till lagutskott och

till statsutskottet.

Frågans tidigare behandling

I proposition nr 58 till 1963 års riksdag föreslog chefen för kommunikationsdepartementet,

att principbeslut skulle fattas om övergång till högertrafik.

Trafikomläggningen förutsattes bli genomförd under år 1967. Ersättning

av statsmedel föreslogs i princip skola utgå för sådana kostnader, som

hade ett direkt samband med omläggningen. Dessa kostnader beräknades till

omkring 400 milj. kr. Trafikreformen skulle enligt förslaget finansieras

genom en särskild beskattning av bilismen i form av en trafikomläggningsskatt

under budgetåren 1963/64—1966/67.

I proposition nr 59 till samma års riksdag framlade chefen för finansdepartementet

förslag till en trafikomläggningsskatt. Skatten skulle enligt

förslaget utgå för registrerade motorfordon under vart och ett av åren

1964—1967. De årliga skattebeloppen föreslogs bli 20 kr. för motorcykel, 40

kr. för mindre personbil, 75 kr. för medelstor personbil samt 100 kr. för

större personbil, lastbil och buss. Skattskyldighet skulle i princip åvila den,

som vid årets början var i bilregister antecknad som ägare av fordonet. Uppbörd

av skatten avsågs ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden.

Trafikomläggningsskatten, som föreslogs skola redovisas på en särskild inkomsttitel

under automobilskattemedlen, beräknades för hela fyraårsperioden

inbringa omkring 400 milj. kr. Bevillningsutskottet anförde i sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 34/1963 bl. a. att motorfordonen genom bilisliihang

till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1966

mens snabba utveckling blivit det dominerande elementet i trafiken och att de

sa gott som helt bestämde trafikens struktur. Mot bakgrunden härav ansåg

utskottet, att kostnaderna för reformen borde bäras av bilismen. Utskottet

tillstyrkte bifall till propositionen och avstyrkte med hänvisning till det

anförda bifall till motionsvis framställda yrkanden bl. a. att kostnaderna

helt eller delvis skulle bestridas av allmänna budgetmedel.

I trafikomläggningsskatt har under budgetåren 1963/64 och 1964/65 influtit

181,3 milj. kr. Som framgår av bil. 8 B 15 till statsverkspropositionen

för budgetåret 1966/67 beräknas kostnaderna för reformen numera uppgå

till 595 milj- kr- i 1965 års penningvärde. Därav har under budgetåren 1963/64

och 1964/65 förbrukats 63,5 milj. kr. Återstoden beräknas komma att fördela

sig på budgetåren 1965/66—1968/69 med resp. 111,5, 220, 190 och 10

milj. kr.

Motionen

I den förevarande motionen hänvisar motionären i fråga om motiveringen

till vad han anfört i motionen II: 398, där han bl. a. hemställer om uppskov

med trafikreformens genomförande till år 1969. Rörande finansieringen

av reformen påpekar motionären, att högertrafikkommissionen i skrivelse

till Kungl. Maj :t meddelat, att kostnaderna kan beräknas uppgå till 595

milj. kr. i 1965 års penningvärde, en kostnadsökning på i runt tal 200 milj.

kr., och att det i statsverkspropositionen föreslås ett reservationsanslag

på 220 milj. kr. för budgetåret 1966/67, att avräknas mot bilskattemedlen.

Som jämförelse nämner motionären att motsvarande anslag för budgetåret

1964/65 uppgick till 65 milj. kr. och för 1965/66 till 100 milj. kr. Det har

rått och råder delade meningar om huruvida kostnaderna för trafikomläggningen

skall bäras av bilismen. Vid principbeslutet 1963 förelåg reservationsvis

framförda förslag om att en viss del skulle bestridas med allmänna

skattemedel. Dessa förslag avvisades. Det kan emellertid ifrågasättas om

icke detta beslut borde omprövas, när det gäller de återstående kostnaderna.

Denna omprövning bör ske oavsett om trafikomläggningen sker 1967 eller,

som motionären föreslår, två år senare.

Utskottet

I samband med det av riksdagen år 1963 fattade principbeslutet om övergång

till högertrafik år 1967 beslöts att kostnaderna härför skulle uttas

genom en särskild beskattning av bilismen i form av trafikomläggningsskatt

under budgetåren 1963/64—1966/67. Kostnaderna för reformen uppskattades

till 400 milj. kr. och skatten beräknades inbringa motsvarande

belopp.

Efter förnyad beräkning uppskattas kostnaderna nu till omkring 600 milj.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 1966

kr. Under budgetåren 1963/64 och 1964/65 har för ändamålet förbrukats

63,5 milj. kr. Återstoden beräknas fördela sig på budgetåren 1965/66—

1968/69 med 111,5, 220, 190 resp. 10 milj. kr.

I den förevarande motionen yrkar motionären, att frågan om fördelning

av kostnaderna mellan automobilskattemedel och allmänna skattemedel

måtte omprövas. Motionären anför bl. a. att det rått och råder delade meningar

huruvida kostnaderna skall bäras av bilismen och ifrågasätter om

inte det tidigare beslutet därom bör omprövas beträffande de återstående

kostnaderna.

Utskottet finner inte skäl att förorda någon ändring beträffande den redan

beslutade trafikomläggningsskatten. Som framgår av den ovan lämnade

redogörelsen kan härigenom inflytande medel beräknas täcka utgifterna för

reformen t. o. m. budgetåret 1966/67. I fråga om reformens fortsatta finansiering

anser utskottet icke erforderligt att nu uppta denna fråga till provning.

På grund av vad sålunda anförts finner utskottet icke skäl tillstyrka

bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 377 av herr Nyberg angående fördelningen

av kostnaderna för högertrafikens genomförande mellan

automobilskattemedel och allmänna skattemedel icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Tage Johansson, Lundström,

Gösta Jacobsson, Paul Jansson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Rorås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo, Engkvist, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson

i Essvik och öhvall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.