Betänkande i anledning av väckta motioner om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag.
1966-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1966:13, Betänkande i anledning av väckta motioner om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 År 1966
1
Nr 13
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om successiv avveckling av dubbelbeskattningen
av aktiebolag.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1:534 av herr Sveningsson och 11:654 av herr Thylén m.fl.,
har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
att Kungl. Maj :t måtte överlämna motionerna till företagsskatteutredningen
att tagas i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen 11:654.
Gällande bestämmelser
Ifrågavarande dubbelbeskattning innebär enligt gällande regler att aktiebolagens
och de ekonomiska föreningarnas vinster beskattas dels hos bolagen
och föreningarna och dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas till
dessa. Bolagen och föreningarna äger, med visst undantag för kooperativa
föreningar, vid taxeringen inte göra avdrag för belopp som utdelas. Eftersom
avdrag inte medges för vinstutdelningarna, beskattas fonderad och utdelad
vinst i princip efter samma grunder.
För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer än
två gånger gäller i princip sedan år 1928 att, om ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller annan
svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som uppbär utdelningen,
inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten har emellertid
gjorts betydelsefulla undantag, vilka har avseende å aktiebolag och ekonomiska
föreningar, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
samt de s. k. svarta familjebolagen, d. v. s. sådana familjebolag,
som inte i skälig omfattning utdelar sin vinst till aktieägarna.
Giltigheten av nu berörda bestämmelser är i viss utsträckning begränsad
vid 1963—1977 års taxeringar genom den av 1960 års höstriksdag antagna
förordningen med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags
och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 13
8217 os
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966
(SFS 658/1960). Ursprungligen gällde denna provisoriska lagstiftning t. o. m.
1973 års taxering, men genom beslut av 1964 års riksdag (SFS 80/1964)
har giltighetstiden förlängts med fyra år, d. v. s. t. o. m. 1977 års taxering.
Enligt den s. k. Annell-lagen har svenska aktiebolag erhållit rätt att
åtnjuta visst avdrag för utdelning å nyemissioner. Härjämte har bl. a. inskränkning
skett i aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas frikallelse
från skattskyldighet för utdelningar från sådana företag. Vad gäller
rätten till avdrag för utdelning avser den sådana aktier, för vilka inbetalning
sker under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband
med bolagsbildande eller vid ökning av aktiekapital. Avdraget är begränsat
till 4 procent av det vid beskattningsårets utgång för de nya aktierna
inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag krävs att bolagets aktier vid
beskattningsårets utgång inte till mer än 50 procent tillsammans ägdes
av sadana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som är
frikallade från skattskyldighet för utdelning från bolaget.
Rätten till avdrag är tidsbegränsad — utom i ovan nämnt hänseende —
även på det sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t. o. m. femte taxeringsåret
efter det, då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första gången
medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst sex år.
Vad angår inskränkningarna i skattefriheten för utdelning innebär den
tillfälliga lagstiftningen att bolag och föreningar, som driver rörelse, jordbruk
eller skogsbruk, blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar,
som anskaffas i kapitalplaceringssyfte. För förvaltningsföretag, d.v.s.
bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande
består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom, inträder skattskyldighet för uppburen utdelning
i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger den av bolaget för
beskattningsåret beslutade egna utdelningen. Den utdelningsinkomst som
fonderas blir således beskattad. Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande
består i förvaltning av värdepapper och därmed likartad lös egendom
och det är en väsentlig uppgift för företaget att genom ett välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda aktie- och andelsägare riskfördelning samt
slutligen aktierna eller andelarna i företaget ägs av ett stort antal fysiska
personer, gäller särskilda regler. Dylika förvaltningsföretag, d. v. s. främst
de börsnoterade investmentbolagen, blir skattskyldiga för uppburen utdelning
i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger 125 procent av den
av bolaget för beskattningsåret beslutade utdelningen.
Den nya lagstiftningen innebär även att företag, som driver byggnadsrörelse,
tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,
blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar, som utgör lager i rörelsen.
Riksskattenämnden äger, om särskilda skäl föreligger, medge att företag,
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966
3
som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, skall behandlas som förvaltningsföretag
vid tillämpningen av den provisoriska lagstiftningen.
Frågans tidigare behandling
Motionsyrkanden om avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag
har under senare år upprepade gånger prövats av riksdagen, senast år 1965,
men avvisats. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 26/1965 erinrade
bevillningsutskottet om att den omprövning av företagsbeskattningen, som
verkställes av företagsskatteutredningen, hittills inte skett i vidare mån än
att utredningen tagit ställning till och avvisat tanken på att helt ersätta
nuvarande nettovinstbeskattning av företagen med en renodlad bruttoskatt.
Vidare har utredningen medverkat vid utarbetandet av de delar
av skatteberedningens betänkande, SOU 1964: 25, som berör näringslivet.
Utskottet framhöll, att det i direktiven för företagsskatteutredningen särskilt
understrykes att en speciell fråga för utredningen kunde bli att bygga
vidare på de erfarenheter, som kunde vinnas av den nyssnämnda provisoriska
lagstiftningen. Då utredningens omprövning av företagsbeskattningen
borde vara förutsättningslös fann utskottet inte skäl att tillstyrka
det då i ämnet föreliggande skrivelseyrkandet att Kungl. Maj :t genom vidgade
direktiv till allmänna skatteberedningen måtte ge denna i uppdrag
att utreda frågan om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag
och ekonomiska föreningar.
Motionerna
I motionerna framhålles att dubbelbeskattningen motverkar företagens
villighet att genom nyemissioner anskaffa nytt riskvilligt kapital. I vissa
länder, t.ex. England, medges aktiebolagen avdrag för den del av vinsten som
utdelas, medan i Västtyskland motsvarande vinstandel träffas av en lägre
skattesats än den del som fonderas. Skälet för en differentiering är att man
vill öka tillströmningen av långsiktiga sparmedel till kapitalmarknaden
samtidigt som man önskar nå en spridning av de riskvilliga kapitalinsatserna.
I Sverige förekommer endast en tillfällig och mycket begränsad rätt
till avdrag för utdelad vinst.
Dubbelbeskattningen motverkar nyföretagsamhet, rörlighet och konkurrens
i det ekonomiska livet. Flertalet av aktiebolagen i vårt land utgörs av
familjebolag eller s. k. egenföretag. För dessa företag torde enligt motionärernas
mening en successiv avveckling av dubbelbeskattningen komma att
till en början få ringa betydelse, eftersom de på grund av den betungande
dubbelbeskattningen sällan redovisar vinst. Detta har i sin tur inedfort ett
ringa intresse för placering av riskvilliga medel i familjebolagen. En av
-
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966
veckling av dubbelbeskattningen skulle innebära att dessa bereddes tillgång
till emissionsmarknaden och därmed också möjlighet till en effektivare kapitalförsörjning.
Avslutningsvis påpekar motionärerna att en lösning av
det föreliggande problemet är att aktieutdelning under en övergångstid
görs avdragsgill vid beskattningen för att underlätta tillträdet till kapitalmarknaden.
Förslaget skulle även innebära ett uppfyllande av önskemålet
om en spridning av det riskvilliga kapitalet på ett större antal ägare. En
förlängning av giltighetstiden för avdragsrätt enligt den s. k. Annell-lagen
är också angelägen som övergångsanordning.
Utskottet
Aktiebolags och ekonomiska föreningars inkomster beskattas i princip
två gånger, nämligen dels hos bolagen och föreningarna och dels, i den mån
inkomsten utdelas, hos delägarna. Bolagen och föreningarna får i princip
inte göra avdrag för utdelade belopp, vilket innebär att fonderad och utdelad
vinst beskattas lika. För de kooperativa föreningarna har dubbelbeskattningen
så till vida modifierats, att avdrag medges för utdelning i form
av pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till gjorda köp eller försäljningar.
För att kedjebeskattning skall undvikas är svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar principiellt frikallade från skattskyldighet
för utdelning från andra svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Skattefriheten gäller dock inte i fråga om sådana aktiebolag och
ekonomiska föreningar, vilka driver bank- eller annan penningrörelse eller
försäkringsrörelse, samt de s. k. svarta familjebolagen, d. v. s. sådana familjebolag,
som inte i skälig omfattning utdelar vinst till delägarna.
En begränsad rätt till avdrag för utdelad vinst föreligger genom den s.k.
Annell-lagen. Denna lagstiftning, som antogs av 1960 års riksdag, var ursprungligen
avsedd att gälla vid 1963—-1973 års taxeringar men förlängdes
av 1964 års riksdag att gälla t. o. m. 1977 års taxering. Reglerna innebär
bl. a. att svenska aktiebolag, som bedriver rörelse, jordbruk eller skogsbruk,
äger åtnjuta avdrag för utdelning å sådana aktier, för vilka inbetalning
sker under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband
med bolagsbildning eller vid ökning av aktiekapitalet genom nyemission.
Av di aget är begränsat till fyra procent av det vid beskattningsårets
utgång för de nya aktierna inbetalade kapitalet. Vidare är rätten till avdrag
tidsbegränsad på så sätt, att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t.o.m. femte
taxeringsåret efter det, da avdrag för utdelning å aktierna i fråga första
gången medgivits, d. v. s. under sammanlagt sex år.
De förevarande motionerna syftar till ett upphävande av dubbelbeskattningen
av aktiebolag och ekonomiska föreningar för att dessa skall kunna
beredas tillgång till emissionsmarknaden och därmed möjlighet till en effek
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966
5
tiv kapitalförsörjning. För att nå detta syfte bör enligt motionärernas mening
under en övergångstid aktieutdelning intill en viss procent göras avdragsgill
vid taxeringen. En annan angelägen övergångsform är att förlänga
giltighetstiden för Annell-lagen.
Utskottet har, då frågan om successiv avveckling av dubbelbeskattningen
av aktiebolag och ekonomiska föreningar varit föremål för prövning, upprepade
gånger framhållit, att det i direktiven för företagsskatteutredningen
särskilt understrykes, att en speciell fråga för utredningen är att bygga
vidare på de erfarenheter som kan vinnas av den provisoriska lagstiftningen
om beskattningen av aktieutdelningar. Det måste därför antas, att
företagsskatteutredningen under sitt fortsatta arbete kommer att ta ställning
till det i motionerna berörda spörsmålet om dubbelbeskattning av aktiebolag
och ekonomiska föreningar. På grund härav och då i de nu förevarande
motionerna inte anförts något skäl för ändrat ståndpunktstagande
från utskottets sida, avstyrker utskottet bifall till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1:534 av herr Sveningsson
och 11:654 av herr Thylén m. fl. om successiv avveckling av
dubbelbeskattningen av aktiebolag icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 mars 1966
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Tage Johansson, Lundström,
Gösta Jacobsson, Paul Jansson och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Brandt, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,
Engkvist, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Larsson i Umeå,
Lothigius och Hammarsten.
Reservationer
1) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Lothigius, vilka ansett
att utskottet bort hemställa,
att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 534 av herr Sveningsson och II: 654 av herr Thylén m. fl.
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att motionerna
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966
måtte överlämnas till företagsskatteutredningen att tagas i
beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.
2) av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,
Eriksson i Bäckmora och Larsson i Umeå.
K L VCCRMAN9 TRYCKERIER Åt • STHLM l»C«
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.