Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag.

1966-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:13, Betänkande i anledning av väckta motioner om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 År 1966

1

Nr 13

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om successiv avveckling av dubbelbeskattningen

av aktiebolag.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:534 av herr Sveningsson och 11:654 av herr Thylén m.fl.,

har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

att Kungl. Maj :t måtte överlämna motionerna till företagsskatteutredningen

att tagas i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 11:654.

Gällande bestämmelser

Ifrågavarande dubbelbeskattning innebär enligt gällande regler att aktiebolagens

och de ekonomiska föreningarnas vinster beskattas dels hos bolagen

och föreningarna och dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas till

dessa. Bolagen och föreningarna äger, med visst undantag för kooperativa

föreningar, vid taxeringen inte göra avdrag för belopp som utdelas. Eftersom

avdrag inte medges för vinstutdelningarna, beskattas fonderad och utdelad

vinst i princip efter samma grunder.

För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer än

två gånger gäller i princip sedan år 1928 att, om ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller annan

svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som uppbär utdelningen,

inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten har emellertid

gjorts betydelsefulla undantag, vilka har avseende å aktiebolag och ekonomiska

föreningar, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,

samt de s. k. svarta familjebolagen, d. v. s. sådana familjebolag,

som inte i skälig omfattning utdelar sin vinst till aktieägarna.

Giltigheten av nu berörda bestämmelser är i viss utsträckning begränsad

vid 1963—1977 års taxeringar genom den av 1960 års höstriksdag antagna

förordningen med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags

och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 13

8217 os

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966

(SFS 658/1960). Ursprungligen gällde denna provisoriska lagstiftning t. o. m.

1973 års taxering, men genom beslut av 1964 års riksdag (SFS 80/1964)

har giltighetstiden förlängts med fyra år, d. v. s. t. o. m. 1977 års taxering.

Enligt den s. k. Annell-lagen har svenska aktiebolag erhållit rätt att

åtnjuta visst avdrag för utdelning å nyemissioner. Härjämte har bl. a. inskränkning

skett i aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas frikallelse

från skattskyldighet för utdelningar från sådana företag. Vad gäller

rätten till avdrag för utdelning avser den sådana aktier, för vilka inbetalning

sker under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband

med bolagsbildande eller vid ökning av aktiekapital. Avdraget är begränsat

till 4 procent av det vid beskattningsårets utgång för de nya aktierna

inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag krävs att bolagets aktier vid

beskattningsårets utgång inte till mer än 50 procent tillsammans ägdes

av sadana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som är

frikallade från skattskyldighet för utdelning från bolaget.

Rätten till avdrag är tidsbegränsad — utom i ovan nämnt hänseende —

även på det sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t. o. m. femte taxeringsåret

efter det, då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första gången

medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst sex år.

Vad angår inskränkningarna i skattefriheten för utdelning innebär den

tillfälliga lagstiftningen att bolag och föreningar, som driver rörelse, jordbruk

eller skogsbruk, blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar,

som anskaffas i kapitalplaceringssyfte. För förvaltningsföretag, d.v.s.

bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande

består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom, inträder skattskyldighet för uppburen utdelning

i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger den av bolaget för

beskattningsåret beslutade egna utdelningen. Den utdelningsinkomst som

fonderas blir således beskattad. Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande

består i förvaltning av värdepapper och därmed likartad lös egendom

och det är en väsentlig uppgift för företaget att genom ett välfördelat

värdepappersinnehav erbjuda aktie- och andelsägare riskfördelning samt

slutligen aktierna eller andelarna i företaget ägs av ett stort antal fysiska

personer, gäller särskilda regler. Dylika förvaltningsföretag, d. v. s. främst

de börsnoterade investmentbolagen, blir skattskyldiga för uppburen utdelning

i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger 125 procent av den

av bolaget för beskattningsåret beslutade utdelningen.

Den nya lagstiftningen innebär även att företag, som driver byggnadsrörelse,

tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,

blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar, som utgör lager i rörelsen.

Riksskattenämnden äger, om särskilda skäl föreligger, medge att företag,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966

3

som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, skall behandlas som förvaltningsföretag

vid tillämpningen av den provisoriska lagstiftningen.

Frågans tidigare behandling

Motionsyrkanden om avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag

har under senare år upprepade gånger prövats av riksdagen, senast år 1965,

men avvisats. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 26/1965 erinrade

bevillningsutskottet om att den omprövning av företagsbeskattningen, som

verkställes av företagsskatteutredningen, hittills inte skett i vidare mån än

att utredningen tagit ställning till och avvisat tanken på att helt ersätta

nuvarande nettovinstbeskattning av företagen med en renodlad bruttoskatt.

Vidare har utredningen medverkat vid utarbetandet av de delar

av skatteberedningens betänkande, SOU 1964: 25, som berör näringslivet.

Utskottet framhöll, att det i direktiven för företagsskatteutredningen särskilt

understrykes att en speciell fråga för utredningen kunde bli att bygga

vidare på de erfarenheter, som kunde vinnas av den nyssnämnda provisoriska

lagstiftningen. Då utredningens omprövning av företagsbeskattningen

borde vara förutsättningslös fann utskottet inte skäl att tillstyrka

det då i ämnet föreliggande skrivelseyrkandet att Kungl. Maj :t genom vidgade

direktiv till allmänna skatteberedningen måtte ge denna i uppdrag

att utreda frågan om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag

och ekonomiska föreningar.

Motionerna

I motionerna framhålles att dubbelbeskattningen motverkar företagens

villighet att genom nyemissioner anskaffa nytt riskvilligt kapital. I vissa

länder, t.ex. England, medges aktiebolagen avdrag för den del av vinsten som

utdelas, medan i Västtyskland motsvarande vinstandel träffas av en lägre

skattesats än den del som fonderas. Skälet för en differentiering är att man

vill öka tillströmningen av långsiktiga sparmedel till kapitalmarknaden

samtidigt som man önskar nå en spridning av de riskvilliga kapitalinsatserna.

I Sverige förekommer endast en tillfällig och mycket begränsad rätt

till avdrag för utdelad vinst.

Dubbelbeskattningen motverkar nyföretagsamhet, rörlighet och konkurrens

i det ekonomiska livet. Flertalet av aktiebolagen i vårt land utgörs av

familjebolag eller s. k. egenföretag. För dessa företag torde enligt motionärernas

mening en successiv avveckling av dubbelbeskattningen komma att

till en början få ringa betydelse, eftersom de på grund av den betungande

dubbelbeskattningen sällan redovisar vinst. Detta har i sin tur inedfort ett

ringa intresse för placering av riskvilliga medel i familjebolagen. En av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966

veckling av dubbelbeskattningen skulle innebära att dessa bereddes tillgång

till emissionsmarknaden och därmed också möjlighet till en effektivare kapitalförsörjning.

Avslutningsvis påpekar motionärerna att en lösning av

det föreliggande problemet är att aktieutdelning under en övergångstid

görs avdragsgill vid beskattningen för att underlätta tillträdet till kapitalmarknaden.

Förslaget skulle även innebära ett uppfyllande av önskemålet

om en spridning av det riskvilliga kapitalet på ett större antal ägare. En

förlängning av giltighetstiden för avdragsrätt enligt den s. k. Annell-lagen

är också angelägen som övergångsanordning.

Utskottet

Aktiebolags och ekonomiska föreningars inkomster beskattas i princip

två gånger, nämligen dels hos bolagen och föreningarna och dels, i den mån

inkomsten utdelas, hos delägarna. Bolagen och föreningarna får i princip

inte göra avdrag för utdelade belopp, vilket innebär att fonderad och utdelad

vinst beskattas lika. För de kooperativa föreningarna har dubbelbeskattningen

så till vida modifierats, att avdrag medges för utdelning i form

av pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till gjorda köp eller försäljningar.

För att kedjebeskattning skall undvikas är svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar principiellt frikallade från skattskyldighet

för utdelning från andra svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Skattefriheten gäller dock inte i fråga om sådana aktiebolag och

ekonomiska föreningar, vilka driver bank- eller annan penningrörelse eller

försäkringsrörelse, samt de s. k. svarta familjebolagen, d. v. s. sådana familjebolag,

som inte i skälig omfattning utdelar vinst till delägarna.

En begränsad rätt till avdrag för utdelad vinst föreligger genom den s.k.

Annell-lagen. Denna lagstiftning, som antogs av 1960 års riksdag, var ursprungligen

avsedd att gälla vid 1963—-1973 års taxeringar men förlängdes

av 1964 års riksdag att gälla t. o. m. 1977 års taxering. Reglerna innebär

bl. a. att svenska aktiebolag, som bedriver rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

äger åtnjuta avdrag för utdelning å sådana aktier, för vilka inbetalning

sker under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband

med bolagsbildning eller vid ökning av aktiekapitalet genom nyemission.

Av di aget är begränsat till fyra procent av det vid beskattningsårets

utgång för de nya aktierna inbetalade kapitalet. Vidare är rätten till avdrag

tidsbegränsad på så sätt, att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t.o.m. femte

taxeringsåret efter det, da avdrag för utdelning å aktierna i fråga första

gången medgivits, d. v. s. under sammanlagt sex år.

De förevarande motionerna syftar till ett upphävande av dubbelbeskattningen

av aktiebolag och ekonomiska föreningar för att dessa skall kunna

beredas tillgång till emissionsmarknaden och därmed möjlighet till en effek
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966

5

tiv kapitalförsörjning. För att nå detta syfte bör enligt motionärernas mening

under en övergångstid aktieutdelning intill en viss procent göras avdragsgill

vid taxeringen. En annan angelägen övergångsform är att förlänga

giltighetstiden för Annell-lagen.

Utskottet har, då frågan om successiv avveckling av dubbelbeskattningen

av aktiebolag och ekonomiska föreningar varit föremål för prövning, upprepade

gånger framhållit, att det i direktiven för företagsskatteutredningen

särskilt understrykes, att en speciell fråga för utredningen är att bygga

vidare på de erfarenheter som kan vinnas av den provisoriska lagstiftningen

om beskattningen av aktieutdelningar. Det måste därför antas, att

företagsskatteutredningen under sitt fortsatta arbete kommer att ta ställning

till det i motionerna berörda spörsmålet om dubbelbeskattning av aktiebolag

och ekonomiska föreningar. På grund härav och då i de nu förevarande

motionerna inte anförts något skäl för ändrat ståndpunktstagande

från utskottets sida, avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:534 av herr Sveningsson

och 11:654 av herr Thylén m. fl. om successiv avveckling av

dubbelbeskattningen av aktiebolag icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Tage Johansson, Lundström,

Gösta Jacobsson, Paul Jansson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Engkvist, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Larsson i Umeå,

Lothigius och Hammarsten.

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Lothigius, vilka ansett

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 534 av herr Sveningsson och II: 654 av herr Thylén m. fl.

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att motionerna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1966

måtte överlämnas till företagsskatteutredningen att tagas i

beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.

2) av herrar Stefanson, Lundström, Sundin, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Eriksson i Bäckmora och Larsson i Umeå.

K L VCCRMAN9 TRYCKERIER Åt • STHLM l»C«

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.