Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående rätten för villaägare till avdrag vid beskattningen för ränta å lån.

1966-03-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:15, Betänkande i anledning av väckta motioner angående rätten för villaägare till avdrag vid beskattningen för ränta å lån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1966

1

Nr 15

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående rätten för villaägare till avdrag vid beskattningen

för ränta å lån.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:208 av herr Tage Johansson m. fl. och

11:275 av herr Svenning m. fl., vari hemställts, att Ivungl. Maj :t måtte föranstalta

om utredning angående i motionerna berörda beskattningsregler;

ävensom

2) de likalydande motionerna 1:494 av herrar Adolfsson och Werner

samt 11:621 av herr Hermansson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till ändrade beskattningsregler

i fråga om lyxvillor enligt vad i motionerna förordats.

Såvitt avser de under punkt 2) upptagna motionerna behandlar utskottet

i detta betänkande allenast det yrkande som avser beskattningsreglerna

i fråga om lyxvillor. Övriga delar av motionerna kommer att behandlas av

utskottet i ett senare sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:494 och 11:275.

Enligt kommunalskattelagen skall varje fastighet av annan fastighets natur

i regel betraktas såsom särskild förvärvskälla. Detta gäller inte blott

hyreshus, som ägaren innehar i syfte att förvärva inkomst, utan även fastigheter,

som förvärvats för att tillgodose det egna behovet av bostad eller,

såsom fallet är med sommarnöjen o. d., behovet av rekreation. Sistnämnda

slag av fastigheter har förvärvats för att tillgodose ett personligt behov för

vilket utgifterna är att hänföra till levnadskostnader. Det föreligger sålunda

en markant skillnad mellan förvärvskällor i allmänhet och sistnämnda slag

av fastigheter.

För en- och tvåfamiljs fastigheter tillämpas sedan år 1953 i regel en

schablonmetod vid inkomstberäkningen. Metoden innebär att intäkten av

fastigheten beräknas till viss procent av taxeringsvärdet samt att avdrag

8219 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 sand. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1966

från nämnda intäkt inte medges för andra utgifter än ränta på lånat i fastigheten

nedlagt kapital och tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Härtill

kommer i regel ett extra avdrag med 200 kr. för fysisk person, som är mantalsskriven

på fastigheten.

Införandet av schablonmetoden för en- och tvåfamilj sfastigheternas del

innebar att en önskvärd förenkling på detta område av deklarations- och

taxeringsförfarandet förverkligades. Teoretiskt motiverades metoden bl. a.

med att fråga var om en förvärvskälla av speciell karaktär för vilken man

närmast avsåg att beskatta räntan på det i fastigheten nedlagda kapitalet.

Procenttalet för inkomstberäkningen fastställdes år 1965 till 2.

För fastigheter tillhöriga bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt

deras medlemmar gäller att hela beskattningen ligger på föreningen eller

bolaget. De enskilda medlemmarna skall, i den mån de själva bebor sina

lägenheter, inte uppge någon inkomst av dessa. Om de däremot hyr ut lägenheterna,

kan skattepliktig inkomst uppkomma. Denna inkomst skall

då upptas som intäkt av kapital. Procenttalet för inkomstberäkningen utgör

i fråga om bostadsföreningarnas och bostadsaktiebolagens fastigheter

3. Avdrag får — liksom i fråga om egnahemsvillorna — göras för ränta

på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt för tomträttsavgäld eller liknande

avgäld.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I de likalydande motionerna 1:208 och 11:275 framhåller motionärerna,

att en bostadsförenings och ett bostadsaktiebolags räntekostnader är avdragsgilla

i föreningens respektive bolagets deklaration. I regel uppkommer

underskott, som icke kan utnyttjas, vilket medför att en bostadsrättshavare

i vissa fall kommer i sämre läge än ägare av småhus i vad avser möjligheten

att utnyttja räntekostnad för lån som gäller bostaden.

I fråga om småhus med statlig belåning torde skillnaden inte vara stor,

men annorlunda ställer det sig när det gäller större villor utan statlig belåning.

Kostnaderna för dessa är ofta mycket stora och ränteavdragen uppgår

till mycket betydande belopp, vilket medför att bostadskostnaderna i

»lvxvillor» på grund av gällande skatteregler är mycket förmånliga. Enligt

motionärernas uppfattning kan det i nuvarande bostadssituation inte anses

önskvärt att sådana villor uppföres i stor omfattning och motionärerna anser

därför att beskattningsreglerna bör ändras.

Enligt motionerna 1:494 och 11:621 bör statsmakterna finna former för

en skärpt beskattning av lyxkonsumtionen. Motionärerna framlägger olika

förslag till sådan beskattning och förordar därvid också en begränsning

av rätten till ränteavdrag i fråga om villor över en viss storlek.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1966

3

Utskottet

För en- och tvåfamiljsfastigheter tillämpas en schablonmetod vid inkomstberäkningen.

Som intäkt upptas således 2 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Avdrag medges för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt

för tomrättsavgäld och liknande avgäld. Fysisk person, som varit mantalsskriven

på fastigheten, får dessutom göra ett extra avdrag med 200 kronor.

Dessa regler om beskattning av en- och tvåfamilj sfastigheter är tillämpliga

också i fråga om fastigheter, som ägs av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag.

Procenttalet för inkomstberäkningen utgör dock här 3 och

något extra avdrag medges inte.

I motionerna 1:208 och 11:275 framhålles att bostadsförenings och bostadsaktiebolags

utgifter för räntor på i fastigheter nedlagt kapital skall dras av

i föreningens respektive bolagets deklaration. Därvid uppkommer ett underskott,

som föreningen (bolaget) i regel inte kan utnyttja. Härigenom

kommer innehavare av bostadsrättslägenheter i ett sämre läge än ägare

av egnahem. Särskilt iögonenfallande torde — menar motionärerna — skillnaden

vara, när fråga är om ägare av större villor utan statlig belåning.

För dessa blir boendekostnaderna på grund av gällande skatteregler mycket

förmånliga. Enligt motionerna 1:494 och 11:621 är det angeläget för statsmakterna

att finna former för en skärpt beskattning av lyxkonsumtion.

En sådan åtgärd bör enligt motionärernas mening vara att begränsa rätten

till ränteavdrag vid beskattningen av villor över en viss storlek och kostnadsnivå.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att enligt Kungl. Maj :ts

bemyndigande den 26 mars 1965 tillkallats en utredning för att verkställa

en översyn av de schablonmässiga regler som vid taxeringen gäller för egnahem

och att denna utredning, som antagit benämningen villabeskattningsutredningen,

beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966. Det

i motionerna framförda önskemålet är således redan tillgodosett.

Vad särskilt angår den i motionerna 1:208 och 11:275 framförda meningen

att boendekostnaderna för innehavare av bostadsrättslägenhet skulle ställa

sig väsentligt högre än för villaägare vill utskottet erinra om att de -—

säkerligen åtskilliga — hostadsrättsinnehavare, som finansierat sin bostadsrättslägenhet

med lånade medel, får dra av räntan på dessa i inkomstkällan

kapital. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:208 av herr Tage Johansson

m. fl. och 11:275 av herr Svenning m. fl. angående rätten

för villaägare till avdrag vid beskattningen för ränta å lån,

ävensom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1966

2) de likalydande motionerna 1:494 av herrar Adolfsson

och Werner samt 11:621 av herr Hermansson m. fl om vissa

skattereformer, i vad motionerna avser förslag till ändrade beskattningsregler

i fråga om lyxvillor,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson,

Lundström, Gösta Jacobsson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Engkvist, Asp, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Larsson i Umeå,

Lothigius och Hammarsten.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1966

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.