Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om översgn av bestämmelserna angående avdragsrått vid taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt.

1966-03-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:21, Betänkande i anledning av väckt motion om översgn av bestämmelserna angående avdragsrått vid taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1966

1

Nr 21

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

översgn av bestämmelserna angående avdragsrått vid

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

11:266, av herr Johansson i Trollhättan m. fl., har hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att avdragsrätten i dess olika

former vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt upptages till

prövning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

De allmänna principerna för avdragsrätt vid beskattningen återfinnes i

20 § kommunalskattelagen. I lagrummets första stycke stadgas att från

bruttointäkten i en förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret

för intäkternas förvärvande och bibehållande, medan i paragrafens

andra stycke uppräknas vissa kostnader, som över huvud taget inte

är avdragsgilla. Av de exemplifierande uppräkningarna i 22, 25, 29, 33, 36

och 39 §§ kommunalskattelagen kan ledning hämtas beträffande vad som

kan hänföras till omkostnader i de olika förvärvskällorna. I 46 § kommunalskattelagen

återfinnes de avdrag, som skattskyldig må åtnjuta i form av

s. k. allmänna avdrag.

I motionen framhålles att den svenska skattelagstiftningen uppvisar en

stor flora av avdrag. Utöver att avdragen innebär en betydande nackdel

vid deklarationsförfarandet uppmuntrar de till försök till skattesmitning.

Det avgörande argumentet mot avdragen är emellertid att de förorsakar

orättvisor, i det att den ekonomiska vinsten av avdragsrätten vid en progressiv

beskattning blir olika för stora och små inkomsttagare. Enligt motionärernas

mening är det mest stötande avdraget det avdrag för ränta på

lånat i fastigheter nedlagt kapital som f. n. medges ägare av lyxvillor. Ett

annat avdrag, vars värde ur allmänna synpunkter kan ifrågasättas, är avdraget

för representationskostnader. Motionärerna åberopar att bevillningsutskottet

med anledning av en väckt motion med ett liknande innehåll,

som i den förevarande, uttalat (bet. nr 70/1961) att del torde föreligga fog

för antagandet att skattesystemutredningen skulle komma att ingående

pröva olika förslag till lösningar för att minska skatten på mindre lönein
82r,

5 «« Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1966

komster och i samband därmed förenkla skatteuppbörden. Någon ändring

av avdragsrätten ur rättvisesynpunkt har enligt motionärerna hittills inte

åstadkommits. Inte heller har någon nämnvärd förenkling av deklarationsoch

taxeringsförfarandet vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen ägt

rum. Inför genomförandet av en definitiv källskatt är det nödvändigt att det

nuvarande avdragsförfarandet avskaffas. Ett skattesystem måste konstrueras

så att det i första hand gynnar de lägre inkomsttagarna. En undersökning

av avdragsrätten måste även ha detta som mål.

Utskottet

Den svenska skattelagstiftningen bygger på den principen att man inom de

olika inkomstkällorna skall äga åtnjuta avdrag för samtliga kostnader för

intäkternas förvärvande och bibehållande.

I den förevarande motionen framställs skrivelseyrkande om översyn av

avdragsrätten vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt. Motionärerna

menar att det nuvarande avdragsförfarandet bör avskaffas och ersättas

med ett system så konstruerat, att det i första hand gynnar skattskyldiga

med lägre inkomster och möjliggör ett enklare deklarations- och taxeringsförfarande.

Kravet på enkelhet i beskattningen har sedan länge framstått som ett

angeläget önskemål. Ett flertal initiativ för att förenkla deklarations- och

taxeringsförfarandet har redan tagits, och dessa har lett till skattereformer

på skilda områden. Syftet har därvid även varit att åstadkomma en bättre

överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt för stora grupper av

skattskyldiga med mindre komplicerade inkomstförhållanden. I sammanhanget

må erinras om de under 1950-talet genomförda reformerna avseende

schablontaxering av en- och tvåfamiljsfastigheter och av bostadsrättsföretagens

fastigheter, införandet av schablonavdrag i inkomstkällorna tjänst

och kapital samt för försäkringspremier. År 1963 antogs ändrade regler

för beskattningen av traktamenten och förra året infördes ett system med

schablonavdrag för kommunalskatt för vissa skattskyldiga. Ett införande

av schablonregler vid beskattningen av bilkostnader i tjänst är f. n. föremål

för Kungl. Maj:ts prövning.

I direktiven för skattesystemutredningen anförde chefen för finansdepartementet

att det på längre sikt betydelsefullaste reformkravet på den direkta

beskattningens område torde vara att minska skatten på mindre löneinkomster

och i samband därmed förenkla skatteuppbörden, därvid det gamla

önskemålet om en definitiv källskatt för löntagare trädde i blickpunkten.

I allmänna skatteberedningens betänkande med förslag till nytt skattesystem

kunde frågan om införande av en definitiv källskatt av tidsskäl inte

upptas till behandling. Sedan skattesystemutredningens uppdrag slutförts

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1966

3

tillkallades emellertid i februari 1965 en särskild utredning med uppdrag

att pröva möjligheterna att införa en sådan skatt.

Enligt utskottets uppfattning torde kunna antagas att denna utredning,

som antagit benämningen utredningen om definitiv källskatt, bl. a. kommer

att beakta också synpunkter av den art, som framförts i den förevarande

motionen. Då utredningens prövning bör vara förutsättningslös kan utskottet

inte biträda det i motionen framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 266 av herr Johansson i Trollhättan m. fl.

om översyn av bestämmelserna angående avdragsrätt vid taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herr John Ericsson, fröken Ranmark, herrar

Wärnberg, Elofsson, Tage Johansson, Lundström, Gösta Jacobsson, Erik

Filip Petersson, Enarsson och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson i

Göteborg, Vigelsbo, Engkvist, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik,

Forsberg, Larsson i Umeå och Wikner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.