Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

1966-03-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:25, Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

1

Nr 25

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande alkohollagstiftningen.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 59 av herrar Sundin och Eric Carlsson

samt II: 92 av herr Börjesson i Falköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att den år 1965 tillsatta

alkoholpolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att pröva

möjligheterna till en allmän registrering av spritinköpen med målsättningen

att skärpa kontrollen över missbrukare och ''yrkeslangare'' i enlighet med

vad i motionerna anförts»;

2) de likalydande motionerna I: 499 av herr Bengtson m.fl. och II: 611

av herr Engkvist m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t uttalar, att reglerna för ''Statens lånefond för alkoholfria restauranger’

(SOU nr 145/1955) bör ändras, så att lån kan beviljas alkoholfria

restauranger och barer, som fyller de allmänna krav som ställs för tillstånd

att utskänka alkoholdrycker, samt till alkoholfria anläggningar, som i huvudsak

betjänar bilister»;

3) motionen I: 513 av herr Kaijser m.fl., vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla, att den 1965 tillsatta alkoholpolitiska

utredningen måtte genom tilläggsdirektiv erhålla i uppdrag att

även undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att inrätta någon

form av reglering av spritinköpen genom registrering och inköpsbegränsning,

varigenom utredningen kommer att bli helt allsidig och förutsättningslös»

; ävensom

4) motionen II: 14 av herr Gustafsson i Borås, vari hemställts, »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning angående

ett utvidgande av förverkandereglerna i lagen den 9 maj 1958 om förverkande

av alkoholhaltiga drycker m. in.».

Motionerna 1:499 och 11:611 berör formellt sett en anslagsfråga och

skulle med hänsyn härtill icke ha behandlats av bevillningsutskottet. Då

frågan emellertid får anses utgöra ett led i alkoholpolitiken och nära sammanhänger

med reglerna för rusdrycksförsäljningen, vilka utskottet har

att behandla, har utskottet ansett sig oförhindrat att ta ställning till dessa

motionsyrkanden.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 sand. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 513, II: 14, II: 92 och II: 611.

Frågornas tidigare behandling

Motioner om allmän inköpsregistrering har behandlats av 1963, 1964 och

1965 års riksdagar. 1963 års bevillningsutskott erinrade i denna fråga om

att nykterhetslagkommittén inte ansett sig kunna förorda en dylik åtgärd

och att denna uppfattning vunnit stöd av så gott som samtliga remissinstanser.

Utskottet ansåg att en sådan åtgärd även skulle medföra vissa av

de negativa verkningar som ansågs förenade med motbokssystemet och

som bidrog till dess slopande. Då frågan kom igen vid 1964 års riksdag

ansåg bevillningsutskottet sig inte kunna förorda några reformer på utminuteringsområdet

innan man kunde överblicka verkningarna av den år

1963 beslutade skärpningen av legitimationskontrollen. Vid 1965 års höstriksdag

hänvisade bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 42 bl. a. till att

enligt direktiven för den samma år tillsatta alkoholpolitiska utredningen

denna skall ägna särskild uppmärksamhet åt försäljningsorganisationen.

Utskottet anförde vidare.

Till stöd för uppfattningen att vissa av de i motionerna föreslagna åtgärderna

skulle kunna genomföras utan att resultatet av den pågående utredningen

avvaktas, kan möjligen åberopas att allmänna beredningsutskottet

i sitt tidigare nämnda utlåtande framhöll, att den av utskottet begärda

utredningen inte borde utgöra hinder för försöksverksamhet och delreformer

under utredningsarbetets gång.

Bevillningsutskottet vill som sin mening uttala, att försöksverksamhet

och delreformer visserligen bör kunna förekomma under pågående utredning,

men detta bör i så fall i huvudsak ske i samförstånd med eller på förslag

av utredningen. Självfallet bör riksdagen inte under utredningens gång

besluta om separata lösningar av de nykterhetspolitiska problemen och därigenom

begränsa utredningens möjligheter till en förutsättningslös bedömning.

Statens lånefond för inrättande av alkoholfria restauranger tillkom

enligt förslag i proposition nr 22 till 1955 års riksdag. Fonden, som ursprungligen

var på 500 000 kr., är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen

med 400 000 kr. För fondmedlens användning har föreskrifter meddelats

i kungörelsen om lån av statsmedel för inrättande av alkoholfria restauranger

(SFS 1955: 145). Ärenden angående beviljande av lån beredes av

kontrollstyrelsen. Från kontrollstyrelsen har inhämtats att resterande medel

i fonden, ca 180 000 kr., reserverats för tre låneansökningar, som nu är under

behandling. Kontrollstyrelsen har beslutat tillstyrka två av dessa ansökningar.

Frågan om fondmedlens användning bär inte prövats av riksdagen

sedan fonden inrättades.

Bestämmelserna om förverkande av alkoholhaltiga drycker har inte behandlats

sedan riksdagen år 1963 beslöt viss ändring av andra och tredje

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

paragraferna i förverkandelagen (SFS 1958:205). I huvudsak innebär bestämmelserna

att alkoholhaltiga drycker kan förklaras förverkade då de

påträffas hos den som gjort sig skyldig till fylleri, rattfylleri eller rattonykterhet

samt att rusdrycker, som någon medför vid offentlig tillställning,

också kan förklaras förverkade.

Motionerna

Inköpsregistrering och inköpsbegränsning

I de likalydande motionerna I: 59 och II: 92 lämnas inledningsvis en redogörelse

för direktiven för den år 1965 tillsatta alkoholpolitiska utredningen.

Motionärerna anser att passusen i direktiven om att ett fortsatt reformarbete

bör vila på de principer som var vägledande 1954 utgör ett hinder för

utredningen att ompröva möjligheterna till allmän registrering av spritinköpen.

Enligt motionärernas mening bör utredningen få full frihet att,

liksom finansministern också påpekar, allsidigt och förutsättningslöst pröva

alla vägar till ett fortsatt reformarbete.

1961 års nykterhetslagkommitté stannade så att säga halvvägs i fråga om

registreringen. Nu har emellertid erfarenheterna visat att allmän legitimationskontroll

inte har den effekt man avsåg. Den nu tillsatta utredningen

bör därför fortsätta på den av 1961 års nykterhetslagkommitté inslagna

vägen och ta upp hela registreringsfrågan till omprövning. Det är enligt

motionärernas mening speciellt angeläget att söka få bukt med det tilltagande

ungdomsfylleriet och den yrkesmässiga langningen. Med den begränsade

registrering som nu tillämpas anser motionärerna inte alls att

möjligheter härtill föreligger. Yrkeslangning och väntjänstöverlåtelser kan

bedrivas i full utsträckning genom att ingen allmän registrering av samtliga

konsumenters inköp sker. Det bör observeras, att en sådan registrering inte

har med restriktioner att skaffa. Däremot kan den nödvändiga kontrollen

över missbrukare och ansvarslösa langare effektivt utövas.

I motionen I: 513 konstateras att även om den höga nivå som missbruksföljderna

nådde under åren närmast efter tillkomsten av 1954 års alkohollagstiftning

har sjunkit under de senaste åren, är situationen i fråga om

missbruket alltjämt sämre än den var före 1955. Konsumtionen av renat

brännvin är visserligen lägre än 1954, men totalkonsumtionen av spritdrycker

— alltså bortsett från vin och Öl — är närmare 15 % högre än den

var då, och den är högre även om man beräknar konsumtionen per individ

över 15 år. Flera av de antaganden som anfördes som skäl för 1954 års

beslut har visat sig sakna grund i verkligheten. Man menade att motboken

stimulerade till ökade inköp. Erfarenheten har visat att detta icke i

nämnvärd grad var fallet, i själva verket hade den en kraftigt inköpsbcgränsande

effekt. Vidare menade man alt langningen skulle upphöra om mot1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 25

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

bokssystemet slopades. Effekten blev den motsatta. Langarnas möjlighet att

på legalt sätt ordna sina spritinköp har i stället ökat langningens omfattning.

Motbokssystemet hade obestridligen avsevärda nackdelar och medförde

betydande besvär för alla de lojala medborgare, som inte missbrukar alkohol.

Men det är möjligt att man måste lägga vissa besvär på alla dessa

lojala medborgare för att kunna komma till rätta med den lilla grupp som

missbrukarna utgör. Det synes dock möjligt att utforma ett system med

inköpsbegränsning, vilket ju även måste innefatta en registrering av gjorda

inköp, på ett smidigare och bättre sätt än det system som tillämpades före

1954 års beslut. Och även om ett system med inköpsbegränsning införes,

bör man inte underlåta alla de positiva åtgärder i form av upplysning, propaganda,

försök att ändra vanor och att ändra attityd till alkoholsederna

m. in., som skall sättas in även om något motbokssystem inte införes. Den

tillsatta alkoholpolitiska utredningen bör ges tillfälle att även undersöka

om förutsättningarna och möjligheterna föreligger för att bygga upp ett

restriktionssystem av angiven art, och om skäl därtill föreligger även undersöka

dess lämpliga utformning.

Lån för inrättande av alkoholfria restauranger

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 499 och 11:611 erinrar om

tillkomsten av gällande bestämmelser rörande lån för inrättande av alkoholfria

restauranger. Proposition i ämnet framlades till 1955 års riksdag.

Statsutskottet biträdde propositionen och fann i likhet med departementschefen

ovisshet råda angående publikunderlaget för alkoholfria restauranger

med god standard, men tillstyrkte, att ett försök gjordes med lån av ifrågavarande

slag. Erfarenheterna från den tid, under vilken möjlighet till lån

för alkoholfria restauranger har förelegat, har visat att de regler som gäller

för ifrågavarande lån inte varit ändamålsenliga. De krav som har ställts på

låneberättigade anläggningar synes ha varit alltför höga. Mot bakgrunden

av den betydelse ett alkoholfritt umgängesliv har för trafiksäkerheten, har

det blivit angeläget, att helnyktra anläggningar, som i huvudsak är avsedda

att betjäna bilister, uppföres för att utgöra konkurrenskraftiga alternativ

till de anläggningar, som utskänker alkoholhaltiga drycker. Sådana alkoholfria

anläggningar borde också kunna få lån ur den statliga fonden för

alkoholfria restauranger. De alkoholfria restauranger och barer, som vänder

sig till den motoriserade ungdomen och andra vägfarande, har kunnat

visa lönsamma driftresultat. Däremot har tillkomsten av sådana nykterhetsfrämjande

anläggningar i hög grad försvårats genom att de kapitalfrågor,

som är förenade med igångsättandet, inte har kunnat lösas. I Norge finns

vid sidan av hotellfonden sedan år 1951 »Statens fond for alkoholfrie hoteller,

andre herberger og bevertninger». Denna fond skall brukas för lån till igångsättande,

utvidgning och modernisering av alkoholfria hotell och restauranger.

På samma sätt borde »Statens lån för alkoholfria restauranger» kun
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966 5

na användas för igångsättning, utvidgning och modernisering av alkoholfria

restauranger utan nuvarande begränsning till att anläggningen skall kunna

jämföras med de förstklassiga spritrestauranger, som anordnar dans,

kabareter eller har utrymmen för slutna sällskap. Enklare barer tillhandahåller

numera inte sällan vin och Öl. Också mot dessa är det angeläget, att

det skapas ett alkholfritt alternativ.

Bestämmelserna om förverkande av alkoholhaltiga drycker

I motionen 11: 15 framhålles att syftet med lagen den 9 maj 1958 om

förverkande av alkholhaltiga drycker m. in. har angivits vara dels att den

för fylleri omhändertagne icke skall sättas i tillfälle att berusa sig omedelbart

efter det att han nyktrat till och frigivits, dels att i viss mån verka uppfostrande,

dels ock att skydda trafiksäkerheten.

Utan tvivel har denna lag en vidsträckt praktisk betydelse. Emellertid ger

erfarenheter från ordningspolisverksamheten vid handen att det kan ifrågasättas

om inte möjlighet till förverkande vid ytterligare ett par typer av lagöverträdelser

skulle bli ett verksamt medel i strävandena att minska obehörigt

nyttjande av alkoholhaltiga drycker. Härvid åsyftas i första rummet att ett i

lokal ordningsstadga infört förbud mot förtäring av rusdrycker utomhus

annat än i samband med tillåten utskänkning av sådana rusdrycker blir

straff sanktionerat genom allmänna ordningsstadgan men att möjlighet saknas

att beslagtaga och förklara rusdryck förverkad, som vid tillfället påträffats

hos den felande. Beträffande frekvensen av överträdelser av ett dylikt

förbud kan såsom exempel nämnas att för Stockholms vidkommande det

under tiden den 1 april—31 oktober 1963 rapporterades 824 fall av rusdrycksförtäring

på allmän plats. Såsom skäl för detta förbuds införande i Stockholm

åberopades att det i relativt stor omfattning förekom att personer i

parker och å andra allmänna platser förtärde rusdrycker, att åtskilliga av

dessa personer var notoriska alkoholmissbrukare, men att det förekom att

även i nykterhetshänseende förhållandevis skötsamma personer inte drog

sig för att mer eller mindre öppet konsumera rusdrycker å allmän plats.

Såväl från nykterhetssynpunkt som av hänsyn till den allmänna laglydnaden

måste det anses påkallat med förverkandemöjligheter vid överträdelse

av förbud mot spritförtäring på allmän plats annat än i samband med tillåten

utskänkning.

En annan förbudsbestämmelse inom alkohollagstiftningen, vid vars tilllämpande

avsaknaden av förverkanderegler gjort sig märkbar — ehuru

måhända ej i fullt samma utsträckning som när det gäller i nästföregående

stycke avsett förbud — finnes i förordningen den 31 maj 1963 om förhud

i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker och Öl m. in., vilken

förordning har avseende å hl. a. lokal eller plats, där serveringsrörelse

bedrives. Överträdelse av förbudet är belagt med straffpåföljd, men förverkandemöjlighet

saknas. Skulle det däremot vara så att det i lokalen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

eller på platsen med erforderligt tillstånd förekommer en tillställning, t. ex.

dans, gäller enligt ovannämnda 1958 års lag, 1 § 3 stycket, att förverkandemöjlighet

finns ej blott vid förtäring utan även vid medförande av rusdryck,

som ej i laga ordning utskänkts. Ett införande av förverkanderegler även

för den förra gruppen fall skulle uppenbarligen vara ägnat att öka respekten

för förordningens efterlevnad och skapa en större likformighet vid övervakning

och beivrande. Till belysning av frekvensen av överträdelser av

åsyftade slag kan nämnas, att under en tolvmånadersperiod 1962—1963 i

Stockholm rapporterades 47 fall av olaga spritförtäring i serveringslokal.

Utskottet

Gemensamt för de i detta betänkande behandlade motionerna är att de

tar upp sådana frågor av alkoholpolitisk natur som ligger nära eller inom

gränserna för den pågående alkoholpolitiska utredningens uppdrag.

I motionerna 1:59 och II: 92 förordas viss försöksverksamhet i syfte att

pröva möjligheterna till en allmän inköpsregistrering. I direktiven för den

alkoholpolitiska utredningen uttalas visserligen att ett fortsatt reformarbete

bör vila på de principer, som var vägledande år 1954, och att en återgång

till det tidigare restriktionssystemet bör anses vara utesluten. Motionärerna

anser emellertid att detta uttalande inte bör utgöra hinder för utredningen

att — såsom också sägs i direktiven —- allsidigt och förutsättningslöst pröva

alla vägar till ett fortsatt reformarbete. En allmän inköpsregistrering är enligt

motionärernas mening en dylik väg.

Även i motionen 1:513 åberopades nyssnämnda uttalande i utredningsdirektiven.

Motionärerna vill ge utredningen tillfälle att undersöka möjligheterna

att bygga upp ett restriktionssystem utan motbokssystemets nackdelar.

Dessa motionsyrkanden syftar till två sinsemellan olika system för begränsning

av alkoholmissbruket. Hur dessa system än utformas i praktiken

får en allmän inköpsregistrering antas vara en förutsättning i båda

fallen. En sådan registrering torde vara verkningslös om den inte samtidigt

kombineras med inköpsrestriktioner. De förevarande motionsyrkandena kan

därför i viss mån anses överensstämma med varandra i fråga om sina slutliga

effekter.

Utskottet vill erinra om att 1965 års bevillningsutskott i sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 12 i fråga om försöksverksamhet med inköpsregistrering

uttalade, att försöksverksamhet och delreformer visserligen borde

kunna förekomma under pågående utredning, men att detta i så fall i

huvudsak borde ske i samförstånd med eller på förslag av utredningen.

Alkoholpolitiska utredningen har i skrivelse till finansministern anhållit

om medgivande till viss försöksverksamhet med registrering av rusdrycksinköp.

Ur framställningen vill utskottet här återge följande avsnitt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966 7

I skrivelse den 8 februari 1966 har alkoholpolitiska utredningen (APU)

hemställt om medgivande att påbörja utarbetandet av detalj program för

intervjuundersökningar om olika befolkningsgruppers alkoholvanor m. m.

Jämsides med och delvis som komplement till dessa undersökningar har

APU i samarbete med Nya systemaktiebolaget planerat att inom ett begränsat

område, som i olika avseenden kan beräknas vara representativt för

förhållandena i hela landet, på försök genomföra en allmän registrering av

samtliga inköp vid bolagets försäljningsställen inom området. För söksregistreringen

bör, för att ge erforderligt underlag för bedömningar, pågå under

3/4—1 år.

Förutom att ge uppgifter om allmänhetens köpvanor kan en sådan försöksregistrering

även ge svar på frågan i vad mån registreringen kan ha

betydelse i nykterhetsvårdande och brottsförebyggande syfte.--— —

För allmänheten innebär försöksregistreringen att allmän legitimation

måste tillämpas vid alla inköp på systembolagets försäljningsställen inom

försöksområdet under den tid försöksverksamheten pågår.---

Ett genomförande av den ovan skisserade försöksverksamheten erfordrar

enligt utredningens uppfattning ej någon ändring av rusdrycksförsäljningsförordningen.

Utredningsdirektiven synes dock ej ge utredningen befogenhet

att utan medgivande igångsätta försöksverksamhet.

Utskottet vill i anslutning till framställningen framhålla, att det torde

vara riktigt att den angivna försöksverksamheten inte påfordrar någon författningsändring,

men verksamheten torde inte stå i överensstämmelse med

de av riksdagen godkända riktlinjerna för rusdrycksförsäljningen. Det nu

planerade försöket syftar i första hand till en kartläggning av inköpsvanorna

men kan även — som utredningen framhåller — belysa den i motionerna behandlade

frågan om inköpsregistrering. Motionärerna har efterlyst möjligheter

till en allsidig och förutsättningslös bedömning av de alkoholpolitiska

spörsmålen. Utskottet anser sig i princip kunna dela denna uppfattning

och vill mot bakgrund härav tillstyrka, att riksdagen godkänner inte endast

att Kungl. Maj :t får fullmakt att medge den av utredningen nu föreslagna

försöksverksamheten, som emellertid endast kan belysa effekterna

av vissa i förhållande till gällande ordning restriktivare regler för alkoholförsäljningen,

utan även andra försök — också i liberaliserande riktning —

som Kungl. Maj :t på utredningens förslag kan finna motiverade. Härvid

kan uppkomma behov av tillfälliga ändringar av gällande författningar.

Därest Kungl. Maj :t under utredningens gång skulle framlägga proposition

i varje sådan fråga som måste godkännas av riksdagen skulle eventuell

försöksverksamhet kunna avsevärt fördröjas och utredningsarbetet därigenom

försenas. Utskottet finner därför skäl förorda, att Kungl. Maj :t erhåller

bemyndigande att på förslag av alkoholpolitiska utredningen utan hinder

av gällande alkohollagstiftning meddela föreskrifter rörande till tid och omfattning

på lämpligt sätt begränsad försöksverksamhet beträffande frågor,

som faller inom ramen för nämnda utredningsuppdrag. Detta bemyndigande

skulle således upphöra att gälla i och med att den alkoholpolitiska utredningen

slutfört sitt uppdrag. Utskottet förutsätter att all försöksverksam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196S

het, som för allmänheten kan medföra olägenheter utöver vad som förekommer

inom ramen för nuvarande försäljningssystem, inte utsträckes till

tid eller plats utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. En förutsättning

för här avsedd försöksverksamhet är självfallet att utredningen i huvudsak

är ense om värdet därav.

I motionerna 1:499 och 11:611 hemställs om riksdagsskrivelse i syfte att

lån skall kunna beviljas alkoholfria restauranger och barer, som uppfyller

kraven för tillstånd att utskänka alkoholfria drycker, samt till alkoholfria

anläggningar som i huvudsak betjänar bilister.

Utskottet får i anledning härav erinra om att de medel som hittills ställts

till förfogande för inrättande av alkoholfria restauranger i första hand

varit avsedda för sådana näringsställen, som kan jämställas med förstklassiga

spritrestauranger. Avsikten var att man genom försöksverksamhet med

alkoholfria restauranger av hög klass skulle undersöka möjligheterna att

skapa alternativ till motsvarande spritrestauranger i syfte att därigenom

främja ett alkoholfritt umgängesliv. Som framgår av den tidigare lämnade

redogörelsen står för närvarande endast ett obetydligt belopp till förfogande

för denna försöksverksamhet. De av motionärerna framlagda förslagen synes

påkalla en väsentlig ökning av anslagen för detta ändamål liksom även

helt ändrade förutsättningar för lånens beviljande. Utan att ta ställning till

sakfrågan i de förevarande motionerna vill utskottet emellertid förorda att

frågan får vila i avvaktan på den alkoholpolitiska utredningens slutliga

ställningstagande. Enligt vad utskottet erfarit kommer nämligen inte endast

frågan om de alkoholfria restaurangernas ställning att tas upp av utredningen

utan även de i motionen II: 14 berörda spörsmålen om reglerna för förverkande

av alkoholhaltiga drycker.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat de i detta betänkande

behandlade motionsyrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att utan

hinder av gällande alkohollagstiftning meddela föreskrifter

rörande sådan försöksverksamhet på det nykterhetspolitiska

området som av utskottet ovan förordats;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 59 av herrar Sundin och

Eric Carlsson samt II: 92 av herr Börjesson i Falköping

in. fl. angående allmän registrering av spritinköp,

2) de likalydande motionerna I: 499 av herr Bengtson

m. fl. och II: 611 av herr Engkvist m. fl. om ändrade bestämmelser

för statens lånefond för alkoholfria restauranger,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1966

9

3) motionen 1:513 av herr Kaijser m. fl. om utredning

rörande registrering och begränsning av spritinköp, ävensom

4) motionen II: 14 av herr Gustafsson i Borås angående

förverkande av alkoholhaltiga drycker in. in.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, fröken

Ranmark, herrar Yngve Nilsson*, Wärnberg, Tage Johansson, Lundström,

Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson och Sundin*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Kärrlander, Engkvist, Asp*, Eriksson i Bäckmora, Andersson i

Essvik, Larsson i Umeå och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.