Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om restitution av skatt på bensin för motorsågar.

1966-03-31 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:26, Betänkande i anledning av väckta motioner om restitution av skatt på bensin för motorsågar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

1

Nr 26

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om restitution av skatt på bensin för motorsågar.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 9 av herr Sundin samt II: 15 av herrar

Larsson i Hedenäset och Larsson i Norderön, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag beträffande

restitution av skatt å bensin, som förbrukas för drift av skogsbrukets

motorsågar, i enlighet med vad i motionerna anförts;

2) de likalydande motionerna I: 61 av herr Wanhainen m. fl. och II: 96

av herr Hammarsten m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att individuell restitution skall ske av skatt å bensin, som förbrukas av

motorsågar inom skogsbruket, genom återbetalning årligen till vederbörande

skogsarbetare fr. o. m. budgetåret 1966/67, att avräknas mot automobilskattemedel,

att Kungl. Maj :t därefter får utarbeta nödvändiga regler och anvisningar

om restitutionsförfarandet, samt

att kungl. skogsstyrelsen bemyndigas att vara kontrollmyndighet;

3) de likalydande motionerna I: 521 av herr Johan Olsson samt II: 614 av

herrar Eriksson i Bäckmora och Börjesson i Falköping, vari hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag

beträffande individuell restitution av skatt å bensin, som förbrukas för

drift av skogsbrukets motorsågar, i enlighet med vad i motionerna anförts;

ävensom

4) de likalydande motionerna I: 533 av herr Strandberg och fröken Stenberg

samt II: 643 av herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till nästa års riksdag

om sådan ändring av bensinskatteförordningen att restitution av skatt å bensin

för motorsågar möj liggöres.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 61, II: 15, II: 614 och II: 643.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 sand. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 1 § förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt utgår

skatt för bensin och vissa alkoholer. Vidare utgår enligt förordningen den

31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt sådan skatt för de varuslag,

som avses i 1 § bensinskatteförordningen och slutligen utgår även skatt på

bensin enligt den av innevarande års riksdag beslutade förordningen om särskild

skatt på motorbränslen. Bensinskatt utgår för närvarande med 43 öre,

allmän energiskatt med 9 öre och särskild skatt på motorbränslen med 5 öre

eller sammanlagt med 57 öre för liter.

Den totala förbrukningen av bensin för drift av motorsågar kan uppskattas

till mellan 23 och 25 milj. liter årligen motsvarande ca 10 milj. kronor i

bensinskatt och ca 14 milj. kronor i sammanlagd skatt.

Beträffande de näringsgrenar, som åtnjuter restitution av bensinskatt,

kan nämnas att under år 1965 återbetalades drygt 9 milj. kronor till brukare

av bensindrivna traktorer och 1,8 milj. kronor för bensin, som använts till

skördetröskor. Som gottgörelse åt trädgårdsnäringen och fiskerinäringen för

av utövarna av dessa näringar erlagd bensinskatt är för nästa budgetår anslag

föreslagna med 450 000 resp. 1 150 000 kronor.

Frågans tidigare behandling

Under 1957 års höstriksdag besvarade statsrådet och chefen för finansdepartementet

en interpellation angående restitution av skatt på bensin,

som förbrukas av motorsågar och andra maskiner i skogsbruket, och avvisade

därvid tanken på en sådan skatterestitution. Ett av skogsstyrelsen

framlagt förslag om restitution av skatt på bensin, som i skogsbruket använts

för motorsågar m. m., fann Kungl. Maj :t genom beslut den 24 januari

1958 icke föranleda någon åtgärd.

Vid 1958 års A-riksdag väckta motioner avseende bl. a. förevarande fråga

behandlades av ett sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott, som i

sitt utlåtande nr 1 fann övervägande skäl tala för att inte utvidga det kollektiva

restitutionsförfarandet till ytterligare grupper av bensinförbrukare.

Enligt utskottets mening borde skogsnäringens restitutionsfråga liksom

övriga spörsmål av samma innebörd övervägas i ett sammanhang vid den

fortsatta utredning rörande restitution av bensinskatt, som anknöt till 1953

års trafikutredning. På denna grund avstyrkte utskottet bifall till motionerna.

Utskottet erinrade vidare om att skogsbruket erhåller viss återbäring

av bensinskatt i form av anslagsanvisning under nionde huvudtiteln till

skogsbilvägar i enskild ägo.

I en till utskottets utlåtande fogad reservation hemställdes bl. a. att riksdagen

måtte medgiva skogsnäringen gottgörelse för skatt å bensin, som

förbrukas vid användning av motorredskap inom näringen, från och med

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

den 1 juli 1957 samt att till näringen återburna bensinskattemedel skulle tillföras

en särskild fond, benämnd skogsbrukets bensinskattefond, att avräknas

mot automobilskattemedlen. Efter gemensam votering bifölls utskottets

hemställan med 175 röster mot 164.

Motioner i denna fråga behandlades vid 1959 års riksdag av ett sammansatt

bevillnings- och jordbruksutskott, som i sitt utlåtande nr 1 anförde bl. a.

följande.

Såsom framhölls vid frågans behandling föregående år bör skogsnäringens

restitutionsspörsmål bli föremål för en mer enhetlig bedömning i anslutning

till de överväganden, som sker inom 1953 års trafikutredning. Enligt

vad utskottet erfarit torde utredningen komma att framlägga förslag till

ändrade regler rörande beskattningen av motorfordonstrafiken under loppet

av nästa år och i samband därmed taga principiell ståndpunkt till omfattningen

av restitutionsrätten. Innan slutlig ställning tas till de i motionerna

aktualiserade spörsmålen, synes det därför lämpligt att avvakta resultatet

av utredningens arbete.

Riksdagen fann i enlighet med utskottets hemställan att motionerna inte

borde föranleda någon åtgärd.

Såsom framgår av de återgivna utskottsutlåtandena har den förevarande

restitutionsfrågan förutsatts bli föremål för bedömning av 1953 års trafikutredning.

Utredningen har redovisat sitt uppdrag i betänkandena Svensk

Trafikpolitik I—III (SOU 1961:23 och 24 samt 1962:35). Beträffande beskattningsfrågorna

anföres i del I s. 25 följande:

De skattemässiga pålagorna på transportmedlen måste i princip drabba

dessa likformigt för att likhet i konkurrensvillkoren skall föreligga. Trafikutredningen

har funnit, att de utanför kostnadsansvaret pålagda skatterna

äro relativt sett obetydliga och att de skiljaktigheter, som föreligga mellan

olika trafikgrenar dels med avseende å dessa skatter, dels i fråga om finansieringsform

och avskrivningsregler, icke motivera att särskilda trafikpolitiska

åtgärder insättas för åvägabringande av likställighet i konkurrensvillkoren

på denna separata punkt, detta särskilt med tanke på att oklarhet

ännu råder om motorfordonstrafikens täckning och inbördes fördelning

av sitt kostnadsansvar.

I övrigt har utredningen icke behandlat andra beskattningsfrågor än de

som sammanhänger med traktorer i landsvägstrafik.

Då restitutionsfrågan behandlades vid 1964 års riksdag anförde bevillningsutskottet

i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 32 bl. a. följande.

Även om skäl kan åberopas till stöd för de förevarande motionsyrkandena

om skatterestitution synes det utskottet som om denna fråga inte bör

tas upp till prövning allenast med utgångspunkt från förhållandena inom

de näringsgrenar som nu åtnjuter restitution. Den tekniska utvecklingen

har inneburit alt förbrukningen av beskattad bensin för drift av motorer,

som inte har något samband med vägväsendet, ökat i en omfattning som

inte kunde förutses, när de första kollektiva restitutionerna av bensinskatt

beslutades. Denna utveckling gäller inte endast motorsågar, gräsklippningsmaskiner

och utoinbordsmotorer utan på sistone även sådana fortskaffnings
1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 sand. Nr 26

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

medel som s. k. snövesslor och snöscooters m. m. Till följd härav kan stora

grupper av bensinförbrukare i dag göra lika välgrundade anspråk på restitution

av bensinskattemedel som skogsarbetarna. Den administrativa apparat

som skulle erfordras för att tillgodose sådana anspråk skulle sannolikt

i ett betydande antal fall medföra kostnader som inte skulle stå i rimlig

proportion till de belopp som därigenom kunde komma att utbetalas. De

restitutionsanspråk som kan resas på grund av bensinens användning i

förvärvsverksamhet måste dock enligt utskottets mening väga avsevärt

tyngre än de anspråk som huvudsakligen hänför sig till fritidssysselsättningar,

och självfallet måste de erlagda skattebeloppens storlek tillmätas

betydelse i sammanhanget.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att spörsmålet om restitution

av bensinskatt, som erlagts för drift av motorsågar, bör utredas. Skulle därvid

framkomma att nu utgående restitutioner för bensinförbrukning, som

icke har samband med vägväsendet, i stort sett bör bibehållas, synes det

vara skäligt att även bensinförbrukningen för motorsågar tillerkännes motsvarande

restitutionsrätt. Utskottet vill dock inte utan föregående utredning

ta ställning till frågan om formen för sådan restitution.

Motionerna

I de likalydande motionerna I: 9 och II: 15 framhålles att beskattningen

utgår i huvudsak för att fordonstrafiken skall på detta sätt bidraga till samhällets

vägkostnader. Då jordbruk, fiske och trädgårdsskötsel medgivits

restitution av skatt å bensin vid förbrukning, som ej har samband med vägslitage,

framstår det som rimligt och rättvist att så även blir fallet i fråga

om bensinskatt, som följer med driften av skogsbrukets motorsågar. Detta

är så mycket mera motiverat som den beskattning, varom här är fråga, företrädesvis

drabbar dels de mindre skogsägare, som själva sköter sin skog,

dels de yrkesverksamma skogsarbetarna. Det måste betecknas som synnerligen

otillfredsställande, att just dessa ålägges en särskild beskattning i samband

med sin yrkesutövning, vilken andra yrkeskategorier befriats ifrån.

Restitution av bensinskatt utgår i fråga om bensindrivna jordbrukstraktorer

med ett schablonmässigt fixerat belopp per år räknat. För fiskerinäringen

och trädgårdsodlingen utgår restitution kollektivt och användes för gemensamma

åtgärder och förbättringar inom respektive näringsgren. En restitution

av skatt på bensin, som åtgår för driften av skogsbrukets motorsågar,

kan även den ordnas antingen individuellt eller kollektivt. Mest rättvis bleve

säkerligen en individuell restitution. Denna kunde då ske i förhållande till

den faktiska bensinförbrukningen eller, med ledning av vunna erfarenhetstal,

i relation till den avverkade virkesmängden. Skall emellertid ett sådant

restitutionsförfarande bli rättvist, torde det erbjuda problem att ernå

en kontroll och administration, som är både effektiv och inte alltför komplicerad.

En schablonmässigt fixerad restitution — i likhet med vad som sker

i fråga om jordbrukets traktorer — kan även övervägas. Dock har ett så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

5

dant förfarande den nackdelen, att hänsyn härvid ej kan tagas till variationerna

i erlagd bensinskatt, vilka följer med skillnader i arbetsintensitet

och i utnyttjande av motorsåg i arbetet.

Alternativet med kollektiv restitution möjliggör visserligen ej en individuellt

absolut rättvist avvägd återbäring. Det är dock uppenbart att de

direkt berörda yrkesgrupperna har många gemensamma behov, vilka med

fördel kunde tillgodoses med hjälp av restitnerade bensinskattemedel. Som

exempel härvidlag må här nämnas följande: Forskning om motorsågarnas

inverkan som orsak till yrkessjukdomar, det skogliga arbetarskyddets effektivisering,

stöd till rehabilitering och rekreation av yrkesskadade skogsarbetare,

vidgad forskning i bioteknologi, särskilt stöd till kulturella strävanden

i utpräglade skogsbygder, studiestipendier till meriterade yrkesutövare

o. s. v.

Ovan som exempel uppräknade lämpliga användningsområden kan säkerligen

kompletteras. Som princip bör gälla, att härigenom tillgodoses olika

skogsarbetarkårers och de aktiva skogsbrukarnas gemensamma behov, som

ej eller i alltför ringa utsträckning tillgodoses med allmänna medel.

Schablonmässigt beräknad restitution av bensinskattemedel kunde härvid

tillföras en särskild fond, vars avkastning disponerades för ändamål som här

nämnts och likvärdiga sådana, till gagn för de i skogen arbetande. Förvaltningen

borde lämpligen handhavas av en fondstyrelse, i vilken inginge representanter

för skogsarbetarnas fackliga organisation och de enskilda skogsägarnas

föreningsrörelse.

I direktiven till den 1965 tillsatta bilskatteutredningen heter det:

Drivmedelsskatterna belastar, som nämnts, vissa näringsgrenar utöver den

direkta nytta de har av vägväsendet. Till viss del kompenseras dessa näringsgrenar

genom olika former av restitution. Utredningen bör försöka

finna en lämplig lösning av hithörande frågor under beaktande av att de

näringsgrenar som nu erhåller kompensation inte bör försättas i sämre läge

genom en reform av vägtrafikbeskattningen.

Direktiven har sålunda i nämnda avseende en sådan utformning, att de

knappast kan sägas ge täckning åt riksdagens uttalande 1964, att det syntes

vara skäligt, att även bensinförbrukningen för motorsågar tillerkändes restitutionsrätt

under förutsättning av att nu utgående restitutioner för bensinförbrukning,

som inte har samband med vägväsendet, i stort sett bibehölls.

Då frågan om skatterestitution beträffande driften av motorsågar har stor

betydelse för ifrågavarande del av näringslivet, bör den skyndsamt prövas

och avgöras. Det är naturligtvis lämpligt att denna prövning sker inom den

nu arbetande bilskatteutredningen. Härvid bör beräkningar ske beträffande

en för restitutionen skälig storleksordning. Utredningen bör vidare noggranl

pröva huruvida eu restitution av skatt å bensin, som använts till skogsbrukets

motorsågar, bör vara individuell eller kollektiv. Det synes motionärerna

önskvärt att bilskatteutredningen får tilläggsdirektiv härom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

Skogsarbetarna använder i dag — framhålls i de likalydande motionerna

1:61 och 11:96 — kontinuerligt motorsågar i avverknings- och röjningsarbeten

och borde även tillerkännas restitution av bensinskatt. Mycket talar

för att skogsarbetarna i detta avseende har starka skäl att åberopa när det

gäller motiveringarna för restitution å bensinskatt. Från arbetstagarsidan

har man i förhandlingar begärt att arbetsgivarna inom skogsbruket kostnadsfritt

skall tillhandahålla motorsågar för sina anställda. Detta krav har

emellertid klart tillbakavisats med åberopande av en rad praktiska olägenheter

som skulle uppstå om man övergick till företagsägda motorsågar. Den

tekniska utvecklingen på skogsbrukets område har gjort att motorsågarna

fått en allt större användningsgrad. Numera kvistar man till övervägande

del även med motorsåg. Vid den alltmer förekommande »helstamsmetoden»

förekommer yxkvistning i ytterst ringa grad. Motorsågen är sålunda i gång

under en mycket stor del av arbetsdagen, och därmed har även bensinförbrukningen

ökat starkt gentemot tidigare år.

Vid 1964 års vårriksdag avlämnades en motion angående restitution av

skatt på bensin som förbrukas vid användning av motorsågar. Bevillningsutskottet

föreslog att motionerna icke borde föranleda någon riksdagens

åtgärd, emedan en utredning förbereddes inom finansdepartementet angående

en översyn av hela vägtrafikbeskattningen.

De sakskäl som anfördes i de ovan nämnda motionerna år 1964 har nu

ytterligare förstärkts. Den utredning som utskottet förutskickade har veterligen

inte heller börjat arbeta. Även om hela vägtrafikbeskattningen

skall bli föremål för översyn, anser motionärerna dock att riksdagen bör

kunna fatta beslut om restitution av skatt på motorsågsbränsle. De skatteintäkter

som statsverket behöver för vägväsendets del bör icke på ett orättmätigt

sätt belasta en speciell arbetarkår hårdare än vad andra grupper behöver

vidkännas. Restitutionsförfarandet bör uppläggas så, att varje anställd

inom skogsbruket som nyttjar motorsåg får individuell återbäring i

likhet med vad som tillämpas inom jordbruket.

För att få en objektiv och saklig bedömning av den genomsnittliga bensinförbrukningen

per avverkad skogskubikmeter (eller per arbetsdag) bör

fastställandet av åtgångstalet överlåtas till skogliga myndigheter eller institutioner.

Enligt motionärernas mening i de likalydande motionerna 1:521 och

II: 61t är det rimligt, att restitution medgives, när det gäller skatt, som

ålagts för driften av motorsågar använd bensin likaväl som för bensin, använd

inom jordbruk, fiske och trädgårdsskötsel. Detta är så mycket mera

motiverat som den beskattning det här gäller främst drabbar dels de mindre

skogsägare, som själva sköter sin skog, dels de yrkesverksamma skogsarbetarna.

Det måste anses i hög grad otillfredsställande, att just dessa ålägges

en beskattning i samband med sin yrkesverksamhet, som andra yrkes
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

7

kategorier befriats från. Restitution av bensinskatt utgår i fråga om bensindrivna

jordbrukstraktorer med ett schablonmässigt fastställt belopp årligen.

För fiskerinäringen och trädgårdsodlingen utgår restitution kollektivt och

användes för gemensamma åtgärder och förbättringar inom vederbörande

näringsgren. En restitution av skatt å bensin, som användes för drivande av

motorsågar inom skogsbruket, kan även den ordnas antingen individuellt

eller kollektivt. En individuell restitution torde vara mest rättvis. Denna

kunde då ske i förhållande till den faktiska bensinförbrukningen i relation

till den avverkade virkesmängden. Vid en sådan ordning kunde man tänka

sig, att motorsågägaren årligen, t. ex. i samband med den allmänna självdeklarationen,

lämnar uppgift på förbrukad bensinmängd samt uppgift från

arbetsgivare eller tumningsförening angående avverkade virkeskvantiteter.

Därav torde utvinnas erfarenhetstal, som kunde utgöra generella normer

vid fastställandet av restitutionens storlek.

I de likalydande motionerna I: 533 och II: 6b3 erinras om att den snabba

och fortgående mekaniseringen och rationaliseringen av arbetet inom skogsbruket

har medfört en kraftig produktivitetsstegring och förbättrade arbetsvillkor

för de i branschen sysselsatta. För utförandet av olika arbetsmoment

i skogsarbetet har ett allt större antal olika motorredskap kommit till användning.

I första hand må nämnas olika typer av motorsågar, vilka användes

vid såväl avverkning som skogsvårdsarbeten. Det synes omotiverat att

denna även ur nationalekonomiska synpunkter lyckliga utveckling skall

försvåras genom en onödigt hård beskattning. Genom den aviserade höjningen

av bensinskatten påläggs skogsbruket ytterligare skattebörda. Detta

rimmar illa med de i finansplanen uttalade intentionerna att i första hand

stödja exportnäringarna för att förbättra det ansträngda valutaläget. Den

årliga förbrukningen av bensin för detta ändamål uppgår enligt försiktiga

beräkningar till cirka 20 miljoner liter, en siffra som kommer att stiga i takt

med den fortsatta mekaniseringen. Ett individuellt restitutionsförfarande

synes vara att föredraga, om det visar sig att det administrativa förfarandet

kan lösas på ett tillfredsställande sätt. En sådan lösning bör vara möjlig att

uppnå genom att restitutionsbeloppet exempelvis kan anknytas till avverkningsvolymen

under året för förbrukarna.

Utskottet

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för den tidigare

behandlingen av frågan om restitution av skatt på bensin, som använts för

drift av motorsågar, fanns anledning anta att problemet skulle komma att

behandlas av 1953 års trafikutredning. På grund av att denna utredning

emellertid i stort sett inte tog upp några detalj spörsmål rörande beskattningen

av motorbränslen, kvarstår frågan olöst samtidigt som den genom

den starkt ökande användningen av motorsågar fått eu väsentligt större

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

räckvidd än då den först behandlades av riksdagen år 1957.

Det är nnder dessa omständigheter enligt utskottets mening naturligt att

restitutionskrav nu ånyo framföres i motionsyrkanden, som alla syftar till

individuell restitution. Flertalet motionärer synes anse att återbäringen

bör bestämmas med utgångspunkt från den avverkade kvantiteten skog. I

motionerna 1:61 och 11:96 yrkas omedelbar lagstiftning, medan i övriga

motioner hemställs om riksdagsskrivelse.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att frågan

om avlyftning från bl. a. skogsbrukets motorsågar av den del av bensinbeskattningen,

som är avsedd att täcka vägtrafik- och vägkostnader, får sin

snara lösning. En individuell restitution av bensinskatt till alla som använder

motorsåg torde emellertid inte vara den enda framkomliga vägen i detta

sammanhang. Restitutionsförfarandet måste under alla förhållanden betecknas

som en från administrativ synpunkt föga tillfredsställande lösning.

Systemet förekommer bl. a. i Norge och lär där vara tämligen svårhanterligt.

Den andra formen för restitution — en kollektiv återbäring till vissa

för skogsnäringen gemensamma ändamål — har utskottet inte anledning att

behandla mera ingående, eftersom motionärerna inte förordar en sådan

lösning. Det torde emellertid vara uppenbart att ett sådant system endast i

undantagsfall tillgodoser den enskilde skogsarbetarens ekonomiska intressen.

Det finns därför enligt utskottets mening starka skäl för att pröva nya

lösningar av det förevarande spörsmålet. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att brännoljeskatt inte utgår på olja, som används för exempelvis

lantbrukstraktorer. Det torde inte vara uteslutet att liknande regler kan

tillämpas i fråga om bl. a. bensin för motorsågar. Frågan måste emellertid

enligt utskottets mening lösas i samband med prövningen av övriga spörsmål,

som sammanhänger med vägtrafikbeskattningens utformning. Den år

1965 tillsatta bilskattentredningen har i uppdrag att försöka finna en lämplig

lösning av hithörande frågor och därvid även ta ställning till problem

som sammanhänger med att drivmedelsskatterna belastar vissa näringsgrenar

utöver den direkta nytta de har av vägväsendet. Enligt vad utskottet

under hand erfarit har frågan om beskattningen av bensin för motorsågar

även tagits upp till behandling av utredningen.

Bilskatteutredningens uppdrag har ett nära samband med den av 196.3

års höstriksdag beslutade nyorienteringen av den statliga trafikpolitiken.

Handlingsprogrammet för det nya trafiksystemet är uppdelat i tre reformetapper.

Riktpunkten för genomförandet av den tredje etappen skulle vara

den 1 juli 1968. I enlighet härmed har bilskatteutredningen planerat sin

verksamhet så att dess förslag beräknas kunna avges under loppet av år

1967 och således ligga till grund för proposition till 1968 års vårriksdag.

Utskottet anser sig sammanfattningsvis kunna konstatera att frågan om

beskattningen av bensin, som används för drift av motorsågar, har en betydande

räckvidd och att det är angeläget att den snarast får en tillfreds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966 i)

ställande lösning. Enligt utskottets bedömande bör spörsmålet inte behandlas

fristående utan i samband med drivmedelsbeskattningen i övrigt. Då

dessa frågor nu är under utredning och utredningens förslag kan förväntas

resultera i lagstiftning inom en inte alltför avlägsen framtid anser utskottet

det inte motiverat med någon ytterligare framställning i ämnet.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 1: 9 och

II: 15, I: 521 och II: 614 samt I: 533 och II: 643. Som framgår av det tidigare

anförda finner utskottet de hithörande frågorna vara av så komplicerad

natur att de inte kan lösas utan föregående utredning. Med hänsyn härtill

avstyrker utskottet lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 61 och II: 96.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1: 9 av herr Sundin samt

II: 15 av herrar Larsson i Hedenäset och Larsson i Norderön

om restitution av skatt å bensin för skogsbrukets motorsågar,

2) de likalydande motionerna I: 61 av herr Wanhainen

m. fl. och 11:96 av herr Hammarsten m. fl. om restitution

av skatt å bensin för skogsbrukets motorsågar,

3) de likalydande motionerna 1:521 av herr Johan Olsson

samt II: 614 av herrar Eriksson i Bäckmora och Börjesson

i Falköping om restitution av skatt å bensin för motorsågar,

ävensom

4) de likalydande motionerna I: 533 av herr Strandberg

och fröken Stenberg samt 11:643 av herr Nordgren in. fl.

om restitution av skatt på bensin för motorsågar,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Erik Filip

Petersson, Sundin, Arne Pettersson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Allard, Vigelsbo,

Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Forsberg,

Sterne, Wikner och öhvall.

Reservation

beträffande punkten 2 i utskottets hemställan

av herr Wikner.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 26 år 1966

Särskilt yttrande

av herrar Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora.

I likhet med utskottet finner vi det angeläget att frågan om en avveckling

av bensinskattebelastningen på motorsågar får sin snara lösning. Det

hade därför i och för sig varit önskvärt att bilskatteutredningen tagit upp

detta spörsmål till behandling med förtur så att förslag hade kunnat framläggas

redan till nästa års riksdag. Med hänsyn till att det upplysts, att utredningen

överväger lösningar av frågan, vilka förutsätter inte oväsentliga

ingripanden inom oljehandeln och vilka i förevarande avseende måhända

bättre än ett individuellt restitutionsförfarande skulle tillgodose intressena

för alla kategorier inom skogsbruket, finner vi dock inte skäl att nu hemställa

om sådan särbehandling. Härvid förutsätter vi att den i utskottets

betänkande angivna tidsplanen för utredningsarbetet och lagstiftningen kan

hållas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.