Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj.t att besluta om vissa postavgifter jämte i ämnet väckta motioner.

1966-03-31 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:27, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj.t att besluta om vissa postavgifter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

1

Nr 27

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj.t

att besluta om vissa postavgifter jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 18 februari 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 36, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att för tiden t. o. m.

december 1970

a) bestämma inrikes postavgifter med undantag dels för befordringsavgifter

i egentlig mening som ej avser paketrörelsen, dels för assurans-, rekommendations-,

postanvisnings- och postförskottsavgifter, med rätt för

Kungl. Maj :t att överlämna till postverket att bestämma avgifterna i paketoch

postgirorörelserna samt avgifterna för lösenförsändelser;

b) bestämma utrikes postavgifter med rätt för Kungl. Maj :t att överlämna

till postverket att bestämma avgifterna.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framläggs förslag om att de av 1961 och 1962 års riksdagar

åt Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandena att bestämma vissa postavgifter,

vilka bemyndiganden utlöper med utgången av december 1966,

förnyas och samtidigt utvidgas att innefatta även avgifterna i paket- och

postgirorörelserna samt avgifterna för lösenförsändelser. De nya bemyndigandena

föreslås gälla för tiden t. o. in. december 1970.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen de likalydande motionerna 1: 648

av herr Hernelius m. fl. och II: 799 av herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte

a) avslå förslaget i proposition nr 36 att bemyndiga Kungl. Maj :t att för

tiden t. o. m. december 1970 bestämma avgifterna i postverkets tidningsrörelse,

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa alt Kungl. Maj:t måtte tillsätta

eu parlamentariskt sammansatt utredning med uppgift att utreda på vilket

sätt och i vilken omfattning postverket kan bidra till eu tillfredsställande

lösning på tidningspressens distributionsproblem, samt

1 Bihang till riksdagens protokoll 10GG. 7 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

c) i avvaktan på den förordade utredningens slutsatser och förslag till

åtgärder besluta om oförändrade tidningstaxor för år 1967.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet

hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 497 av herr Bengtson och II: 608 av herr

Börjesson i Falköping, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära utredning om en rationell posttaxa i enlighet med motionernas

syfte»;

2) motionen II: 19 av herr Wiklund, vari hemställts, att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t göra framställning om erforderliga utredningar och initiativ

syftande till att enhetliga postportosatser för åtminstone de vanligaste

slagen av post införes i posttrafiken mellan Sverige och länder tillhörande

Europarådet; samt

3) motionen II: 612 av herrar Enskog och Werbro, vari hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att åtgärder måtte

vidtagas för borttagande av de s. k. dragarpengarna m. m.».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna I: 497, I: 648, II: 19 och II: 612.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Förlängning av giltighetstiden för tidigare av riksdagen åt Kungl. Maj :t

lämnade bemyndiganden att besluta om vissa postavgifter, s. 2—3.

Avgifterna i paketrörelsen, s. 3—4.

Avgifterna i postgirorörelsen, s. 5.

Avgifterna för lösenförsändelser, s. 5—6.

Departementschefen, s. 6—8.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följ ande.

Motionärerna i motionerna I: 648 och II: 799 finner starka skäl tala för

att riksdagen inte undandras det avgörande inflytandet över taxesättningen

i postverkets tidningsrörelse. Verkets karaktär av monopolföretag å ena

sidan och de många sociala momenten i dess verksamhet å den andra gör

det angeläget att riksdagen även i fortsättningen bär det yttersta ansvaret

för de ekonomiskt-politiska avvägningar, som måste ligga till grund för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

besluten om tidningstaxorna. Därför förordas att bestämmanderätten över

tidningstaxorna alltjämt förlägges till riksdagen.

I anslutning till de i motionerna 1: 2 av herrar Palm och Arne Pettersson

samt I: 31 av herr Möller framställda yrkandena om utredning av bl. a. frågan

om pressens distributionsproblem, vilka motioner hänvisats till konstitutionsutskottet,

förordar motionärerna att riksdagen hemställer hos Kung].

Maj :t att en parlamentarisk utredning ges i uppdrag att undersöka på vilket

sätt och i vilken omfattning postverket kan bidra till en tillfredsställande

lösning av pressens distributionsproblem. Särskilt bör därvid beaktas

vikten av att befolkningen i alla delar av landet får tillgång till ett så rikt

varierat urval som möjligt av tidningar och tidskrifter. I avvaktan på utredningens

slutsatser och förslag till åtgärder bör enligt motionärernas

mening postverkets tidningstaxor hållas oförändrade.

Till stöd för utredningsyrkandet i motionerna 1:497 och 11:608 anförs,

att de nuvarande posttaxorna synes vara irrationellt utformade. Försändelser

med samma vikt betingar högst olika avgifter. Sålunda är portot för en

försändelse, vägande 100 gram, sänd som brev 80 öre, som trycksak 25 öre,

som varuprov 25 öre och som postkort 30 öre. Från postens synpunkt kan

detta inte vara motiverat. Postens enda betraktelsesätt på en försändelse

bör vara hur mycket försändelsen väger och vilket arbete det kostar att få

fram den till adressaten. Endast stycketal och vikt kan ha intresse för posten

som affärsdrivande verk. Givetvis måste även hänsyn tas till storlek och

form, d. v. s. försändelsens grad av distributionssvårighet. Detta regleras

dock inte genom portot utan genom bestämmelser som posten utfärdar.

En rationell posttaxa inom landet borde sålunda utformas endast efter

två faktorer — stycketal och vikt. För försändelser med olika förtursrätt

borde i en rationell posttaxa grunden för portodebiteringen vara t. ex. 1 :a

klass post, 2 :a o. s. v. Härmed skulle man beteckna hur snabbt man önskade

få fram försändelsen i fråga. Särskild hänsyn måste givetvis även i fortsättningen

tas i fråga om befordran av tidningar.

I motionen II: 19 åberopas att Sverige ingår i en nordisk postunion, inom

vilken man kan sända vanligen förekommande post med tillämpning

av det egna landets porton. Denna fördel är självfallet betydande. Anledning

till att Sverige (liksom Danmark och Norge) inte ansett sig böra

följa rekommendationen av Europarådet att utsträcka förmånen till alla

länder anslutna till Europarådet uppges vara att ett borttagande av tilläggsportot

för flvgbefordran ansetts böra ha företräde framför införande av europeiskt

enhetsporto för postförsändelser befordrade på annat sätt. Större

delen av den vanliga posten befordras därför nu från Sverige till de europeiska

länderna per flyg utan tilläggskostnad för flygbefordran. Då flygbefordran

sålunda numera sker i posttrafiken mellan de fem nordiska län
lj

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Xr 27

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

derna trots ett för dessa gemensamt postporto, synes denna förmån av enhetligt

postporto kunna utsträckas att gälla övriga länder tillhörande Europarådet,

mellan vilka post befordras per flyg, i varje fall från Sverige utan

särskilt flygporto. Inte minst kan en sådan reform få största betydelse för

befordran av tidningar och affärshandlingar.

I motionen II: 612 anför motionärerna i huvudsak följande. För alla paket,

som från utrikes ort ankommer till Sverige, uttas vare sig innehållet är

tullbelagt eller tullfritt en avgift av kr. 0:90, som utgör ersättning för

handräckning till packhuskarlslaget, s. k. dragarpengar. Dessutom utgår en

postavgift å kr. 1: 50 som ett slags speditionsarvode i de fall då postverket

ombesörjer förtullningen och även sänder paketet till adressatens närmaste

postkontor. Dessa båda avgifter uttages av postverket genom lösenbeläggning.

De som får betala dessa avgifter har svårt att förstå, varför transport

m. m. i samband med förtullningen skall betalas extra, och detta även

då någon tullavgift inte behöver erläggas.

Utskottet

Postavgifterna har enligt uttryckligt stadgande i § 60 regeringsformen

karaktär av bevillning, vilket förutsätter riksdagens medverkan vid deras

fastställande. Alltsedan år 1908 har riksdagen emellertid genom olika beslut

bemyndigat Kungl. Maj :t att för begränsad tid — i regel en fyraårsperiod

— besluta om vissa postavgifter. De senast av 1961 och 1962 års riksdagar

meddelade bemyndigandena innebär, att Kungl. Maj :t intill utgången

av år 1966 äger besluta dels beträffande de till den inrikes posttjänsten

hörande avgifterna, inklusive avgifterna i tidningsrörelsen — med

undantag av befordringsavgifter i egentlig mening, assurans-, rekommendations-,

postanvisnings- och postförskottsavgifter samt avgifter för lösenförsändelser

och avgifter i postgirorörelsen — dels beträffande samtliga

de till den utrikes posttrafiken hänförliga avgifterna.

I den förevarande propositionen föreslås att giltighetstiden för de senast

lämnade bemyndigandena förlängs till utgången av år 1970 och att bemyndigandena

utvidgas att innefatta även avgifterna i paket- och postgirorörelserna

samt avgifterna för lösenförsändelser.

Av det anförda framgår att de i propositionen begärda bemyndigandena

också innefattar förlängning av den av 1961 års riksdag till Kungl. Maj :t delegerade

rätten att besluta i fråga om avgifterna i tidningsrörelsen.

I motionerna I: 648 och II: 799 hemställer motionärerna dels om avslag

på förslaget att riksdagen skall bemyndiga Kungl. Maj :t att för den kommande

fyraårsperioden bestämma avgifterna i tidningsrörelsen, dels att

en parlamentarisk utredning måtte tillsättas med uppgift att undersöka på

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

vilket sätt och i vilken omfattning postverket kan bidra till en tillfredsställande

lösning av tidningspressens distributionsproblem och dels att riksdagen

i avvaktan på resultatet av en sådan utredning måtte besluta om

oförändrade tidningstaxor för år 1967.

Med anledning härav får utskottet anföra följande.

Sedan överläggningar ägt rum mellan postverket och företrädare för tidningsutgivarna

har Kungl. Maj :t i september 1965 fastställt nya avgifter för

postbefordran av tidningar att gälla under år 1966. Genom de nya avgifterna

har postverkets intäkter av tidningsrörelsen ökats med ca 9,9 milj. kr., vilket

i stort sett anses motsvara den höjning av kostnadsnivån i tidningsrörelsen,

som inträffat under år 1965. Poststyrelsen beräknar den återstående

förlusten på rörelsen — bortsett från de löneökningar som kan ifrågakomma

under innevarande år — till omkring 32 milj. kr. Av sistnämnda belopp

belöper enligt av styrelsen lämnade uppgifter ca 6,4 milj. kr. på kommersiell

veckopress, ca 11 milj. kr. på övrig fack- och veckopress och ca 14,6

milj. kr. på dagspress.

Enligt statsmakternas beslut skall postverket drivas efter företagsekonomiska

riktlinjer. I princip skall därför varje rörelsegren bära sina särkostnader

och därutöver lämna ett skäligt bidrag till de för poströrelsen

gemensamma kostnaderna. I fråga om tidningsrörelsen har denna målsättning

av olika skäl ännu inte kunnat förverkligas. Poststyrelsen anser att de

senaste årens höjningar av avgifterna i tidningsrörelsen inte ens varit tillräckliga

för att täcka de faktiska kostnadsstegringar, som uppstått efter

det nya avgiftssystemets genomförande. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att i samband med att beslutanderätten över tidningsavgifterna år

1961 delegerades till Kungl. Maj :t utskottet i sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 40 uttalade, att en anpassning av avgifterna i tidningsrörelsen

borde ske så, att rörelsen på längre sikt skulle kunna bära en skälig

andel av postverkets kostnader och att, för att detta mål skulle kunna nås

inom rimlig tid, avgifterna i tidningsrörelsen borde höjas för att kompensera

postverket för kostnadsstegringar i form av höjda löner etc. En av orsakerna

till den eftersläpning, som ägt rum under årens lopp var — framhöll

utskottet — att kostnaderna stigit utan att häremot svarande taxehöjningar

skett.

Utskottet hyser alltjämt den uppfattningen att avgifterna i tidningsrörelsen

bör anpassas så att rörelsen kan bära en skälig andel av postverkets

kostnader.

Utskottet är medvetet om att det nuvarande avgiftssystemet är behäftat

med vissa bristfälligheter, vilket föranlett kritik såväl vid systemets tillkomst

som senare och medfört svårigheter att anpassa tidningsavgifterna

till rådande kostnadsläge. Med hänsyn härtill och då den nuvarande avgiftssättningen

på längre sikt inte kan anses förenlig med eu från företagsekonomiska

utgångspunkter sund avgiftspolitik vill utskottet för sin del för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

orda, att tidningstaxorna blir föremål för översyn under ledning av en opartisk

ordförande och med representanter för såväl postverket som tidningsutgivarna.

En sådan utredning torde i viss mån kunna baseras på redan utförda

kostnadsundersökningar. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla,

att 1961 års kostnadsutredning fortlöpande aktualiseras bl. a. genom

att minst en femtedel av undersökningsmaterialet revideras varje år.

Den av utskottet förordade utredningen bör syfta till att åstadkomma en

mer differentierad och kostnadsfölj sam taxekonstruktion än den nuvarande.

Härvid kan det bli aktuellt att överväga antalet komponenter i taxan och

utformningen i övrigt av densamma samt att ompröva den inbördes avgiftsrelationen

mellan olika typer av tidningar. Den ovan angivna målsättningen

för avgiftspolitiken i tidningsrörelsen måste givetvis även beaktas vid utformningen

av det nya taxesystemet. En viss subventionering av tidningarna

via postavgifterna torde inte kunna undvikas under en övergångsperiod.

Det bör emellertid tillses att den successiva anpassningen av taxorna till de

faktiska distributionskostnaderna sker med minsta möjliga tidsutdräkt. Utredningen

bör bedrivas skyndsamt. Först sedan förslag föreligger, torde det

bli möjligt att, på sätt motionärerna synes avse, närmare överväga frågan

om en ytterligare förbättring av tidningsdistributionsservicen från postverkets

sida.

Utskottet kan för sin del inte dela motionärernas uppfattning att tidningslaxorna

bör bibehållas oförändrade i avvaktan på resultatet av utredningens

arbete. Om kostnaderna stiger utan att höjningar av taxorna sker, kommer

självfallet driftresultatet att ytterligare försämras och andra verksamhetsgrenar

att belastas med högre avgifter än nödvändigt för att kompensera

postverket för inkomstbortfallet i tidningsrörelsen. För att så snart som

möjligt kunna uppnå en tillfredsställande kostnadstäckning är det enligt

utskottets mening nödvändigt att ytterligare eftersläpningar i avgiftsnivån

inom tidningsrörelsen undvikes. När den nuvarande tidningskungörelsen upphör

att gälla med utgången av innevarande år bör därför i vart fall de justeringar

vidtagas i tidningstaxorna, som kan föranledas av den höjning av

kostnadsnivån, som ägt rum efter den senaste avgiftshöjningen.

Utskottet kan heller inte tillstyrka motionärernas förslag att bestämmanderätten

över tidningstaxorna i fortsättningen skall förläggas till riksdagen.

Fastställandet av tidningstaxorna föregås av förhandlingar mellan poststyrelsen

och representanter för tidningsutgivarna, vilka därvid bereds tillfälle

till full insyn i poströrelsen. Med hänsyn till att tidningsrörelsen kostnadsmässigt

är en av postverkets dominerande rörelsegrenar är det angeläget

att befordringsavgifterna för tidningarna kan anpassas till det förändrade

kostnadsläget utan det ytterligare dröjsmål, som med nödvändighet uppkommer

genom en riksdagsbehandling av taxefrågan. I sammanhanget bör

även framhållas att i postverkets organisation sedan år 1965 ingår en lekmannastyrelse.

Utskottet har dessutom under senare år funnit angeläget

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

att från poststyrelsen erhålla upplysningar rörande de olika verksamhetsgrenarna.

Erfarenheterna av denna informationsverksamhet har varit goda,

och utskottet har för avsikt att även i fortsättningen hålla sig underrättat

om utvecklingen inom poströrelsen.

Under hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker utskottet förslaget i propositionen

om förlängt bemyndigande för Kungl. Maj :t att bestämma avgifterna

i tidningsrörelsen. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandena i

motionerna I: 648 och II: 799 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom

vad utskottet anfört.

Utskottet tillstyrker också förslaget om en förlängning under en fyraårsperiod

av de bemyndiganden, som tidigare lämnats Kungl. Maj :t att besluta

om vissa postavgifter. Beträffande den begärda utvidgningen av bemyndigandena

till att även omfatta avgifterna i paketrörelsen har utskottet redan

i betänkande nr 37 vid föregående års riksdag givit uttryck för den meningen,

att postverket genom friare former för taxesättningen bör få större

möjligheter att genom en snabb anpassning av paketavgifterna till det allmänna

kostnads- och marknadsläget konkurrera med andra transportföretag.

Utskottet delar även departementschefens och poststyrelsens uppfattning

att möjligheter bör finnas för styrelsen att vidta de kommersiellt betingade

justeringar i avgiftssättningen inom postgirorörelsen, som är motiverade

av inträffande förändringar i marknads- och kostnadsförhållandena.

Utskottet finner det vidare angeläget att möjligheterna till rationalisering

av verksamheten tillvaratas även inom områden, som är av mera begränsad

ekonomisk betydelse, och har med hänsyn därtill inte något att invända

mot förslaget att poststyrelsen får befogenhet att anpassa lösenavgifterna

efter förhållandena i de särskilda fallen.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen även i sist

berörda delar.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit vissa vid riksdagens

början väckta motioner, som berör postavgifterna. I motionerna

I: 497 och II: 608 begäres »utredning om en rationell posttaxa». Enligt motionärernas

mening bör postförsändelserna indelas i olika klasser, 1 :a klass

post, 2:a klass post etc., och avgifterna bestämmas med hänsyn till den

snabbhet i befordringen, som avsändaren önskar. Inom varje sådan klass bör,

framhåller motionärerna, endast två faktorer, nämligen stycketal och vikt,

påverka portosatsens storlek.

Motionärernas förslag innebär att man vid taxesättningen skall bortse

från nuvarande värdetariffering, enligt vilken en försändelse av högre värde

och kvalitet skall bära en proportionellt större befordringsavgift än en

enligt avsändarens bedömning mindre värdefull försändelse. Genom att portot

för närvarande är lägre för exempelvis trycksaker än för brev får postverket

en större kundkrets och kan därigenom bättre utnyttja sin distributionskapacitet,

vilket givetvis indirekt har en prissänkande effekt. Ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

skottet vilt dessutom erinra om att värdetariffering vid prissättning av

transportpres-tationer tillämpas även av andra kommunikationsföretag inom

såväl den statliga som enskilda sektorn.

Övergången till sådan klassindelning och ett sådant ändrat tariffsystem,

som motionärerna förordar, medför stora problem av ekonomisk och praktisk

natur. Poststyrelsen har emellertid föreslagit att frågan om en differentiering

av servicen beträffande postbehandlingstiden och en anpassning av

taxan därtill skall utredas inom världspostföreningen. Detta förslag har biträtts

av ett flertal länder, och utredningsarbetet har redan påbörjats.

Eftersom det i motionerna aktualiserade spörsmålet således redan är föremål

för utredning i internationella sammanhang och resultatet härav bör

avvaktas, innan ställning tas till frågan om en omarbetning av det svenska

taxesystemet, anser utskottet sig inte för närvarande böra tillstyrka bifall

till utredningsyrkandet i motionerna I: 497 och II: 608.

I motionen II: 19 hemställes att riksdagen hos Kungi. Maj :t måtte göra

framställning om erforderliga utredningar och initiativ syftande till införande

av enhetliga portosatser för de vanligaste försändelseslagen i posttrafiken

mellan Sverige och länder tillhörande Europarådet.

Såsom framhålles i motionen har den europeiska post- och telesammanslutningen

(CEPT), vartill flertalet västeuropeiska stater är anslutna, år

1963 rekommenderat medlemsländerna att beträffande brev i den lägsta

viktsatsen och postkort antingen tillämpa de inrikes postavgifterna i förbindelserna

mellan CEPT-staterna eller reducera gällande utrikes postavgifter

med minst 10 procent. Från svensk sida har hävdats, att en tilläggsfri flygbefordran

i enlighet med en år 1961 meddelad rekommendation borde ges

prioritet i förhållande till en tillämpning av respektive lands inrikes taxor

inom CEPT-området. En sådan avgiftspolitik, som 1961 års rekommendation

avser, har sedan länge tillämpats av det svenska postverket i fråga om

flygförsändelser bl. a. till länder i Europa, medan andra CEPT-stater fortfarande

inte alls eller endast i begränsad omfattning infört tilläggsfri flygbefordran.

För postverkets del kan inkomstbortfallet vid tillämpning av de inrikes

taxorna inom hela CEPT-området uppskattas till ca 3 milj. kr. och vid reducering

av nuvarande avgifter i den internationella postutväxlingen med

10 procent till ca 0,9 milj. kr. Härtill kommer de praktiska olägenheter för

posttjänsten, som är förenade med en reducering av de utrikes postavgifterna,

genom tillkomsten av en ny taxenivå. Ett förverkligande av 1963 års rekommendation

skulle dessutom sannolikt försämra möjligheterna att göra

flyget till ett mera allmänt transportmedel för brev och postkort inom

CEPT-området, något som för såväl poststyrelsen som det svenska näringslivet

skulle innebära en avsevärd nackdel. Enligt vad utskottet erfarit är

den i motionen behandlade frågan fortfarande föremål för uppmärksamhet

inom CEPT:s postkommission.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen II: 19.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionen II: 612 om

slopande av s. k. dragarpengar och andra avgifter vid förtullning av postförsändelser

från utlandet.

Enligt bestämmelser i 9 kap. tullstadgan får varuhavaren vidkännas kostnaderna

för det arbete, som är förenat med godsets framförande till tullklarering,

erforderlig uppackning och återinpackning ävensom för arbetsbiträde

vid vägning samt transport av godset till och från tullklareringslokal.

Vederbörande handelskammare äger för viss tid anställa s. k. packhuskarlslag

med uteslutande rätt till handhavande av nämnda åtgärder. För sådana

av packhuskarlslaget utförda arbets- och transportprestationer, vartill laget

har ensamrätt, utgår ersättning —• s. k. dragarpengar — enligt för orten

gällande taxa, vilken fastställes av generaltullstyrelsen efter samråd med

kommerskollegium.

I 99 § poststadgan föreskrives att, när innehållet i försändelse från utlandet

genom postverkets försorg tullbehandlats för adressatens räkning,

denne skall erlägga av postverket förskotterat tullbelopp och i förekommande

fall ersättning till packhuskarlslag eller tullverket för handräckningsbestyr.

Dessutom skall erläggas en särskild förtullningsavgift, som för brevförsändelser

utgör 50 öre, när ovan nämnd ersättning för handräckningsbestyr

utgår, men eljest 70 öre. För paket utgör postverkets förtullningsavgift 1,50

kr. oavsett om ersättning för handräckningsbestyr utgår eller ej.

Utskottet ifrågasätter om den kvarleva från skråväsendets tid, som packhuskarlslag

och dragarpengar utgör, är väl förenlig med vårt moderna samhälle.

Enligt vad utskottet erfarit är emellertid denna fråga redan föremål

för utredning inom tullagstiftningskommittén. Utskottet förutsätter att

kommittén kommer att beakta vad i motionen anförts och att förslag i ämnet

framlägges så snart som möjligt.

Genom vad utskottet ovan anfört torde syftet med motionen II: 612 vara

tillgodosett.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 36 och med avslag å de likalydande

motionerna 1:648 av herr Hernelius in. fl. och 11:799 av

herr Hamrin i Jönköping in. fl. i denna del — måtte bemyndiga

Kungl. Maj :t att för tiden t. o. in. december 1970

1) bestämma inrikes postavgifter med undantag dels för

befordringsavgifter i egentlig mening som ej avser paketrörelsen,

dels för assurans-, rekommendations-, postansvisnings-

och postförskottsavgifter, med rätt för Kungl. Maj :t alt

överlämna till postverket alt bestämma avgifterna i paket
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1966

och postgirorörelserna samt avgifterna för lösenförsändelser,

ävensom

2) bestämma utrikes postavgifter med rätt för Kungl.

Maj :t att överlämna till postverket att bestämma avgifterna;
B)

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 648 av herr Hernelius m. fl. och II: 799 av herr Hamrin

i Jönköping m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om utredning i syfte att åstadkomma en mer differentierad

och kostnadsföljsam konstruktion av taxorna i

postverkets tidningsrörelse; samt

C) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:497 av herr Bengtson

och II: 608 av herr Börjesson i Falköping,

2) de likalydande motionerna I: 648 av herr Hernelius

m. fl. och II: 799 av herr Hamrin i Jönköping m. fl.,

3) motionen II: 19 av herr Wiklund, ävensom

4) motionen II: 612 av herrar Enskog och Werbro,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Tage Johansson, Lundström, Erik Filip Petersson, Enarsson*,

Sundin, Ottosson och Arne Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Allard, Vigelsbo, fru

Nettelbrandt*, herrar Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, fru Holmqvist,

herrar Forsberg, Larsson i Umeå och Hammarsten*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.