Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för vissa driftslån inom jordbruket.

1966-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:29, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för vissa driftslån inom jordbruket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1966

1

Nr 29

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt till avdrag vid beskattningen för vissa driftslån

inom jordbruket.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 209 av herrar Thorsten Larsson och Wikberg samt II: 269 av

herr Josefson i Arrie in. fl. har hemställts, » att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning och förslag beträffande möjligneterna

att medge nystartade jordbrukare under visst antal år rätt till

avdrag vid inkomsttaxeringen för amortering å driftlån, som lämnats mot

statlig kreditgaranti».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 209.

Vid beräkning av inkomsten från särskild förvärvskälla skall enligt 20 §

kommunalskattelagen från förvärvskällans intäkter avräknas alla omkostnader

under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande.

Avdrag må härvid bl. a. inte ske för kapitalavbetalning å skuld.

I de förevarande motionerna framhålles, att det moderna jordbruket

kräver stora investeringskostnader. För att underlätta nödig kapitalanskaffning

beviljas en särskild form av statlig kreditgaranti åt jordbrukare för

förvärv av jordbruksföretag. Det ytterligare kapital, som behövs vid startande

av ett jordbruk, kan erhållas i form av statliga garantilån, driftslån,

med f. n. i regel 40 000 kr. att amorteras efter viss tidsplan, i regel 10 till

15 år. Driftkapitalåtgången vid ett vanligt familjejordbruk är emellertid

mycket större än vad som kan erhållas såsom driftslån. För låntagare med

nystartade jordbruk kan amorteringarna bli mycket betungande under de

första åren. Motionärerna anser därför alt amorteringarna på driftslån bör

betraktas som en driftutgift och vara avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

Utskottet

För att avdragsrätt inom de särskilda inkomstkällorna skall föreligga

krävs enligt 20 § kommunalskattelagen, att de kostnader, för vilka avdrag

yrkas, skall avse utgifter för intäkternas förvärvande och bibehållande. I

8310 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1966

samma lagrum föreskrivs, att avdrag inte må ske för kapitalavbetalning

å skuld. Den årliga värdeminskning, som en tillgång undergår, dels genom

att den trots erforderligt underhåll förslites, dels genom att den på grund

av teknikens utveckling blir mindre användbar, kompenseras vid bokföringsmässig

redovisning på så sätt att avdrag för värdeminskningen medges

med viss procentuell del av anskaffningsvärdet. Vid tillämpning av kontantprincipen

medges — med undantag för byggnad och för vissa markanläggningar

— inte avdrag för värdeminskning. Den skattskyldige erhåller i

stället avdrag för ersättningsanskaffning.

Enligt kungörelsen om statligt kreditstöd till förvärv och drift av jordbruk

m. m. (SFS nr 305/1963, ändrad genom SFS nr 313/1964) äger lantbruksnämnd

under vissa förutsättningar bevilja statlig garanti för lån till

förvärv av jordbruksfastighet (jordförvärvslån) och för lån till nödiga utgifter

för igångsättande, omläggning eller utvidgning av jordbruksdrift,

såsom för inköp av jordbruksinventarier, utsäde, gödselmedel, foder o. d.

(driftslån). För driftslån må en och samma låntagare ej samtidigt åtnjuta

kreditstöd beträffande högre lånebelopp än sammanlagt 40 000 kr. eller

om särskilda skäl föranleder annat, 50 000 kr.

I de förevarande motionerna hemställes om riksdagsskrivelse med begäran

om sådan ändring av gällande bestämmelser att jordbrukare, som

erhållit driftslån, medges rätt till avdrag vid inkomsttaxering för amortering

å sådant lån. Som motivering för yrkandet åberopas det förhållandet

att en jordbrukare, som under ett antal år brukat sin fastighet, lättare kan

finansiera sina driftutgifter genom att utbytesmaskiner kan anskaffas,

därvid mellangiften blir avdragsgill vid inkomsttaxeringen. En jordbrukare

med nystartad jordbruksdrift har inte samma möjligheter. Därför

anser motionärerna, att amortering på ett driftslån bör betraktas som en vid

inkomsttaxeringen avdragsgill driftkostnad.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att amorteringar på driftslån

i förening med andra utgifter kan bli betungande för låntagarna under

igångsättningsåren. Emellertid finns i enlighet med vad ovan anförts möjligheter

för dessa låntagare till skattemässig utjämning genom metoden att

redovisa inkomsten av jordbruksfastigheten enligt bokföringsmässiga grunder.

Genom att en sådan redovisningsmetod bl. a. möjliggör avdrag för

kostnader för anskaffning av djur samt avdrag för värdeminskning av maskiner

och andra inventarier, kan låntagaren bereda sig inte oväsentliga lättnader

vid beskattningen. Med hänsyn härtill och då ett bifall till yrkandet i

motionerna skulle innebära ett väsentligt avsteg från grundläggande principer

för beskattningen, är utskottet inte berett att tillstyrka det i motionerna

framställda skrivelseyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:209 av herrar Thorsten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1966

3

Larsson och Wikberg samt 11:269 av herr Josefson i Arrie

m. fl. om rätt till avdrag vid beskattningen för vissa driftslån

inom jordbruket icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Tage Johansson, Lundström, Gösta Jacobsson,

Erik Filip Petersson, Sundin och Arne Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Allard, Vigelsbo,

Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Enskog,

Forsberg, Larsson i Umeå och Wikner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.