Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av utomlands verksamma svenska forskare, såvitt motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

1966-04-19 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:32, Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av utomlands verksamma svenska forskare, såvitt motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 dr 1966

1

Nr 32

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående beskattningen av utomlands verksamma

svenska forskare, såvitt motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:203 av herr Dahlén m. fl. och 11:271 av fru Nettelbrandt

m. fl. bär hemställts, att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag

till åtgärder för att hindra, att svensk skattelagtillämpning försvårar

internationellt forskarutbyte;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t förordna, att fr. o. m. 1965 års taxering och

intill dess förslag enligt föregående punkt hinner träda i tillämpning art.

XII (3) (a) i det svensk-amerikanska dubbelbeskattningsavtalet icke skall

tillämpas beträffande här bosatta skattskyldiga;

3) hos Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder för att nå samstämmighet

mellan barnbidragslagens och skattelagarnas bosättningsbegrepp; ävensom

4) hos Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder för att undvika för forskningen

och de anställda menliga följder av den förändrade rättstillämpningen i avseende

på beskattningen av amerikanska forskningsanslag samt bemyndiga

Kungl. Maj:t dels att i samband därmed förordna om nedsättning av berörda

skattskyldigas taxeringar, dels att i erforderlig mån överskrida ifrågakommande

forskningsanslag.

Motionerna har hänvisats, såvitt de avser samstämmighet mellan barnbidragslagens

och skattelagarnas bosättningsbegrepp, till lagutskott, såvitt

de gäller bemyndigande för Kungl. Maj :t att överskrida anslag till forskningsråd,

till statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 271.

I anledning av motionerna har till utskottet ingivits en promemoria av

Forskningsrådens samarbetsdelegation och Universitetslärarförbundet.

1—8366 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 sand. Nr 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1966

Frågan om en fysisk person är bosatt i Sverige eller ej är av grundläggande

betydelse för hans skattskyldighet. Enligt 53 § 1 mom. a) kommunalskattelagen

samt 6 § 1 mom. a) förordningen om statlig inkomstskatt är

han sålunda skattskyldig för all inkomst för tid under vilken han varit här

1 riket bosatt (oinskränkt skattskyldighet) men endast skyldig att erlägga

skatt för vissa slag av inkomst för tid, under vilken han ej varit här i

riket bosatt (inskränkt skattskyldighet). Likartade regler gäller i fråga om

förmögenhetsskatten.

I punkt 1 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen anges när fysisk

person skall anses vara här i riket bosatt. Huvudregeln är, att som bosatt

här i riket räknas den, som här har sitt egentliga bo och hemvist.

Med sådan person skall enligt 68 § kommunalskattelagen likställas den som,

utan att han är bosatt i Sverige, härstädes stadigvarande vistas.

Kungl. Maj :t äger med stöd av 72 § 2 mom. kommunalskattelagen, 20 §

2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt och 20 § 2 mom. förordningen

om statlig förmögenhetsskatt med annan stats regering träffa överenskommelse

som går ut på antingen fördelning i beskattningshänseende mellan

de båda länderna av inkomst och förmögenhet, som är underkastad

beskattning såväl i Sverige som i den främmande staten, eller — under förutsättning

av ömsesidighet — befrielse helt eller delvis från beskattning här

i riket beträffande viss inkomst eller förmögenhet eller inkomst eller förmögenhet

av visst slag.

Dubbelbeskattningsavtal innebär alltid att endera eller båda staterna medger

undantag från sina eljest gällande beskattningsregler, d. v. s. inskränker

sin beskattningsrätt. Däremot kan de interna beskattningsreglerna i ett visst

land inte utvidgas enbart genom ingående av ett dubbelbeskattningsavtal.

Enligt dubbelbeskattningsavtalet med USA gäller i fråga om beskattning

av inkomst av tjänst den huvudregeln, att sådan inkomst beskattas, där

verksamheten utövas. Enligt artikel X i avtalet gäller emellertid att lön,

arvode och liknande ersättning samt pension, som en av de avtalsslutande

staterna eller därunder lydande statlig och kommunal enhet, territorium

eller besittning utgiver till person bosatt inom den andra staten, är undantagen

från beskattning i den senare staten. Vidare gäller enligt artikel XII

(3) (a) att inkomst på grund av undervisnings-, utbildnings- eller forskningsverksamhet

under tillfällig vistelse i en av staterna skall vara undantagen

från beskattning i sistnämnda stat. Med »tillfällig» avses därvid en

tidrymd ej överstigande två år. Sistnämnda bestämmelse, som införts genom

tilläggsavtal år 1963, har tillkommit i syfte att underlätta de kulturella

förbindelserna mellan Sverige och USA.

Regeringsrätten har i ett den 23 november 1965 meddelat utslag i förhandsbeskedsärende

tolkat artikel XII (3) (a) så att den ansett svensk

forskare, inbjuden att under ett läsår gästföreläsa i USA, skattskyldig i

Sverige för hans i USA förvärvade inkomst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1966

3

Vidare har regeringsrätten enligt utslag den 27 oktober 1964 ansett forskare,

som vid svensk högskola biträdde svensk professor vid grundforskningsarbete

för United States Air Force’s räkning, skattskyldig i Sverige.

Vederbörande forskare hade avlönats med belopp som USAF enligt forskningskontrakt

med professorn utbetalat till denne. Lönen hade utbetalats

till en början genom högskolans förmedling och senare genom professorn

själv.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Motionärerna framhåller att den fr. o. m. 1965 års taxering gällande artikel

XII (3) (a) i dubbelbeskattningsavtalet med USA, i den tolkning bestämmelsen

erhållit genom regeringsrättens utslag den 23 november 1965,

får en effekt rakt motsatt den med bestämmelsen åsyftade, som varit att

främja de kulturella förbindelserna mellan Sverige och USA.

Generellt torde det vara tillåtligt att påstå, att den amerikanska skatt,

som svenska gästforskare i USA undgår genom avtalet, långt understiger den

svenska skatt, som genom samma avtal påläggs dem. Delvis har detta sin

grund i avtalets ofullständighet. Det har nämligen inte avseende på lokala

och delstatliga amerikanska skatter. Delvis beror det på att den amerikanska

skatteskalan i här ifrågavarande inkomstlägen ligger betydligt under den

svenska.

I samband med utarbetandet av tillämpningskungörelsen till avtalet

gjorde Universitetslärarförbundet en framställning till finansdepartementet

om infogande i kungörelsen av någon form av schablonmässigt hänsynstagande

till de kostnader, som uppkommer för gästforskare i USA genom

att levnadskostnadsfördyringen, särskilt för den tillfällige besökaren där,

kommer den efter officiell kurs omräknade amerikanska inkomsten att

framstå som högre än vad den standardmässigt motsvarar. Särskilt borde

man ta i beaktande, att åtskilligt av den service, som en i Sverige bosatt

medborgare här åtnjuter på det allmännas bekostnad, i USA måste betalas

ur den egna inkomsten. Uppmärksamheten fästes på att svenska diplomater

i USA kunde räkna med att åtnjuta väsentliga delar, ofta mer än hälften, av

sina med tjänsten förenade förmåner skattefritt. Förslag ställdes om en

schablonmässig nedräkning av i USA intjänade och förbrukade dollarbelopp

till kursen 3 kr ./dollar — en norm, som redan tillämpas i Danmark.

När tillämpningskungörelsen utfärdades togs hänsyn till denna framställning

endast i så måtto att en i och för sig enligt avtalet möjlig, retroaktiv

tillämpning vid 1964 års taxering förklarades inte skola äga rum.

Det finns välgrundad anledning att befara, att artikel XII (3) (a) med

regeringsrättens tolkning kommer att leda till för vårt lands forskning

olyckliga konsekvenser i tre hänseenden. För det första bar redan nu fall

förekommit, när till USA inbjudna forskare avböjt inbjudningarna med

hänvisning till skattekonsekvenserna. För det andra accentucias risken för

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 32

2—8300 06

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år i966

att forskare väljer stadigvarande bosättning i USA i stället för utbytesbesök

— en benägenhet, som stärks av den uppåtgående tendensen för amerikanska

universitetslärares löner. För det tredje bär forskare i viktiga kategorier,

främst på det medicinska och tekniska området, intresse av och

möjlighet att organisera sin i USA bedrivna forskning så, att den blir kommersiellt

utnyttjad. I sådant fall skall lönen beskattas i USA enligt avtalets

art. XII (3) (b).

Till detta kommer, att ett flertal forskare, som nu vistas i USA på inbjudningar

av med avtalet avsett slag, genom avtalet och dess tillämpning

finner sig försatta i en ekonomisk situation, som de inte kunnat förutse och

som i åtskilliga fall är minst sagt bekymmersam.

En lösning på problemet skulle vara, att Sverige generellt avstode från

att utöva sin beskattningsrätt i här berörda fall. Ett annat alternativ till lösning

av frågan skulle vara, att en regel infördes i kommunalskattelagen,

som tillförsäkrade berörda kategori skattskyldiga rätt till avdrag för resekostnader

och fördyrade levnadskostnader inte endast för egen del utan

även för medföljande familj. Även avdrag för hemresekostnader bör kunna

medges. Åt riksskattenämnden skulle kunna uppdragas att utfärda generella

normer i anslutning till exempelvis de för utrikesdepartementets räkning

utförda levnadskostnadsundersökningarna, detta för att förenkla tillämpningen

av en sådan regel.

Vilken lösning som än väljes, bör åtminstone vid 1965 och 1966 års taxeringar

den berörda artikeln icke tillämpas beträffande här bosatta personer,

detta för att undvika retroaktiva verkningar.

Slutligen har en annan tillämpningsfråga, anknuten till det svensk-amerikanska

dubbelbeskattningsavtalet, aktualiserats genom regeringsrättens utslag

den 27/10 1964 (RÅ 1964 Fi 1859). Det gäller här sådan för amerikanska

statliga organs räkning utförd kontraktsforskning, som med vederbörligt

tillstånd utförts och utföres vid en råd universitetsinstitutioner i

Sverige. I anslutning till av riksskattenämnden år 1957 och 1959 gjorda

uttalanden har den på sådana kontrakt anställda forskningspersonalen ansetts

åtnjuta sina löner och arvoden från amerikanska staten och med

tillämpning av art. X i dubbelbeskattningsavtalet ansetts icke skattskyldiga

för dem i Sverige. Genom regeringsrättens avgörande har rättsläget här kastats

om, vilket medfört betydande anpassningssvårigheter för berörd personal.

För den händelse icke i notväxlingens form en omtolkning av avtalet

anses böra åstadkommas av samma slag som skett beträffande s. k.

social security pensions, måste det i varje fall tillses, att de drabbade, vilkas

löner och arvoden regelmässigt torde ha beräknats på »nettobasis», blir

vederbörligen kompenserade, och att de engagerade institutionerna bereds

tillfälle att med hjälp av svenska statsmedel fullfölja de forskningsprojekt,

för vilka kostnadsberäkningarna gjorts med utgångspunkt från riksskattenämndens

uttalanden om skattefrihet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1966

5

Utskottet

Enligt 6 § 1 mom. a) förordningen om statlig inkomstskatt och 53 § 1

mom. a) kommunalskattelagen är fysisk person för tid, under vilken han

varit här i riket bosatt, skattskyldig för all inkomst, som av honom här

eller å utländsk ort förvärvats.

Dessa regler kompletteras och ersätles i förhållande till ett flertal länder

av bestämmelser i internationella dubbelbeskattningsavtal jämte i anslutning

till dessa utfärdade tillämpningskungörelser. Avtalen innebär att

Sverige i vissa situationer medger undantag från de interna skattereglerna

eller samtycker till lättnader med motsvarande verkan. Därigenom kan uppnås

att en inkomst, som har anknytning såväl till Sverige som ett annat

land beskattas endast i ett av länderna. Om enligt svensk skattelagstiftning

skattskyldighet inte föreligger i Sverige kan emellertid sådan inte heller inträda

på grund av avtalet.

Enligt 1939 års avtal med USA gäller i fråga om beskattning av inkomst

av tjänst den huvudregeln, att sådan inkomst beskattas, där verksamheten

utövas. Enligt artikel X i avtalet gäller emellertid, att lön, arvode och liknande

ersättning samt pension, som utbetalas av amerikansk myndighet

till en person bosatt i Sverige, skall vara undantagen från svensk beskattning.

Genom ett tilläggsavtal den 22 oktober 1963 till 1939 års avtal infördes

i artikel XII en bestämmelse [punkt (3) (a)] av innebörd, att inkoxust

på grund av undervisnings-, utbildnings- eller forskningsverksamhet

under tillfällig vistelse i en av staterna i regel skall vara undantagen från

beskattning i sistnämnda stat. Med »tillfällig» avses därvid en tidrymd ej

överstigande två år. Sistnämnda bestämmelse, som tillkommit i syfte att

underlätta de kulturella förbindelserna mellan Sverige och USA, har av regeringsrätten

enligt utslag i förhandsbeskedsärende den 23 november 1965

tolkats så, att en svensk, inbjuden att forska i USA, ansetts skattskyldig i

Sverige för sin inkomst i USA.

Enligt motionärerna i de förevarande motionerna har det sist berörda

stadgandet kommit att få rakt motsatt effekt mot den avsedda. Motionärerna

framhåller till stöd för denna uppfattning att den amerikanska skatt,

som svenska gästforskare i USA undgår genom avtalet, långt understiger

den svenska skatt som genom samma avtal pålagts dem, beroende delvis

på avtalets ofullständighet — detta avser nämligen endast den federala inkomstskatten

och således inte de amerikanska delstatsskatterna —- och

delvis på att det amerikanska skatteuttaget i de inkomstlägen det bär vanligen

gäller är betydligt lägre än det svenska. Ytterligare en omständighet

ägnad att försvåra svenska forskares i USA ställning är enligt motionärernas

mening, att levnadskostnadsfördyringen i USA, särskilt för en tillfällig

besökare där, kommer den efter officiell kurs omräknade amerikanska inkomsten

att framstå som högre än vad den standardmässigt motsvarar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1966

Utskottet vill med anledning härav framhålla följande. Enligt förenämnda

regeringsrättsutslag den 23 november 1965 ansåg regeringsrätten — i likhet

med riksskattenämnden — svensk forskare vara på grund av artikel

XII (3) (a) i avtalet med USA skattskyldig i Sverige för arvode, som han

uppburit som föreläsare i USA. Regeringsrätten lämnade vidare utan ändring

riksskattenämndens förklaring i ärendet, att man vid beräkning av den

avdragsgilla ökningen i vederbörandes levnadskostnader skulle beakta att

dollarn representerade ett lägre köpkraftsvärde i USA än som motsvarades

av gällande valutakurs. Däremot ansåg regeringsrätten — i motsats till

riksskattenämnden -— vederbörande forskare inte vara berättigad till avdrag

för sådana resekostnader och ökade levnadskostnader på grund av

USA-vistelsen som avsåg medföljande familjemedlemmar.

Enligt regeringsrätten bör man således vid beräkningen av avdrag för

ökade levnadskostnader i USA beakta dollarns köpkraft därstädes. Detta

innebär i sin tur att svenska gästforskare i USA i fråga om rätten till avdrag

för ökade levnadskostnader i princip inte är sämre ställda än skattskyldiga

i allmänhet.

Utskottet finner liksom motionärerna att en bestämmelse, som tillkommit

i syfte att underlätta de kulturella förbindelserna mellan två länder, också

bör tillgodose detta ändamål på sätt som förutsatts vid avtalets ingående.

Nuvarande avtalsbestämmelse innebär i detta hänseende att en svensk gästföreläsare

i USA i regel inte behöver ta kontakt med lokal skattemyndighet

på vistelseorten. Vidare medför avtalet att (allmänna) svenska undervisnings-

och forskningsinstitutioner har möjlighet att för begränsad tid knyta

amerikanska forskare till sig på villkor som inte fordrar hänsynstagande

till svensk beskattning av de ersättningar som utbetalas av tillgängliga

anslag.

Motionärerna framhåller, att redan nu fall förekommit, när till USA inbjudna

forskare avböjt inbjudningarna med hänvisning till skattekonsekvenserna

och menar att en lösning av frågan skulle vara att en regel infördes,

som tillförsäkrade ifrågavarande kategori skattskyldiga avdrag för

resekostnader och fördyrade levnadskostnader inte endast för egen del

utan även för familjen. Vilken lösning som än väljes bör dock enligt motionärernas

mening artikeln XII (3) (a) inte tillämpas, så länge klarhet i

frågan om kostnadsavdragen inte vunnits eller andra åtgärder ägnade att

undanröja de hinder för internationellt forskarutbyte, svensk skattelagstiftning

nu uppreser, inte hunnit genomföras. I vart fall bör — framhåller

motionärerna — det svenska skattekravet efterges vid 1965 och 1966 års

taxeringar.

Enligt vad utskottet erfarit är frågan om svenska forskares avdrag för

fördyrade levnadskostnader i USA för närvarande föremål för utredning

inom riksskattenämnden. Nämnden kan redan i vår väntas utfärda anvisningar

i ämnet. Utskottet förutsätter att forskarna därvid kommer att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 är 1966

7

tillerkännas så liberala avdrag för ökade levnadskostnader under tjänstgöring

utomlands att syftet med avtalsbestämmelserna tillgodoses.

Det i motionerna framförda kravet att artikel XII (3) (a) inte skall äga

tillämpning vid 1965 och 1966 års taxeringar synes närmast föranlett av att

forskare, som vistats i USA under åren 1964 och 1965, som regel först vid

hemkomsten till Sverige kunnat få kännedom om att deras USA-skatt jämlikt

nämnda artikel skall bytas mot svensk skatt.

Med anledning härav vill utskottet framhålla att i fråga om de taxeringar

som blir föremål för beskattningsnämnds eller skattedomstols prövning,

efter det riksskattenämnden utfärdat sina anvisningar, dessa givetvis blir

vägledande för vederbörande myndighets beslut. Med hänsyn härtill är det

givetvis önskvärt att skattskyldig, som har möjlighet att i ordinär väg överklaga

taxeringen, begagnar sig av denna möjlighet. Därest taxeringen vunnit

laga kraft bör emellertid enligt utskottets mening vederbörande skattskyldig

ha möjlighet att föra talan mot taxeringen i den ordning varom

förmäles i 100 § punkten 7 taxeringsförordningen. Syftet med denna bebestämmelse

är nämligen att möjliggöra ett tillrättaläggande av ett oriktigt

taxeringsresultat till den del ett dylikt tillrättaläggande är betingat av först

senare framkomna omständigheter eller bevis. Därest en skattskyldig kan

visa att taxeringen i Sverige blivit väsentligt för hög till följd av hans underlåtenhet

att yrka avdrag för resor, ökade levnadskostnader och service m.m.

under vistelsen i USA, torde han vara berättigad föra talan mot taxeringen

i den ordning nämnda författningsrum föreskriver. Det måste nämligen i

förevarande fall anses ursäktligt att vederbörande inte ansett sig skola

skatta i Sverige för den utomlands förvärvade inkomsten och att han därför

underlåtit att i sedvanlig ordning tillgodogöra sig de ifrågavarande avdragen.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna i vad dessa

avser frågan om beskattningen av svenska forskare i USA.

I de delar av förevarande motioner, vilka hänvisats till bevillningsutskottet,

har upptagits också en annan beskattningsfråga anknuten till det

svensk-amerikanska avtalet. Det gäller här sådan för amerikanska statliga

organs räkning utförd kontraktsforskning som med vederbörligt tillstånd utföres

vid universitetsinstitutioner i Sverige. Motionärerna framhåller att —

i anslutning till av riksskattenämnden år 1957 och 1959 gjorda uttalanden

— på sådana kontrakt anställd forskningspersonal ansetts åtnjuta sina

löner och arvoden från amerikanska staten och till följd därav — med tilllämpning

av artikel X i avtalet — ansetts icke skattskyldiga för dessa i

Sverige. Genom utslag av regeringsrätten den 27 oktober 1964 (RÅ 1964

not Fi 1859) har — menar motionärerna — rättsläget omkastats. Därför

bör i notväxlingens form en omtolkning av avtalet ske eller i vart fall tillses

alt de forskare, vars löner beräknats på »nettobasis», blir vederbörligen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 år 1966

kompenserade för det inkomstbortfall de kan åsamkas till följd av att deras

inkomst enligt den nya tolkningen av artikel X skall beskattas i Sverige.

Det berörda regeringsrättsutslaget gällde forskare, som vid svensk högskola

biträdde svensk professor vid grundforskningsarbete för United States

Air Force’s räkning. Forskaren erhöll ersättning för sitt arbete ur det

belopp som USAF enligt forskningskontraktet med professorn utbetalade

till denne. Till en början utbetalades ersättningen genom högskolans förmedling,

senare genom professorn själv. Kammarrätten förklarade ifrågavarande

forskningsuppdrag inte ha inneburit sådant tjänsteförhållande

eller med tjänst jämställt förhållande, som avsågs i artikel X i avtalet och

ansåg alltså ersättningen böra beskattas i Sverige. Regeringsrätten lämnade

kammarrättens utslag utan ändring.

Såsom motionärerna framhållit är det givetvis angeläget att man i möjligaste

mån söker undanröja den negativa effekt som regeringsrättens tolkning

av artikel X haft och kan komma att få för vissa forskare anställda

på amerikanska forskningskontrakt. Utskottet kan emellertid inte biträda

motionärernas yrkande om en omtolkning av gällande avtal. Utskottet är

heller inte berett medverka till en lagstiftning av innebörd, att de kompensationstillägg,

som kan komma att utgå till forskare, vars löner bestämts med

utgångspunkt från att dessa inte skall beskattas i Sverige, undantas från

beskattning. Kompensationstilläggen utgör ingenting annat än ersättning

för mistad arbetsförtjänst och bör liksom grundlönen vara skattepliktiga.

Enligt vad utskottet inhämtat kan de löner och arvoden, som under åren

1958—1965 utbetalats till personer anställda på amerikanska forskningskontrakt

och som vid början av detta år kvarstår obeskattade, beräknas

föranleda ett skattekrav på sammanlagt högst 1,6 milj. kr. Med hänsyn

till att inte ens majoriteten av utbetalade löner och arvoden torde ha beräknats

på »nettobasis» är frågan endast av begränsad betydelse.

I de fall då vederbörande forskare lämnat landet, torde det över huvud

taget vara svårt att göra skattekravet gällande mot honom. I de fall att

skatt kan uttagas och vederbörande därigenom gör en ekonomisk förlust,

bör denna kunna kompenseras antingen genom tilläggsanslag från USA eller

genom svenska forskningsrådsanslag. Utskottet förutsätter att vid beräkning

av kompensationsbidragen vederbörlig hänsyn tas till att dessa i sin

helhet utgör skattepliktig intäkt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i nu förevarande del.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:203 av herr Dahlén in.fl.

och II: 271 av fru Nettelbrandt in. fl. angående beskattningen

av utomlands verksamma svenska forskare, i vad motionerna

hänvisats till bevillningsutskottet, måtte, i den mån de icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32 är 1966

9

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 19 april 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Wärnberg, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Erik Filip

Petersson, Sundin, Skårman och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Gustafson i Göteborg,

Vigelsbo, Engkvist, Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik, Enskog,

Forsberg och Björkman.

Reservation

av herrar Erik Filip Petersson, Skårman, Gustafson i Göteborg och

Enskog.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.