Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till särskilda bokföringsregler i beskattningshänseende för vissa yrkesgrupper, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1966-04-21 · 14 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:34, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till särskilda bokföringsregler i beskattningshänseende för vissa yrkesgrupper, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1966

Nr 34

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till särskilda bokföringsregler

i beskattningshänseende för vissa yrkesgrupper,

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 4 mars 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 49, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 20 § taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623);

2) förordning om skyldighet för tandläkare att föra vissa räkenskaper som

underlag för taxering;

3) förordning om skyldighet för pälsdjursuppfödare, kreaturshandlare

m. fl. att föra vissa räkenskaper som underlag för taxering;

4) förordning om skyldighet för den som driver taxirörelse att föra vissa

räkenskaper som underlag för taxering.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås på grundval av förslag som utarbetats inom riksskattenämnden

särskilda bokföringsregler för taxeringsändamål för tandläkare,

kreaturshandlare, pälsdjursuppfödare in. fl. och för dem som driver

taxirörelse. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 1966.

Därjämte föreslås ändring av 20 § taxeringsförordningen av innebörd, att

skyldigheten att sörja för underlag för deklarations- och uppgiftsskyldigheten

skall, liksom skyldigheten att bevara materialet, kvarstå under sex år.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll i966. 7 saml. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 20 § taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 20 § taxeringsförordningen den 23 november

19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20 §.

Den som-------kontroll därav.

Underlaget skall bevaras under Skyldighet att sörja för att undersex

år efter utgången av det kalen- lag finnes och att bevara detta kvarderår

underlaget avser. står under sex år efter utgången av

det kalenderår underlaget avser.

Om skyldighet--------särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

'' Senaste lydelse av 20

se 1961: 340.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 1966

3

i

Förslag

till

Förordning

om skyldighet för tandläkare att föra vissa räkenskaper

som underlag för taxering

Härigenom för ordnas som följer.

1 §•

Den som driver tandläkarpraktik skall som underlag för taxering föra

räkenskaper för rörelsen enligt denna förordning. För den som är bokföringsskyldig

enligt bokföringslagen den 31 maj 1929 (nr 117) gälla därvid

förordningens bestämmelser utöver vad som föreskrives i bokföringslagen

och, om rörelseidkaren är aktiebolag eller ekonomisk förening, i lagen den

14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag eller i lagen den 1 juni 1951 (nr

308) om ekonomiska föreningar.

2 §•

Staten samt kommun eller landstingskommun äro icke skyldiga föra räkenskaper

enligt denna förordning.

När beteckningar som användas i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) eller i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr

623) begagnas i denna förordning, ha de samma innebörd som i kommunalskattelagen

och taxeringsförordningen, om annat icke anges eller framgår

av sammanhanget.

3 §•

För rörelse som avses i denna förordning skola föras

1) patientkort eller patientbok med uppgift för varje patient om patientens

nummer och om samtliga ekonomiska mellanhavanden med patienten

med anledning av konsultation eller behandling,

2) förteckning i löpande följd över patienternas nummer med uppgift om

patienternas namn och adress.

Införing i handling som anges i första stycket skall göras på varaktigt

sätt Radering får ej ske. Anteckning får ej göras oläslig genom överstrykning

eller på annat sätt. Riktigheten av ändring i eller tillägg till införing

skall vitsordas. Därvid skall dagen för åtgärden anges.

4 §■

På patientkort eller i patientbok skall efter varje behandlingsperiod anges

den fordran som uppkommit på grund av konsultation eller behandling

under perioden. Vidare skall där antecknas betalning som inflyter för konsultation

eller behandling med uppgift om betalningsdag och erlagt belopp.

Om likvid lämnas i form av vara eller tjänsteprestation skall detta anges.

Som arvode skall därvid upptagas det belopp behandlingen skulle ha betingat

om betalning erlagts kontant.

Vid anteckning i dagbok av patients betalning för konsultation eller behandling

skall även patientens nummer anges.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1966

5 §•

Riksskattenämnden får medge undantag från bestämmelserna i 3 eller 4

§ för den, som driver tandläkarpraktik med mer än en anställd tandläkare,

om han på grund av rörelsens omfattning har svårighet att följa bestämmelserna

och tillämpar ett redovisningssystem som utgör tillfredsställande underlag

för taxering. Mot beslut av riksskattenämnden i fråga om sådant

medgivande får talan icke föras.

6 §•

Även den som icke är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen skall föra

dagbok över inkomsterna och utgifterna i rörelsen samt över vad han satt

in i eller tagit ut ur rörelsen, varor eller annat. Han skall vidare upprätta och

i dagboken eller i bok, som är särskilt upplagd för ändamålet, införa och

med sin underskrift bestyrka förteckning över samtliga tillgångar och skulder

i rörelsen vid utgången av det senaste räkenskapsåret. Dagbok skall vara

bunden och ha sidor eller uppslag numrerade i löpande följd. Detsamma

gäller särskild bok för förteckning över tillgångar och skulder,.

I dagboken skola inkomster och utgifter införas dagligen. Förteckningen

över tillgångarna och skulderna i rörelsen skall vara upprättad inom tre

och en halv månader efter räkenskapsårets utgång. Tillgångarna och skulderna

skola specificeras, och för varje post skall värdet anges.

Blad får icke tagas bort ur dagbok eller särskild bok för förteckning över

tillgångarna och skulderna i rörelsen. Införing i sådan räkenskapsbok skall

göras på varaktigt sätt. Radering får ej ske. Ej heller får något av innehållet

göras oläsligt genom överstrykning eller på annat sätt. Riktigheten av ändring

i eller tillägg till införing skall vitsordas. Därvid skall dagen för åtgärden

anges.

7 §•

Räkenskaper och anteckningar med tillhörande verifikationer, följesedlar

från tandtekniker eller annan leverantör av produkter för rörelsen samt

anteckningar om tidsbeställningar från patienter inbegripna, skola förvaras

i ordnat skick under sex år efter utgången av det kalenderår då det räkenskapsår,

som handlingarna avse, utgick. Om rörelseidkaren är bokföringsskyldig

enligt bokföringslagen, gälla dock den lagens bestämmelser om tid

för förvaring av räkenskapshandlingar. Angående bestämmelser om tid för

förvaring av journal över patienter gäller allmänna tandläkarinstruktionen

den 6 december 1963 (nr 666).

8 §.

Bestämmelse i allmän lag om handelsböcker och om påföljd vid åsidosättande

av skyldighet att föra sådana böcker skall icke tillämpas beträffande

räkenskaper enligt denna förordning.

9 §.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1966.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1966

5

Förslag

till

Förordning

om ^skyldighet för pälsdjursuppfödare, kreaturshandlare in. fl. att föra vissa

räkenskaper som underlag för taxering

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som driver rörelse, vari ingår uppfödning av pälsdjur, skall som

underlag för taxering föra räkenskaper för rörelsen enligt denna förordning.

Detsamma gäller den som driver rörelse, vari ingår köp och försäljning

av

1) nötkreatur, hästar, svin, får, getter eller fjäderfä,

2) kött eller andra produkter av djur som anges vid 1) eller produkter

från sådana djur,

3) andra jordbruksprodukter eller trädgårdsprodukter,

4) avverkningsrätter till skog, rundvirke, ved eller sågat och övrigt ej

arbetat virke, eller

5) pälsdjur eller pälsskinn eller andra produkter av pälsdjur.

Förordningens bestämmelser gälla även den som driver rörelse vari ingår

förmedling av försäljning av pälsdjur eller pälsskinn eller andra produkter

av sådana djur genom auktioner eller genom verksamhet som kommissionär

eller på annat sätt.

Bestämmelserna gälla icke den, som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen

den 31 maj 1929 (nr 117), om rörelseidkaren tillämpar ett

redovisningssystem som innebär dels en sådan redovisning av köp, försäljningar

och förmedling av försäljningar att därav framgå de uppgifter,

som skola anges på notor och följesedlar enligt denna förordning, dels en

betryggande förvaring av redovisningshandlingarna. För annan bokföringsskyldig

gälla förordningens bestämmelser utöver vad som föreskrives i

bokföringslagen och, om rörelseidkaren är aktiebolag eller ekonomisk förening,

i lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag eller i lagen

den 1 juni 1951 (nr 308) om ekonomiska föreningar.

2 §•

Staten samt kommun eller landstingskommun äro icke skyldiga föra

räkenskaper enligt denna förordning.

När beteckningar som användas i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) eller i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr

623) begagnas i denna förordning, ha de samma innebörd som i kommunalskattelagen

och taxeringsförordningen, om annat icke anges eller framgår

av sammanhanget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 3i år 1966

3 §•

Den som säljer vara som avses i 1 § andra stycket skall upprätta försälj

ningsnota, om försäljningen sker på annat sätt än över disk eller liknande

inom detaljhandel. Försälj ningsnota behöver icke upprättas om

kontrakt angående försäljningen utväxlats mellan parterna och kontraktet

innehåller de uppgifter som anges i 6 § andra stycket.

4 §•

Den som driver handel med vara som avses i 1 § andra stycket skall

upprätta inköpsnota vid köp av sådan vara från inländsk uppfödare, producent

av jordbruks- och trädgårdsprodukter eller idkare av skogsbruk.

Vidare skall pälsdj ursuppfödare upprätta inköpsnota vid köp av fisk, fiskeller

köttavfall eller annat foder till pälsdjur.

Inköpsnota behöver icke upprättas om säljaren lämnat försälj ningsnota.

faktura eller kvitto med de uppgifter som anges i 6 § andra stycket eller

om kontrakt angående köpet utväxlats mellan parterna och kontraktet

innehåller dessa uppgifter. Ej heller behöver inköpsnota upprättas vid köp

av mjölk.

5 §•

Vid försäljning som avses i 1 § tredje stycket gäller följande.

Pälsdjursuppfödare eller skinnuppköpare, som lämnar skinn för försäljning

på auktion eller för försäljning genom annans förmedling på annat sätt,

skall i stället för försälj ningsnota upprätta särskild förteckning över skinnen

(följesedel).

Den som på auktion eller på annat sätt förmedlat försäljning av pälsdjur

eller skinn av sådana djur skall upprätta såväl avräkningsnota som för sälj - ningsnota.

6 §•

Inköps- eller försäljningsnota skall upprättas såväl för kontant- som för

kreditaffärer. Sådan nota skall upprättas även när likvid lämnas i form av

varor eller tjänsteprestationer.

På inköps- eller försäljningsnota skola anges säljarens eller köparens

namn och fasta bostadsadress, datum för avtalet, myckenheten och arten

av produkter, som köpet eller försäljningen avser, samt avtalad köpeskilling
På

följesedel skola anges säljarens och förmedlarens namn och fasta bostadsadresser,

datum när följesedeln upprättas samt myckenheten och arten

av de skinn som lämnas till försäljning.

7 §•

Inköps- eller försäljningsnota, avräkningsnota och följesedel skola av

upprättaren överlämnas till den med vilken avtalet ingåtts respektive till

förmedlaren.

En kopia av notan eller följesedeln skall behållas av upprättaren. Kopian

skall utgöra ett i blockstam fastsittande blad. Samtliga exemplar av notor

och följesedlar skola vara numrerade i löpande sifferföljd, varvid original

och kopia skola ha samma nummer. Makulerade notor få icke tagas bort ur

blockstammen.

I dagboken skall för varje köp och försäljning, då inköps-, försäljningseller

avräkningsnota upprättats, anges notans nummer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1966

8 §•

Även den som icke är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen skall

föra dagbok över inkomsterna och utgifterna i rörelsen samt över vad han

satt in i eller tagit ut ur rörelsen, varor eller annat. Han skall vidare upprätta

och i dagboken eller i bok, som är särskilt upplagd för ändamålet,

införa och med sin underskrift bestyrka förteckning över samtliga tillgångar

och skulder i rörelsen vid utgången av det senaste räkenskapsåret.

Dagbok skall vara bunden och ha sidor eller uppslag numrerade i löpande

följd. Detsamma gäller särskild bok för förteckning över tillgångar och

skulder.

I dagboken skola affärshändelserna införas dagligen post för post. Affärshändelser

av likartad beskaffenhet under samma dag få dock införas

i en post, om de antecknats i särskild bilaga. Förteckningen över tillgångarna

och skulderna i rörelsen skall vara upprättad inom tre och eu halv

månader efter räkenskapsårets utgång. Tillgångarna och skulderna skola

specificeras och för varje post skall värdet anges.

Blad får icke tagas bort ur dagbok eller särskild bok för förteckning

över tillgångarna och skulderna i rörelsen. Införing i sådan räkenskapsbok

skall göras på varaktigt sätt. Radering får ej ske. Ej heller får något av

innehållet göras oläsligt genom överstrykning eller på annat sätt. Riktigheten

av ändring i eller tillägg till införing skall vitsordas. Därvid skall

dagen för åtgärden anges.

9 §•

Räkenskaper och anteckningar, inköps-, försäljnings- och avräkningsnotor,

följesedlar samt övriga verifikationer skola förvaras i ordnat skick under

sex år efter utgången av det kalenderår då det räkenskapsår, som handlingarna

avse, utgick. Om rörelseidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen,

gälla dock den lagens bestämmelser om tid för förvaring av räkenskapshandlingar.

10 §.

Bestämmelse i allmän lag om handelsböcker och om påföljd vid åsidosättande

av skyldighet att föra sådana böcker skall icke tillämpas beträffande

räkenskaper enligt denna förordning.

11 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1966.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 3i år 1966

Förslag

till

Förordning

om skyldighet för den som driver taxirörelse att föra vissa räkenskaper

som underlag för taxering

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som driver yrkesmässig beställningstrafik med personbil för personbefordran

(taxirörelse) skall som underlag för taxering föra räkenskaper

för rörelsen enligt denna förordning. För den som är bokföringsskyldig enligt

bokföringslagen den 31 maj 1929 (nr 117) gälla därvid förordningens

bestämmelser utöver vad som föreskrives i bokföringslagen och om rörelseidkaren

är aktiebolag eller ekonomisk förening, i lagen den 14 september

1944 (nr 705) om aktiebolag eller i lagen den 1 juni 1951 (nr 308) om ekonomiska

föreningar.

2 §•

Staten samt kommun eller landstingskommun äro icke skyldiga att föra

räkenskaper enligt denna förordning.

När beteckningar som användas i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) eller i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

begagnas i denna förordning, ha de samma innebörd som i kominunalskattelagen

och taxeringsförordningen, om annat icke anges eller framgår av

sammanhanget.

3 §•

Körrapport skall upprättas vid slutet av varje körpass. Körrapport får

icke omfatta längre tid än tjugofyra timmar. Rapport skall ange bilens förare

och registreringsnummer, datum för rapportens upprättande, tidpunkt

då körpasset började och slutade samt tid för och anledning till avbrott i

körpasset.

Körrapport skall ange uppgifter om de i taxametern inbyggda olika räkneverkens

ställningar avseende total våglängd, betald våglängd, antal tioöringar

och antal körturer vid början och slutet av körpasset. Körrapporten

skall vidare innehålla uppgift om under passet inkört belopp för sådana

körningar för vilka priset beräknas enligt taxameter.

Har priset för körning beräknats på annat sätt än enligt taxameter skall

körrapporten innehålla uppgift om tid för varje körnings början och slut,

körningens art (linjetrafik eller beställd körning) och det för dessa körningar

inkörda beloppet.

På körrapport skall vid varje månads utgång antecknas den totala våglängd

som den med bilens hastighetsmätare kombinerade väglängdmätaren

utvisar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1966

9

4 §•

Även den som icke är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen skall föra

dagbok över inkomsterna och utgifterna i rörelsen samt över vad han satt

in i eller tagit ut ur rörelsen. Han skall vidare upprätta och i dagboken eller

i bok, som är särskilt upplagd för ändamålet, införa och med sin underskrift

bestyrka förteckning över samtliga tillgångar och skulder i rörelsen vid utgången

av det senaste räkenskapsåret. Dagbok skall vara bunden och ha sidor

eller uppslag numrerade i löpande följd. Detsamma gäller särskild bok

för förteckning över tillgångar och skulder.

I dagboken skola inkomster och utgifter införas dagligen. Förteckningen

över tillgångarna och skulderna i rörelsen skall vara upprättad inom tre och

en halv månader efter räkenskapsårets utgång. Tillgångarna och skulderna

skola specificeras, och för varje post skall värdet anges.

Blad får icke tagas bort ur dagbok eller särskild bok för förteckning över

tillgångarna och skulderna i rörelsen. Införing i sådan räkenskapsbok skall

göras på varaktigt sätt. Radering får ej ske. Ej heller får något av innehållet

göras oläsligt genom överstrykning eller på annat sätt. Riktigheten av ändring

i eller tillägg till införing skall vitsordas. Därvid skall dagen för åtgärden

anges.

5 §•

Räkenskaper och anteckningar, körrapporter samt övriga verifikationer,

handlingar rörande köp och försäljning av rörelsen tillhöriga bilar inbegripna,

skola förvaras i ordnat skick under sex år efter utgången av det kalenderår

då det räkenskapsår, som handlingarna avse, utgick. Om rörelseidkaren

är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen gälla dock den lagens bestämmelser

om tid för förvaring av räkenskapshandlingar.

6 §•

Bestämmelse i allmän lag om handelsböcker och om påföljd vid åsidosättande

av skyldighet att föra sådana böcker skall icke tillämpas beträffande

räkenskaper enligt denna förordning.

7 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1966.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna I: 662 av herr Eskilsson m. fl. och II: 813 av herr

Hedin m fl., vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag

i proposition nr 49 till

1) förordning om skyldighet för tandläkare att föra vissa räkenskaper

som underlag för taxering;

2) förordning om skyldighet för pälsdjursuppfödare, kreaturshandlare

in. fl., att föra vissa räkenskaper som underlag för taxering; samt

3) förordning om skyldighet för den som driver taxirörelse att föra vissa

räkenskaper som underlag för taxering.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1966

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionen I: 662.

Med anledning av propositionen har till utskottet ingivits en skrivelse från

Sveriges tandläkarförbund.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,

s. 10—12.

Riksskattenämndens förslag till bokföringsregler, s. 13—24.

Riksskattenämndens skrivelse angående tillämpningen av 20 och 121 §§

TF, s. 24—25.

Remissyttrandena, s. 25—47.

Departementschefen, s. 47—56.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionerna understryks att ett av de bärande momenten i den svenska

skattelagstiftningen är att bestämmelserna är likformiga och generella. Detsamma

bör enligt motionärernas mening gälla skattekontrollen. Man bör

således inte genom särlagstiftning för speciella yrkesgrupper skjuta dessa

i förgrunden. Ett sådant förfaringssätt skulle vara rent diskriminerande.

Intrycket härav måste bli antingen att dessa grupper anses i högre grad

än andra undandraga sig skatt eller också att de eljest bör behandlas restriktivare

än andra. Den psykologiska effekten härav lär icke bli gynnsam.

Invändningarna mot propositionen förstärkes av att det redan 1962 tillsattes

en särskild utredning för översyn av bokföringslagen, vilken utredning

mot bakgrunden av förändringarna inom näringslivet och med beaktande

av moderna redovisningstekniska metoder skall utarbeta förslag till

ändringar i gällande lagstiftning. Dessa förslag skall enligt direktiven för

utredningen utformas med hänsynstagande till den funktion bokföringslagen

har att fylla i skattehänseende, varvid en samordning och avvägning

skall ske mellan näringslivets och skatteväsendets krav. Utredningen skall

bedrivas förutsättningslöst. Därvid torde även frågan om en utvidgning av

kretsen bokföringspliktiga komma att övervägas under beaktande av bl. a.

skattesynpunkter. Det kan förutsättas att utredningen avlämnar sitt betänkande

redan under 1967. Det kan därför med fog ifrågasättas om det, innan

denna översyn slutförts, är lämpligt att över huvud taget ta upp frågan om

ett eventuellt behov av sådana särbestämmelser varom här är fråga.

Vid remissbehandlingen har invändningar liknande motionärernas åberopats

av samtliga hörda näringslivsorganisationer, Föreningen Auktorise
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 b år 1966 11

rade revisorer, Svenska revisorsamfundet, Sveriges advokatsamfund samt

riksåklagarämbetet och kammarrätten. Även andra myndigheter har ifrågasatt

om inte resultatet av utredningen angående bokföringslagen bör avvaktas.

Vid bedömande av behovet av bestämmelser av förevarande art bör hänsyn

också tas till den omständigheten, att genom beslut av 1961 års riksdag

en straffbestämmelse infördes i 121 § taxeringsförordningen i syfte att understryka

vikten av att den redan tidigare existerande skyldigheten att föra

räkenskaper och andra anteckningar för taxeringskontroll fullgjordes. Redan

gällande lagstiftning erbjuder således sådana möjligheter att komma

till rätta med skattskyldiga, som underlåter att föra de räkenskaper som

med hänsyn till deras verksamhet och dem åliggande uppgiftsskyldighet är

att anse som ett minimum, att frågan kan anslå tills en ny bokföringslag

aktualiseras.

Utskottet

I den förevarande propositionen föreslås särskilda bokföringsregler för

taxeringsändamål för privatpraktiserande tandläkare, för kreaturshandlare,

pälsdjursuppfödare m. fl. och för dem som driver taxirörelse. Härjämte föreslås

sådan ändring av 20 § taxeringsförordningen, att skyldigheten att sörja

för underlag för deklarations- och uppgiftsskyldigheten, liksom skyldigheten

att bevara materialet skall kvarstå under sex år.

Under senare år har frågan om vidtagande av åtgärder i syfte att motverka

skattefusk kommit att få allt större betydelse. Taxeringskontrollutredningen

konstaterade i sitt betänkande »Förbättrad taxeringskontroll» (SOU

1960: 36) att — trots de åtgärder som under åren 1955 och 1956 vidtagits i

syfte att åstadkomma en effektivare taxeringskontroll — underdeklaration

alltjämt förekom i en omfattning som inte kunde anses tolerabel vare sig

från allmänna samhälleliga synpunkter eller med hänsyn till de lojala skattebetalarna.

Såvitt utredningen kunnat finna torde det härvidlag röra sig om

avsevärda belopp som, därest de behörigen taxerades, skulle kunna inverka

på det totala skattetrycket.

I proposition nr 100 till 1961 års riksdag med förslag om förbättrad taxeringskontroll

uppgav chefen för finansdepartementet att han för sin del

blivit övertygad om nödvändigheten av att för olika kategorier deklarationsoch

uppgiftsskyldiga erhålla mer preciserade bestämmelser om anteckningar

m. in. Han underströk vidare att komplicerade regler för bokföringen inte

borde ifrågakomma. Syftet med bestämmelserna borde i stället vara att föreskriva

vissa räkenskaper eller anteckningar, som från taxeringsmässiga utgångspunkter

framstod som ett minimum.

Bevillningsutskottet framhöll i sitt betänkande nr 50/1961, att den omständigheten

att bokföringslagen blev föremål för översyn inte borde hindra

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 1966

att, om så befanns ändamålsenligt, särskilda föreskrifter om räkenskapers

förande meddelades i taxeringsförordningen. Huruvida dessa senare borde

inarbetas i bokföringslagen var huvudsakligen en praktisk fråga, till vilken

ställning fick tas då utredningsarbetet slutförts.

Föreskrifterna i 20 § taxeringsförordningen om skyldighet att i skälig

omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt

sörja för underlag för deklarations- eller uppgiftsskyldighetens fullgörande

och för kontroll därav samt den år 1961 genomförda straffsanktioneringen

av underlåtenhet att fullgöra sådan skyldighet har otvivelaktigt förbättrat

beskattningsmyndigheternas möjligheter att anskaffa material till ledning

för taxering. Alltjämt torde emellertid förhållandena ofta vara sådana att

myndigheterna inte ens genom taxeringsrevision kan erhålla en tillfredsställande

kontroll av vissa näringsidkares inkomstredovisning. Den omständigheten

att det visat sig råda ett tydligt samband mellan deklarationernas

riktighet och möjligheterna till kontroll talar enligt utskottets mening starkt

för att ökade sådana möjligheter med det snaraste tillskapas.

I motionerna I: 662 och II: 813 ansluter motionärerna sig till syftet med

propositionen. De yrkar emellertid avslag på förslagen till särskilda bokföringsregler

med hänvisning till den pågående utredningen för översyn av

bokföringslagen och till att man inte bör genom en särlagstiftning för speciella

yrkesgrupper skjuta dessa i förgrunden. Ett sådant förfaringssätt är

enligt deras uppfattning rent diskriminerande.

Utskottet har redan betonat angelägenheten av att taxeringsmyndigheterna

snarast erbjuds bättre möjligheter att kontrollera riktigheten av avlämnade

deklarationer. Härvidlag torde gällande bestämmelser i bokföringslagen, som

för övrigt inte omfattar samtliga kategorier skattskyldiga, och taxeringsförordningen

inte vara till fyllest. Enligt utskottets uppfattning torde det vara

mycket svårt att i en författning utfärda bokföringsregler för taxeringsändamål,

vilka tar vederbörlig hänsyn till de skiftande förhållandena för olika

kategorier skattskyldiga.

Utredningen för översyn av bokföringslagen har under remissbehandlingen

visserligen framhållit att en reviderad bokföringslag kan komma att innehålla

fler för skattekontrollen värdefulla detalj bestämmelser än vad den nu

gällande bokföringslagen rymmer och att man därför torde kunna räkna

med en bredare bas av för alla branscher gemensamma bestämmelser. Med

hänsyn till att en ny bokföringslag inte kan tänkas träda i kraft ännu på

liera år och då alla åtgärder måste vidtas för att effektivisera taxeringskontrollen,

anser utskottet emellertid anledning inte föreligga att dröja med att

införa de speciella bokföringsregler varom nu är fråga. Utskottet är dock

medvetet om att de föreslagna reglerna kan komma att ersättas helt eller delvis

av liknande bestämmelser i den nya bokföringslagen.

Vad särskilt angår den i motionerna framförda meningen att reglerna

skulle kunna verka diskriminerande för de yrkeskategorier som omfattas av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1966 13

dem, vill utskottet erinra om att sådana idkare av jordbruk eller skogsbruk,

som vill bli taxerade enligt bokföringsmässiga grunder, alltsedan 1951 varit

skyldiga att sörja för att räkenskaper och annat underlag finnes för taxeringen.

Enligt utskottets mening innebär en skärpt övervakning av vissa

näringsidkare i taxeringshänseende inte att dessa förutsätts göra sig skyldiga

till skattefusk i större omfattning än andra grupper utan endast att möjligheterna

till en effektiv taxeringskontroll beträffande samtliga kategorier

skattskyldiga vidgas. Därigenom kommer regler av förevarande art — vilka

för öviigt framdeles kan bli erforderliga också i fråga om andra kategorier

skattskyldiga än de som omfattas av de nu föreslagna bestämmelserna — att

tillgodose ett viktigt rättssäkerhetsintresse. I den enskildes krav på rättssäkerhet

ligger nämligen att andra skattskyldigas taxering liksom hans egen

blir så riktig som möjligt.

Med det anförda anser utskottet sig böra biträda förslagen i propositionen.

Utskottet avstyrker således bifall till motionerna I: 662 och II: 813.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att åtskilliga skattskyldiga, som nu

deklarerar enligt kontantprincipen, till följd av de föreslagna reglerna kommer

att övergå till bokföringsmässig inkomstredovisning. Utskottet förutsätter

att riksskattenämnden ger vägledande anvisningar angående olika

problem, t. ex. frågan om avdrag för ingående lager och fordringar, som kan

uppstå vid taxeringen för det år, då sådan redovisning första gången tillämpas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 49 och med avslag på de likalydande motionerna

I: 662 av herr Eskilsson m. fl. och II: 813 av herr

Hedin m. fl. måtte antaga de vid propositionen fogade förslagen

till

1) förordning om ändrad lydelse av 20 § taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623);

2) förordning om skyldighet för tandläkare att föra vissa

räkenskaper som underlag för taxering;

3) förordning om skyldighet för pälsdjursuppfödare,

kreaturshandlare m. fl. att föra vissa räkenskaper som underlag

för taxering; ävensom

4) förordning om skyldighet för den som driver taxirörelse

att föra vissa räkenskaper som underlag för taxering.

Stockholm den 21 april 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, fröken

Ranmark*, herrar Stefanson*, Yngve Nilsson*, Elofsson*, Tage Johansson,

Lundström*, Wirmark* och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Gustafson i Göteborg*, Vigelsbo,

Engkvist, Asp, Andersson i Essvik*, Enskog*, Carlstein, Söderström och Börjesson

i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson, Ottosson och Söderström, vilka — under åberopande

av innehållet i de likalydande motionerna I: 662 av herr Eskilsson

m. fl. och II: 813 av herr Hedin m. fl. — ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition

nr 49 i vad avser vid propositionen fogade förslag

till

a) förordning om skyldighet för tandläkare att föra vissa

räkenskaper som underlag för taxering;

b) förordning om skyldighet för pälsdjursuppfödare,

kreaturshandlare m. fl. att föra vissa räkenskaper som underlag

för taxering; ävensom

c) förordning om skyldighet för den som driver taxirörelse

att föra vissa räkenskaper som underlag för taxering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i statens pensionslöneförordning, rrv. m. a1 i texten