Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957

1966-05-03 · 24 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:40, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

1

Nr 40

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om

skatt på sprit och vin, m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 11 mars 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 69, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr

209) om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

3) förordning angående ändring i förordningen den 28 september 1928

(nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster;

4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

(nr 507) om allmän varuskatt;

5) förordning angående ändring av bilagan till förordningen den 25 maj

1941 (nr 251) om särskild varuskatt;

6) förordning angående ändring i förordningen den 15 december 1961

(nr 653) om brännoljeskatt;

7) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 (nr 521).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås vissa ändringar i den indirekta beskattningen.

Sålunda föreslås att den särskilda omsättningsskatten på teknisk sprit

avskaffas. Det beräknade skattebortfallet härav uppgår till ca 6 milj. kr.

Vidare föreslås att det skattefria vinstvärdet enligt lotterivinstbeskattningen

höjs till 200 kr. i fråga om vinster i varu- eller tombolalotterier och

till 50 kr. för andra vinster. Skattebortfallet kan beräknas uppgå till ca 15

milj. kr. per år.

I förordningen om allmän varuskatt föreslås vissa tekniska ändringar

rörande redovisning av preliminär allmän varuskatt.

Ändringar av huvudsakligen teknisk natur och av begränsad räckvidd föreslås

i förordningen om särskild varuskatt samt i förordningen om brännoljeskatt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966

I rusdrycksförsäljningsförordningen föreslås en mindre ändring. Frågan

avser tillståndsmyndighets rätt att vid byte av utskänkningslokal lämna föreskrifter

om utskänkningen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1966 utom såvitt avser den

allmänna varuskatten beträffande vilken ändringarna föreslås skola gälla

fr. o. m. den 1 januari 1967.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)

om skatt på sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 3 mom., 3 § 3 mom. samt 4 § förordningen

den 24 maj 1957 om skatt på sprit och vin skola upphöra att gälla.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Tulltaxa

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra

alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k.

koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr it) år 1966 3

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker ........................ 10 %

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syntetiska)

samt blandningar (alkohollösningar härunder inbegripna)

på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande

råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller andra

industrier ............................................ fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat.......... 12 %

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Tullsatserna i denna förordning

skola, såvitt avser tulltaxenummer 22.09 C och 33.06, utgöra utgångspunkt

vid tillämpning av förordningen den 13 maj 1960 (nr 243) angående

rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan

m. m.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 28 september 1928 (nr 376)

om särskild skatt å vissa lotterivinster

Härigenom förordnas, dels att 1 § förordningen den 28 september 1928

om särskild skatt å vissa lotterivinster1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, betecknad

3 a §, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

Å vinst i svenskt lotteri och å

vinst vid vinstdragning på här i riket

utfärdade premieobligationer skall,

därest vinstens värde överstiger i

fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri

etthundra kronor samt i

fråga om annan vinst tjugufem kronor,

till staten erläggas en särskild

skatt motsvarande, i fråga om vinst

å premieobligation tjugu procent

1 Senaste lydelse av 1 § se 1960: 23.

(Föreslagen lydelse)

§•

Å vinst i svenskt lotteri och å

vinst vid vinstdragning på här i riket

utfärdade premieobligationer skall,

därest vinstens värde överstiger i

fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri

tvåhundra kronor samt i

fråga om annan vinst femtio kronor,

till staten erläggas en särskild skatt

motsvarande, i fråga om vinst å

premieobligation tjugu procent och i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

(Nuvarande lydelse)

och i fråga om annan vinst trettio

procent av vinstens värde; dock att

å annan vinst än sådan i varu- eller

tombolalotteri skatt ej skall erläggas

med högre belopp än att därefter

av vinsten återstår tjugufem kronor.

Skatt som nu sagts skall icke utgå å

vinst vid vadhållning medelst totalisator

vid hästtävlingar eller å vinst

i varu- eller tombolalotteri, däri endast

skänkta vinstföremål förekomma,

ej heller å vinst vid utlottning

av konstverk inom förening, vars enda

syfte är att främja intresset för

eller eljest stödja den bildande konsten.

Vid beräkning

Skatt skall —

(Föreslagen lydelse)

fråga om annan vinst trettio procent

av vinstens värde; dock att å annan

vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri

skatt ej skall erläggas med

högre belopp än att därefter av vinsten

återstår femtio kronor. Skatt

som nu sagts skall icke utgå å vinst

vid vadhållning medelst totalisator

vid hästtävlingar eller å vinst i varueller

tombolalotteri, däri endast

skänkta vinstföremål förekomma, ej

heller å vinst vid utlottning av konstverk

inom förening, vars enda syfte

är att främja intresset för eller eljest

stödja den bildande konsten.

— belöpande skatten,

vinnaren uttages.

3 a §.

Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet

i fråga om skatt enligt

denna förordning. Beskattningsmyndigheten

skall på ansökan av den saken

rör, om tillgänglig utredning

medger det, meddela förhandsbesked

huruvida lotterivinstskatt skall erläggas

i visst fall och, där skatteplikt

finnes föreligga, med vilket belopp

skatten skall utgå. Därvid äga

bestämmelserna i 32—46 §§ förordningen

den 3 april 1959 (nr 92) om

förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden

före ikraftträdandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

5

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, dels att 21 § 1 mom. och 23 § förordningen den 1

december 1959 om allmän varuskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges, dels att till 21 § samma förordning skall fogas ett nytt moment,

betecknat 4 inom., av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

21 §.

1 m o m. Skattskyldig åligger att 1 in o m. Skattskyldig åligger att

utan anmaning avgiva uppgift (d e- utan anmaning avgiva uppgift (d ek

lar a tion) rörande sin skatte- klaration) rörande sin skattepliktiga

omsättning och om grunder- pliktiga omsättning och om grunderna

för omsättningens beräknande, na för omsättningens beräknande.

Deklaration skall avse redovisnings- Deklaration skall avse redovisningsperiod

om två månader. Redovis- period om två månader. Redovisningsperioderna

under ett kalender- ningsperioderna under ett kalenderår

utgöras av, den första månaderna år utgöras av, den första månaderna

januari och februari, den andra januari och februari, den andra måmånaderna

mars och april, den fred- naderna mars och april, den tredje

je månaderna maj och juni, den månaderna maj och juni, den fjärde

fjärde månaderna juli och augusti, månaderna juli och augusti, den femden

femte månaderna september och te månaderna september och oktooktober

samt den sjätte månaderna ber samt den sjätte månaderna nonovember

och december. Länsstyrel- vember och december. Länsstyrelsen

äger dock, när särskilda skäl sen äger dock, när särskilda skäl därdärtill

äro, beträffande viss skatt- till äro, beträffande viss skattskyldig

skyldig föreskriva att redovisnings- föreskriva att redovisningsperiod

period skall omfatta helt kalender- skall omfatta fyra eller sex kalenderår

eller, om den skattskyldiges rä- månader eller helt kalenderår eller,

kenskapsår icke sammanfaller med om den skattskyldiges räkenskapsår

kalenderåret, räkenskapsår. icke sammanfaller med kalenderåret,

räkenskapsår.

Deklaration skall------för redovisningsperioden.

Omfattar redovisningsiperiod — — -—- —- — — sådan del.

För varje-------deklaration avlämnas.

Deklaration skall — —----fastställt formulär.

Belopp, som------öretal bortfalla.

4 m o m. Har efter det skattskyldig

avgivit deklaration för den sista

redovisningsperioden under beskattningsåret

framkommit förhållande,

som föranleder ändring av tidigare

It Bihang till riksdagens protokoll 19G6. 7 samt. Nr 40

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

(Nuvarande lydelse)

23

Vad i 36 § och 51—55 §§ taxeringsförordningen

stadgas rörande anmaning

att avgiva deklaration och att

fullständiga avgiven deklaration

skall äga motsvarande tillämpning å

deklaration och tilläggsdeklaration,

som ovan i 21 och 22 §§ sägs.

Denna förordning träder i kraft

(Föreslagen lydelse)

redovisning av skattepliktig omsättning

för beskattningsåret, äger den

skattskyldige lämna särskild uppgift

(just er ingsuppgift) om den

skattepliktiga omsättningen för hela

beskattningsåret.

Justeringsuppgiften skall inom

den tid, som gäller för avlämnande

av den skattskyldiges allmänna

självdeklaration för beskattningsåret,

eller, om skyldighet att avgiva

allmän självdeklaration icke föreligger,

före utgången av mars månad

under taxeringsåret lämnas till länsstyrelsen

i det län där den skattskyldiges

hemortskommun är belägen.

I fråga om justeringsuppgift äga

bestämmelserna i 1 mom. fjärde,

femte och sjätte styckena samt 3

mom. motsvarande tillämpning.

§•

Vad i 36 § och 51—55 §§ taxeringsförordningen

stadgas rörande

anmaning att avgiva deklaration och

att fullständiga avgiven deklaration

skall äga motsvarande tillämpning å

deklaration, tilläggsdeklaration och

justeringsuppgift, som ovan i 21 och

22 §§ sägs.

1 januari 1967.

Förslag

till

Förordning

angående ändring av bilagan till förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)

om särskild varuskatt

Härigenom förordnas, att bilagan till förordningen den 25 maj 1941 om

särskild varuskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

1 Senaste lydelse av bilagan se 1965: 76.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966

7

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas

i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer

Tulltaxenummer

Varuslag

ur 33.06

Parfymer, toalettmedel--- — följande varugrupper:

parfymer och---eller ögonbryn.

Anm. Skatt utgår icke för preparat i förpackning varav framgår att

preparatet är avsett speciellt för behandling av finnar, kvisslor eller lik- nande hudåkomma eller för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande

huddefekter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden

före ikraftträdandet.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 4, 5, 9, 10 och 16 §§ förordningen den 15 december

1961 om brännoljeskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande Igdelse)

4 §■

Skattskyldighet föreligger, förutom

i fall som i andra stycket c)

sägs, endast för den som är registrerad

enligt ,3 §.

Skattskyldighet inträder

a) för registrerad-----

b) för registrerad förbrukare då

obeskattad brännolja påfylles bräns
-

(Föreslagen Igdelse)

Skattskyldighet föreligger, förutom

i fall som i andra stycket c)

och d) sägs, endast för den som är

registrerad enligt 3 §.

— hans lager;

h) för registrerad förbrukare då

obeskattad brännolja påfylles bräns
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966

(Nuvarande lydelse)

letank i motorfordon, vartill han är

ägare, eller av honom överlåtes till

den som icke är registrerad enligt 3 §

eller ock, vid avregistrering, ingår i

hans lager; samt

c) för den som icke är registrerad

enligt 3 § då brännolja för hans

räkning införes till riket och då obeskattad

brännolja påfylles bränsletank

till motorfordon, vartill han är

ägare.

Med ägare-------eller

5

Skatten utgår------för

Därest särskilda förhållanden det

föranleda, äger kontrollstyrelsen

medgiva, att skatt skall erläggas med

allenast trettioett öre för liter även

av registrerad förbrukare, om dennes

förbrukning av brännolja för

drift av motor i motorfordon är av

betydande omfattning.

Skatten beräknas ------

(Föreslagen lydelse)

letank i motorfordon, vartill han är

ägare, eller av honom överlåtes till

den som icke är registrerad enligt 3 §

eller ock, vid avregistrering, ingår i

hans lager;

c) för den som icke är registrerad

enligt 3 § då brännolja för hans

räkning införes till riket och då obeskattad

brännolja påfylles bränsletank

till motorfordon, vartill han är

ägare;

d) för icke registrerad tillverkare

och icke registrerad leverantör då

han levererar obeskattad brännolja

till köpare under sådana förhållanden

att det icke är uppenbart att

brännoljan är avsedd att förbrukas

för annat ändamål än drift av motor

i motorfordon.

saluvagnslicens.

§•

liter.

Därest särskilda förhållanden det

föranleda, äger kontrollstyrelsen

medgiva, att skatt skall erläggas med

allenast trettioett öre för liter även

av registrerad förbrukare, om dennes

förbrukning av brännolja för

drift av motor i motorfordon är av

betydande omfattning. För brännolja

som vid avregistrering ingår i registrerad

förbrukares lager utgår

skatt med trettioett öre för liter.

av volymen.

9 §.

Ny«jas motor------fordonets framförande.

Restitution må------ —- enli«t 3

Restitutionsbelopp, som avses i

denna paragraf, utbetalas av kontrollstyrelsen

efter ansökan halvårsvis

i efterskott. Närmare föreskrifter

om restitution varom nu är fråga

meddelas av kontrollstyrelsen.

Restitutionsbelopp, som avses i

denna paragraf, utbetalas av kontrollstyrelsen

efter ansökan halvårsvis

i efterskott. Om särskilda skäl

föreligga med hänsyn till beloppets

storlek eller av annan orsak, må

dock kontrollstyrelsen utbetala beloppet

i annan ordning. Närmare föreskrifter

om restitution varom nu

är fråga meddelas av kontrollstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

(Nuvarande lydelse)

10

Den som icke är registrerad enligt

3 § må ej utan särskilt medgivande

av kontrollstyrelsen förbruka obeskattad

brännolja för drift av motor

i motorfordon.

16

Har någon i strid med 10 § förbrukat

obeskattad brännolja för drift

av motor i motorfordon dömes till

dagsböter eller fängelse i högst ett

år.

Den som förskyllt fängelse må,

efter omständigheterna, dömas att

gälda straffskatt med högst tre

gånger den skatt som belöper på den

förbrukade brännoljan.

Brott, som

(Föreslagen lydelse)

§•

Den som icke är registrerad enligt

3 § må ej utan särskilt medgivande

av kontrollstyrelsen leverera eller

förbruka obeskattad brännolja för

drift av motor i motorfordon.

§•

Har någon i strid med 10 § levererat

eller förbrukat obeskattad brännolja

för drift av motor i motorfordon

dömes till dagsböter eller fängelse

i högst ett år.

Den som förskyllt fängelse må,

efter omständigheterna, dömas att

gälda straffskatt med högst tre

gånger den skatt som belöper på den

levererade eller förbrukade brännoljan.

dömas.

straff

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden

före ikraftträdandet.

Förslag

till

Förordning

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 38 §, 45 §, 80 § 1 och 2 mom., 81 § 1 mom.,

83—85 §§, 86 § 4 inom., 87 § samt 89 § 1 och 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 19541 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

38 §.

När det-------nämnda paragraf.

Föreskrifter som avses i första

stycket må lämnas även vid medgivande

till ombyte av utskänkningsställe

enligt 45 § första stycket, om

väsentlig ändring i utskänkningens

1 Senaste lydelse av 45 §, SO § 1 inom., 81 § 1 mom. och 83 § se 1963:221, av 80 § 2

mom., 86 § 4 mom., 87 § och 89 § 1 mom. se 1961: 184 samt av 84 § och 89 § 2 mom. se

1957:212.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 är 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

bedrivande avses ske i samband med

ombytet eller annat särskilt skäl föreligger.

Sådana föreskrifter må vidare

lämnas vid medgivande till ombyggnad

av utskänkningsställe enligt

45 § andra stycket, om särskilda

skäl föreligga.

45 §.

vederbörande tillståndsmyndighet.

Ombyggnad av utskänkningsställe

må ske endast efter medgivande

enligt första stycket, om väsentlig

ändring i utskänkningens bedrivan
-

Ombyte av

Inrättande av drinkbar eller annan

väsentlig ändring i utskänkningslokalernas

anordnande eller införande

av självservering för rusdrycker må

ske endast efter godkännande av intendenten

för utskänkningsärenden.

de avses ske i samband med ombyggnaden.

Inrättande av drinkbar eller annan

väsentlig ändring i utskänkningslokalernas

anordnande eller införande

av självservering för rusdrycker må,

om ärendet ej prövas enligt andra

stycket, ske endast efter godkännande

av intendenten för utskänkningsärenden.

80 §.

1 in o in. Den som till någon säljer

rusdrycker utan att äga rätt därtill

enligt denna förordning eller som

överskrider sådan rätt, straffes för

olovlig försäljning med dagsböter

eller fängelse i högst sex månader.

I ringa fall skall dock ej till straff

dömas.

Är brottet grovt, vare straffet

fängelse eller straffarbete i högst

två år.

Vid bedömande------

2 in o m. Innehar någon rusdrycker

i uppenbart syfte att olovligen

försälja dem, straffes för olovligt

innehav av rusdrycker med dagsböter

eller fängelse i högst sex månader.

1 m o in. Den som till någon säljer

rusdrycker utan att äga rätt därtill

enligt denna förordning eller som

överskrider sådan rätt, dömes för

olovlig försäljning till böter eller

fängelse i högst sex månader. I ringa

fall skall dock ej till straff dömas.

Är brottet grovt, dömes till fängelse

i högst två år.

eller yrkesmässigt.

2 in o m. Innehar någon rusdrycker

i uppenbart syfte att olovligen

försälja dem, dömes för olovligt innehav

av rusdrycker till böter eller

fängelse i högst sex månader.

81

1 in o in. Den som tillhandagår

någon med anskaffande av rusdrycker

i strid med föreskriften i 20 §

första stycket, straffes såsom för

§■

1 m o in. Den som tillhandagår

någon med anskaffande av rusdrycker

i strid med föreskriften i 20 §

första stycket, dömes såsom för olov
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

11

(Nuvarande lydelse)

olovlig försäljning enligt vad i 80 §

stadgas.

Rusdrycker, med---—--

83

Bryter någon mot 46 § 1 mom.,

48 eller 59 § eller bryter gäst å utskänkningsställe

mot 55 §, straffes

med böter, högst etthundra kronor.

84

Förbryter sig någon mot stadgandena

i 5 § 2 eller 3 mom. eller bryter

någon som ej handhar försäljning

enligt denna förordning mot 20

§ tredje stycket, straffes med dagsböter.

85

Bryter den som handhar tillåten

försäljning av rusdrycker eller någon

hos honom anställd i andra fall

än förut i detta kapitel sägs mot vad

i denna förordning är stadgat eller

mot föreskrift som meddelats med

stöd av förordningen, straffes med

dagsböter.

86

4 in o m. Den som mot stadgandet

i 12 § 4 mom. disponerar å provianteringsfrilager

upplagda rusdrycker

annorledes än till fartygs eller luftfartygs

proviantering eller utrustning

eller försäljning av obeskattade

varor å tullflygplats i föreskriven

ordning, straffes med dagsböter.

87

Vad som med stöd av bestämmelserna

i denna förordning inhämtats

vid granskning av räkenskaper och

verifikationer, så ock vad som eljest

vid tillsyn å utskänkning inhämtats

må ej yppas i vidare mån än som

erfordras för vinnande av det med

bestämmelserna avsedda ändamålet.

Ej heller må någon, som handhar

utminutering, för obehöriga yppa

vad han i samband därmed inhämtat

(Föreslagen lydelse)

lig försäljning enligt vad i 80 § stadgas.

förklaras förverkade.

§■

Bryter någon mot 46 § 1 mom., 48

eller 59 § eller bryter gäst å utskänkningsställe

mot 55 §, dömes till böter,

högst etthundra kronor.

§•

Bryter någon mot stadgandena i

5 § 2 eller 3 mom. eller bryter någon

som ej handhar försäljning enligt

denna förordning mot 20 § tredje

stycket, dömes till böter.

§•

Bryter den som handhar tillåten

försäljning av rusdrycker eller någon

hos honom anställd i andra

fall än förut i detta kapitel sägs mot

vad i denna förordning är stadgat

eller mot föreskrift som meddelats

med stöd av förordningen, dömes

till böter.

§•

4 m o in. Den som mot stadgandet

i 12 § 4 mom. disponerar å provianteringsfrilager

upplagda rusdrycker

annorledes än till fartygs eller luftfartygs

proviantering eller utrustning

eller försäljning av obeskattade

varor å tullflygplats i föreskriven

ordning, dömes till böter.

§•

Vad som med stöd av bestämmelserna

i denna förordning inhämtats

vid granskning av räkenskaper och

verifikationer, så ock vad som eljest

vid tillsyn å utskänkning inhämtats

må ej yppas i vidare mån än som

erfordras för vinnande av det med

bestämmelserna avsedda ändamålet.

Ej heller må någon, som handhar utminutering,

för obehöriga yppa vad

han i samband därmed inhämtat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr it) år 1966

(Nuvarande lydelse)

rörande enskilds personliga förhållanden.

Bryter någon häremot, straffes

med dagsböter eller fängelse i

högst sex månader, där ej gärningen

är belagd med straff i strafflagen.

(Föreslagen lydelse)

rörande enskilds personliga förhållanden.

Bryter någon häremot, dömes

till böter eller fängelse i högst

sex månader, om ej för gärningen

är stadgat straff i brottsbalken.

89 §.

in o in. Försök till olovlig för
-

säljning, så ock till gärning, som,

avses i 81 § 1 mom., straffes efter

ty i 3 kap. 1 och 3 §§ strafflagen

stadgas.

1 mom. För försök till olovlig

försäljning, så ock till gärning, som

avses i 81 § 1 mom., dömes till ansvar

enligt 23 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken.

Vid försök —---— — motsvarande tillämpning.

2 m o m. Hava flera medverkat

till gärning, som i 80 § eller 81 § 1

mom. sägs, eller vid försök till sådan

gärning eller ock till brott, som

avses i 81 § 2 mom., gäller vad i

3 kap. 4 och 5 §§ strafflagen är

stadgat. Den till vilken rusdrycker

försålts eller eljest anskaffats vare

dock ej förfallen till ansvar för annan

medverkan än anstiftan.

2 mom. Hava flera medverkat

till gärning, som i 80 § eller 81 § 1

mom. sägs, eller vid försök till sådan

gärning eller ock till brott, som

avses i 81 § 2 mom., gäller vad i

23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken är

stadgat. Den till vilken rusdrycker

försålts eller eljest anskaffats skall

dock ej ådömas ansvar för annan

medverkan än anstiftan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) motionen I: 705 av herr Gösta Jacobsson, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att övergångsbestämmelserna till förordningen den 1 juli

1966 om ändring av förordningen av den 24 maj 1957 (nr 209) angående

skatt på sprit och vin skall erhålla följande ändrade lydelse.

1. Näringsidkare som den 1 juli 1966 innehar lager av teknisk sprit för

vilket skatt erlagts enligt de genom denna förordning upphävda bestämmelserna

eller lager av varor hänförliga till tulltaxenummer 22.09 C, 33.04 A

och 33.06 A, vilka framställts av näringsidkaren med användande av sålunda

beskattad sprit, äger rätt till restitution. Mot restitution svarande

belopp gottskrives näringsidkaren hos partihandelsbolaget.

2. Restitution utgår icke för lager understigande ett hundra liter.

3. Ansökan om restitution skall ingivas till kontrollstyrelsen och vara dit

inkommen senast den 31 juli 1966, där ej kontrollstyrelsen annat medgiver.

4. Ansökan om restitution enligt den genom denna förordning upphävda

4 § skall göras inom 3. angiven tid»;

II) motionen II: 867 av herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att kommun tillerkännes rätten att med bin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

dande verkan för den tillståndsgivande myndigheten föreslå inskränkningar

i fråga om utskänkningen även under löpande oktroj period när fråga är om

byte av lokaler eller ombyggnad av väsentlig betydelse för utskänkningens

bedrivande»; samt

III) motionen II: 868 av fru Löfqvist m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta

a) antingen om sådan ändring i det föreliggande propositionsförslaget att

skänkt vinst i varu- och tombolalotteri ej beskattas, eller

b) att sådan vinst vars värde överstiger 200 kronor beskattas, oavsett

om den utgöres av skänkt eller köpt vara; samt

2) att utskottet måtte utforma erforderliga författningstexter.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit den

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motionen

II: 374 av herr Jonasson, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att det

skattefria beloppet i fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri må utgöra

500 kronor; samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig

författningstext.

I anledning av propositionen har till utskottet ingivits en skrivelse från

Ivemisk-Tekniska Leverantörförbundet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,

s. 14.

De särskilda förslagen, s. 15—30.

Skatt på teknisk sprit, s. 15—16.

Skatt på lotterivinster, s. 16—18.

Allmän varuskatt, s. 18—21.

Särskild varuskatt, s. 21—23.

Brännoljeskatt, s. 23—26.

Ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen, s. 26—30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

Motionerna

Skatten på teknisk sprit

Motionären i motionen I: 705 hälsar förslaget att skatten på teknisk sprit

avskaffas den 1 juli 1966 med tillfredsställelse, men vänder sig mot att de

föreslagna övergångsbestämmelserna inte medger avlyftning av den skatt

som belastar inneliggande lager. Många av de produkter som innehåller teknisk

sprit kräver mognadstid på 2—3 månader. En betydande del av de

varor som skall säljas under hösten och högsäsongen kring jul måste därför

tillverkas under perioden maj—juni. Stickprov på företagens lagersituation

den 1 juli 1965 visade för fyra företag, att spritskatten för inneliggande

lager representerade ett värde av ca 550 000 kr. Någon större skillnad i lagersituationen

torde knappast föreligga den 1 juli 1966. Förlusterna för

de enskilda företagen skulle variera mellan 100 000 och 250 000 kr. om

skatten avskaffades utan restitution. Det väsentliga i detta sammanhang

är, enligt motionärens mening, att för företag som har produktionen förlagd

utomlands förekommer inte sådana förluster då dessa har möjlighet

att skära ner sina lager och uppskjuta sin import till Sverige. Avsaknaden

av bestämmelser om restitution skulle således inverka på konkurrensförhållandet

mellan företag som producerar inom landet och företag som har

produktionen förlagd utomlands. Motionären anser därför, att det är motiverat

att införa ett restitutionsförfarande, och anför, att kontrollsvårigheter

icke torde förekomma eftersom det rör sig om ett begränsat antal förelag,

registrerade hos kontrollstyrelsen. Vidare åberopas att kontrollstyrelsen

i sitt yttrande över allmänna skatteberedningens betänkande i den del,

som gällde beskattningen av teknisk sprit, förordade restitution av skatten

på inneliggande lager.

Lotterivinstbeskattningen

Till stöd för sitt yrkande, att det skattefria beloppet för vinst i varu- eller

tombolalotteri skall höjas till 500 kr., anför motionären i motionen II: 37b

huvudsakligen följande. För olika ideella organisationer i vårt samhälle är

varu- eller tombolalotterier av mycket stor betydelse för deras möjligheter

att finansiera verksamheten. I sitt ungdomsfostrande arbete måste idrottsföreningar

och andra ideella föreningar i huvudsak lita till frivilliga krafter.

Denna frivilliga verksamhet är av mycket stort värde för samhället.

Organisationerna har emellertid betydande svårigheter att finansiera sin

verksamhet. Förhållandena för dem har givetvis försämrats när numera

skatt uttages även på bingo vinster i den mån de överstiger 100 kronors värde.

— Det är enligt motionärens mening angeläget att samhället ser till

att frivillig ideell verksamhet får goda förutsättningar. I viss utsträckning

lämnas direkt statligt stöd, bland annat till idrotten, men ännu viktigare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966 15

är att föreningarna själva i möjlig utsträckning skaffar sig ekonomiska resurser

för verksamheten. Varu- eller tombolalotterier är härvid av stor betydelse.

Den av motionären förordade höjningen av det skattefria vinstbeloppet,

som varit 100 kronor sedan 1928, skulle vara av stor positiv betydelse.

Motionären åberopar även förändringen av penningvärdet sedan år 1928.

I motionen II: 868 anför motionärerna till stöd för sitt yrkande om ändring

av beskattningsreglerna för skänkta vinstföremål bl. a. följande. Industrier,

handelsföretag, föreningar och enskilda vill ofta medverka till

ett gott resultat av de varu- och tombolalotterier, som organisationer och

sammanslutningar anordnar för behjärtansvärda ändamål, och bidrar då

med varor till vinster. Om vinstens värde överstiger 200 kr. kommer den

skänkta vinsten att beskattas med 30 procent av vinstvärdet, för så vitt ej

varje vinst i lotteriet är skänkt. Såväl givare som arrangör av lotteri har

svårt att förstå att skänkt vinst, som är skattefri i ena fallet, beskattas när

den kombineras med inköpta vinster, även om dessa på grund av vinstvärdet

är skattefria.

Rusdrycks försäljnings förordningen

I motionen II: 867 åberopar motionärerna, att kommunernas vetorätt i

fråga om tillstånd till utskänkning av rusdrycker även innefattar rätt att

i samband med tillståndsmeddelande bestämma vissa villkor för utskänkningens

bedrivande. I anslutning till förslaget i propositionen, att länsstyrelse

skall få rätt att meddela sådana föreskrifter även under pågående

oktrojperiod, om byte sker av utskänkningslokal eller denna blir föremål

för ombyggnad av väsentlig betydelse för utskänkningens bedrivande, framhåller

motionärerna, att det från en rad remissinstanser föreslagits att den

kommunala vetorätten skall utsträckas till att även omfatta utskänkning

efter byte av utskänkningslokal. Enligt motionärernas mening är förslaget

från dessa remissinstanser sakligt starkt motiverat och ligger helt i linje

med de allmänna kontrollbefogenheter som kommunerna tillerkänts i rusdrycksförsäljningsförordningen.

De tillstyrker förslaget med det tillägget

att vetorätten bör gälla även de fall då det företag, som erhållit utskänkningstillstånd,

genomför ombyggnad av utskänkningslokal av genomgripande

art.

Utskottet

i propositionen föreslås bl. a. ändringar i tråga om den indirekta beskattningen.

Dessa går i huvudsak i liberaliserande riktning. Utskottet anser sig

i allt väsentligt kunna biträda de framlagda förslagen men vill på vissa

punkter, som kommer att redovisas i det följande, förorda justeringar i anslutning

till bl. a. väckta motioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966

Skatten på teknisk sprit

Frågan om avveckling av den särskilda omsättningsskatten på teknisk

sprit behandlades av bevillningsutskottet vid 1965 års höstriksdag. Utskottet

förutsatte därvid att en sådan avveckling skulle genomföras snarast möjligt

och hälsar därför med tillfredsställelse det nu framlagda förslaget om upphävande

av skatten.

I anslutning till förslaget har i motionen I: 705 hemställts om åtgärder i

syfte att avlyfta den skatt på teknisk sprit som belastar fabrikanternas inneliggande

lager. Departementschefen har på denna punkt uttalat, att han

inte anser att några särskilda åtgärder behöver ifrågakomma för sådan avlyftning.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av inneliggande lager i samband

med ändringar i den indirekta beskattningen har tidigare bedömts på

olika sätt med hänsyn till omständigheterna i de särskilda fallen. Under senare

år har i regel någon lagerbeskattning eller skatteavlyftning inte förekommit,

och utskottet vill som sin principiella uppfattning uttala, att dylika

åtgärder såvitt möjligt bör undvikas. Utskottet får i detta sammanhang

erinra om att såväl 1965 som innevarande års riksdag beslutat ändringar

av den indirekta beskattningen utan särskild skattereglering beträffande

lagren. Gemensamt för de nyssnämnda skatteändringarna är att de härav

berörda varorna beskattas, då de levereras av importör eller fabrikant, och

att lagerskatteproblem därför uppkommer först i senare handelsled. Härigenom

uppstår vid skatteändringar en spridning av såväl vinster som förluster

på lagren, vilket medför att en lagerreglering måste framstå som både

ohanterlig och omotiverad. Vid de senaste höjningarna av spritskatten och

drivmedelsskatterna har således restauratörer resp. bensinhandlare gjort

inte obetydliga lagervinster. Vid avvecklingen av exempelvis sockerskatten

och skatten på munvårdspreparat drabbades återförsäljarna av dessa varor

i viss omfattning av motsvarande skatteförluster. De skattskyldiga torde

däremot i de nu angivna fallen inte ha åsamkats andra förluster än de som

uppstod till följd av efterfrågeändringar efter det förslagen om skatteändringar

framlagts. I fråga om skatten på den tekniska spriten är förhållandena

emellertid väsentligt annorlunda. Om hänsyn endast tas till råvarukostnaderna

i fabrikantledet torde kunna konstateras att inte någon bransch,

som berörs av den indirekta beskattningen, behövt arbeta med en i förhållande

till råvarupriset så högt beskattad råvara som den kemisk-tekniska

branschen i fråga om den beskattade tekniska spriten. Skatten torde nämligen

utgöra avsevärt mer än 200 procent av priset på den tekniska spriten.

Härtill kommer att spriten i åtskilliga fall genomgår en förhållandevis långvarig

bearbetningsprocess innan den slutliga produkten är färdig för försäljning.

Vid viss parfymtillverkning förekommer lagringstider upp till ett

par år. Dessa omständigheter skulle alltså medföra att skatten på teknisk

sprit kunde få kvarstående effekter i fråga om prisbildningen på de därav

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr tO år 1966 17

tillverkade varorna under lång tid framåt. Ett av utskottets huvudskäl för

att förorda skattens snara avveckling var att söka eliminera de inte oväsentliga

snedvxddningar av konkurrensförhållandena som uppkommit genom

import av obeskattade alkoholhaltiga halvfabrikat. Därest skatten bibehölls

skulle dessa ojämnheter komma att kvarstå för de förbrukare som

inte genom sådan import sökt undvika beskattningen. Det framlagda förslaget

innebär att de mot skatten på teknisk sprit svarande tilläggstullarna

upphävs samtidigt som skatten avvecklas. Detta medför att de alkoholhaltiga

importvarorna kommer i ett direkt förmånsläge i förhållande till de

inhemska varor, som tillverkats av beskattad sprit. Även om man anser att

den kemisk-tekniska branschen kan bära den förlust som vid skatteavvecklingen

kan uppkomma genom användning av ett redan beskattat lager,

skulle ett bifall till förslaget i propositionen kunna medföra att skattelättnaden

inte omedelbart slår igenom i konsumentpriserna. Ett sådant

genomslag är enligt utskottets mening en av de mest angelägna effekterna

av skatteavvecldingen. Utskottet vill därför i anledning av yrkandet i motionen

I: 705 förorda en viss begränsad avlyftning av den skatt som i fabrikantledet

belastar lager av teknisk sprit och vissa därav tillverkade produkter.

För att reducera det administrativa arbetet med skatteavlyftningen

föreslår utskottet att endast de fabrikanter som innehar här avsedda lager

överstigande 1 000 liter skall kunna erhålla restitution. Antalet restitutionsberättigade

kan härigenom förväntas uppgå till knappt femtio. Å andra

sidan skulle i denna grupp komma att ingå just de tillverkare som har

längre bearbetningstid för spriten och för vilka den i propositionen föreslagna

skatteavvecldingen skulle bli särskilt ogynnsam. I syfte att undvika

att de restituerade beloppen skall behöva utbetalas föreslås att restitutionen

skall kunna gottskrivas förbrukarna hos partihandelsbolaget, som i huvudsak

uppbär skatten vid sin försäljning av den tekniska spriten. Det torde få

ankomma på kontrollstyrelsen att övervaka att gruppen av restitutionsberättigade

inte vidgas genom onormal lagerökning hos förbrukarna.

Skatten på lotterivinster

I propositionen föreslås att det skattefria vinstvärdet enligt förordningen

om särskild skatt på vissa lotterivinster böjs från 100 till 200 kr. i fråga om

vinster i varu- eller tombolalotterier och från 25 till 50 kr. för andra vinster,

d. v. s. huvudsakligen vinster i penninglotteriet samt premieobligations- och

tipsvinster. Vidare föreslås att bestämmelserna i förordningen om förfarandet

vid viss konsumtionsbeskattning görs tillämplig i fråga om lotterivinstskatten

i vad förordningen avser förhandsbesked om skatteplikt samt befrielse

från eller återbäring av skatt i vissa fall.

I anslutning till propositionen har i motionen 11:868 hemställts i första

band om sådan ändring av 1 § skatteförordningen att skänkt vinst i varuoch

tombolalotteri ej beskattas och i andra hand att vinst i sådant lotteri

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1966

beskattas om dess värde överstiger 200 kr. Vidare har i den vid riksdagens

början väckta motionen II: 374 hemställts att det skattefria beloppet i fråga

om vinster i nyssnämnda lotterier höjs till 500 kr. Som skäl för det förstnämnda

yrkandet anförs bl. a., att det framstår som svårförståeligt att

skänkta vinster beskattas när de kombineras med köpta vinster, även om

de sistnämnda på grund av sitt låga vinstvärde är skattefria. Den förordade

höjningen till 500 kr. motiveras huvudsakligen av den betydande förändring

av penningvärdet som ägt rum, sedan den nu gällande gränsen på 100 kr.

fastställdes.

Utskottet finner den i propositionen föreslagna höjningen av det skattefria

vinstvärdet vara väl avvägd. Det finns enligt utskottets mening ingen

anledning att för närvarande ändra relationen mellan penningvinster och

andra vinster då det gäller gränsen för skattefrihet. En höjning av denna

gräns för varuvinsterna till 500 kr. skulle motsvara en höjning för penningvinsterna

till 125 kr. Härigenom skulle skattebortfallet, som vid den i

propositionen föreslagna ändringen beräknas uppgå till ca 15 milj. kr. per

år, komma att mångdubblas. I sammanhanget bör även beaktas, att ifrågavarande

lotterivinster är undantagna från inkomstbeskattning, varför det

finns skäl att sätta förhållandevis snäva gränser för skattefriheten. I enlighet

med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen II: 374 om höjning

av det skattefria beloppet för varuvinster till 500 kr.

Vad angår yrkandet om undantag från skatteplikt för skänkta varuvinster

vill utskottet först framhålla att det i motionen framförda alternativa

yrkandet, att sådana vinster skall beskattas om värdet överstiger 200

kr., innebär en inte oväsentlig skärpning av nu gällande regler. För närvarande

utgår nämligen inte skatt på vinst i varu- eller tombolalotteri, däri

endast skänkta vinstföremål förekommer. En dylik skatteskärpning har

inte närmare motiverats i motionen, och utskottet finner ej skäl att i samband

med den i propositionen föreslagna liberaliseringen av lotterivinstbeskattningen

förorda en sådan åtgärd. Däremot kan utskottet biträda motionärernas

uppfattning att i viss mån orimliga situationer kan uppkomma

genom att den nuvarande skattefriheten för skänkta vinster är begränsad

till de fall där endast sådana vinster förekommer. Då några kontrollsvårigheter

utöver vad som nu föreligger inte uppkommer om skänkta varuvinster

över huvud taget befrias från skatt och då endast ett obetydligt skattebortfall

kan förväntas uppstå genom en dylik åtgärd, vill utskottet tillstyrka

förstahandsyrkandet i motionen II: 868.

Ändringarna i lotterivinstbeskattningen föreslås träda i kraft den 1 juli

1966, men äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i avseende på förhållanden

som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär alltså i fråga

om exempelvis premieobligationer, att den höjda skattefrihetsgränsen äger

tillämpning första gången på vinst vid dragning som äger rum den 1 juli

1966 eller senare, oavsett när obligationen utfärdats.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

Brännoljeskatten

I anslutning till en framställning från kontrollstyrelsen framläggs i propositionen

vissa förslag till ändringar i bränno]jebeskattningen. Förslagen

berör i huvudsak tre frågor, nämligen införande av skattskyldighet för oregistrerad

tillverkare eller leverantör, som försäljer obeskattad brännolja

för motorfordonsdrift, ändring av skattesatsen vid avregistrering av förbrukare

samt ett utvidgat reslitutionsförfarande. Utöver de nu föreslagna

åtgärderna hade kontrollstyrelsen mot bakgrunden av vissa otillfredsställande

erfarenheter föreslagit flera mer genomgripande ändringar i brännoljebeskattningen

innebärande bl. a. färgningsskyldighet för viss typ av

eldningsolja samt skärpning av straffbestämmelserna. Departementschefen

finner med hänsyn till förslagets genomgripande natur att kontrollstyrelsens

framställning i vad den avser färgning och straffskärpning inte nu bör

läggas till grund för någon proposition. Förslaget har i nämnda delar överlämnats

till bilskatteutredningen resp. skattestrafflagulredningen.

Utskottet vill för sin del förorda de nu framlagda förslagen till ändrad

skattskyldighet och ändrad skattesats vid avregistrering. Utskottet ställer

sig däremot mera tveksamt till de i propositionen framlagda grunderna för

författningsförslaget i vad det avser ändrade bestämmelser rörande restitution

av brännoljeskatt. Som framgår av propositionen tillämpas för närvarande

av administrativa skäl ett system som innebär att den som avser att

använda brännolja för annat ändamål än motorfordonsdrift på bensinstation

eller oljebolags depå mot särskild försäkran kan köpa skattefri brännolja.

Med hänsyn till att den typ av försäkran, som kan avges vid bensinstation,

missbrukats i betydande omfattning har kontrollstyrelsen funnit

det nödvändigt att i stället övergå till ett system med restitution i efterhand,

vilket erbjuder erforderliga kontrollmöjligheter. Departementschefen förklarar

sig dela styrelsens uppfattning och biträder det av styrelsen i samband

härmed framlagda förslaget om att restitutioner a conto skall få tilllämpas

i fråga om större restitutionsbelopp. Utskottet har nyligen i sitt betänkande

nr 26 till innevarande års riksdag haft anledning att ta ställning

till frågan om en mera vidsträckt individuell restitution i samband med behandlingen

av motioner rörande restitution av skatt på bensin, som används

för motorsågar, och därvid med hänsyn till bl. a. de administrativa svårigheterna

ställt sig tveksamt till ett dylikt restitutionsförfarande. Det nu framlagda

förslaget måste enligt utskottets mening komma att medföra dels en

förhållandevis omfattande administrativ apparat, dels olägenheter för de

lojala förbrukarna av obeskattad brännolja. Det torde inte heller vara uteslutet

att ett restitutionsförfarande kan inbjuda till nya former för att undandra

skatt. Som framgår av kontrollstyrelsens framställning hänför sig

de otillfredsställande erfarenheterna från brännoljebeskattningen väsentligen

till användningen av eldningsolja för motordrift. Då nu denna del av

styrelsens förslag överlämnats lill bilskatteutredningen och således inte kan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr ''rO år 1966

förväntas resultera i lagstiftning förrän om ett par år finns enligt utskottets

mening anledning att befara att de förbrukare av brännolja för drift

av motorfordon som kunnat undvika beskattning genom att missbruka försäkran

i stället kommer att inrikta sina ansträngningar på att använda

obeskattad eldningsolja. Resultatet av den föreslagna omläggningen torde

därför kunna befaras bli att den sammanlagda beskattningseffekten måhända

blir oförändrad men att man samtidigt tillskapar en omfattande

administrativ apparat, som kommer att belasta de lojala förbrukarna. Det

finns således enligt utskottets mening anledning ifrågasätta, om man inte

— i avvaktan på åtgärder mot missbruket av eldningsolja — skulle kunna

bibehålla ett i viss mån förbättrat system med försäljning mot försäkran.

Kontrollstyrelsens förslag innebär endast att man nu skulle avveckla sådan

tillfällig försäkran som kan avges på bensinstation, men däremot behålla

s. k. stående försäkran vid oljebolagens depåer och liknande försäljningsställen.

Stående försäkran innebär att köparen är känd av säljaren, och

denna form av försäkran har, såvitt känt är, knappast varit föremål för missbruk.

Då förbrukningen av brännolja för andra ändamål än drift av motorfordon

i huvudsak är av stationär karaktär synes det utskottet möjligt att

i väsentligt större omfattning än för närvarande tillämpa någon form av

stående försäkran även för flertalet av de förbrukare, som nu avger tillfällig

försäkran. En sådan åtgärd i kombination med den föreslagna skattskyldigheten

för leverantör, som säljer obeskattad brännolja för motorfordonsdrift,

synes kunna leda till ett i huvudsak godtagbart beskattningssystem

utan att förvaltningen och konsumenterna belastas med det merarbete,

som ett väsentligt utvidgat restitutionsförfarande otvivelaktigt skulle

innebära. De av utskottet här angivna åtgärderna kan förväntas avsevärt

minska antalet restitutionsärenden i förhållande till det föreslagna systemet

men kvar står en ökning i förhållande till den nuvarande omfattningen,

vilket förutsätter en viss utvidgning av möjligheterna till restitution av

skatt, och utskottet vill på denna grund förorda att förslaget till snabbare

återbetalning av restitutionsbeloppen genomföres. Den av utskottet ovan

förordade metoden för att komma till rätta med missbruk av försäkran bör

emellertid — om den inte leder till önskat resultat — inte utesluta en övergång

till ett mera allmänt restitutionsförfarande.

Vad utskottet ovan förordat rörande brännoljebeskattningen kan genomföras

på administrativ väg och kräver således inte någon ändring i det framlagda

författningsförslaget.

Ändringar i rusdrgcksförsäljningsförordningen

I propositionen föreslås att tillståndsmyndighet skall få rätt att i samband

med byte av utskänkningslokal och vid mera väsentlig ombyggnad av

sådan lokal lämna föreskrifter om utskänkning. Vidare innehåller författningsförslaget

ändringar av formell natur, som föranleds av brottsbalkens

ikraftträdande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966 21

I motionen 11:867 hemställs om bestämmelser rörande kommunalt veto

vid här avsett byte eller ombyggnad av utskänkningslokal. Motionärerna

anser en dylik bestämmelse ligga helt i linje med de allmänna kontrollbefogenheter

som kommunerna tillerkänts i sådant sammanhang.

Departementschefen har uttalat att han i likhet med flertalet remissinstanser

anser att en sådan befogenhet för kommunen inte bör tillskapas i

nu förevarande sammanhang. Utskottet får i denna fråga erinra dels om att

tillstånd till utskänkning endast löper på oktroj perioder om fyra år och

dels om att kommunens fullmäktige skall höras i samband med frågor om

byte eller ombyggnad av utskänkningslokal. Det finns under sådana förhållanden

knappast anledning att befara att en restauratör skulle mot kommunens

önskemål investera medel i en restaurang, för vilken han knappast

kan räkna med att erhålla tillstånd till fortsatt utskänkning efter oktrojperiodens

utgång. Utan att ta ställning till principerna för det kommunala

vetots räckvidd i samband med utskänkning vill utskottet hänvisa till att

denna fråga torde ligga inom den alkoholpolitiska utredningens uppdrag och

att det inte föreligger skäl att föregripa denna utrednings ställningstagande

i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet således bifall till motionen

II: 867.

På rusdrycksområdet behandlas i propositionen även ett av kontrollstyrelsen

framlagt förslag om införande av bestämmelser rörande utdömande

av vederlag för den skatt som vid stöld av spritdrycker från AB Vin- och

Spritcentralen skulle ha belöpt på de stulna varorna, om de sålts till systembolaget.

Skälet till förslaget är bl. a. att i ett visst mål spritcentralens skadeståndsyrkande

ogillats i den del det innefattade sådan skatt. Departementschefen

anser inte någon lagstiftningsåtgärd vara påkallad med hänsyn

till att han finner att mot skatten svarande belopp i de avsedda fallen i och

för sig torde kunna utdömas med tillämpning av 36 kap. 1 § andra stycket

brottsbalken och till att frågor om bl. a. förverkande för närvarande övervägs

inom justitiedepartementet. Utskottet finner att den åberopade bestämmelsen

i brottsbalken äger tillämpning endast i de fall det kan visas

att den skyldige haft vinning av brottet, vilket inte torde ha varit fallet i det

åsyftade målet, och att denna bestämmelse således har begränsad räckvidd

i förevarande sammanhang, men vill med hänsyn till de pågående övervägandena

inte uttala annat än att denna fråga självfallet inte är begränsad

endast till alkoholbeskattningen.

De i propositionen framlagda förslagen till ändring i förordningarna om

allmän och om särskild varuskatt föranleder inte någon erinran från utskottets

sida liksom ej heller de delar av propositionen i övrigt som i det

föregående inte upptagits till särskild behandling.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) alt riksdagen -— med förklarande att Kungl. Maj :ts

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

förevarande proposition nr 69 icke kunnat av riksdagen

oförändrad antagas samt i anledning av motionen I: 705 av

herr Gösta Jacobsson ävensom motionen II: 868 av fru Löfqvist

m. fl. — måtte antaga de vid propositionen fogade förslagen

till

1) förordning angående ändring i förordningen den 24

maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin med den ändringen

att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Denna förordning--------före ikraftträdandet.

Tillverkare av alkoholhaltiga preparat,

innehållande beskattad teknisk

sprit, äger, om han den 1 juli

1966 innehar lager innehållande

minst 1 000 liter sådan sprit i bearbetat

eller obearbetat skick, efter ansökan

hos kontrollstyrelsen åtnjuta

restitution av den mot lagret svarande

skatten. Restituerat belopp

skall kunna gottskrivas tillverkaren

hos partihandelsbolaget.

Kontrollstyrelsen äger utfärda de

föreskrifter som erfordras för restitution

av skatten.

2) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475);

3) förordning angående ändring i förordningen den 28

september 1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,

med den ändringen att 1 § erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse.

(Kungl. Maj. ts förslag)

1 §•

Å vinst i svenskt lotteri och å vinst

vid vinstdragning på här i riket utfärdade

premieobligationer skall,

därest vinstens värde överstiger i

fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri

tvåhundra kronor samt i fråga

om annan vinst femtio kronor,

till staten erläggas en särskild skatt

(Utskottets förslag)

1 §•

Å vinst i svenskt lotteri och å vinst

vid vinstdragning på här i riket utfärdade

premieobligationer skall,

därest vinstens värde överstiger i

fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri

tvåhundra kronor samt i fråga

om annan vinst femtio kronor, till

staten erläggas en särskild skatt mot
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr JO år 1966

23

(Utskottets förslag)

svarande, i fråga om vinst å premieobligation

tjugu procent och i fråga

om annan vinst trettio procent

av vinstens värde; dock att å annan

vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri

skatt ej skall erläggas med

högre belopp än att därefter av vinsten

återstår femtio kronor. Skatt

som nu sagts skall icke utgå å vinst

vid vadhållning medelst totalisator

vid hästtävlingar eller å skänkta

vinstföremål i varu- eller tombolalotteri,

ej heller å vinst vid ^lottning

av konstverk inom förening,

vars enda syfte är att främja intresset

för eller eljest stödja den bildande

konsten.

(Kungl. Maj.ts förslag)

motsvarande, i fråga om vinst å premieobligation

tjugu procent och i

fråga om annan vinst trettio procent

av vinstens värde; dock att å annan

vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri

skatt ej skall erläggas med

högre belopp än att därefter av vinsten

återstår femtio kronor. Skatt

som nu sagts skall icke utgå å vinst

vid vadhållning medelst totalisator

vid hästtävlingar eller å vinst i varueller

tombolalotteri, däri endast

skänkta vinstföremål förekomma, ej

heller å vinst vid utlottning av konstverk

inom förening, vars enda syfte

är att främja intresset för eller eljest

stödja den bildande konsten.

Vid beräkning------belöpande skatten.

Skatt skall — -— ----- vinnaren uttages.

4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt;

5) förordning angående ändring i bilagan till förordningen

den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt;

6) förordning angående ändring i förordningen den 15

december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt;

7) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521);

B) att följande motioner, nämligen

1) motionen I: 705 av herr Gösta Jacobsson,

2) motionen II: 374 av herr Jonasson,

3) motionen 11:867 av herr Gustafsson i Borås m. fl.,

samt

4) motionen II: 868 av fru Löfqvist in. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Tage Johansson, Gösta

Jacobsson*, Erik Filip Petersson*, Hellebladh*, Sundin, Skärman, Ottosson

och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Kärrlander, Vigelsbo*, Engkvist,

Asp*, fru Nettelbrandt, herrar Carlstein*, Lothigius*, Öhvall och

Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Sundin, Vigelsbo och Börjesson i Falköping, vilka ansett, att

utskottet under punkten B 2 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionen II: 374 av herr Jonasson

måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning angående ändring i förordningen den 28 september

1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster

med den ändringen att 1 § erhåller följande ändrade

lydelse.

1 §•

Å vinst i svenskt lotteri och å vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade

premieobligationer skall, därest vinstens värde överstiger i fråga om

vinst i varu- eller tombolalotteri femhundra kronor samt i fråga om annan

vinst femtio kronor, till staten erläggas en särskild skatt motsvarande, i

fråga om vinst å premieobligation tjugu procent och i fråga om annan vinst

trettio procent av vinstens värde; dock att å annan vinst än sådan i varueller

tombolalotteri skatt ej skall erläggas med högre belopp än att därefter

av vinsten återstår femtio kronor. Skatt som nu sagts skall icke utgå å vinst

vid vadhållning medelst totalisator vid hästtävlingar eller å skänkta vinstföremål

i varu- eller tombolalotteri, ej heller å vinst vid utlottning av konstverk

inom förening, vars enda syfte är att främja intresset för eller eljest

stödja den bildande konsten.

Vid beräkning---— belöpande skatten.

Skatt skall---vinnaren uttages.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som a1 i texten