Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

1966-05-17 · 47 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:46, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i6 år 1966

1

Nr 46

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370), m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 25 mars 1966 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 90, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370);

2) förordning om ändring i förordningen den 30 november 1951 (nr 763)

angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av

aktier och likartade tillgångar, som skattskyldig innehaft minst fem år,

skall beräknas till 10 procent av vad den skattskyldige erhållit för egendomen.

Skattepliktig vinst skall dock inte beräknas om det framstår som sannolikt

att avyttringen skett utan vinst eller med en vinst som inte överstiger

5 procent av vad den skattskyldige erhållit. Bestämmelserna skall ej heller

gälla vid omflyttning av organisationsaktier inom en koncern. Vidare föreslås

Kungl. Maj :t få rätt att medge undantag från bestämmelserna vid avyttring

som är föranledd av strukturrationalisering. Från den schablonmässigt

beräknade skattepliktiga realisationsvinsten under ett beskattningsår

medges avdrag med 500 kronor. Vid avyttring av aktier eller likartade tillgångar

som innehafts mindre än fem år skall skattepliktig realisationsvinst

beräknas enligt nu gällande regler. Beskattning skall dock ske även när sådana

tillgångar förvärvats genom arv eller gåva eller liknande fång. Förslaget

grundas på aktievinstutredningens betänkande (SOU 1965: 72).

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse. 1

1 Biliang till riksdagens protokoll l''JG6. 7 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen den

28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

35 §. 35 §.

2 mom. Till intakt---tid

Har egendom, som skattskyldig

erhållit såsom gåva av make eller

skyldeman, av givaren förvärvats genom

fång, som ovan sägs, skall frågan

om och i vad mån skattepliktig

realisationsvinst skall anses föreligga

bedömas med hänsyn till

sistnämnda fång. Motsvarande skall

gälla om make vid bodelning i anledning

av andra makens död erhållit

egendom, som förstnämnde

make, före äktenskapets ingående

eller under äktenskapet förvärvat

genom köp, byte eller därmed jämförligt

fång, eller om make vid bodelning

av annan anledning än andra

makens död erhållit egendom,

som någondera maken före äktenskapets

ingående eller under äktenskapet

förvärvat genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång.

1 Senaste lydelse av 35 § 2 och 4 mom. se 1959

realisationsvinst).

Har egendom, som skattskyldig

erhållit såsom gåva av make eller

skyldeman, av givaren förvärvats genom

fång, som ovan sägs, skall frågan

om och i vad mån skattepliktig

realisationsvinst skall anses föreligga

bedömas med hänsyn till sistnämnda

fång. Motsvarande skall gälla

om make vid bodelning i anledning

av andra makens död erhållit

egendom, som förstnämnde make,

före äktenskapets ingående eller under

äktenskapet förvärvat genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, eller om make vid bodelning

av annan anledning än andra makens

död erhållit egendom, som någondera

maken före äktenskapets

ingående eller under äktenskapet

förvärvat genom köp, byte eller därmed

jämförligt fång. Har även den

skattskyldiges fångesman erhållit

egendomen såsom gåva av make eller

skyldeman eller vid sådan bodelning

som nyss nämnts, skall bedömningen

ske, som om avyttringen verkställts

av den som närmast dessförinnan

förvärvat egendomen på annat

sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

Egendom som avses i c) nedan

: 127.

s. 3 Kontrollera mot PDF

SO <D

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

(Nuvarande lydelse)

Såsom skattepliktig-----

b) då fråga är om vinst

enom avyttring av annan

gendom än fastighet:

om egendomen

(Föreslagen lydelse)

och som skattskyldig erhållit genom

arv, testamente, gåva, bodelning eller

annat fång, vilket icke är jämförligt

med köp eller byte, anses alltid förvärvad

genom det köp, byte eller därmed

jämförliga fång som skett närmast

dessförinnan.

— 10 » 25 % » »

b) då fråga är om vinst

genom avyttring av annan

egendom än fastighet eller

egendom som avses i

c) nedan:

-- 5 » .... 25 % » »

c) då fråga är om vinst

genom avyttring av aktie,

andel i aktiefond, fondandel

eller teckningsrätt

till aktie eller av andel i

ekonomisk förening eller

handelsbolag eller av annan

rättighet som är jämförlig

med här avsedd ande

l s r ä 11 eller aktie, dock

ej av aktie eller andel i

bostadsaktiebolag eller

bostadsförening som avses

i 2 4 § 3 m o m.:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år....

2 år men mindre än

3 år ..........

3 år men mindre än

4 år ..........

4 år men mindre än

5 år ..........

100 % av vinsten

75 % » »>

50 % » »

25 % » »

Avyttrar skattskyldig egendom

som avses i c) och som den skattskyldige

innehaft fem år eller mera

och framstår det icke som sannolikt

att avyttringen skett utan vinst eller

med vinst ej överstigande 5 procent

av vad den skattskyldige erhåller för

egendomen, skall som skattepliktig

realisationsvinst räknas ett belopp

motsvarande 10 procent av vad han

erhåller för egendomen efter avdrag

för kostnad för avyttringen. Från

sammanlagda beloppet av skalteplik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 dr 1966

(Nuvarande lydelse)

Vad ovan-----

Har jordbruksfastighet

4 mom. Vinst, som uppkommit

genom att fast eller lös egendom

tagits i anspråk genom expropriation

eller liknande förfarande eller eljest

avyttrats under sådana förhållanden,

att tvångsförsäljning som nyss sagts

måste anses vara för handen, är

icke i något fall att anse som skattepliktig

realisationsvinst, dock att

skatteplikt enligt eljest gällande regler

föreligger därest det skäligen kan

antagas, att avyttringen skulle ägt

rum även om tvång icke förelegat.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning beträffande realisationsvinst

vid upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastighet för

obegränsad tid mot ensångsersättning.

(Föreslagen lydelse)

tig realisationsvinst enligt detta stycke

under ett beskattningsår äger

skattskyldig åtnjuta avdrag med 500

kronor. Har den skattskyldige under

beskattningsåret varit gift och levt

tillsammans med andra maken, får

nu avsett avdrag för dem båda gemensamt

åtnjutas med 500 kronor.

I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta

avdrag med högre belopp än

som svarar mot sammanlagda beloppet

av skattepliktig realisationsvinst

enligt detta stycke.

Kan tillämpning av föregående

stycke antagas hindra strukturrationalisering

som är önskvärd från allmän

synpunkt, äger Konungen eller

myndighet som Konungen bestämmer

medgiva befrielse därifrån helt

eller delvis, om företag som beröres

av strukturrationaliseringen gör

framställning därom senast den dag

avyttringen sker.

å tomträtt.

nämnda del.

4 m o m. Vinst, som uppkommit

genom att fast egendom eller annan

lös egendom än sådan som avses i 2

mom. tredje stycket c) tagits i anspråk

genom expropriation eller liknande

förfarande eller eljest avyttrats

under sådana förhållanden, att

tvångsförsäljning som nyss sagts

måste anses vara för handen, är icke

i något fall att anse som skattepliktig

realisationsvinst, dock att skatteplikt

enligt eljest gällande regler föreligger

därest det skäligen kan antagas,

att avyttringen skulle ägt rum

även om tvång icke förelegat. Vad

nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning

beträffande realisationsvinst

vid upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastighet för

obegränsad tid mot engångsersättning.

Avyttras egendom som avses i 2

mom. tredje stycket c) under förhållanden

som anges ovan, skall skattepliktig

realisationsvinst icke beräknas

till högre belopp än 10 pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

cent av vad den skattskyldige erhåller

för egendomen efter avdrag för

kostnad för avyttringen.

Såsom skattepliktig---------yttre rationalisering.

Skattepliktig realisationsvinst enligt

2 mom. fjärde stycket anses icke

föreligga när aktie i aktiebolag eller

andel i handelsbolag eller ekonomisk

förening överlåtes mellan sådana

företag inom samma koncern,

om moderföretaget i koncernen är

aktiebolag eller ekonomisk förening

och den överlåtna aktien eller andelen

innehaves som ett led i annan

koncernens verksamhet än förvaltning

av fastighet, värdepapper eller

annan därmed likartad lös egendom.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tilllämpas

i fråga om avyttring av sådan egendom som avses i 35 § 2 mom.

tredje stycket c), om avyttringen sker den 1 juli 1966 eller senare.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 30 november 1951 (nr 763) angående

beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § 4 mom. och punkt 1 av anvisningarna till

1 § förordningen den 30 november 1951 angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3

4 in o m. Beträffande till inkomst

av tillfällig förvärvsverksamhet

hänförlig ackumulerad

inkomst skall vad i denna förordning

sägs icke äga tillämpning å

1 Senaste lydelse av 3 § 4 mom. och punkt 1

(Föreslagen lydelse)

§•

4 m o m. I fråga om inkomst av

tillfällig förvärvsverksamhet

gälla förordningens bestämmelser,

såvitt avser realisationsvinst,

endast intäkt genom vinst, be
av

anvisningarna till 1 § se 1962: 193.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

(Nuvarande lydelse)

vinst vid icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom.

(Föreslagen lydelse)

räknad enligt 35 § 2 mom. fjärde

stycket kommunalskattelagen, vid

avyttring av aktie eller andel i bolag

vars aktier eller andelar vid tiden

för avyttringen ägdes eller innehades

på sätt som anges i 54 §

tredje stycket nämnda lag.

1. Inkomst skall —

För att---—

Engångsbelopp, som

Intäkt av------

Ackumulerad inkomst,

Har jordbruk----

Vad i------

Vid skatteberäkning —

Anvisningar

till 1 §.

--ifrågavarande år.

— två beskattningsår.

---—--tio år.

Ackumulerad inkomst, som avses i

3 § 4 mom., skall anses hänföra sig

till det antal år den skattskyldige

innehaft aktien eller andelen.

- -— å fastigheten.

— ----—- -— kortare tid.

---- ensam dödsbodelägare.

- vara gifta.

-----samma skattskyldig.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:746 av herr Gösta Jacobsson m.fl. och

II: 915 av herr Lothigius m. fl., vari hemställts,

A) »att riksdagen måtte besluta följande ändringar i de i propositionen

föreslagna bestämmelserna, nämligen

1) att den skattskyldige må efter den femåriga initialperioden i stället

för 10 procent av försäljningssumman alternativt såsom skattepliktig realisationsvinst

räkna 30 procent av vinsten,

2) att därvid skall vid vinstens beräknande som ingångsvärde upptagas

det genomsnittliga anskaffningsvärdet för de aktier av ett och samma slag,

som förvärvats under ett kalenderår,

3) att därvid må ytterligare efter den femåriga initialperiodens utgång till

ingångsvärdet läggas 3 procent av detta värde om året för det antal år som

aktierna innehafts,

4) att uppkommen vinst vid avyttring av aktie, som förvärvats genom

benefikt fång, arv, bodelning eller gåva, icke skall anses som skattepliktig

realisationsvinst,

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

5) att — om yrkandet i sistnämnda punkt icke godtages — som ingångsvärde

vid vinstens beräknande skall anses värdet dödsfallsdagen respektive

vid gåvotillfället,

6) att efter initialperiodens utgång vinst vid avyttring av aktier inom investmentbolag

och aktiefonder icke skall anses som skattepliktig realisationsvinst,

7) att realisationsförlust som inte kunnat avdragas från realisationsvinst

under samma beskattningsår balanseras och avräknas mot realisationsvinsten

under nästföljande fem år, samt

8) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning

av frågan om ändrade regler för värdering av icke börsnoterade aktier;

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de ändringar i lagtexten,

som erfordras för genomförande av förslagen under A), samt därvid

jämväl särskilda ikraftträdandebestämmelser»;

II) de likalydande motionerna I: 749 av herr Holmberg m. fl. och II: 916

av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å

Kungl. Maj :ts proposition nr 90, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

förnyad utredning under beaktande av de synpunkter vilka kommit till uttryck

i motionerna;

III) de likalydande motionerna I: 750 av herrar Lundström och Bengtson

samt II: 917 av herrar Hedlund och Ohlin, vari hemställts,

A) »att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 90

måtte

1) förändra det i propositionen framlagda förslaget om ändrade regler

för aktievinstbeskattningen så att vid aktieinnehav av mer än fem år två

procent av försäljningssumman för varje år under den tid som aktien innehafts,

dock högst sammanlagt 20 år, skall få dragas av försäljningssumman

innan beräkning av skattepliktig inkomst enligt schablonmetoden företages,

varigenom penningvärdeförsämringen under innehavstiden beaktas,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att denna lagstiftning bör gälla som

ett provisorium samt hemställa om ny utredning av aktievinstbeskattningen

med iakttagande av i motionerna angivna synpunkter, samt

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga ändringar

i författningstexten»;

IV) de likalydande motionerna 1:751 av herr Sundin m. fl. samt 11:921

av herrar Sterne och Antonsson, vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära att Kungl. Maj:t efter hörande av riksskattenämnden

och med beaktande av i motionerna anförda synpunkter snarast

utarbetar mer preciserade riktlinjer för användningen av dispenser från

erläggande av skatt vid aktieförsäljningar i strukturrationaliseringssyfte»;

V) motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg, vari hemställts,

A) »att riksdagen — med ändring av Kungl. Maj :ts proposition nr 90 —-

måtte besluta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

1) att avdrag för förluster å aktier och liknande tillgångar, som innehafts

i minst fem år, skall medges med belopp motsvarande 25 procent av

den redovisade förlusten;

2) att vid förmögenhetsbeskattningen samt vid arvs- och gåvobeskattningen

värdet på aktier och liknande tillgångar skall reduceras med sex

procent;

3) att reglerna om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

skall äga tillämpning vid försäljning av aktier och liknande tillgångar,

vilka innehafts i minst fem år;

4) att de föreslagna nya reglerna icke skall äga tillämpning om aktier,

som innehafts i minst fem år, inlöses i samband med utskiftning av aktiebolags

tillgångar;

5) att avdrag från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst

å tillgångar, som avses i 35 § 2 mom. c) kommunalskattelagen, skall

medges med femhundra kronor eller, om den skattskyldige under beskattningsåret

varit gift och levt tillsammans med andra maken, med för dem

båda gemensamt högst ettusen kronor;

6) att de föreslagna nya bestämmelserna skall äga tillämpning i fråga om

avyttring av aktier och liknande tillgångar, som sker den 1 januari 1967

eller senare, dock att bestämmelserna inte skall tillämpas vid avyttring

av aktier och liknande tillgångar, som förvärvats före den 1 januari 1962;

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

ändringar i lagtexten»;

VI) motionen 11:875 av herr Regnéll m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte antaga den i propositionen föreslagna bestämmelsen om rätt

till schablonavdrag med följande formulering:

Avyttrar skattskyldig----med 500 kronor. Har den skattskyldige

under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken,

får nu avsett avdrag för dem båda gemensamt åtnjutas med 1 000 kronor.

I intet fall---enligt detta stycke»;

VII) Motionen II: 918 av herr Hermansson m. fl., vari hemställts,- att

riksdagen vid behandlingen av proposition nr 90 måtte

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förnyad utredning om aktievinstbeskattningen,

grundad på principen att realiserade kapitalvinster skall beskattas

i samma utsträckning som vanlig inkomst,

dels besluta att 35 § 2 mom. kommunalskattelagen erhåller sådan lydelse

i det stycke under c) som börjar »Avyttrar skattskyldig egendom...» att

»som skattepliktig realisationsvinst räknas ett belopp motsvarande 15 procent

av vad han erhåller för egendomen efter avdrag för kostnad för avyttringen»;
VIII)

motionen II: 919 av herr Nordgren m.fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte, med ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 90, besluta att

aktiefonder och investmentbolag icke skall vara skattskyldiga för realisa
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

tionsvinst på aktier m. in., vilka avyttras efter minst fem års innehav, samt

att vederbörande utskott måtte utforma härför erforderlig lagtext»; ävensom
IX)

motionen II: 920 av herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte, med ändring av den i Kungl. Maj :ts proposition nr 90 föreslagna

lydelsen av 35 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen, antaga

följande författningsförslag:

35 §.

Såsom skattepliktig realisationsvinst skall ej anses vinst, vilken uppkommit

genom avyttring till ett aktiebolag av aktier i ett annat aktiebolag,

innehavda minst fem år, mot likvid av nyemitterade aktier i det förvärvande

aktiebolaget. Skattepliktig realisationsvinst skall ej heller anses uppkomma

vid avyttring av aktier, innehavda minst fem år, under förutsättning att

avyttringen skett under ett kalenderår och till samme köpare samt omfattat

minst en fjärdedel av samtliga aktier i aktiebolaget. Kan tillämpningen

av reglerna om beskattning av vinst vid avyttring av aktier i andra

fall än som nu nämnts antagas hindra strukturrationalisering, äger Konungen

eller myndighet som Konungen bestämmer medgiva befrielse därifrån,

om företag som beröres av strukturrationaliseringen gör framställning

därom senast den dag avyttringen sker.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:746, 1:748, 1:749, 11:875, 11:917, 11:918,

II: 919, II: 920 och II: 921.

I anledning av propositionen har till utskottet ingivits skrivelser från

styrelsen för Stockholms fondbörs, Industriens skattesakkunnige, Sveriges

köpmannaförbund, Sveriges aktiesparares riksförbund och f. d. överingenjören

John Nordin, Bromma.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 7—9.

Aktievinstbeskattningen, s. 10—39.

Ändring av den s. k. skyldemansregeln vid realisationsvinstbeskattningen,

s. 40.

Remissyttrandena över aktievinstutredningens förslag, s. 40—100.

Departementschefen, s. 100—115.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

Motionerna

Yrkanden om avslag och ny utredning

I motionerna I: 749 och II: 916 anföres i huvudsak följande. I propositionen

uttalar departementschefen, att införandet av en skälig beskattning av

vissa kapitalvinster inte är en åtgärd som kräver en omprövning av skattesystemet

i övrigt. Han gör också gällande att det knappast finns anledning

förmoda, att reglerna för beskattning av vinster vid försäljning av aktier

och av fastigheter kan och bör utformas på samma sätt, om det gäller en

i tiden obegränsad vinstbeskattning. En jämförelse mellan förslaget i propositionen

och markvärdekommitténs väntade förslag till beskattning av

vinst vid fastighetsförsäljning ger emellertid klart belägg för behovet av en

samordning. De principer som ligger bakom markvärdekommitténs förslag

har vunnit anslutning från samtliga de parlamentariska ledamöterna i kommittén.

Markvärdekommitténs förslag bygger på den i och för sig riktiga

principen att, där beskattning skall ske, det är den reella vinsten som skall

beskattas och att sålunda vinster som endast följt penningvärdeförsämringen

och därför är rent nominella inte skall beskattas. Enligt det föreliggande

förslaget beskattas vinst, som endast följt penningvärdeförsämringen

och således är rent nominellt, hårdare än reella vinster. Man bör

kunna räkna med att markvärdekommitténs betänkande kommer att avgivas

i så god tid att det, efter vederbörlig remiss, kan ligga till grund för

proposition till 1967 års riksdag. Frågan om en ev. aktievinstbeskattning

skulle således endast behöva skjutas ett år framåt.

Ett uppskjutande av frågan om en ev. aktievinstbeskattning synes så

mycket mer motiverad som ett flertal spörsmål av betydelse för bedömningen

för närvarande är otillräckligt belysta eller helt har förbigåtts. Departementschefen

har på en rad viktiga punkter måst erkänna, att de nu

föreslagna reglerna inte kommer att verka på ett riktigt sätt. Han förutskickar

ändring i en del av dessa, men dessa ändringar kan av naturliga

skäl inte komma till stånd förrän avsevärd tid förflutit efter det lagstiftningen

börjat gälla. Motionärerna finner för sin del nödvändigt att frågorna

behandlas i ett sammanhang och anser att det inte står i överensstämmelse

med en god parlamentarisk ordning att först införa en ny beskattningsform

och sedan undersöka vilka andra skattebestämmelser som skall

lättas för att den inte skall få de ogynnsamma verkningar som redan nu

kan förutses.

En väsentlig faktor för bedömning av en aktievinstbeskattning är dess

verkningar på sparandet och kapitalanvändningen. Om den kan beräknas

få klart ogynnsamma verkningar på sparandet eller snedvrida placeringen

av kapital på ett från allmän synpunkt felaktigt sätt, bör man under alla

förhållanden avstå från beskattningen. De vaga antydningar, som i pro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966 11

positionen görs om en permanentning och en eventuell ändring av den s. k.

Annell-lagen, bör ges konkret form, innan frågan tas upp på nytt. Med den

av departementschefen tillämpade tekniken att först vilja införa aktievinstskatten

och sedan överse Annell-lagen kan uppenbar fara föreligga

för att företagen uppskjuter näraliggande nyemissioner i avvaktan på att

skattevillkoren blir närmare klargjorda. Detta kan medföra en förskjutning

i investeringsprogrammen, som inte är önskvärd från allmän synpunkt.

Det är svårt att säga vilken karaktär skatten har. Närmast är den att betrakta

som en omsättningsskatt. I motsats till vanliga omsättningsskatter är

den inte proportionell i förhållande till försäljningssumman, utan genom

att den inbakas i inkomstskattesystemet erhåller den dettas progressiva

verkningar. Man kan i varje fall inte betrakta skatten såsom en vinstskatt,

och härutinnan skiljer den sig helt från den skatt på fastighetsvinster som

markvärdekommittén föreslår. En sådan konstruktion av beskattningen av

aktievinster är över huvud taget icke förenlig med vårt inkomstskattesystem.

Departementschefen ämnar låta undersöka hur latent skatteskuld skall

behandlas vid arvsbeskattningen. Det är emellertid av vikt att denna fråga

löses innan en skärpt aktievinstbeskattning införs, vilket motsvarande problem

markvärdestegringskommittén även beaktat. I annat fall blir vederbörande

i samband med ett arvsfall beskattad för fiktiv förmögenhet. Likaså

är det helt otillfredsställande att hänsyn enligt förslaget inte kan las till

den skattebelastning som exempelvis åvilar en familjeföretagare genom att

hans aktier vid förmögenhetsbeskattningen skall värderas utan beaktande av

den latenta skatteskulden. Särskilt hårt drabbar detta de mindre och medelstora

företag som drivs i form av familj ebolag. I och med att aktievinstbeskattning

enligt förslaget blir »evig» bortfaller varje skäl för att begränsa

avdragsrätten vid förluster i samband med aktieförsäljning.

Utan att ta avstånd från tanken på en ändrad realisationsvinstbeskattning

anser motionärerna, att det förslag som nu föreligger i fråga om aktievinster

är otjänligt som underlag för en sådan beskattning. Ett uppskov

med frågan kan från allmän synpunkt inte anses vara förenat med sådana

olägenheter att det svarar mot nackdelarna med den föreslagna lagstiftningen,

som i stora stycken måst utformas som ett hastverk och vars effekter

i olika hänseenden inte är tillräckligt analyserade. Motionärerna yrkar

därför avslag på propositionen. Först sedan förnyad utredning kommit till

stånd, bör eu ev. proposition i frågan föreläggas riksdagen.

Till stöd för utredningsyrkandet i motionerna I: 750 och 11:917 framhålles

bl. a. att så starka betänkligheter kan anföras mot den föreslagna konstruktionen

av aktievinstbeskattningen att denna i sina huvuddrag endast

kan accepteras som eu provisorisk lagstiftning. Vid den av motionärerna

förordade nya utredningen bör bl. a. följande spörsmål beaktas.

Med hänsyn till den fortgående penningvärdeförsämringen framstår det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

som ett elementärt rättvisekrav att hänsyn tas till inflationsproblemet. Så

liar också markvärdekommitténs parlamentariska ledamöter enhälligt föreslagit

beträffande beskattningen av markvinsterna. En permanent beskattning

bör enligt motionärernas uppfattning ske på grundval av en verklig

vinstberäkning med utgångspunkt från anskaffningskostnaden. En sådan

beskattning står också i bättre överensstämmelse med gällande principer

för inkomstbeskattningen än det i propositionen framlagda förslaget. De

praktiska tillämpningssvårigheterna torde visserligen bli större med ett sådant

system än med det i propositionen föreslagna. Någon undersökning

har emellertid inte gjorts för att utröna vilka möjligheter som finns att

genom olika schabloner förenkla vinstberäkningen vid aktieförsäljningar.

— Skatteplikt bör dessutom motsvaras av en korresponderande rätt till avdrag

för förluster. — Motionärerna finner det vidare angeläget att en samordning

sker mellan aktievinstbeskattningen och andra beskattningsformer,

så att dubbelbeskattning förorsakad av kollisioner mellan olika beskattningsformer

undviks. Aktievinstbeskattningen, förmögenhetsbeskattningen

samt arvs- och gåvobeskattningen kan behöva ses som en enhet. Avdragsrätl

vid förmögenhetsbeskattningen och vid arvs- och gåvobeskattningen

för latent kapitalvinstskatteskuld bör övervägas. I och med införandet av

aktievinstbeskattning aktualiseras också utskiftningsskatten. Den föreslagna

aktievinstbeskattningen är inte anpassad till utskiftningsskatten och leder

därför till icke önskvärda effekter. — Det är också av stor vikt att de

olika finanspolitiska åtgärder, som har betydelse för bolagens skattebelastning,

samordnas på ett sådant sätt, att de kommer att utgöra led i en enhetlig

politik samt att strukturrationaliseringen inom näringslivet inte försvåras

eller styrs med selektiva medel genom beskattningsåtgärder. Utredningen

bör slutligen särskilt beakta problemet hur man med enkla regler

skall kunna undvika retroaktiv beskattning av aktievinster.

Som motivering för utredningsyrkandet i motionen II: 918 anföres bl. a.

följande. Utgångspunkten för en diskussion av aktievinstbeskattningens

höjd bör i princip vara att realiserade kapitalvinster beskattas i samma utsträckning

som vanlig inkomst. Detta sker redan enligt gällande skattelagstiftning

vid försäljning under de två första åren av innehavet. Några

grundade skäl varför avsteg från denna princip skulle göras vid försäljning

av aktier m. in. efter längre innehav bar icke framförts. Det är visserligen

sant att motivet för denna beskattning av kapitalvinster på aktier till 100

procent ursprungligen var att motverka spekulation. De förskjutningar som

sedermera skett i aktiemarknadens struktur har emellertid gjort att andra

motiv numera är de avgörande när det gäller beskattning av aktievinster.

Det väsentliga har blivit den starka värdeökning på aktier som skett under

de senaste årtiondena och som motiverar väsentligt skärpta regler för beskattning

av aktievinster oavsett innehavets längd. Mot bakgrunden härav

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966 13

anser motionärerna, att de i propositionen föreslagna reglerna innebär en

alltför mild beskattning.

Ett genomförande av principen att realiserade kapitalvinster bör beskattas

i samma utsträckning som vanlig inkomst kräver emellertid ytterligare

utredningar om verkningarna i olika avseenden. Motionärerna anser att sådana

utredningar omedelbart bör igångsättas.

Inkomstberäkningen

I motionen 11:918 anförs som motivering för yrkandet om höjning av

procentsatsen bl. a. följande. Vid remissbehandlingen och under den offentliga

diskussionen kring aktievinstutredningens förslag har från flera håll

anmärkts att de föreslagna skattesatserna vore alltför låga. Enligt LO:s bestämda

uppfattning kunde den föreslagna procentsatsen inte godtas. Ett

skatteuttag på i realiteten 15—20 procent är avsevärt lägre än den för de

flesta skattskyldiga aktuella andelen av inkomsten, som går till beskattning.

Med hänsyn till detta föreslog LO att den beskattningsbara delen av

realisationsvinsten skulle vara 50 procent. LO vände sig också mot utredningens

motivering för den föreslagna procentsatsen och anförde att vid

beskattning av löntagarinkomster inte fästes något avseende vid penningvärdeförsämringen.

Den kritik, som riktats mot förslaget om en beskattning av 30 procent av

kapitalvinsten måste gälla också den föreslagna lagstiftningen, som innebär

att utredningens alternativa regel om beskattning av 10 procent av försäljningssumman

blir den generella regeln vid innehav överstigande 5 år.

Det siffermaterial som redovisats i aktievinstutredningens betänkande angående

utvecklingen av aktiekurserna under efterkrigstiden synes visa att

det finns utrymme för en väsentligt hårdare beskattning av inkomster genom

aktieförsäljning än den föreslagna. Även andra skäl talar för att en

skattesats på 10 procent är alltför låg. Den 230-procentiga stegringen av

aktiekurserna under efterkrigstiden motsvarar en internränta på mer än 10

procent — väl att märka avseende samtliga aktier — och därför förefaller

det sannolikt att ett eventuellt psykologiskt motstånd mot aktieköp ganska

snart övervinnes även vid en högre skattesats än propositionens. Även fondbörsens

reaktion såväl vid avlämnandet av utredningsförslaget som av propositionen

visar att de föreslagna skattesatserna bedöms som relativt milda.

För alt inte försena ett genomförande av en lagstiftning, som innebär

vissa förbättringar när det gäller beskattningen av aktievinster jämfört

med nu gällande förhållanden, har motionärerna — trots de kritiska anmärkningar

som kan göras mot propositionens förslag — begränsat sig till

att föreslå en höjning av procentsatsen för det belopp av försäljningssumman,

som skall räknas som skattepliktig realisationsvinst, till 15. Vidare

framhåller motionärerna att näringslivets kapitalförsörjning bör kunna

ordnas genom att bestämmelserna om återlån ur AP-fonderna omprövas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 46‘ år 1966

och fonderna i ökad utsträckning används för näringslivets försörjning med

kapital och därmed också för att skapa ett löntagarnas inflytande över näringslivet.

Motionärerna i motionerna I: 750 och II: 917 framhåller att beskattningen

med tillämpning av schablonmetoden får en regressiv effekt i förhållande

till vinsten. Det förhållandet att en viss procent av försäljningssumman

presumeras vara vinst leder nämligen till att ju större del av denna som

utgör vinst desto mindre del av vinsten blir föremål för beskattning. Vidare

påvisar motionärerna den tröskeleffekt övergången efter det femte innehavsåret

från en reell vinstbeskattning till schablonmetoden medför. Denna

tröskeleffekt är även den regressiv, dvs. större ju lägre den nominella vinsten

är. Motionärerna har diskuterat möjligheterna att förhindra att en

puckeleffekt uppkommer eller mildra dess verkningar. En möjlighet är att

Jåta schablonregeln träda in redan efter två års aktieinnehav. Med hänsyn

till svårigheterna att överblicka en sådan ändring och till att förslaget enligt

motionärernas mening endast bör ses som ett provisorium har de inte framställt

något ändringsyrkande.

Däremot föreligger det enligt motionärernas mening tvingande skäl att

införa någon form av avdrag som kan neutralisera penningvärdeutvecklingen.

Schablonbeskattningens regressiva effekt leder nämligen till att de

mindre vinsterna blir proportionsvis hårdare beskattade. Vid en långsam

nominell värdestegring är en större del av vinsten fiktiv än vid en snabb

sådan. Ju större del av vinsten som endast är fiktiv desto hårdare blir skattebelastningen.

Kompensationen för penningvärdeförsämringen blir således

hårdare beskattad än de reella vinsterna. Ett inflationsavdrag bör lämpligen

anknyta till innehavstiden genom att visst avdrag medges för varje

år en aktie innehafts. På grund av schablonbeskattningens konstruktion

anser motionärerna det mindre lämpligt att anknyta procentavdraget till anskaffningsvärdet.

I stället bör man utgå från försäljningspriset. Anknytningen

bör lämpligen göras på sådant sätt, att avdrag medges för viss del,

förslagsvis 2 procent, av försäljningssumman för varje år under den tid som

aktien innehafts. Den schablonmässiga vinstberäkningen bör göras med utgångspunkt

från det belopp som återstår sedan 2 procent per innehavsår

dragits från försäljningssumman. Den reducerade försäljningssumman skall

även ligga till grund för beräkning av huruvida skattepliktig vinst över

huvud taget uppkommit, dvs. huruvida vinsten utgör minst 5 procent

av försäljningssumman. Ett avdrag av föreslagen art måste emellertid maximeras

i tiden för att omöjliggöra att lång tids innehav i praktiken medför

skattefrihet för aktieinnehavaren. Maximeringen bör enligt motionärernas

mening sättas till 20 års aktieinnehav, varigenom avdraget maximeras till

40 procent av försäljningssumman. Vid 20 års innehav ger avdraget kompensation

för en årlig penningvärdeförsämring av ca 3 procent räknat på

anskaffningsvärdet. Aktier erhållna genom nyemissioner kan för att för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966 15

enkla beräkningen anses anskaffade emissionsdagen. Kan anskaffningsvärdet

av någon anledning inte visas, torde avdrag endast böra medges för

den tid som aktieägaren kan göra sannolikt att han innehaft aktien.

I motionerna I: 746 och 11:915 föreslås att den skattskyldige i enlighet

med aktievinstutredningens förslag bör få valfrihet mellan utredningens

huvudalternativ, innebärande att efter den femåriga initialperioden — i denna

del har motionärerna anslutit sig till propositionen — 30 procent av

vinsten skall inkomstbeskattas, och departementschefens schablonalternativ.

Med hänsyn till den kritik, som framförts mot utredningens förslag,

har motionärerna ansett sig böra eftersträva en förenkling därav på

så sätt, att ingångsvärdet inte skall utgöra anskaffningsvärde för varje särskilt

inköpt aktiepost utan att det genomsnittliga anskaffningsvärdet för

samtliga aktier av visst slag under ett och samma kalenderår skall utgöra

ingångsvärde vilken beräkningsmetod används i Danmark. Vidare bör på

sätt föreslås i propositionen vid vinstberäkningen avdrag medges med 500

kr. För att rent fiktiva vinster sammanhängande med inflationen inte skall

beskattas föreslås vidare efter mönster från markvärdekommittén att till

ingångsvärdet skall få läggas 3 procent på detta värde om året, motsvarande

den genomsnittliga inflation som vårt land haft det senaste årtiondet. Motionärerna

utgår ifrån att under den femåriga initialperioden dylika procenttillägg

inte skall utgå. Efter initialperiodens slut skall däremot den

skattskyldige vara berättigad till de procenttillägg som faller på dessa fem

år.

Schablonavdraget vid vinstberäkningen

I motionen I: 748 framhålls att det i propositionen föreslagna schablonavdraget

vid vinstberäkningen, i motsats till vad som gäller t. ex. det s. k.

kapitalavdraget och försäkringsavdraget, inte är differentierat mellan ensamstående

och äkta makar. Enligt motionärernas mening saknas anledning

att i förevarande fall tillämpa en annan teknik än den som använts

i fråga om nyss angivna avdrag. Motionärerna förordar därför att avdraget

för äkta makar får beräknas till högst 1 000 kr. per år. Någon åtskillnad

bör därvid inte göras mellan schablonmässigt beräknad vinst och vinst å

aktier som innehafts mindre än fem år.

Enligt motionärerna i motionen II: 875 ter det sig orimligt alt avdragsrätten

föreslås reducerad till hälften för gifta skattskyldiga i jämförelse

med ensamstående. Någon anledning att konstruera avdragsrätten annorlunda

än de redan gällande schablonavdragen föreligger inte. Inte minst när

man beaktar kvinnornas ökande yrkesverksamhet och därav följande större

ekonomiska självständighet ter det sig märkligt att inte medge parterna

i ett äktenskap samma avdragsrätt som gäller för ensamstående. Del

rimliga måste vara att tillerkänna vardera maken räll till avdrag, varvid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

eventuellt outnyttjat avdrag i ena makens deklaration skall kunna tillgodoräknas

andra maken.

Beskattningsobjekten

I motionerna 1: 7^6 och II: 915 föreslås i förenklingssyfte att realisationsvinstbeskattning

icke skall äga rum vid avyttring av limiterade preferensaktier

och teckningsrätter vid nyemission. För att underlätta näringslivets

kapitalförsörjning föreslås därjämte att investmentbolagens och aktiefondernas

aktieförsäljningar undantas från aktievinstbeskattningen.

Till stöd för yrkandet i motionen II: 919 anförs bl. a. För den som valt

att inte direkt förvärva börsaktier utan i stället göra detta indirekt genom

köp av aktier i investmentbolag eller andelsbevis i aktiefonder innebär

förslaget en allvarlig olägenhet. Det uppkommer nämligen en dubbel

vinstbeskattning, först vid aktieförsäljning från dess sida och därefter hos

intressenten i företaget vid aktie- resp. andelsförsäljning från intressentens

sida. Denna förvaltningsform, som vuxit fram för möjliggörande av aktieförvärv

av småsparare och andra liknande kategorier, blir belastad i en omfattning,

som gör förvaltningsformen oekonomisk. Om svensk industri skall

kunna fortsätta sin expansion, måste aktier med årligen ökat värde kontinuerligt

finnas utplacerade hos allmänheten. Beskärs genom den dubbla

beskattningen den stora publikens speciella placeringsform, motverkas såväl

fördelningssyftet som den önskvärda expansionen av industrin. Det bottenavdrag

på 500 kr., som avses bl. a. underlätta vidare förvärv av aktier,

förlorar sitt värde vid försäljningar från förvaltningsföretagens sida, eftersom

avdraget i fråga icke ökar på grund av att intressenterna i företagen

är många.

Därtill kommer att i skarven mellan det svenska skattesystemet och de

utländska kan uppkomma icke önskvärda verkningar av aktievinstskatten.

I de flesta länder saknas aktievinstskatt. Vidare bildas investmentbolag och

liknande organisationer av naturliga skäl framför allt i sådana länder, där

aktievinstskatt saknas och inte förväntas. Något principiellt hinder föreligger

inte för utländska organisationer, fria från aktievinstskatt, att förvärva

jämväl svenska aktier. Om de svenska motsvarande organisationerna

inte befrias från aktievinstskatt, diskrimineras de i konkurrensen med de

utländska om placerarnas kapital. Det finns redan nu utländska investmentbolag,

som specialiserat sig på skandinaviska aktier.

Strukturrationalisering

I motionen II: 920 framhålles angelägenheten av att det skatterättsliga

läget är klart då förhandlingar inleds om en försäljning av aktier i och

för samgående. Dessa förhandlingar är ofta långdragna och kräver betydande

tekniska och ekonomiska utredningar. Departementschefen framhåller,

att det inte är möjligt att i lagtexten närmare ange de fall då en försälj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966 17

ning skall fritas från beskattning. Även om det icke låter sig göra att fixera

samtliga fall är det dock av betydande värde om lagtexten kunde innehålla

klara regler för några s. k. normalfall. En dispensregel skulle då gälla i

övriga fall. Motionärerna anser det möjligt att införa entydiga regler dels

när aktier i ett företag förvärvas av ett annat aktiebolag och köpeskillingen

erläggs i form av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och dels vid

försäljning av större poster av aktier, vilka representerar ett väsentligt inflytande

i företaget. I svensk skattelagstiftning ävensom i åtskilliga av våra

dubbelbeskattningsavtal har 25 procent av röstvärdet i ett aktiebolag ansetts

utgöra en sådan väsentlig del. Motionärerna förordar därför att skattefrihet

vid försäljning skall gälla om en eller flera säljare under ett och

samma kalenderår till en och samma köpare säljer aktier, som representerar

minst 25 procent av samtliga aktier i ett aktiebolag.

Vad angår dispensregelns utformning har i den föreslagna lagtexten intagits

uttrycket »strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt».

Orden »önskvärd från allmän synpunkt» har icke preciserats i propositionen.

Enligt motionärernas mening är denna formulering alltför löslig

och kan leda till olikformighet i tillämpningen. Motionärerna anser därför

att de angivna orden bör utgå.

Som motivering för utredningsyrkandet i motionerna I: 751 och II: 921

anförs att ett klargörande beträffande dispensinstitutets omfattning framstår

som nödvändigt. Det är nämligen av synnerlig vikt för de skattskyldiga,

att det skatterättsliga läget är klart i detta hänseende, när förhandlingar

inleds om företagsöverlåtelser. I propositionen anförs, att det i regel torde

föreligga förutsättningar för dispens, om köpeskillingen lämnas i form av

aktier i det förvärvande företaget. Betalas köpeskillingen i likvida medel

har man däremot anledning, framhålls det, att ställa större krav på att det

är fråga om en sådan från allmän synpunkt angelägen strukturrationalisering

som bör medföra skattefrihet. Även om det möjligen finns starkare

skäl att anta att en överlåtelse, där likviden utgörs av aktier i det förvärvande

bolaget, är företagen av strukturrationaliseringsskäl, finns det dock

inte skäl att ställa större krav beträffande angelägenheten av strukturrationalisering

i de fall likviden utgår på annat sätt. Överlåtelser av s. k. organisationsaktier

bör regelmässigt föranleda skattebefrielse, såvida inte särskilda

skäl i det enskilda fallet talar häremot. Beträffande överlåtelser av aktier

i familj ebolag bör beaktas, att inte bara små företags uppgående i större

företag utan även samgående mellan flera småföretag kan vara värdefullt

från strukturrationaliseringssynpunkt. Samgående av företag i samma

bransch bör i allmänhet föranleda skattebefrielse, framför allt om det kan

göras troligt att någon överlåtelse inte skulle ha ägt rum om dispens ej erhållits.

Det bör beaktas att även överlåtelser av mindre aktieposter än major

itetsposter kan tjäna detta syfte. Av propositionen framgår inte vilket

2 intrång till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 46

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

anskaffningsvärde sådana aktier skall anses ha som erhållits i likvid vid

en överlåtelse, där skattebefrielse medgivits. Det naturliga torde vara att

anskaffningsvärdet anses utgöras av aktiernas marknadsvärde vid tiden för

överlåtelsen. Ett klarläggande av berörda frågor torde lämpligen böra ske

därigenom att riksdagen begär att Kungl. Maj :t efter hörande av riksskattenämnden

och med beaktande av anförda synpunkter snarast utarbetar mer

preciserade riktlinjer beträffande dispensinstitutets användningsområde.

Aktier förvärvade genom icke onerösa fång

För att ytterligare förenkla systemet yrkas i motionerna I: 746 och II: 915

att den nuvarande skattefriheten för vinst, som uppkommit vid avyttring

av aktier vilka förvärvats genom arv eller gåva, bibehålies oförändrad. Om

yrkandet i denna del inte bifalles föreslår motionärerna att, när det gäller

avyttring av arvfallen egendom, värdet vid dödsfallet, dvs. bouppteckningsvärdet,

alltid skall få utgöra ingångsvärde. Motsvarande bör gälla vid

gåva.

Latent skatteskuld

Frågan om hänsynstagande till latent skatteskuld vid förmögenhets- samt

arvs- och gåvobeskattningen behandlas i motionen I: 748, vari anförs i huvudsak

följande. Departementschefen har i sitt förslag underlåtit att beakta

det förhållandet att all förmögenhet, bestående av aktier, belastas med en

latent skatteskuld i den mån aktieinnehavet varit underkastat värdestegring

på minst 5 procent. En betydande del av aktierna innehas av fysiska personer

med skattepliktig förmögenhet, varför det borde ha varit naturligt att

dra konsekvenserna härav. De hårda verkningarna av inkomst- och förmögenhetsskatten

på aktier medför att en mycket stor del av värdestegringen

blir föremål för beskattning. Det förhållandet att avdrag för latent skatteskuld

ännu inte generellt införts — trots de starka rättviseskäl som talar

därför — kan självfallet inte åberopas för att missförhållandet utsträcks

till nya områden. Enligt motionärernas mening måste beaktas att aktier

redan nu tillhör de kapitalplaceringsobjekt som vid sidan av kontanta medel

hårdast drabbas av förmögenhetsskatten. Ett schablonmässigt beräknat avdrag

för den latenta skatteskulden på 6 procent av det enligt nu gällande

regler framräknade förmögenhetsvärdet för aktier ter sig i högsta grad befogat.

Även om en dylik bestämmelse skulle innebära en skattelindring för

de skattskyldiga, vilkas aktier inte undergått den värdestegring som erfordras

för realisationsvinstbeskattningen, synes det vara rimligare att vara något

för generös i ett fåtal fall än att i flertalet fall utta skatt på fiktiv förmögenhet.

På liknande sätt bör vid arvs- och gåvobeskattningen — i avvaktan

på det resultat vartill den av departementschefen förutskickade utredningen

kan komma vid arvs- och gåvobeskattningen — värdet på aktier reduceras

med 6 procent.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

Realisationsförlust

I motionerna 1: 746 och II: 915 föreslås en utvidgad rätt till förlustutjämning

även beträffande realisationsförluster. Införandet av en sådan rätt finner

motionärerna befogad med tanke på den utvidgning av realisationsvinstbeskattningen

som föreslås. Som argument för den föreslagna rätten åberopas

den strukturrationalisering som pågår inom näringslivet med företagsnedläggelser

och kapitalförluster som följd.

Motionärerna i motionen 1: 748 framhåller, att rätten till avdrag för förluster

måste ses som en integrerande del av ifrågavarande lagstiftning. Om

man inför de nya skärpta beskattningsreglerna, bör man samtidigt medge

rätt till avdrag för förluster i motsvarande mån. Den motivering departementschefen

anfört är knappast till någon tröst för den som haft förlusten.

Motionärerna finner en sådan behandling av skattskyldiga direkt diskriminerande

och ovärdig en rättsstat. Avdrag för realisationsförluster bör därför

medges. Förlusten bör i likhet med vad som nu gäller för aktier, vilka innehafts

minst 4 men ej 5 år, vara avdragsgill till 25 procent.

Värdering av icke börsnoterade aktier

I motionerna 1:746 och 11:915 anförs. En svag punkt i propositionen är

behandlingen av de icke börsnoterade aktierna och med dem familjeföretagen.

Motionärerna säger sig i denna del icke ha haft möjlighet att finna någon

tillfredsställande lösning utan föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj :t

begär utredning om ändrade regler för värdering av aktierna i dessa bolag.

Ackumulerad inkomst

I motionen I: 748 anförs. Reglerna om ackumulerad inkomst har i propositionen

inte givits generell räckvidd i fråga om aktievinster utan har begränsats

till försäljning av aktier i familjebolag eller andelar i handels- och

kommanditbolag. Enligt motionärernas uppfattning saknas anledning att

göra åtskillnad mellan olika fall av ak tievinstför sälj ning. Reglerna om ackumulerad

inkomst bör rimligen vara tillämpliga i samtliga fall då aktier och

liknande tillgångar försäljs med vinst sedan de innehafts i minst fem år.

Förutom att materiella skäl talar för en sådan regel framhålls att det praktiska

handhavandet kommer att väsentligt underlättas.

Utskiftningsskatten

Motionärerna i motionen 1: 748 erinrar om att enligt gällande praxis jämställes

inlösning av aktier i realisationsvinstskattehänseende med försäljning.

Genom att utskiftningsskatt uttas för vad som tillförs aktieägaren utöver

det ursprungligen tillskjutna beloppet kommer en i tiden obegränsad

realisationsvinstskatt att leda till en flerdubbel beskattning av aktiebolagets

inkomster, vilket uppenbart strider mot de på detta område rådande all
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

männa principerna. Med hänsyn härtill hemställs att de föreslagna nya

reglerna inte skall tillämpas då aktier, som innehafts i minst fem år, inlöses

i samband med utskiftning av bolagstillgången.

Ikraf trädandebestämmelserna

I motionerna I: 746 och II: 915 föreslås följande ikraftträdandebestämmelser.

För aktier som förvärvats före den 1 juli 1961 bör som erlagd köpeskilling

anses aktiens noterade värde den 30 juni 1966, dock att den skattskyldige

må som ingångsvärde åberopa det faktiska inköpsvärdet, om han

kan styrka att detta varit högre än deklarationsvärdet per den 30 juni 1966.

Sistnämnda värde skall jämte värdet den 31 december 1966 angivas i den

allmänna självdeklarationen för fysisk person som avlämnas vid 1967 års

taxering. I avvaktan på den av motionärerna begärda utredningen rörande

värderingen av icke börsnoterade aktier bör i ikraftträdandebestämmelserna

införas en presumtion för att vid avyttring av sådan aktie förvärvad före

den 1 juli 1966 försäljningssumman skall anses motsvara aktiens verkliga

värde nämnda dag.

Motionärerna i motionen 1:748 påpekar, att i de föreslagna övergångsbestämmelserna

hänsyn inte tagits till att aktier, som försäljs med vinst

efter den 30 juni 1966, kan ha undergått värdestegring före nyssnämnda

tidpunkt. En beskattning av redan intjänade vinster blir alltså följden. Visserligen

säger departementschefen, att aktieägaren har att välja mellan att

sälja före den 1 juli 1966 eller behålla värdepapperen och vid en senare försäljning

bli beskattad enligt de nya reglerna. Om man emellertid placerar

försäljningssumman i andra värdepapper kommer i de flesta fall transaktionen

att visa sig meningslös ur beskattningssynpunkt. Vad som åstadkommes

är i realiteten en retroaktiv beskattning av redan intjänade vinster.

Resonemanget lider även av den svagheten att det ökade utbudet före halvårsskiftet

kan förväntas medföra en störning av aktiemarknaden i en för

säljarna ogynnsam riktning. Motionärerna kan inte acceptera att redan

gjorda transaktioner blir föremål för beskattning på angivet sätt utan föreslår

att övergångstiden görs längre, varvid lämpligen den 1 januari 1967 bör

väljas som stickdag. Härigenom skapas bättre möjligheter för en anpassning

till det nya systemet. Vidare föreslås att alla aktier, som innehafts fem

år eller mer per den 1 januari 1967, icke skall omfattas av de nya bestämmelserna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

21

Utskottets yttrande

Gällande bestämmelser för beskattning av realisationsvinst på aktier och

andra värdepapper liksom på lös egendom över huvud taget innebär att, om

den avyttrade egendomen förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt

fång och innehafts under minst fem år, vinsten är helt skattefri. Sker

försäljningen inom femårsperioden beskattas under de två första åren hela

vinsten, och under de återstående tre åren av beskattningsperioden reduceras

vinsten med 25 procent per år till 75, 50 resp. 25 procent av vinsten. Har

aktierna förvärvats genom icke oneröst fång, exempelvis genom arv eller

gåva, är realisationsvinsten med vissa undantag helt skattefri oberoende av

innehavstidens längd. Realisationsförlust får endast avdras från realisationsvinst

eller lotterivinst under samma år och således inte från inkomst

av annat slag. I fråga om realisationsförlust gäller samma reduktionsregler

i förhållande till innehavstiden som beträffande realisationsvinst.

I den förevarande propositionen föreslås på grundval av det förslag, som

framlagts i aktievinstutredningens betänkande om aktievinsters beskattning

(SOU 1965: 72), en av innehavstidens längd oberoende beskattning av vinst

vid avyttring av aktie, andel i aktiefond, fondandel, teckningsrätt, andel i

ekonomisk förening, handels- och kommanditbolag samt annan därmed

jämförlig andelsrätt eller aktie. Aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller

bostadsförening skall dock endast vara underkastad hittills gällande regler

för tidsbegränsad realisationsvinstbeskattning.

Förslaget innebär att nuvarande regler om beskattning av den faktiska

vinsten efter en fallande skala under de första fem innehavsåren bibehålies

oförändrade. I motsats till vad som nu gäller skall dock vinst vid försäljning

av aktier, som förvärvats genom icke oneröst fång, beskattas. Innehavstiden

skall därvid beräknas med utgångspunkt från det senaste onerösa

fånget. Vidare föreslås i enlighet med skatteflyktskommitténs förslag

en ändring av den s. k. skyldemansregeln vid alla former av realisationsvinstbeskattning

av innebörd att den som erhållit egendom i gåva av make

eller skyldeman eller genom bodelning skall beskattas enligt samma regler,

som skulle gällt för hans fångesman.

Efter femårsperiodens utgång skall realisationsvinst på aktier beräknas

efter schablonmässiga grunder till 10 procent av försäljningspriset efter

avdrag för kostnaderna för försäljningen. Om den skattskyldige kan göra

sannolikt, att försäljningen skett utan vinst eller med vinst, som inte överstiger

5 procent av försäljningspriset, skall beskattning dock inte ske. Från

den schablonmässigt beräknade realisationsvinsten skall avdrag medges med

högst 500 kr. De skärpta beskattningsreglerna skall enligt förslaget inte äga

tillämpning vid omflyttning av organisationsaktier inom en koncern. Vidare

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

föreslås att Kungl. Maj :t skall erhålla rätt att medge dispens helt eller delvis

från den schablonmässiga vinstbeskattningen, om denna kan antas

hindra från allmän synpunkt önskvärd strukturrationalisering.

Vid tvångsförsäljning av aktier skall skattepliktig realisationsvinst varken

under den första femårsperioden av innehavet eller därefter beräknas till

högre belopp än 10 procent av försäljningspriset.

Förlust på aktier under de första fem åren av innehavstiden skall enligt

förslaget liksom för närvarande få avdras från realisationsvinst — även

schablonmässigt beräknad sådan vinst —- som uppkommit under samma år

som förlusten. Efter femårsperiodens utgång skall realisationsförlust inte

vara avdragsgill.

Bestämmelserna om ackumulerad inkomst föreslås bli tillämpliga på vinst

vid försäljning av aktier i familjebolag eller andelar i handels- och kommanditbolag,

om aktierna eller andelarna vid avyttringen innehades av ett

fåtal fysiska personer och vinsten beräknas enligt schablonmetoden.

De nya reglerna, som beräknas medföra en årlig ökning av skatteintäkterna

för staten med ca 70 milj. kr. och för kommunerna med ca 30 milj. kr.,

föreslås skola gälla fr. o. in. 1967 års taxering och avse försäljningar, som

sker efter den 30 juni 1966.

Av aktievinstutredningens undersökningar rörande kursutvecklingen för

börsnoterade aktier och aktier på fondhandlarnas kurslista framgår att kurserna

under den senaste tjugoårsperioden i genomsnitt stigit ungefär dubbelt

så mycket som den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex. Ser

man enbart till den senaste tioårsperioden är den genomsnittliga kursuppgången

i förhållande till konsumentprisindex ännu större. Halva kursuppgången

representerar således en värdetillväxt utöver penningsvärdeförändringen

under samma tid. Om man även tar hänsyn till värdestegringen har

aktier under efterkrigstiden givit en i förhållande till andra kapitalplaceringar

mycket god förräntning. På grund härav har investeringar i företrädesvis

börsnoterade aktier blivit alltmer attraktiva för såväl enskilda som

företag. Det starkt ökade intresset för kapitalplaceringar i realtillgångar, det

förhållandevis ringa utbudet på aktiemarknaden och de goda konjunkturerna

för näringslivet torde endast delvis utgöra förklaringen till de betydande

kursstegringar på aktier, som ägt rum under senare år. Man torde i sammanhanget

nämligen inte kunna bortse från att den skattefrihet för försäljningsvinster

på aktier, som enligt nuvarande regler för realisationsvinstbeskattningen

inträder efter fem års innehav, i hög grad bidragit till kursstegringarna.

Gällande regler för realisationsvinstbeskattning av fast och lös egendom

är utformade utan hänsynstagande till den värdeökning, som egendomen

på grund av penningvärdeförändringen undergått under innehavstiden.

Att beskattningen sker efter en fallande skala är motiverat av att be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966 23

skattningen helt upphör efter viss tid. Genom den samhällsekonomiska utvecklingen

och penningvärdeförändringen har emellertid en omprövning av

beskattningsreglerna vid avyttring av bl. a. fast egendom och aktier aktualiserats.

Det har i den allmänna debatten med fog ifrågasatts, om den efter

viss tids innehav inträdande skattefriheten för realiserad värdestegring står

i överensstämmelse med den för vårt beskattningssystem grundläggande

skatteförmågeprincipen.

Mot bakgrunden av vad ovan anförts framstår det enligt utskottets mening

som angeläget, att reglerna för beskattning av vinster vid aktieförsäljningar

snarast erhåller en mer ändamålsenlig utformning. Även om det i

propositionen framlagda förslaget innebär betydande förbättringar och förenklingar

i förhållande till aktievinstutredningens förslag, kan inte förnekas

att förslaget är behäftat med vissa påtagliga brister, vilka till väsentlig del

sammanhänger med att den i tiden utökade beskattningen av aktievinster

enligt en schablonmässig metod för inkomstberäkningen direkt anknutits

till nuvarande system med beskattning av den exakt beräknade vinsten efter

en fallande skala under den första femårsperioden av innehavet. Utskottet

har därför övervägt olika möjligheter att eliminera tröskeleffekterna och de

regressiva verkningarna av förslaget. Under den tid som stått till buds har

det dock inte varit möjligt att finna en acceptabel lösning, som utan att

ytterligare skärpa beskattningen tillgodoser kravet på enkelhet i tillämpningen.

Nackdelarna med förslaget bör emellertid inte överdrivas. Genom

den försiktigt avvägda skattesatsen och möjligheterna till skattebefrielse

torde det inte finnas anledning befara att förslaget kommer att få allvarliga

återverkningar på näringslivets kapitalanskaffning. Enligt utskottets mening

föreligger inte heller ett så nära samband mellan aktier och annan egendom

att det är motiverat att direkt samordna reglerna om beskattning av vinster

vid försäljningar av aktier med regler, som avser avyttring av fast egendom.

Det bör därför inte inge betänkligheter att redan nu införa ändrade regler

för beskattning av vinster vid försäljning av aktier.

Trots att utskottet således är medvetet om att vissa brister vidlåder förslaget,

anser utskottet den föreslagna reformen så angelägen av rättviseskäl

och från fördelningspolitisk synpunkt, att den bör genomföras utan tidsutdräkt.

Utskottet tillstyrker därför i princip departementschefens förslag.

Av det anförda framgår att utskottet inte kan biträda den i motionerna

I: 749 av herr Holmberg m. fl. och II: 910 av herr Bohman m. fl. uttalade

uppfattningen, att propositionen bör avslås och att nytt förslag bör föreläggas

riksdagen efter förnyad utredning av frågan.

Yrkanden om ytterligare utredning av aktievinstbeskattningen framställes

också i motionerna 1:750 av herrar Lundström och Bengtson samt 11:917

av herrar Hedlund och Ohlin ävensom i motionen II: 918 av herr Hermansson

m. fl. I de båda förstnämnda motionerna frainhålles att så starka be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr i6 år 1966

tänkligheter kan anföras mot den föreslagna konstruktionen av beskattningen,

att den endast kan accepteras som ett provisorium i avvaktan på ny

utredning av aktievinstbeskattningen och därmed sammanhängande spörsmål.

Den i motionen II: 918 begärda utredningen syftar till en sådan skärpning

av aktievinstbeskattningen, att realiserade kapitalvinster blir beskattade

i samma utsträckning som annan inkomst.

I propositionen har departementschefen uttalat, att den föreslagna beskattningsmetoden

kan behöva överses efter viss tid med ledning av de erfarenheter,

som då vunnits, och att en erforderlig samordning bör ske, när

motsvarande regler för fast egendom ändras. Departementschefen har vidare

tillkännagivit sin avsikt atl låta verkställa en översyn av den s. k. Annelllagen

och utarbeta permanenta regler som ersättning för denna lagstiftning.

Förslag härom kan eventuellt föreläggas nästa års riksdag. Slutligen har

i propositionen framhållits att frågan om avdrag för latent skatteskuld vid

arvsbeskattningen bör utredas i samband med en kommande översyn av

arvs- och gåvobeskattningen.

Utskottet vill för sin del starkt understryka nödvändigheten av att de föreslagna

beskattningsreglerna blir föremål för överarbetning och samordning

med de förslag, som är att vänta från markvärdekommittén, aktiefondsutredningen

och företagsskatteutredningen, samt att de kompletterande utredningar,

som omnämnes i propositionen, snarast påbörjas och förslag

utan dröjsmål förelägges riksdagen. Med det anförda anser utskottet sig ha

besvarat utredningsyrkandena i motionerna I: 749 och II: 916 samt I: 750

och 11:917.

Vad härefter angår det i motionen 11:918 framförda utredningsyrkandet

vill utskottet framhålla, att det föreslagna systemet för beskattning av försälj

ningsvinster på aktier även internationellt sett är helt oprövat, varför

det finns anledning att först avvakta lagstiftningens verkningar i olika hänseenden,

innan ytterligare skärpningar av beskattningen övervägs. Det är

nämligen inte helt uteslutet att redan en relativt sett mindre höjning av procentsatsen

vid den schablonmässiga vinstberäkningen kan åstadkomma en

ökad fastlåsning på aktiemarknaden samt medföra menliga verkningar för

sparandet och näringslivets kapitalförsörjning. Utskottet avstyrker således

bifall till utredningsyrkandet i motionen II: 918.

Utskottet behandlar härefter de i motionerna framställda yrkandena om

vissa ändringar i departementschefens förslag.

I motionen II: 918 av herr Hermansson m. fl. hemställes att procentsatsen

vid den schablonmässiga beräkningen av försäljningsvinsten efter femårsperiodens

utgång skall bestämmas till 15 i stället för i propositionen föreslagna

10.

Som utskottet redan framhållit kan även en mindre höjning av procentsatsen

få mindre önskvärda verkningar på sparande och kapitalförsörjning.

Härtill kommer att vid avvägningen av procentsatsens storlek en mängd

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

25

olika omständigheter måste beaktas, bl. a. att en viss beskattning av kapitalvinster

sker genom arvs- och gåvobeskattningen samt förmögenhetsbeskattningen.

Systemet bygger vidare på den förutsättningen, att någon exakt

beräkning av vinster eller förluster inte skall göras, varför avdrag för förluster

inte heller medges efter den femåriga initialperiodens utgång. Procentsatsens

storlek kan givetvis inte bestämmas endast med utgångspunkt

från de senare årens kursutveckling. Hänsyn måste också tas till att den

framtida kursutvecklingen kan bli mer ogynnsam och till att kapitalplaceringar

i aktier innebär ett visst risktagande. På grund härav kan utskottet

inte tillstyrka, att procentsatsen sättes högre än 10. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionen även i denna del.

I motionerna I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:915 av herr

Lothigius m. fl. föreslås att den skattskyldige skall äga rätt att beräkna den

skattepliktiga realisationsvinsten efter femårsperiodens utgång antingen i

enlighet med den i propositionen förordade schablonmetoden, dvs. till 10

procent av försäljningspriset, eller till 30 procent av vinsten vid avytiringen.

Därjämte föreslås att vid beräknandet av vinsten som ingångsvärde skall

upptas det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktier av ett och samma

slag, som förvärvats under ett kalenderår.

Vad motionärerna sålunda förordat överensstämmer i allt väsentligt med

aktievinstutredningens förslag rörande vinstberäkningen. Man får självfallet

ett från rättvisesynpunkt mera tillfredsställande system, om man i enlighet

med utredningens förslag inför en valrätt mellan en beskattning enligt schablonmetoden

och en beskattning av den exakt beräknade vinsten. I remissyttrandena

har emellertid särskilt framhållits att tillämpningen av de av utredningen

föreslagna bestämmelserna kommer att medföra betydande praktiska

och kontrolltekniska svårigheter. Under senare år har man från statsmakternas

sida eftersträvat att i möjligaste mån förenkla inkomstbeskattningen

av främst fysiska personer. Enligt utskottets mening är det ett oavvisligt

krav att man vid införandet av en till tiden obegränsad kapitalvinstbeskattning

av aktier och därmed jämförliga värdepapper konstruerar reglerna

så, att tillämpningen av bestämmelserna och taxeringskontrollen på

allt sätt underlättas. Från dessa utgångspunkter innebär förslaget i propositionen

vissa fördelar. Det ligger i sakens natur att en schablonmässig

vinstberäkning slår mer eller mindre ojämnt i det enskilda fallet. Om schablonen

blir till fördel eller nackdel under en längre period beror på hur

värdet på de försålda värdepappren förändras. Fn sådan uteslutande inkomstberäkningsmetod

är i och för sig inte någon nyhet i vår skattelagstiftning,

och de nackdelar, som kan vara förenade därmed, får vägas mot

de förenklingar för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna, som

en dylik metod medför. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 746 och II: 915 i berörda delar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 4G år 1966

Frågan om införande av ett särskilt avdrag vid vinstberäkningen för att

neutralisera penningvärdeutvecklingen har aktualiserats i motionerna I: 750

av herrar Lundström och Bengtson samt 11:917 av herrar Hedlund och

Ohlin ävensom i motionerna I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915

av herr Lothigius m. fl. I de förstnämnda motionerna yrkas att avdrag från

försäljningssumman medges med 2 procent för varje år som aktien innehafts,

dock sammanlagt högst 20 år, innan beräkning av skattepliktig vinst

enligt schablonen sker. Enligt förslaget i motionerna I: 746 och II: 915 skall

vid den faktiska vinstberäkning, som i motionerna förordas efter femårsperiodens

utgång som alternativ till den schablonmässiga beräkningen av

vinsten, till ingångsvärdet läggas 3 procent av detta värde för varje år som

aktien innehafts.

Med anledning härav får utskottet framhålla att vid avvägningen av procentsatsens

storlek viss hänsyn tagits till penningvärdeförändringen. Därvid

har nämligen beaktats att aktievärdena under den senaste tjugoårsperioden

ökat ungefär dubbelt så mycket som erfordras för att bibehålla det i aktier

investerade kapitalets realvärde. Eftersom man beträffande andra inkomstslag

inte tar hänsyn till penningvärdeutvecklingen vid beskattningen i annan

mån än att vissa justeringar sker av skatteskalor och skattesatser, när

så anses påkallat, finns enligt utskottets mening inte anledning att i fråga

om kapitalvinster införa ett speciellt inflationsavdrag i syfte att enbart beskatta

reala vinster. En sådan anordning skulle dessutom verka diskriminerande

på placeringar i nominella tillgångar, såsom banktillgodohavanden

och obligationer, samt leda till en från samhällsekonomisk synpunkt inte

önskvärd snedvridning av kapitalplaceringarna. Utskottet kan därför inte

tillstyrka att ett inflationsavdrag införes vid beräkningen av realisationsvinst

på aktier och avstyrker således bifall till motionerna I: 750 och II: 917

samt I: 746 och II: 915 även i denna del.

För att begränsa de fall då undersökning av vinstens storlek kan bli aktuell,

när det gäller försäljning av teckningsrätter, fondandelar o. d., föreslås

i propositionen att från den schablonmässigt beräknade vinsten under

ett och samma beskattningsår avdrag medges med högst 500 kr. oberoende

av om den skattskyldige är gift eller ej. I motionen I: 748 av herrar Eskilsson

och Lundberg samt i motionen II: 875 av herr Regnéll m. fl. yrkas att gifta

sammanlevande makar skall tillerkännas avdrag med 1 000 kr. Motionärerna

i motionen I: 748 hemställer dessutom, att avdrag även skall medges vid beräkning

av realisationsvinst enligt vanliga regler under femårsperioden.

Det ifrågavarande avdraget kan inte jämställas med sparavdraget i inkomstkällan

kapital eller med försäkringsavdraget utan syftar i första hand

till att förenkla beskattningsförfarandet. Avdraget bör ses som en integrerande

del av bestämmelserna om schablonmässig beräkning av realisationsvinst

efter femårsperiodens utgång. Det är därför inte motiverat att ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

27

sträcka avdragsrätten till sådana fall, då beskattningen grundas på en exakt

beräkning av realisationsvinsten. Under sådana förhållanden finns det enligt

utskottets uppfattning inte heller skäl att fördubbla avdraget för makar.

En sådan anordning är dessutom ägnad att försvåra en framtida övergång

till särtaxering. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen

I: 748 i berörda del ävensom till motionen II: 875.

I motionerna I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:915 av herr

Lothigius m. fl. samt i motionen II: 919 av herr Nordgren m. fl. yrkas att

aktiefonder och investmentbolag inte skall beskattas för realisationsvinst

vid avy Ur ing av aktier efter utgången av den femåriga initialperioden. Enligt

de båda förstnämnda motionerna bör i förenklingssyfte även vinster vid

försäljningar av limiterade preferensaktier och teckningsrätter vara undantagna

från realisationsvinstbeskattning.

Den verksamhet, som bedrivs av aktiefonderna, är inte reglerad i gällande

rätt. Med hänsyn härtill har en särskild utredning — aktiefondsutredningen

— fått i uppdrag att verkställa översyn bl. a. av de civil- och skatterättsliga

spörsmål, som är förenade med den form av handel med värdepapper, som

sådana fonder bedriver. Enligt gällande principer för beskattningen torde

aktiefonderna vara skattskyldiga för försälj ningsvinster i samband med

omplacering av förvaltade aktier, om de sålda aktierna innehafts kortare

tid än fem år. Även ägare av aktiefondsbevis torde vara skattskyldiga för

den vinst, som uppkommer vid försäljning av beviset. Utskottet delar departementschefens

uppfattning, att särskilda undantagsregler för vinstbeskattningen

av de ifrågavarande företagens aktievinster inte nu bör införas. Detta

utesluter emellertid inte att modifikationer i reglerna för vinstbeskattningen

senare kan tänkas bli aktuella i samband med de förslag, som kan komma

att framläggas av aktiefondsutredningen.

Vad härefter angår frågan om undantag från skatteplikt för investmentbolag

vill utskottet erinra om att sådana förvaltningsbolag enligt Annell-lagens

bestämmelser endast är skattskyldiga för uppburna aktieutdelningar

i den mån sammanlagda beloppet av utdelningarna överstiger 125 procent

av den av bolaget beslutade utdelningen. Genom det i propositionen föreslagna

dispensförfarandet torde investmentbolagen i flertalet fall komma

att bli befriade från aktievinstbeskattning, om försäljningen sker i strukturrationaliseringssyfte.

Något skäl att medge generellt undantag för sådana

försäljningar, som syftar till en omplacering i andra aktier, föreligger

enligt utskottets uppfattning inte.

Med hänsyn till att vinster, som inte överstiger 5 procent av försäljningspriset,

undantagits och till att vid bestämmandet av skattesatsens storlek

hänsyn tagits till fluktuationerna på aktiemarknaden, finns det heller inte

anledning frita de limiterade preferensaktierna från beskattning. Genom

500-kronorsavdraget kommer försäljningar av teckningsrätter i betydande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr A6 år 1966

utsträckning att bli helt undantagna från beskattningen. Av ovan anförda

skäl anser utskottet sig inte kunna tillstyrka bifall till motionerna I: 746

och II: 915 i berörda delar eller till motionen II: 919.

Den i propositionen föreslagna dispensbestämmelsen vid aktieförsäljningar

i strulcturrationaliseringssyfte har uppmärksammats i några motioner.

I motionerna I: 751 av herr Sundin m. fl. samt II: 921 av herrar Sterne

och Antonsson begäres omedelbar utredning om mer preciserade riktlinjer

för användningen av dispensinstitutet. Motionärerna anser i motsats till departementschefen,

att det inte finns anledning att vid dispensgivningen ställa

större krav på angelägenheten av strukturrationalisering om likviden lämnas

i form av aktier i det förvärvande företaget än om den erläggs på annat sätt.

Vidare framhålles att ett samgående mellan flera mindre företag liksom

mellan företag i samma bransch kan vara så värdefullt från strukturrationaliseringssynpunkt

att det bör föranleda skattebefrielse. Slutligen framhåller

motionärerna att, om aktier erhållits som likvid vid försäljningen, aktiernas

marknadsvärde vid tiden för överlåtelsen bör anses utgöra anskaffningsvärde.

Motionärerna i motionen II: 920 av herr Nordgren m. fl. hemställer, att

författningstexten kompletteras med uttryckliga bestämmelser om skattefrihet

dels vid aktieöverlåtelse mellan bolag, när likviden erläggs i form av

nyemitterade aktier i det förvärvande bolaget, och dels vid försäljning under

ett kalenderår till samme köpare av aktier, som representerar minst 25 procent

av aktierna i ett aktiebolag. Dessutom anser motionärerna, att dispensregeln

givits en alltför löslig utformning, som kan leda till olikformighet i

tillämpningen, och att därför orden »önskvärd från allmän synpunkt» i författningstexten

skall utgå.

Den i propositionen föreslagna undantagsbestämmelsen i strukturrationaliseringsfallen

är en nyhet i skattelagstiftningen. Med hänsyn härtill torde

det vara förenat med betydande svårigheter att redan nu på ett från olika

synpunkter tillfredsställande sätt ange de fall, då en aktieförsäljning skall

fritas från beskattning enligt schablonmetoden. Alternativet med ett dispensförfarande

synes utskottet därför vara att föredraga framför att i författningstexten

uttryckligen söka ange, när dylika försäljningar skall vara undantagna

från beskattning. Utskottet vill även erinra om att en liknande

dispensbestämmelse finns intagen bl. a. i 12 § Annell-lagen. Inte heller i

nämnda författningsrum har det ansetts erforderligt eller lämpligt att närmare

ange de omständigheter under vilka skattefrihet skall föreligga. Enligt

utskottets mening är det emellertid angeläget att prövningen av dispensfallen

blir så liberal och likformig som möjligt och att därvid de synpunkter

beaktas, som framförts i motionerna. Det är inte uteslutet att man med stöd

av vunna erfarenheter så småningom kan utforma författningsregler av den

art motionärerna avser. Utskottet vill slutligen erinra om möjligheterna att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

hos Kungl. Maj :t, innan transaktionen genomföres, begära befrielse från

beskattning av aktieförsäljningar. Med det anförda anser utskottet sig ha

besvarat motionerna I: 751 och II: 921 ävensom motionen II: 920.

I propositionen föreslås uttryckliga bestämmelser om frihet från beskattning

för realisationsvinst vid överlåtelse mellan koncernbolag av aktie i aktiebolag

eller andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Av departementschefens

uttalande framgår, att den föreslagna friheten från beskattning

skall gälla vid överföringar inom koncerner, och någon begränsning har

därvid inte gjorts till svenska dotterföretag. Författningstexten täcker emellertid,

såsom Industriens skattesakkunnige i en till utskottet ingiven skrivelse

framhållit, endast dotteraktiebolag samt handelsbolag eller ekonomisk

förening som är dotterföretag. I utlandet förekommer därjämte andra juridiska

personer med annan juridisk beteckning än de i lagrummet nämnda.

Utskottet föreslår därför ett tillägg till författningstexten i förtydligande

syfte.

I motionerna 1:746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och 11:915 av herr

Lothigius m. fl. hemställes att vinst vid försäljning av aktie, som förvärvats

genom benefikt fång, inte skall anses som skattepliktig realisationsvinst. Om

detta yrkande inte bifalles yrkas i andra hand att värdet på dödsdagen eller

vid gåvotillfället skall utgöra ingångsvärde vid beräkning av vinsten.

Vid införandet av en till tiden obunden aktievinstbeskattning får det anses

ligga i linje med beskattningens syfte att ingen del av värdestegringen undantas

från beskattning. Ett bibehållande av den nuvarande skillnaden mellan

onerösa och icke onerösa förvärv vid en evig realisationsvinstbeskattning

av aktier är enligt utskottets mening inte försvarbart med hänsyn till

kravet på rättvisa och likformighet vid beskattningen. Motionärernas förslag

är dessutom ägnat att minska rörligheten på aktiemarknaden. Utskottet anser

sig därför inte kunna tillstyrka bifall till motionerna I: 746 och II: 915

i denna del.

Frågan om avdrag för latent skatteskuld har aktualiserats i motionen

I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg, vari hemställes att värdet på aktier

och liknande tillgångar skall reduceras med 6 procent vid förmögenhetsbeskattningen

samt vid arvs- och gåvobeskattningen. I detta sammanhang behandlar

utskottet även yrkandet om utredning av frågan om ändrade regler

för värdering av icke börsnoterade aktier i motionerna I: 746 av herr Gösta

Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr Lothigius m. fl.

Vid beskattningen medges i princip inte direkta avdrag för latent skatteskuld.

Vid värdering av icke börsnoterade aktier vid förmögenhetsbeskattningen

tas dock viss hänsyn till skatteskuld på dolda reserver och till utskiftningsskatteskuld.

Det är då inte fråga om direkta avdrag utan om eu

värdeuppskattning vid bestämmandet av aktiernas allmänna saluvärde. Det

torde inte vara orealistiskt att räkna med att kursvärdet på börsnoterade

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

aktier i någon mån kommer att påverkas av den skatteskuld, som åvilar

aktierna. I fråga om icke börsnoterade aktier torde det få ankomma på riksskattenämnden

att närmare överväga om en ändring av normerna för värderingen

av sådana aktier erfordras. Som tidigare nämnts kommer frågan om

avdrag för latent skatteskuld vid arvsbeskattningen att närmare utredas i

samband med en kommande översyn av arvs- och gåvobeskattningen. Av

det anförda framgår att utskottet f. n. inte är berett tillstyrka införandet

av direkta avdrag för latent skatteskuld vid beskattningen. Uskottet avstyrker

således bifall till motionen I: 748 i berörda del.

Med det anförda anser utskottet sig även ha besvarat utredningsyrkandet

om ändrade regler för värdering av icke börsnoterade aktier i motionerna

I: 746 och II: 915.

Frågan om avdrag för realisationsförlust har aktualiserats i motionerna

I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr Lothigius m. fl. samt

i motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg. I sistnämnda motion

yrkas att avdrag för realisationsförlust efter femårsperiodens utgång skall

medges med 25 procent av den redovisade förlusten, medan yrkandet i motionerna

I: 746 och II: 915 går ut på att realisationsförlust, som inte kunnat

avdras från realisationsvinst under samma beskattningsår, skall få avdras

från realisationsvinst under nästfoljande fem år.

Förlust, som uppkommer i samband med försäljning av aktier efter femårsperiodens

utgång, är enligt förslaget i propositionen inte avdragsgill,

eftersom hänsyn härtill tagits vid avvägningen av procentsatsen i schablonregeln.

Förslaget i motionen 1:748 förutsätter att förlustens storlek kan

fastställas. Schablonregeln har som tidigare nämnts tillskapats just för att

undvika de svårigheter, som efter längre tids innehav är förenade med en

exakt beräkning av vinster och förluster.

Realisationsförluster är uttryckligen undantagna från rätten till förlustutjämning

mellan olika år. Utskottet delar departementschefens uppfattning

att en utvidgning av aktievinstbeskattningen på sätt nu föreslagits inte motiverar

någon ändring i detta hänseende.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 746 och

II: 915 samt till motionen I: 748 i berörda hänseenden.

I motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg delas inte departementschefens

uppfattning att endast vinst vid försäljning av aktier i familjebolag

eller andelar i handels- och kommanditbolag under vissa förutsättningar

skall betraktas som ackumulerad inkomst utan hemställes att särskild

skatteberäkning enligt förordningen om ackumulerad inkomst skall

få ske i samtliga fall, då aktier och liknande tillgångar försäljs med vinst

efter den femåriga initialperiodens utgång.

Med anledning härav vill utskottet framhålla att när det gäller börsnoterade

aktier den skattskyldige har möjlighet att utsprida aktieförsäljningarna

över flera år och därigenom i betydande utsträckning undgå de negativa

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

31

verkningarna av progressionen. Behovet av skatteutjämning enligt reglerna

för ackumulerad inkomst framstår därför inte som särskilt angeläget i dessa

fall. Ett annat skäl som talar för att endast vinst vid försäljning av aktier

eller andelar i fåmansbolag bör bli föremål för särskild skatteberäkning är

att tillämpningen av reglerna om ackumulerad inkomst är relativt komplicerad

och tidsödande. På grund härav avstyrker utskottet bifall till motionen

I: 748 i förevarande del.

Om aktier inlöses av det utgivande bolaget jämställes sådan inlösning enligt

gällande rättspraxis med försäljning. En sådan aktieöverlåtelse kommer

därför att bli underkastad den föreslagna realisationsvinstbeskattningen.

Samtidigt uttas emellertid utskiftningsskatt för vad som tillförs aktieägaren

utöver det ursprungligen tillskjutna beloppet. Genom utskiftningsskatten

realiseras den åsyftade dubbelbeskattningen av aktiebolags inkomster.

I motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg hemställes därför

om befrielse från realisationsvinstbeskattning av aktier, som efter femårsperiodens

utgång inlöses i samband med utskiftning av aktiebolags tillgångar.

Från aktieägarens synpunkt är det likgiltigt, om han får ersättning genom

att sälja aktierna eller genom att bolaget upplöses. Under sådana förhållanden

finns det enligt utskottets mening inte anledning till olika beskattning

i dessa fall. Departementschefen har vidare erinrat om att det inte är helt

ovanligt, att aktier i förlustbolag byter ägare. De nya aktieägarna avser då

ofta att tillföra bolaget vinstmedel, vilka i samband med bolagets upplösning

kan utskiftas till aktieägarna utan utskiftningsskatt. Även om realisationsvinstbeskattningen

inte utgör någon ersättning för utebliven dubbelbeskattning

finns dock inte anledning att i dylika fall befria från realisationsvinstbeskattningen.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen I: 748

i denna del.

Utskottet har slutligen att behandla motionsyrkanden om särskilda regler

för övergången till den föreslagna aktievinstbeskattningen. I syfte att skapa

större möjligheter för en anpassning till det nya systemet yrkas i motionen

I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg, att de nya bestämmelserna skall

gälla försäljningar, som sker efter den 31 december 1966. Motionärerna hemställer

därjämte att bestämmelserna inte skall äga tillämpning vid försäljning

av aktier, som förvärvats före den 1 januari 1962. I motionerna I: 746

av herr Gösta Jacobsson in. fl. och 11:915 av herr Lothigius in. fl. föreslås

däremot att för aktier, som förvärvats före den 1 juli 1961, som erlagd köpeskilling

skall anses aktiernas noterade värde den 30 juni 1966. Den skattskyldige

skall dock äga rätt att som ingångsvärde tillgodoräkna sig det faktiska

inköpsvärdet, om han kan styrka all detta varit högre än värdet den

30 juni 1966.

Enligt utskottets mening bör de nya bestämmelserna på sätt föreslås i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

propositionen avse alla försäljningar som sker efter den 30 juni 1066 oberoende

av tidpunkten för aktieförvärvet. Utskottet har tidigare avvisat förslaget

om en exakt beräkning av vinster och förluster vid aktieförsäljningar

efter initialperiodens utgång. Utskottet är vidare av den uppfattningen att

man bör eftersträva så enkla och lättillämpliga regler som möjligt och söka

förhindra de låsningseffekter på aktiemarknaden, som måste bli följden,

om vissa äldre aktieförvärv undantas från den skärpta realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1:746 och

II: 915 samt till motionen I: 748 även i dessa delar.

Mot de delar av propositionen, som i det föregående inte upptagits till särskild

behandling, har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 90 icke kunnat av riksdagen oförändrad

antagas och med avslag på de likalydande motionerna

I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr

Lothigius m. fl., I: 749 av herr Holmberg m. fl. och II: 916

av herr Bohman m. fl., I: 750 av herrar Lundström och

Bengtson samt II: 917 av herrar Hedlund och Ohlin, ävensom

på motionerna I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg,

II: 875 av herr Regnéll, II: 918 av herr Hermansson

m. fl., II: 919 av herr Nordgren m. fl. samt II: 920 av herr

Nordgren m. fl. — måtte antaga följande vid propositionen

fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) med den

ändringen, att 35 § 4 mom. erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse

(Kungl. Maj:ts förslag)

(Utskottets förslag)

35 §.

4 m o m. Vinst, som---för avyttringen.

Såsom skattepliktig---yttre rationalisering.

Skattepliktig realisationsvinst enligt

2 mom. fjärde stycket anses icke

föreligga när aktie i aktiebolag eller

andel i handelsbolag eller ekonomisk

förening överlåtes mellan sådana fö
-

Skattepliktig realisationsvinst enligt

2 mom. fjärde stycket anses icke

föreligga när aktie i aktiebolag eller

andel i handelsbolag, ekonomisk förening

eller utländskt bolag överlåtes

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4-6 år 1966

33

(Kungl. Maj.ts förslag)

retag inom samma koncern, om moderföretaget

i koncernen är aktiebolag

eller ekonomisk förening och den

överlåtna aktien eller andelen innehaves

som ett led i annan koncernens

verksamhet än förvaltning av fastighet,

värdepapper eller annan därmed

likartad lös egendom.

(Utskottets förslag)

mellan sådana företag inom samma

koncern, om moderföretaget i koncernen

är aktiebolag eller ekonomisk

förening och den överlåtna aktien

eller andelen innehaves som ett led i

annan koncernens verksamhet än

förvaltning av fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom.

2) förordning om ändring i förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:746 av herr Gösta Jacobsson

m. fl. och II: 915 av herr Lothigius m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 749 av herr Holmberg

m. fl. och II: 916 av herr Bohman m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 750 av herrar Lundström

och Bengtson samt II: 917 av herrar Hedlund och Ohlin,

4) de likalydande motionerna I: 751 av herr Sundin m. fl.

samt II: 921 av herrar Sterne och Antonsson,

5) motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg,

6) motionen II: 875 av herr Regnéll m. fl.,

7) motionen II: 918 av herr Hermansson m. fl„

8) motionen II: 919 av herr Nordgren m. fl., ävensom

9) motionen II: 920 av herr Nordgren m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 46

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson*, Wärnberg*, Lundström*, Gösta Jacobsson, Wirmark, Paul Jansson,

Sundin och Tistad; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Engkvist,

fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Andersson i Essvik*, Forsberg*,

Kristenson, Larsson i Umeå* och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås,

vilka

dels uttalat:

Vi finner att frågan om beskattningen av kapitalvinster i samband med

försäljning av aktier icke bör lösas särskilt utan bör behandlas i ett större

sammanhang. I första hand kräves en samordning med markvärdekommitténs

väntade förslag till regler för beskattningen av vinster i samband med

avyttring av fastigheter. Beskattningens avvägning måste ske mot bakgrund

av övrig kapitalbeskattning, nämligen den årliga förmögenhetsskatten

och arvs- och gåvoskatten, och med beaktande av reglerna för beskattning

av juridiska personer och utdelning å aktier. Inkomstbegreppet i

skattelagstiftningen bör också underkastas översyn i ett större sammanhang.

Redan angivna omständigheter utgör tillräckliga skäl för ett uppskov

med frågans lösning. Därtill kommer emellertid ytterligare att ett flertal

praktiska frågor av betydelse över huvud taget icke gjorts till föremål

för prövning vare sig i betänkandet eller propositionen, något som kräver

kompletterande undersökningar. Den centrala frågan om en utvidgad

aktievinstbeskattnings konsekvenser för näringslivets kapitalförsörjning

och aktiesparandet måste ägnas tillbörlig uppmärksamhet före ställningstagandet.

Skattens inverkan på rörligheten på aktiemarknaden, vilken

ägnades uppmärksamhet i utredningsdirektiven men icke beaktats i propositionen,

bör också närmare belysas.

I motionerna I: 749 av herr Holmberg m. fl. och II: 916 av herr Bohman

m. fl. har påvisats att det av Kungl. Maj :t i proposition nr 90 framlagda

förslaget till ändrad lagstiftning rörande beskattningen av aktievinster

m. m. är behäftat med en rad brister och oformligheter i tekniskt hänseende.

I motionerna bär också framhållits det orimliga i att mot alla remissinstansers

uppfattning utbryta denna fråga till isolerad behandling utan

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år it)66 35

att ta hänsyn till dess samband med andra skatteregler och väntade förslag

på närliggande områden.

Utskottet bestyrker riktigheten av denna vår uppfattning och säger sig

vara medvetet om att brister vidlåder förslaget. Utskottet har också slagit

fast att det är nödvändigt att lagstiftningen blir föremål för överarbetning

och samordning med de förslag som väntas från andra utredningar. Trots

detta har utskottet inte väjt för att tillstyrka förslaget i praktiskt taget

oförändrat skick och därvid sökt göra gällande att lagstiftningen skulle

vara så angelägen från rättvise- och fördelningspolitisk synpunkt att den

måste genomföras utan tidsutdräkt. Enligt vår mening är detta ett märkligt

tillvägagångsätt. I verkliga krissituationer kan det måhända inte undvikas

att riksdagen tvingas godta lagstiftningsförslag, vilka den redan

från början funnit behäftade med uppenbara svagheter och inkonsekvenser.

Däremot är det inte försvarbart att i lägen, då sådana yttre förhållanden

inte föreligger, godtaga förslag, vilka i likhet med de nu föreliggande

är tekniskt bristfälliga och vilkas rättsverkningar redan vid antagandet

kan förutses bli direkt otillfredsställande och vilka inte tar hänsyn till

rättssäkerheten.

Ett krav som medborgarna måste ha rätt att ställa på en ansvarsmedveten

lagstiftande församling är att den inte medvetet annat än i yttersta

nödfall medverkar till lagar och förordningar, vilka den inte själv anser

godtagbara, vare sig i tekniskt hänseende eller med hänsyn till dess rättsverkningar.

Enligt vår mening borde därför bevillningsutskottet ha avstyrkt

propositionen nr 90 just med hänsyn till de brister, som utskottet självt

påtalat. Utskottet har emellertid inte ens ansett sig böra föreslå att frågan

uppskjutes till hösten för att därigenom få tillfälle att åtminstone bota de

mest framträdande bristerna och utarbeta de förslag, vilka utskottet självt

funnit önskvärda.

Enligt vår uppfattning är det tillämpade tillvägagångssättet inte förenligt

med de krav på konsekvens och likformighet i beskattningen som riksdagen

såsom lagstiftande församling på detta område måste upprätthålla.

Uppenbarligen är ett sådant förfarande ägnat att sätta rättssäkerheten

i fara och undergräva medborgarnas tilltro till riksdagens förmåga att

stå fast vid tidigare antagna grundläggande lagstiftningsprinciper. Skadeverkningarna

av lagstiftningsåtgärder av denna art kommer därför att

sträcka sig långt utöver det nu aktuella området.

dels ock ansett att utskottet under punkten A bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:

749 av herr Holmberg in. fl. och 11:916 av herr Bohman

m. fl. och med avslag å Kungl. Maj :ts proposition nr 90

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förnyad

utredning under beaktande av de synpunkter, vilka kommit

till uttryck i nyssnämnda motioner.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1866

2) av herrar Lundström, Sundin, Tistad, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson

i Bäckmora, Larsson i Umeå och Börjesson i Falköping, vilka — under

åberopande av innehållet i motionerna 1:750 och 11:917 — ansett, att utskottet

under punkten B 3 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 750 av herrar

Lundström och Bengtson samt 11:917 av herrar Hedlund

och Ohlin, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t

dels uttala att den nya aktievinstbeskattningslagstiftningen

bör gälla som ett provisorium,

dels ock hemställa om utredning om en ny aktievinstbeskattning

enligt följande riktlinjer:

a) Beskattningen bör ske på grundval av en verklig vinstberäkning

med utgångspunkt från anskaffningskostnaden.

Möjligheterna att genom olika schabloner förenkla vinstberäkningen

bör undersökas.

b) Hänsyn skall tagas till penningvärdeförsämringen under

innehavstiden.

c) Skatteplikt bör motsvaras av en korresponderande rätt

till avdrag för förluster.

d) Samordning bör ske mellan aktievinstbeskattningen

och andra beskattningsformer, t. ex. arvsskatt, förmögenhetsskatt

och utskiftningsskatt, så att dubbelbeskattning

förorsakad av kollisioner mellan olika beskattningsformer

undvikes.

e) Familjeföretagens speciella förhållanden bör beaktas.

f) Strukturrationaliseringen inom näringslivet får inte

genom beskattningen försvåras eller styras med selektiva

medel.

g) Retroaktiv beskattning bör undvikas.

3) av herrar Lundström, Sundin, Tistad, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson

i Bäckmora, Larsson i Umeå och Börjesson i Falköping, vilka ansett,

att utskottet under punkten A bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 750 av herrar

Lundström och Bengtson samt II: 917 av herrar Hedlund

och Ohlin, såvitt gäller förslaget om införande av ett särskilt

avdrag vid vinstberäkningen för att neutralisera penningvärdeförsämringen,

måtte antaga det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4

mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370) med följande ändrade lydelse:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

37

35 §.

2 mom. Till intäkt---tid (realisationsvinst).

Har egendom, ----närmast dessförinnan.

Såsom skattepliktig ----5 år... 25% » »

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i c) och som den skattskyldige

innehaft fem år eller mera skall som skattepliktig realisationsvinst räknas

ett belopp motsvarande 10 procent av vad han erhåller för egendomen (försäljningssumman)

efter avdrag för dels kostnad för avyttringen, dels ett

belopp motsvarande två procent av försäljningssumman för varje år som

egendomen innehafts, dock högst tjugo år. Framstår det som sannolikt, att

avyttringen icke skett med vinst överstigande fem procent av den sålunda

reducerade försäljningssumman, skall skattepliktig realisationsvinst ej anses

ha uppkommit. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst

enligt detta stycke under ett beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta

avdrag med 500 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret

varit gift och levt tillsammans med andra maken, får nu avsett avdrag

för dem båda gemensamt åtnjutas med 500 kronor. I intet fall får dock

skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda

beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke.

Kan tillämpning---avyttringen sker.

Vad ovan---å tomträtt.

Har jordbruksfastighet---nämnda del.

4 mom. Vinst, som uppkommit genom att fast egendom eller annan lös

egendom än sådan som avses i 2 mom. tredje stycket c) tagits i anspråk

genom expropriation eller liknande förfarande eller eljesf avyttrats under

sådana förhållanden, att tvångsförsäljning som nyss sagts måste anses vara

för handen, är icke i något fall att anse som skattepliktig realisationsvinst,

dock att skatteplikt enligt eljest gällande regler föreligger därest det skäligen

kan antagas, att avyttringen skulle ägt rum även om tvång icke förelegat.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning beträffande realisationsvinst

vid upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet för

obegränsad tid mot engångsersättning. Avyttras egendom som avses i 2 mom.

tredje stycket c) under förhållanden som anges ovan, skall skattepliktig

realisationsvinst icke beräknas till högre belopp än 10 procent av den enligt

bestämmelserna i 2 mom. fjärde stycket reducerade försäljningssumman.

Såsom skattepliktig----yttre rationalisering.

Skattepliktig realisationsvinst enligt 2 mom. fjärde stycket anses icke

föreligga när aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening

eller utländskt bolag överlåtes mellan sådana företag inom samma

koncern, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening

och den överlåtna aktien eller andelen innehaves som ett led i annan

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom.

4) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås,

vilka under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna 1:746

av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr Lothigius in. fl. samt i

motionerna I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg, II: 919 av herr Nordgren

in. fl. och II: 920 av herr Nordgren m. fl. anfört följande:

På sätt aktievinstutredningen framhållit låter det sig ej göra att av börsutvecklingen

under den gångna efterkrigsperioden, då den svenska industrin

kunnat dra fördelar av att den vid krigets slut var intakt och haft

möjligheter att genom självfinansiering göra omfattande investeringar för

åstadkommande av en förbättring av produktionsapparaten, draga några

slutsatser om kursutvecklingen för framtiden. Anledning är att antaga att

vinst- och därmed även kursutvecklingen kommer att gå i en icke oväsentligt

långsammare takt i fortsättningen. Den fortgående inflationen medför

sina särskilda problemställningar. Det torde vara erforderligt att utforma

en ny lagstiftning på området från dessa utgångspunkter och under nogsamt

hänsynstagande till näringslivets kapitalförsörjningsbehov.

Den i propositionen verkställda utformningen av beskattningen i två

väsensskilda typer, nämligen dels beskattning av den faktiska vinsten inom

den första femårsperioden från aktieförvärvet dels ock efter utgången av

nämnda period beskattning efter schablon på försäljningssumman, synes

innebära en mindre genomtänkt linje. Efter initialperiodens utgång är det

inte längre vinsten som beskattas. Genom schablonen har den åsyftade vidgade

vinstbeskattningen i realiteten icke blivit annat än en omsättningsskatt

på aktieförsäljningar. Schablonen är såsom beskattningsform, som departementschefen

själv framhållit, i denna del oprövad såväl här som i utlandet.

Den vilar otvivelaktigt på en felaktig skattemässig grundprincip. Att den

kommer att utgöra en belastning av aktiemarknaden är odisputabelt. Till

yttermera visso skapar den dessutom betydande praktiska tröskelproblem

och degressiva effekter och medför därigenom en snedvridning av marknaden.

De mindre framgångsrika företagen drabbas därvid hårdare än de

mera vinstgivande.

Det av motionärerna i motionerna I: 746 och II: 915 utarbetade förslaget,

vilket vilar på en konsekvent genomförd vinstberäkning med utgångspunkt

från anskaffningskostnaden, synes oss utgöra ett positivt och praktiskt utformat

bidrag till den offentliga debatten om en utvidgad aktievinstbeskattning.

Därvid har genom olika detaljändringar eftersträvats en i jämförelse

med aktievinstutredningens förslag åstadkommen väsentlig förenkling av

beskattningssystemet, detta bl. a. med hänsyn till önskemålet av att underlätta

taxeringsförfarandet. Tröskeleffekterna har begränsats, den degressiva

effekten i huvudsak undanröjts. Förslaget synes oss därigenom vara bättre

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

ägnat än propositionens förslag att läggas till grund för lagstiftning i ämnet.

Det utgör ett konstruktivt motförslag till propositionen utan den senares

iögonenfallande svagheter. I motsats till propositionens förslag innebär

detta motförslag, vilket i huvudsak torde böra ses som en enhet, en beskattning

av den faktiska vinsten vid aktiers försäljning även efter initialperiodens

utgång. Förslaget kännetecknas därav att det innefattar valfrihet för

den skattskyldige mellan å ena sidan aktievinstutredningens huvudalternativ,

innebärande att efter initialperiodens utgång 30 procent av vinsten skall

inkomstbeskattas, och å andra sidan departementschefens schablon å tio

procent av försäljningssumman.

Den av motionärerna föreslagna beskattningsformen skapar enligt vår

mening en ändamålsenlig plattform för den utvidgade aktievinstbeskattningen.

Det har bl. a. också den förtjänsten att det innefattar ökad likformighet.

Att särskilt beaktande skänkts åt familjeföretagens problem finner

vi riktigt. Att rätten till avdrag för förluster har utvidgats med ändamål

att låta densamma någorlunda korrespondera med den utvidgade skatteplikten

anser vi också rimligt.

De i motionerna I: 748 och II: 920 framförda förslagen utgör en värdefull

komplettering av det föreslagna systemet.

På grund av vad sålunda anförts anser vi — därest riksdagen inte skulle

bifalla yrkandet i reservationen 1) om avslag å propositionen nr 90 — att

densamma bort ändras och kompletteras i följande hänseenden:

a) Vinstbeskattning eller schablonbeskattning

Under hänvisning till vad ovan anförts anser vi, att utskottet under punkten

A 1 i denna del bort hemställa,

att riksdagen måtte

dels antaga följande förslag till ändrad lydelse av 35 §

2 mom. tredje stycket kommunalskattelagen:

»Såsom skattepliktig---10»...25%» »

b) då fråga---(= prop.)--- — c) nedan:

om egendomen —---5»...25%» »

c) då fråga —--(= prop.)--— 5 år ... 25 % » »

d) då fråga är om vinst genom avyttring av egendom, som avses i c), om

egendomen innehafts 5 år eller mera:

ett belopp motsvarande 30 procent av skillnaden mellan försäljningssumman

och anskaffningskostnaden, beräknad på sätt framgår av anvisningarna

till 36 § punkt 1.»

dels som en följd härav antaga följande lydelse av första

meningen i det vid propositionen fogade förslaget till 35 §

2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen:

»På yrkande av den skattskyldige skall i fall som avses i d) såsom skat
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

tepliktig realisationsvinst räknas 10 procent av vad som erhållits för aktien

efter avdrag för kostnad för avyttringen.»

dels ock som en följd av förstnämnda yrkande antaga

följande lydelse av punkt 1 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen

:

»1. Vid beräkning---annan förvärvskälla.

Som framgår av 35 § 2 mom. d) skall i visst fall skattepliktig realisationsvinst

uttas med 30 procent av skillnaden mellan försäljningssumman

och anskaffningskostnaden. Såsom anskaffningskostnad skall därvid anses

det genomsnittliga anskaffningsvärdet under förvärvsåret för egendom av

det slag avyttringen avser förhöjt med ett belopp motsvarande 3 procent av

sagda värde för varje år den skattskyldige innehaft egendomen.»

b) Beskattningsobjekten

I motionerna I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr

Lothigius m. fl. yrkas att den föreslagna lagstiftningen inte skall äga tilllämpning

å limiterade preferensaktier och teckningsrätter vid nyemission.

I nämnda motioner liksom även i motionen II: 919 av herr Nordgren m. fl.

yrkas vidare att försäljning av investmentbolags och aktiefonders aktier

icke skall bli föremål för beskattning, sedan aktierna innehafts fem år.

Vidare yrkas i motionen II: 920 av herr Nordgren m. fl. att försäljning under

ett kalenderår till samme köpare av aktier, som representerar minst 25

procent av aktierna i ett aktiebolag, icke skall bli föremål för beskattning.

Under hänvisning till innehållet i nu angivna motioner anser vi, att utskottet

under punkten A 1 i denna del bort hemställa,

att riksdagen måtte såsom nytt femte stycke i 35 § 2 mom.

kommunalskattelagen antaga följande förslag, och skall i

följd härav de föreslagna femte—sjunde styckena i nämnda

moment i stället intagas som sjätte—åttonde stycke:

»Vinst vid avyttring av limiterade preferensaktier och teckningsrätter

vid nyemission på grund av aktier skall icke upptagas såsom skattepliktig

realisationsvinst, om den skattskyldige innehaft aktierna fem år eller mera.

Icke heller skall vinst vid avyttring av lös egendom tillhörig investmentbolag

eller aktiefond upptagas såsom skattepliktig realisationsvinst, om bolaget

eller fonden innehaft egendomen i fem år eller mera. Såsom skattepliktig

realisationsvinst skall ej heller anses vinst, vilken uppkommit genom

avyttring av aktier i aktiebolag eller andelar i handelsbolag eller ekonomisk

förening och liknande, i den mån aktierna eller andelarna innehafts

minst fem år och under förutsättning att avyttring skett under ett

och samma kalenderår till samme köpare samt omfattat minst 25 procent

av samtliga aktier eller andelar i bolaget respektive föreningen.»

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966 41

c) Aktier förvärvade genom benefika fång

I motionerna I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr

Lothigius m. fl. har yrkats att vinst vid försäljning av aktier, som förvärvats

genom arv, gåva eller annat benefikt fång, icke skall anses såsom skattepliktig

realisationsvinst.

Under åberopande av innehållet i nämnda motioner anser vi, att utskottet

under punkten A 1 i denna del bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande förslag till ändrad lydelse

av 35 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen:

»Har egendom, som skattskyldig erhållit såsom gåva av make eller

skyldeman, av givaren förvärvats genom fång, som ovan sägs, skall frågan

om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst skall anses föreligga bedömas

med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make

vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som

förstnämnde make, före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat

genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om mäke vid

bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som

någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat

genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges

fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman

eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske,

som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat

egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.»

d) Vinst i samband med utskiftning

I motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg yrkas undantag från

realisationsvinstbeskattning av aktier, som efter femårsperiodens utgång

inlöses i samband med utskiftning av aktiebolags tillgångar. Vi finner detta

yrkande böra bifallas och anser därför, att utskottet under punkten A 1 i

denna del bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande ändrade lydelse av

punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen:

»5. Skattepliktig realisationsvinst----annat försäkringsbolag.

Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall

inte anses uppkomma, då skattskyldig i samband med utskiftning av aktiebolags

tillgångar överlåter aktie, som den skattskyldige innehaft fem år

eller mera.»

e) Schablonavdrag för äkta makar

I motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg samt i motionen II:

875 av herr Regnéll m. fl. föreslås att avdrag skall medges från schablonmässigt

beräknad realisationsvinst med högst ettusen kronor för äkta makar,

d. v. s. med dubbelt så mycket som för ensamstående. Härigenom skulle

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

regeln komma i samklang med vad som tillämpas på andra håll i kommunalskattelagen.

Under åberopande av innehållet i nämnda motioner anser vi, att utskottet

under punkten A 1 i denna del bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande lydelse av andra—

fjärde meningarna i förslaget till 35 § 2 mom. fjärde stycket

kommunalskattelagen:

»Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt c)

eller d) under ett beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 500

kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, får nu avsett avdrag för dem båda gemensamt

åtnjutas med 1 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag

med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig

realisationsvinst enligt c) eller d) ovan.»

f) Avdrag för realisationsförlust

I motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg yrkas att avdrag för

realisationsförlust på aktier eller andelar, som innehafts i minst fem år,

skall medges med 25 procent av den redovisade förlusten, oavsett om förlusten

kan avdras från skattepliktig realisationsvinst eller ej.

Vi åberopar motiveringen i nämnda motion för detta yrkande, vilket vi

finner böra bifallas som en logisk konsekvens av en evig vinstbeskattning.

Vi anser därför, att utskottet under punkten A 1 i denna del bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande förslag till ändrad

lydelse av 46 § 1 mom. samt punkterna 2 och 3 av anvisningarna

till 36 § kommunalskattelagen:

46 §.

1 mom. Därest vid--— samma kommun.

Avdrag är icke medgivet för underskott å icke yrkesmässig avyttring av

fast eller lös egendom, såvida fråga icke är om realisationsförlust å egendom

som avses i 35 § 2 mom. tredje stycket d). Ej heller är avdrag medgivet

för underskott å deltagande i lotteri, för underskott å fastighet och rörelse

i utlandet eller för underskott, som uppstått därigenom, att avdrag, varom

förmäles i 45 §, överstigit nettointäkten av förvärvskällan, och ej heller för

underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Anvisningar

till 36 §.

2. För att förlust å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom

skall få avdragas erfordras, att förlusten under beskattningsåret uppkommit

genom avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp,

byte eller därmed jämförligt fång och varit i säljarens ägo, om det är fastig
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46‘ år 1966 43

het, under mindre än tio år eller, i fråga om strömfall eller rättighet till vattenkraft,

under mindre än femton år eller, om fråga är om egendom som avses

i 35 § 2 mom. tredje stycket b), under mindre än fem år. Realisationsförlust

beräknas efter samma regler, som gälla för beräkning av realisationsvinst.

Har den avyttrade egendomen innehafts under sådan tid, att därest vinst

uppstått vid avyttringen, vinsten jämlikt 35 § skolat allenast till viss del

hava räknats till skattepliktig realisationsvinst, må avdrag åtnjutas endast

för däremot svarande del av förlusten. Därvid skall realisationsförlust å

egendom som avses i 35 § 2 mom. tredje stycket d) upptagas till 25 procent

av den framkomna förlusten.

Avdrag må---skattepliktig realisationsvinst.

Avdrag är — — — i lotteri.

3. I punkt 6 av anvisningarna till 18 § angives vad som beträffande icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom ävensom deltagande i lotteri

utgör en särskild förvärvskälla. Avdrag enligt punkt 2 här ovan för realisationsförlust

får endast göras från realisationsvinst eller lotterivinst, som

uppkommit i samma förvärvskälla som realisationsförlusten, såvida fråga

icke är om realisationsförlust å egendom, som avses i 35 § 2 mom. tredje

stycket d) och som den skattskyldige innehaft i fem år eller mera. Av 46 §

1 mom. framgår, att, om härvid underskott uppstår, detta icke får avdragas

från inkomst av annan förvärvskälla med mindre fråga är om realisationsförlust

å egendom som avses i ovannämnda 35 § 2 mom. tredje stycket d).

g) Beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

I motionen I: 748 av herrar Eskilsson och Lundberg har yrkats att förordningen

om skatteberäkning för ackumulerad inkomst skall äga tillämpning

på alla aktievinster efter femårsperiodens utgång. I propositionen har föreslagits

att förordningen endast skall äga tillämpning vid försäljning av aktier

eller andelar i s. k. fåmansbolag.

Under åberopande av den i nyssnämnda motion intagna motiveringen anser

vi, att utskottet under punkten A 2 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 4 mom. förordningen den 30 november 1951

(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad

inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § 4 mom. förordningen den 30 november 1951

angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

3 §•

4 mom. I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gälla förordningens

bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, endast intäkt genom

vinst, beräknad enligt 35 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen vid

avyttring av aktie eller andel i bolag eller ekonomisk förening.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall tillämpas i fråga om vinst genom avyttring den 1 januari

1967 eller senare av sådan egendom som avses i 35 § 2 mom. tredje stycket

d) kommunalskattelagen.

h) Avdrag för latent skatteskuld

I propositionen har departementschefen inte ansett sig böra ta hänsyn till

det förhållandet att flertalet aktier i fortsättningen kommer att vara behäftade

med en latent skatteskuld. Vi finner det stötande att staten på detta

sätt skall ta ut förmögenhetsskatt på ett värde som uppenbarligen inte motsvarar

det verkliga värdet sedan hänsyn tagits till skatteskulden. Vi anser

därför i likhet med vad som yrkats i motionen I: 748 av herrar Eskilsson

och Lundberg att värdet å aktier och andelar vid förmögenhetsbeskattningen

skall reduceras med 6 procent.

På grund härav anser vi, att utskottet under punkten A bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

45

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

4 §■

Värdesättning av---- meddelade bestämmelser.

Fastighet, frälseränta---densamma åsatt.

Tomträtt eller —---normala förhållanden.

Lös egendom,---är nedlagd.

Fordran, som---förfallen ränta.

Fordran, som —---upptagas icke.

Värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till det

noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som må hava

varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden. Värdepapper,

som avses i 35 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen och innehafts

i fem år eller mera, skall upptagas till ett med 6 procent reducerat värde.

Annan för--- — under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av---normala förhållanden.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967 och skall första gången

tillämpas vid 1967 års taxering.

i) Ikraftträdandebestämmelserna

Enligt vår mening visar den retroaktivitet som präglar det framlagda förslaget

i proposition nr 90 en upprörande nonchalans mot medborgarnas

krav på rättssäkerhet. Det borde vara självklart att vinster, som uppkommit

innan lagstiftningen trätt i kraft eller ens varit påtänkt, inte bör bli föremål

för beskattning. I annat fall undanrycks en av grundvalarna för vårt

skattesystem. Medborgarnas berättigade krav på att kunna planera måste

fordra att retroaktiva åtgärder av denna art undviks.

Vi anser därför att ikraftträdandebestämmelserna bör ges en helt annan

utformning än den de erhållit i propositionen. Vi utgår ifrån den i motionerna

I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr Lothigius

m. fl. ifrågasatta ordningen och anser, att utskottet under punkten A 1 i

denna del bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande ikraftträdandebestämmelser

till de föreslagna ändringarna i kommunalskattclagen:
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

»Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och skall tilllämpas

i fråga om avyttring av sådan egendom, som avses i 35 § 2 mom.

fjärde stycket, om avyttringen sker den 1 juli 1966 eller senare.

I fråga om egendom som nyss sagts, vilken den skattskyldige förvärvat

eller skall anses enligt de nya bestämmelserna ha förvärvat före den 1 juli

1966 gäller följande särskilda bestämmelser. I stället för erlagd köpeskilling

må på yrkande av den skattskyldige beträffande börsnoterade aktier och

motsvarande såsom anskaffningskostnad upptagas värdehandlingens noterade

värde den 30 juni 1966. För andra aktier eller andelar, vilka förvärvats

före den 1 juli 1966, må på yrkande av den skattskyldige anskaffningskostnaden

anses motsvara aktiens verkliga värde den 30 juni 1966. Därest värdet

per den 30 juni 1968 lägges till grund för vinstberäkningen får avdrag

icke ske för utgift eller kostnad som hänför sig till tid före den 1 juli 1966.

Inte heller må i sådant fall vid beräkning av vinst enligt 35 § 2 mom. tredje

stycket d) innehavstid före sistnämnda dag tillgodoräknas den skattskyldige

vid bestämmandet av storleken av det tillägg, varmed anskaffningskostnaden

enligt punkt 1 av anvisningarna till 36 § skall ökas.»

k) Värdering av icke börsnoterade aktier

1 motionerna I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr

Lothigius m. fl. har yrkats utredning om ändrade regler för värderingen

av aktierna i icke börsnoterade bolag och bland dem familjeföretagen. Vi

finner det angeläget att bättre värderingsnormer utarbetas och anser, att

utskottet under punkten B 1 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 746 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och II: 915 av herr

Lothigius m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning av frågan om ändrade regler för värdering

av icke börsnoterade aktier.

5) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås,

vilka ansett, att — därest riksdagen icke skulle bifalla yrkandet i reservationen

1) eller yrkandena i reservationen 4) under punkterna c) och i) —- följande ändringar i Kungl. Maj :ts proposition nr 90 bort vidtagas:

a) Avdrag för latent skatteskuld vid arvs- och gåvobeskattningen

På sätt framhållits i motionen I: 748 av herr Eskilsson och Lundberg

måste — om även benefika fång skall dras in under den eviga realisationsvinstbeskattningen

på aktier etc. — hänsyn härtill tas vid arvs- och gåvobeskattningen.

Det är inte tillräckligt att, som departementschefen föreslagit,

avvakta en kommande utredning i ämnet, utan lagstiftningsåtgärder,

om än av provisorisk natur, bör tillgripas redan nu. Som en lämplig lös
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1966

ning finner vi därvid att ett avdrag medges vid värderingen av aktier och

liknande tillgångar på så sätt att värdet reduceras med 6 procent motsvarande

den latenta skatteskulden. Vi anser således att utskottet under punkten

A bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 23 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)

om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 23 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt

och gåvoskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

23 §.

Vid uppskattning---egendom iakttages:

A. Tomträtt eller---skedd försäljning.

B. Aktie, obligation ----angivna grund.

Är fråga om sådan egendom som avses i 35 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen

iakttages dock, att, om egendomen innehafts i fem år

eller mera, värdet skall reduceras med 6 procent.

C. Fordran uppskattas----skedd försäljning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967; dock att äldre bestämmelser

om arvsskatt och gåvoskatt fortfarande skola tillämpas, därest

skattskyldighet inträtt före nämnda dag.

b) Ikraftträdandebestämmelserna

Därest den i reservationen 4) under punkten a) av oss förordade vinstbeskattningen

inte godtas, finner vi, att ikraftträdandebestämmelserna

bör utformas på så sätt, att de nya bestämmelserna skall gälla försäljningar

först efter utgången av år 1966 samt att bestämmelserna över huvud

taget inte skall tillämpas vid försäljning av aktier, som förvärvats före år

1962. Vi anser därför att utskottet under punkten A bort hemställa,

att riksdagen — därest yrkandet i reservationen 4) under

punkten a) icke bifalles —• måtte antaga följande lydelse

av ikraftträdandebestämmelserna:

»Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall

tillämpas i fråga om avyttring den 1 januari 1967 eller senare av sådan

egendom, som avses i 35 § 2 mom. fjärde stycket och som den skattskyldige

förvärvat efter utgången av år 1961.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen den 28 septembe a1 i texten