Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

1966-05-18 · 60 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 52 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1966:47, Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1966/67, m. in., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1966/67 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1966 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1966: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan och

beräkning av inkomster för budgetåret 1966/67 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets

skrivelse den 14 december 1965 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår.

I en den 21 april 1966 dagtecknad proposition, nr 125, angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1966/67 m. m. har Kungl. Maj :t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för budgetåret 1966/67 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 125 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:755 av herrar Adolfsson och Werner

samt II: 929 av herr Hermansson in. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t beakta vad i motionerna anförts

rörande den statliga skattepolitikens utformning;

II) de likalydande motionerna I: 756 av herrar Bengtson och Lundström

samt 11:928 av herrar Ohlin och Hedlund, vari hemställts, att riksdagen

vid sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 125 måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära en skattereform och andra åtgärder i syfte att åstadkomma

eu stabil ekonomi, inriktad på att främja ekonomisk tillväxt och

hejda prisstegringarna, med utgångspunkt från det sjupunktsprogram som

framlägges i motionerna; ävensom

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. AV 47

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1966

III) de likalydande motionerna 1:757 av herr Holmberg in. fl. och II:

926 av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i princip antaga

en plan för reformering av vårt skattesystem, innebärande

1) för år 1967

a) fr. o. m. ingången av året en sänkning av progressionen med tyngdpunkten

förlagd till mellanskikten i skatteskalorna, nämligen fr. o. in. 16 000

kr. beskattningsbar inkomst för gifta och ensamma barnför sörj are samt

8 000 kr. för ensamstående, ävensom viss höjning av ortsavdragen,

b) fr. o. m. ingången av året skattefrihet upp till vissa belopp för enskilt

frivilligt sparande för bostads-, utbildnings- och annat speciellt sparändamål,

c) fr. o. m. den 1 juli en omläggning av den nuvarande omsättningsskatten

till en mervärdeskatt samtidigt med avlyftning av vissa punktskatter,

varvid allmänna skatteberedningens förslag i förevarande avseende tages till

utgångspunkt, samt

2) för åren 1968—1970

a) ett kompletterande av barnbidragen med barnavdrag å 1 000 kr. för

varje hemmavarande barn under 18 år, som ej åtnjuter egen inkomst uppgående

till minst samma belopp som ortsavdraget för ensamstående skattskyldig,

kompletterat med ett system av den innebörd, att den som helt eller

delvis ej kan tillgodogöra sig barnavdrag erhåller motsvarande förmån,

b) införande av indexreglering av ortsavdrag samt skiktgränser i skatteskalorna,

c) fortsatt sänkning av progressionen och förbättring av ortsavdragen

innebärande ett fullföljande av de sänkningar av de direkta statsskatterna

som allmänna skatteberedningen enhälligt förordade i sitt betänkande 1964.

De under I ovan redovisade motionerna har hänvisats till bevillningsutskottet

såvitt de avser skattepolitiken och i övrigt till bankoutskottet.

De under II ovan redovisade motionerna har hänvisats, såvitt de avser

punkterna 1, 2 och 3 till statsutskottet, såvitt de gäller punkten 4 och punkten

5, i vad sistnämnda punkt rör beskattningsfrågor, till bevillningsutskottet

och i övrigt till bankoutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet också upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 305 av herr Holmberg in. fl. och II: 370

av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) antaga följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 3

Förslag

till

lag om ändring av kommnnalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen skall erhålla

följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---- nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter kommunalt ortsavdrag med 4 800 kronor.

Gift skattskyldig — -— — stycke sägs.

Annan skattskyldig än i andra eller tredje stycket sägs (ensamstående)

äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 400 kronor.

Har skattskyldig---tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967, dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla i fråga om 1967 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1967 eller tidigare år.

2) antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt-- -— angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000 men icke 18 000 kr.: 1 200 kr. för 12 000 kr. och 15 % av återstoden;

18 000

»

It

24 000

»

: 2 100

»

»

18 000

»

»

20 %

»

»

24 000

»

»

30 000

»

: 3 300

»

»

24 000

»

»

30 %

»

»

30 000

»

40 000

»

: 5 100

»

»

30 000

»

»

40%

»

»

40 000

»

»

60 000

»

: 9 100

»

»

40 000

»

48%

*>

»

60 000

»

*

100 000

»

: 18 700

»

»

60 000

*

»

54 %

1>

100 000

»

150 000

»

: 40 300

»

»

100 000

»

»

59 %

It

150 000 kr.

: 69 800

»

»

150 000

»

»

65 %

»

För annan —--beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

6 000 men icke

9 000 kr.

600 kr. för

6 000 kr. och

15 % av återstoden

9 000

»

»

12 000

»

1 050

»

»

9 000

»

»

20%

»

»

12 000

»

15 000

»

1 650

»

»

12 000

»

»

27 %

»

»

15 000

»

»

20 000

2 460

»

»

15 000

»

»

31 %

»

»

20 000

»

25 000

»

4 010

»

20 000

»

»

36 %

»

»

25 000

»

»

30 000

»

5 810

»

25 000

»

»

40 %

»

»

30 000

»

»

40 000

»

7 810

»

30 000

»

»

44%

»

»

40 000

»

60 000

»

12 210

»

40 000

»

»

49 %

»>

»

60 000

»

100 000

»

22 010

»

»

60 000

»

»

54%

«

»

100 000

»

»

150 000

»

43 610

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

73 110

»

»

150 000

»

»

65 %

»

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967; dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla i fråga om 1967 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1967 eller tidigare år.

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

a) förelägga 1967 års vårriksdag förslag rörande indexreglering av ortsavdrag

och av skatteskiktsgränser inom de statliga inkomstskatteskalorna;

b) senast vid 1967 års vårriksdag framlägga förslag om införande av

s. k. mervärdeskatt i huvudsak enligt av allmänna skatteberedningen angivna

principer;

II) de likalydande motionerna 1:494 av herrar Adolfsson och Werner

samt II: 621 av herr Hermansson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om

statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

11 §•

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt —---familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger

150 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 100 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150 000 men icke 200 000 kr.: 500 kr. för 150 000 och 1,5 % av återstoden;

200 000 » » 400 000 » : 1 250 » » 200 000 » 2 % » » ;

400 000 » * 1 000 000 »: 5 250 » » 400 000 * 2,5 % » » ;

1 000 000 — 20 250 » » 1 000 000 » 3 % » »

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

2) antaga följande

Förslag

till

förordning angående undring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om

statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som icke är aktiebolag,

samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt

1 mom.:

femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten

icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra--- •— beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter,---inkomsten; samt

d) för andra---beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen---å livförsäkringsrörelsen.

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

dels förslag till ändrade beskattningsregler i fråga om lyxvillor enligt vad

i motionerna förordats;

dels förslag till skärpt beskattning av lyxkonsumtion i enlighet med vad

i motionerna angivits;

dels förslag till beskattning av reklam;

dels prövning av förutsättningarna för beskattning av utlandsresor;

III) de likalydande motionerna I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag

framlägges för nästa års riksdag om en allmän skattereform, innefattande

bl. a. en omläggning av den nuvarande omsättningsskatten till en generell

indirekt skatt av mervärdeskattens typ samt lättnader i den direkta beskattningen

och reformer inom företagsbeskattningen, som stärker konkurrensförmåga

och kapitalförsörjning;

2) att riksdagen måtte besluta fastställa sänkta skalor för den statliga

inkomstskatten i enlighet med vad i motionerna förordats, att gälla från och

med den 1 januari 1967, samt alt vederbörande utskott måtte utarbeta förslag

till härför erforderlig författningsändring;

3) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam

utredning och förslag till 1967 års riksdag angående införande av ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

särskilt schablonavdrag vid taxeringen till kommunal inkomstskatt, motsvarande

det vid statsbeskattningen gällande kommnnalskatteavdraget, i

enlighet med vad i motionerna anförts;

4) att riksdagen måtte besluta att för beskattningsåret 1967 skall vid

taxeringen till kommunal inkomstskatt medges ett särskilt schablonavdrag

med 300 kronor för makar och för ofullständiga familjer samt med 150

kronor för övriga skattskyldiga samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till härför erforderlig författningstext;

5) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning

och förslag till innevarande års höstriksdag angående kompensation från

staten till kommunerna för det skattebortfall, som föranledes av den under

4) förordade reformen;

IV) de likalydande motionerna I: 503 av herrar Eric Carlsson och Svanström

samt 11:613 av herr Eriksson i Bäckmora, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om lämplig översyn av nuvarande

beskattning med inriktning på att ortsavdraget måtte höjas till

3 000 kr. för ensamstående samt 6 000 kr. för gift inkomsttagare;

V) de likalydande motionerna I: 517 av herr Lundström m. fl. och II: 423

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta höjning av beskattningen på cigarretter

i den i motionerna angivna omfattningen att träda i kraft vid den tidpunkt

riksdagen bestämmer, samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningstexter;
VI)

de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag framlägges för nästa

års riksdag om en allmän skattereform, innefattande bl. a. en omläggning

av den nuvarande omsättningsskatten till en generell indirekt skatt av mervärdeskattens

typ, lättnader i den direkta inkomstskatten samt reformer

inom företagsbeskattningen som stärker konkurrensförmåga och kapitalförsörjning,

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att undersökningar kominer till

stånd rörande metoder att undvika inflationens skattehöjande verkningar

samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen,

c) besluta höja ortsavdragen i den statliga och kommunala inkomstbeskattningen

med 100 kr. för ogift och 200 kr. för gift skattskyldig fr. o. m.

den 1 januari 1967, samt

d) fastställa sänkta skalor för den statliga inkomstskatten i enlighet med

i motionerna angivna förslag att gälla fr. o. m. den 1 januari 1967; ävensom

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga författningsändringar

i anslutning till yrkandena under 1) c) och d);

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

7

VII) de liltalydande motionerna I: 538 av herr Åkerlund samt II: 638 av

herrar Magnusson i Borås och Björkman, vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t snarast hemställa om utredning om restitution

av indirekt skatt vid export och uttagande av motsvarande utjämningsskatt

vid import samt att förslag härom i avvaktan på införande av

mervärdeskatten förelägges vårriksdagen; ävensom

VIII) motionen 11:650 av fru Rgding m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen beslutar ändra taxeringsbestämmelserna för ensamstående

föräldrar med hemmavarande barn som under inkomståret fyller 18 år

och :vilka barn på grund av fortsatta studier ej har förvärvsarbete så, att de

i skattehänseende räknas på samma sätt som nu gäller för dem som har

hemmavarande barn under 15 år; samt att vederbörande utskott förutsättes

utarbeta förslag till ny lagtext i enlighet härmed».

Det ovan under II) 3) framställda yrkandet om ändrade beskattningsregler

i fråga om lyxvillor har behandlats av utskottet i dess av årets riksdag

godkända betänkande nr 15.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de i

anledning av Kungl. M a j : t s proposition nr 10 till

årets riksdag väckta likalydande motionerna I: 349 av herr

Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl., vari bl. a. hemställts, att

skatten på cigarretter måtte höjas med tre öre per cigarrett, att gälla från

och med den 1 juni 1966, och att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag

till härför erforderlig författningstext.

De delar av motionerna I: 349 och II: 420 som inte avser skatten på cigarretter

har behandlats av utskottet i dess av årets riksdag godkända betänkande

nr 1.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 305, I: 494, I: 503, I: 757, II: 420, II: 423,

II: 619 (II: 664), II: 638, II: 645, II: 650, II: 928 och II: 929.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1966/67 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

Kupongskatt ........................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ..

Skogsvårdsavgifter ..................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ................

Arvsskatt och gåvoskatt ..............

Lotterivinstskatt ....................

Stämpelskatt och stämpelavgift........

11 500 000 000

9 000 000

1 000 000

10 200 000

4 000 000

165 000 000

115 000 000

155 000 000 11959 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............

Trafikomläggningsskatt ..

Bensin- och brännoljeskatt

640 000 000

110 000 000

1 645 000 000 2 395 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ..........................

Allmän varuskatt ....................

Särskilda varuskatter ................

Omsättningsskatt på motorfordon......

Regleringsavgift och accis på fettvaror

m. m.............................

Tobaksskatt ........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

......................

Skatt på sprit ......................

Skatt på vin ........................

Skatt på malt- och läskedrycker........

Energiskatt ........................

Särskild skatt på motorbränslen........

1 120 000 000

6 000 000 000

375 000 000

530 000 000

1 000 000

1 285 000 000

24 000 000

50 000 000

1 805 000 000

165 000 000

270 000 000

800 000 000

200 000 000 12 625 000 000

Postverket (överskott)

24 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen

lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster

som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse

särskilt berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning

framgår av bilaga 3 till statsverkspropositionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1066

9

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning

för budgetåret 1966/67 har ämbetsverket redovisat en promemoria

med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren

1967/68—1970/71. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen

av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska

utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden

kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen

är särskilt utpräglat för titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Ämbetsverket

fortsätter:

Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna

kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas

medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter med ca 165 milj. kr. per år. Vid ett

schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget

vid 1968—1971 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till de

belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående

uppskattade beloppet vid 1967 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår

1967 1968 1969 1970 1971

10 900 11 390 12 030 12 700 13 400

+ 490 + 640 + 670 + 700

Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma

mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på

skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas

eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt

märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring

av skatteunderlaget under budgetåren 1967/68—1970/71 med 4 %

skulle innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 10 600 milj. kr.

under budgetåret 1967/68. Budgetåret 1968/69 skulle de kassamässiga intäkterna

på titeln uppgå till 11 600 milj. kr. och under hudgetåren 1969/70

och 1970/71 till 12 600 resp. 13 200 milj. kr.

För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med

den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän

varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar

och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande

utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende

av förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos

över intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av

mindre preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen

än när det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma

gäller under förutsättning av bl. a. oförändrade förräntningskrav också för

flertalet kapitalfonder.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ ar 1966

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för

budgetåret 1964/65 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1965/66

och 1966/67 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren

1967/68—1970/71 för andra titlar än

het m. m. sammanställts (milj. kr.).

1964/65 1965/66

Övrig skatt å inkomst,

förmögenhet och rö
-

relse ............

459

434

Automobilskattemedel

1 962

2 240

Tullar och acciser ....

8 984

11 058

Uppbörd i statens

verksamhet ......

518

820

Diverse inkomster....

504

436

Statens affärsverksfon-

der..............

416

553

Övriga kapitalfonder..

784

835

Summa

13 628

16 376

titeln skatt å inkomst och förmögen
-

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

459

480

500

520

540

2 395

2 430

2 570

2 710

2 850

11 925

12 360

12 890

13 380

13 860

696

600

510

450

420

449

470

480

490

500

599

630

660

690

720

931

960

1 000

1 030

1 060

17 455

17 930

18 610

19 270

19 950

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten

och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt

under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa

titlar såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna

kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande

ekonomiska utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten

för nationalprodukten och dess komponenter ge utslag i intäkterna.

Helt allmänt bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de

beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade

utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1965/66 och

1966/67. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes,

måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1967/68—1970/71 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet

m.m. utgår från en ökning av lönesumman under år 1965 med

10 % och under åren 1966 och 1967 med schablonmässigt 4 %. Som jag redogjort

för i det föregående räknar jag med en ökning av lönesumman med

7 % resp. 5 % under dessa bägge år. Mot den uppskattning av lönesummans

faktiska ökning under år 1965 som riksrevisionsverket gjort har jag ingen

erinran.

Justeringen av antagandena om lönesummans utveckling påverkar inkomstskattetitelns

nettoinkomster. Inkomsten under budgetåret 1965/66

bör således höjas med 100 milj. kr. samt under budgetåret 1966/67 med

600 milj. kr. jämfört med riksrevisionsverkets beräkningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1966 11

Även inkomsterna från den allmänna varuskatten påverkas av inkomstantagandena.

Jag anser således att uppbörden för budgetåret 1966/67 bör

beräknas med ett 200 milj. kr. högre belopp än som angetts av riksrevisionsverket.

I denna justering ingår ett hänsynstagande till den effekt på

den allmänna varuskattens underlag som följer av de skatteförändringar

som jag tidigare redogjort för.

Beträffande uppbörden under titeln skogsvårdsavgifter har riksrevisionsverket,

på grundval av uppgifter som lämnats av skogsstyrelsen, beräknat

avgiftsuttaget till oförändrat en promille och inkomsterna till 10,2 milj. kr.

Enligt uppgifter som jag inhämtat från skogsstyrelsen kan på grundval av

resultatet av 1965 års allmänna fastighetstaxering inkomsterna vid oförändrat

avgiftsuttag emellertid beräknas till ca 11,0 milj. kr. Då en uppbörd

av 10,2 milj. kr. är tillräcklig för att finansiera berörd verksamhet bör avgiftsuttaget

för budgetåret 1966/67 fastställas till 0,9 promille. Uppbördstiteln

uppförs således med det av riksrevisionsverket förordade beloppet.

Riksrevisionsverket har uppskattat inkomsterna under titeln tullmedel

för budgetåret 1966/67 till 1 150 milj. kr. Med hänsyn till den ytterligare

sänkning av tullen på tropiska produkter såsom kaffe, bananer, kryddor

och kakaobönor, varom förslag kommer att framläggas, bör uppbörden, såsom

tidigare nämnts, beräknas till ett 30 milj. kr. lägre belopp.

Såsom jag anfört i det föregående har jag för avsikt att föreslå höjningar

av vissa indirekta skatter. Med hänsyn härtill bör inkomsttitlarna

omsättningsskatt på motorfordon, skatt på sprit och skatt på vin höjas på

sätt som framgår av sammanställningen. Vidare kommer jag, som tidigare

nämnts, att föreslå införandet av en särskild skatt på motorbränslen den 1

februari 1966. En ny inkomsttitel bör uppföras härför med en beräknad

uppbörd under budgetåret 1965/66 av 30 milj. kr. och under budgetåret

1966/67 av 200 milj. kr.

Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna

inkomsttitlarna framgår de av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets

förslag av följande uppställning.

De justeringar som jag förordar beträffande inkomsterna under punkterna

3, 6 och 8 ansluter sig till taxeändringar som Kungl. Maj :t äger bestämma.

Beräkningen under punkten 2 sammanhänger med att tidigare inte

debiterade kostnader nu tas upp på utgiftsanslag och att motsvarande inkomst

redovisas på uppbördstiteln. Beträffande inkomsterna vid statens

hingstdepå och stuteri (punkt 5) föreslås en tidigare uppbördspost under

berörda utgiftsanslag nu bli redovisad på driftbudgetens inkomstsida. Justeringarna

under punkterna 1 och 7 är ett uttryck för en annan bedömning

av inkomst- och utgiftsutvecklingen än den som gjorts av riksrevisionsverket.

Beträffande punkten 4 beror justeringen på att jag nu utgår från gällande

bidragsregler.

Beträffande inkomsterna från televerket lägger, som jag tidigare nämnt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

chefen för kommunikationsdepartementet för Kungl. Maj :t fram förslag till

vissa taxeändringar. Med hänsyn härtill bör inkomsterna från televerket

upptas med ett för budgetåret 1966/67 med 110 milj. kr. förhöjt belopp.

Jag vill understryka att denna beräkning av televerkets inleverans av vinstmedel

bygger på oförändrad pris- och lönenivå. Något hänsynstagande till

kommande avtalsförhandlingar och därav följande lönehöjningar har inte

skett. Detsamma gäller den beräknade inleveransen från övriga affärsverk.

Beträffande inkomsterna från statens allmänna fastighetsfond bör, i anslutning

till vad jag senare denna dag kommer att förorda, inkomsttitlarna

Lunds universitets delfond resp. Uppsala universitets delfond utgå. I detta

sammanhang bör en ny inkomsttitel benämnd Akademiska sjukhusets delfond

tillkomma med en uppbörd av 1 247 000 kr. Återstoden av den av riksrevisionsverket

under de bägge universitetens delfonder beräknade uppbörden,

2 648 000 kr., bör redovisas under byggnadsstyrelsens delfond. Efter

samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag vidare

att sjöfartsverkets delfond med en av riksrevisionsverket beräknad uppbörd

av 305 000 kr. utgår. I stället bör en ny inkomsttitel, sjöfartsverkets fond,

tillkomma under rubriken diverse kapitalfonder med ett beräknat belopp

av 306 000 kr. Jag finner dock inte skäl föreligga att ändra den av riksrevisionsverket

gjorda beräkningen av den totala inleveransen på dessa fonder,

avrundat 26,0 milj. kr.

Inkomsterna från försvarets fastighetsfond har av riksrevisionsverket

beräknats till 54 868 000 kr. Häri ingår med ett belopp av 4 847 000 kr. förräntning

av de nya regementsområdena för I 1 och Ing 1. Då jag f. n. inte

är beredd att ta ställning till förräntningen av dessa anläggningar har riksrevisionsverkets

inkomstberäkning under denna punkt nedräknats i motsvarande

mån, dvs. till avrundat 50 milj. kr.

Under statens utlånings fonder förordar jag, efter samråd med chefen för

utrikesdepartementet, att en ny inkomsttitel benämnd Biståndsförvaltningens

lånefond uppförs med en beräknad inleverans av 1 000 kr.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av inkomsterna på driftbudgeten

har inte föranlett någon erinran från min sida.

Ny Vräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 125 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 1 april 1966 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

för budgetåret 1966/67. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket

liksom under tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya

uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa spe
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1966 13

ciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna

har riksrevisionsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln,

även kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i

samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 11 500 milj. kr., vilket

var 600 milj. kr. mer än enligt riksrevisionsverkets förslag, ökningen av

lönesumman har därvid uppskattats till 7 % 1966 och 5 % 1967 mot riksrevisionsverkets

schablonmässiga kalkyl på 4 %.

Riksrevisionsverket har vid sin förnyade beräkning på sätt som framgår

av det föregående nu beräknat ökningen av fysiska personers inkomster

till 7 % för 1966 och 5 % för 1967.

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket

bedömt utfallet för innevarande budgetår. Dessa beräkningar

sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets beräkningar

i december 1965 medtagits som jämförelse (milj. kr.):

1965/66

1966/67

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

17 000

17 270

17 450

18 570

Prel. B-skatt under terminerna

4 430

4 420

5 160

5 150

Fyllnadsbetalningar av prelimi-

när skatt ................

1 500

1 400

1 500

1 400

Kvarstående skatt ..........

1 700

1 700

1 600

1 700

Socialförsäkringsavgifter från di-

rektdebiterade arbetsgivare

m. m.....................

800

840

820

880

Tillkommande skatt, sjömans-

skatt, restantier m. m.......

500

500

500

500

Summa inkomster

25 930

26 130

27 030

28 200

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

10 340

10 340

12 400

12 410

Överskjutande skatt ........

1 270

1 270

1 300

1 300

Övriga restitutioner..........

60

60

60

60

Utbetalningar till allmänna för-

säkringskassorna m. m.....

1 900

1 900

2 080

2 090

Utbetalningar till allmänna pen-

sionsfonden ..............

270

270

300

300

Omföringar ................

40

40

40

40

Summa utgifter

13 880

13 880

16 180

16 200

Inkomster utöver utgifter

12 050

12 250

10 850

12 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen

hänför sig för innevarande budgetår främst till att under

uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt uppräknats med 270

milj. kr. på grund av dels det högre inkomstantagandet och dels de nu kända

uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i januari 1966 samt

tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars 1966. Vidare

har fyllnadsbetalningarna våren 1966 nedräknats med 100 milj. kr. som

en följd av riksrevisionsverkets förenämnda enkät till ett antal större bolag.

För budgetåret 1966/67 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär

A-skatt uppräknats med 1 120 milj. kr. på samma grunder som

ovan angivits för budgetåret 1965/66. Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt

under våren 1967 har i jämförelse med decemberberäkningen nedräknats

med 100 milj. kr., under det att den i mars och maj 1967 inflytande

kvarstående skatten uppräknats med 100 milj. kr.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på

i skrivelse från riksförsäkringsverket den 10 mars 1966 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen

bör verkställas under budgetåren 1965/66 och 1966/67 framgår av följande

sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp

vid riksrevisionsverkets decemberberäkning

(milj. kr.)

1965/66

december-

ny beräk-

1966/67

december-

nv beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ................

1 700

1 800

1 200

1 650

Återföring..................

1 225

1 225

1 525

1 550

Nettoavsättning ( + ), nettoåter- föring (-) ..............

+ 475

+ 575

- 325

+ 100

Med starkt understrykande

av de osäkerhetsmoment, som —

särskilt

med avseende på resultatet av

avtalsförhandlingarna —

även vid denna tid-

punkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna

på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1965/66

till 12 300 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/

67 uppförs med 12 000 milj. kr., vilket är 500 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel

med 165 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt och gåvoskatt

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 170 milj. kr., vilket

är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 15

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

115 milj. kr. I skrivelse den 10 mars 1966 har kontrollstyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till likaledes 115 milj. kr. I proposition den 11 mars

1966 (nr 69) har Kungl. Maj :t föreslagit att det skattefria vinstvärdet enligt

lotterivinstbeskattningen höjs till 200 kr. i fråga om vinster i varu- eller

tombolalotterier och till 50 kr. för andra vinster. Skattebortfallet kan beräknas

uppgå till ca 15 milj. kr. per år. Under förutsättning av bifall till

nämnda proposition föreslår riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 100 milj. kr., vilket är 15

milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 155 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse

har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 185 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten

för budgetåret 1966/67 uppförs med 190 milj. kr., vilket är 35 milj.

kr. mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 640

milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uPPgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen

i februari—mars 1966 till 566 milj. kr., vilket är 35 milj.

kr. mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna

i kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) om anstånd i vissa fall med

att erlägga automobilskatt kan ett belopp av ca 48 milj. kr. hänförligt till

budgetåret 1965/66 beräknas inflyta först under budgetåret 1966/67. Å

andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser

ca 44 milj. kr. avseende debiteringen i februari—mars 1965 först under

innevarande budgetår. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

uppgick vid utgången av år 1965 antalet registrerade personbilar

till ca 1 791 000, vilket var ca 125 000 fler än vid utgången av år 1964.

För nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från

en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som under innevarande

budgetår. Riksrevisionsverket, som beräknat inkomsterna på

titeln till 580 milj. kr. för budgetåret 1965/66, vilket är 20 milj. kr. mindre

än i decemberberäkningen, föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten för

budgetåret 1966/67 uppförs med 620 milj. kr., vilket är 20 milj. kr. mindre

än i statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 110 milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade trafikoinläggningsskatlen vid

den ordinarie uppbörden i februari—mars 1966 till 102 milj. kr. Riksrevi
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

sionsverket, som för innevarande budgetår beräknar titeln till 100 milj. kr.,

förordar att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1966/

67 uppförs med oförändrat 110 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 645 milj. kr. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar

riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs

med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 1 645 milj. kr.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december 1965

till 1 150 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 120 milj.

kr. med hänsyn till en förutsatt sänkning den 1 juli 1966 av tullen på tropiska

produkter såsom kaffe, bananer, kryddor och kakaobönor. Riksdagen

bär sedermera bifallit Kungl. Maj :ts i proposition den 3 januari 1966 (nr

14) framlagda förslag till nämnda tullsänkning. I skrivelse till riksrevisionsverket

den 15 mars 1966 har generaltullstyrelsen uppskattat bruttouppbörden

av tullmedel till 1 200 milj. kr. för budgetåret 1966/67. Styrelsens uppskattning

har företagits på basis av importprognosen i den preliminära

nationalbudgeten för 1966 och under förutsättning av att ekonomiska eller

politiska förhållanden utomlands icke skall medföra några väsentliga ändringar

i villkoren för den svenska utrikeshandeln samt att importen liksom

hittills skall vara fri från direkta restriktioner och att det ekonomiska läget

skall möjliggöra en fortsatt hög nivå för densamma. Generaltullstyrelsen har

vid beräkningen beaktat dels den tullreducering om 10 % för varor av

EFTA-ursprung, som genomfördes den 31 december 1965, dels den ytterligare

tullsänkning om 20 %, som är avsedd att genomföras den 31 december

1966, varefter tullfrihet kommer att råda på EFTA-varor. Vidare har

styrelsen tagit hänsyn till ovan nämnda tullreducering för tropiska produkter.

För restitutioner beräknar styrelsen ett belopp av 80 milj. kr., varigenom

nettouppbörden av tulhnedel under budgetåret 1966/67 skulle utgöra 1 120

milj. kr.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår

till 1130 milj. kr., förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/

67 uppförs med 1 130 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1965 till 5 800 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med

6 000 milj. kr. med hänsyn till den tidigare omnämnda justeringen av riksrevisionsverkets

inkomstantagande. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 5 100 milj. kr.,

vilket innebär en sänkning med 100 milj. kr. i förhållande till decemberberäkningen.

Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt till grund för

sin beräkning, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln allmän varuskatt

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 5 800 milj. kr., vilket

är 200 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 375 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade

beräkningar uppskattat inkomsterna till 387 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med 390 milj. kr., vilket är 15 milj. mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket

i december 1965 till 380 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes

den med 530 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av bilaccisen

från den 1 januari 1966, innebärande en höjning av det procenttal, som är

anknutet till fordonets tjänstevikt, från 110 till 155. Riksdagen har sedermera

godkänt i proposition den 3 januari 1966 (nr 10) framlagda förslag

till nämnda skattehöjning. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller

med 530 milj. kr.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 285

milj kr. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna

på ifrågavarande titel till 1 200 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mindre än

i decemberberäkningen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning

föreslår riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med 1 260 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. lägre än i

statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1965 till 1 640 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1805

milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av spritskatten fr. o. m. den 1

februari 1966. Riksdagen har den 2 februari 1966 godkänt i proposition den

3 januari 1966 (nr 10) framlagda förslag till höjning av grundavgiften på

sprit från nuvarande 30 öre till 34 öre per liter av volymprocent alkohol.

Förordningen om den nya spritskatten trädde i kraft den 7 februari 1966.

I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med beaktande av den nyssnämnda

skattehöjningen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 800 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar, alt titeln skatt på sprit i riksstaten för

budgetåret 1966/67 uppförs med 1 800 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mindre

än i statsverkspropositionen.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 47

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Skatt på vin. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1965 till 150 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 165

milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av skatten fr. o. m. den 1

februari 1966. Riksdagen har den 2 februari 1966 med vissa ändringar godkänt

i proposition den 3 januari 1966 (nr 10) framlagt förslag till skattehöjning.

Denna trädde i kraft den 7 februari 1966, och innebar att grundavgiften

på starkvin höjs från 2,40 kr. till 3,20 kr. och på lättvin från 24 öre

till 64 öre, allt per liter. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med

beaktande av den nyssnämnda skattehöjningen uppskattat inkomsterna på

titeln till 165 milj. kr.. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt på vin

i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 165 milj. kr., vilket är

samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 270 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln

skatt på malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs

med oförändrat 270 milj. kr.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 800

milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 797 milj. kr.

Riksrevisionsverket förordar att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret

1966/67 uppförs med 800 milj. kr. eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Med hänsyn till det samhällsekonomiska

och statsfinansiella läget föreslogs i proposition den 3 januari 1966 (nr 10)

införandet av en särskild skatt på motorbränslen vilken inte skulle redovisas

som automobilskattemedel. Denna skatt uppfördes i statsverkspropositionen

med 200 milj. kr. Riksdagen har den 2 februari 1966 i anledning

av ovannämnda proposition och med av bevillningsutskottet föreslagna ändringar

fr. o. m. den 7 februari 1966 beslutat om en ytterligare beskattning

med 5 öre per liter på bensin och 4 öre per liter på gasol. Riksrevisionsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till 26

milj. kr., förordar på grundval av beräkningar från vissa myndigheter, att

titeln särskild skatt på motorbränslen i riksstaten för budgetåret 1966/67

uppförs med 200 milj. kr. eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 24 milj.

kr. I förnyad beräkning den 21 mars 1966 har poststyrelsen angivit överskottet

under nästkommande budgetår till 35 milj. kr. Poststyrelsen anför

i sin skrivelse bl. a. följande:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

»Resultatet av nu företagen beräkning av inkomster, utgifter och överskott

för budgetåren 1965/66 och 1966/67 redovisas i bifogade sammanställningar.

Beräkningarna har utförts under antagande av oförändrade

priser och löner.

För budgetåret 1965/66 räknar styrelsen nu liksom i höstberäkningen med

ett överskott på 19 milj. kr. Överskottet hänför sig i sin helhet till postverket

utom postbanken.

I jämförelse med höstberäkningen beräknas inkomsterna minska med

drygt 3 milj. kr. Inkomstposterna ''Porton’ och ''Tjänstepost'' beräknas tillsammans

bli ca 4 milj. kr. lägre än som angavs i höstberäkningen. Denna

nedgång sammanhänger med att trafikutvecklingen blev något svagare under

höstmånaderna än beräknat. Portoinkomsterna i januari och februari

pekar däremot på en högre ökningstakt under återstoden av budgetåret.

Minskningen av inkomsterna i förhållande till höstberäkningen motsvaras

av en lika stor minskning av utgifterna. Minskningen faller i första hand

på grupperna ''A. Avlöningar m. m.’ och ''D. Fastighetsutgifter’.

Överskottet för budgetåret 1966/67, vilket i sin helhet hänför sig till postverket

utom postbanken, beräknas nu till 35 milj. kr. mot 24 milj. kr. i höstberäkningen.

Det är i dagens läge svårt att överblicka huruvida förutsättningar

kan komma att föreligga för någon leverans av vinstmedel från postbanken

att gottskrivas postverkets bokslut för budgetåret 1966/67.

I jämförelse med höstberäkningen visar inkomstposterna ''Porton'' och

''Tjänstepost'' en ökning med 3,5 milj. kr. Ökningen sammanhänger med att

styrelsen nu anser sig ha större anledning att räkna med att den efterfrågehämmande

effekten av portohöjningarna den 1 juli 1965 och den 1 januari

1966 skall ha upphört under budgetåret 1966/67.

Posten ''För driftutgifter ianspråktagna ränteinkomster’ har minskat med

5 milj. kr., vilket främst beror på en beräknad minskning av postbankens

löneutgifter.

Totalt visar de nu beräknade inkomsterna en endast obetydlig förändring

i förhållande till höstberäkningen, nämligen en ökning med 500 000 kr.

Utgifterna visar jämfört med höstberäkningen en minskning med sammanlagt

ca 10 milj. kr. Minskningen faller i första hand på posterna ''Postbefordran

på järnväg’, ''Egna fastigheter’, ''Förhyrda lokaler’ samt ''Anskaffning

av inventarier’.

I de beräknade utgifterna för löner finns utrymme för en volymökning,

inkluderande ökade kostnader på grund av omsättning och utbildning av

personal, på ca 4,0 %.

Överskottsmedel kommer såsom hittills i görligaste mån att levereras under

det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till poststyrelsens ovannämnda

beräkning att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs

med 35 milj. kr., vilket är 11 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Med hänsyn till att avtalsförhandlingarna mellan Landsorganisationen

och Svenska arbetsgivareföreningen lett till preliminär överenskommelse

den 2 april 1966 har riksrevisionsverket enligt skrivelse den 5 april 1966

funnit anledning omräkna titlarna skatt på inkomst och förmögenhet in. in.

och allmän varuskatt. Därvid har riksrevisionsverket i huvudsak anfört följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Det preliminärt träffade avtalet ger ett visst underlag för bedömande av

inkomstutvecklingen på SAF—LO-området. För övriga avtalsområden råder

emellertid fortfarande betydande osäkerhet beträffande de resultat avtalsförhandlingarna

kan ge. Svårigheterna att bedöma skatteunderlagets

utveckling under 1966, 1967 och 1968 är sålunda fortfarande avsevärda.

Riksrevisionsverket anser sig dock nu med starkt understrykande av osäkerhetsmomenten

kunna uppskatta ökningen av fysiska personers inkomster

under år 1966 till drygt 9 % mot 7 % i tidigare beräkning och under år

1967 till drygt 7 % mot tidigare 5 %. I övrigt har samma antaganden om

skatteunderlagets utveckling och den allmänna ekonomiska utvecklingen

använts som i beräkningen den 1 april.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. De beräkningar av de behållna

inkomsterna på denna titel under innevarande och nästkommande budgetår

som nu företagits sammanfattas nedan (milj. kr.):

1965/66 1966/67

I nkomster

Prel. A-skatt under terminerna .................... 17 360 19 160

Prel. B-skatt under terminerna .................... 4 420 5 150

Fyllnadsbetalningar av preliminär skatt............ 1 400 1 400

Kvarstående skatt .............................. 1 700 1 700

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare

m. m..................................... 840 880

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m. .. 500 500

Summa inkomster 26 220 28 790

Utgifter

Kommunalskattemedel............................ 10 340 12 410

Överskjutande skatt.............................. 1 270 1 300

Övriga restitutioner.............................. 60 60

Utbetalningar till allmänna försäkringskassorna m. m... 1 900 2 090

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden .......... 270 300

Omföringar .................................... 40 40

Summa utgifter 13 880 16 200

Inkomster utöver utgifter 12 340 12 590

Då de retroaktiva löneutbetalningarna icke torde påverka skatteuppbörden

under innevarande budgetår, har ämbetsverket förutsatt, att den antagna

större ökningen av lönesumman under 1966 kommer att föranleda en

ökad uppbörd av preliminär A-skatt först under uppbördsterminen i juli

1966. På budgetåret 1966/67 torde därför falla även den skatteuppbörd, som

hänför sig till löneökningarna under första halvåret 1966 i den mån den

uttages som preliminär skatt. Med hänsyn härtill och till följd av den beräknade

inkomstökningen har för budgetåret 1966/67 räknats med ca 600

milj. kr. större uppbörd av preliminär A-skatt än i tidigare beräkning. För

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

uppbörden av preliminär B-skatt har icke antagits någon ändring under

uppbördsåren 1966—67 och 1967—68 jämfört med beräkningen den 1 april.

De avsättningar till och återföringar från kommunalskattemedelsfonden,

som de nu företagna beräkningarna ger anledning till framgår av följande

sammanställning (milj. kr.):

1965/66 1966/67

Avsättning.............................. 1 800 1 900

Återföring.............................. 1 225 1 550

Nettoavsättning.......................... 575 350

Riksrevisionsverket beräknar för innevarande budgetår titeln skatt på

inkomst och förmögenhet m. m. till oförändrat 12 300 milj. kr. och föreslår,

att titeln i riksstaten för budgetåret 1966/67 uppförs med 12 600 milj. kr.,

vilket är 600 milj. kr. mer än i beräkningen den 1 april och 1 100 milj. kr.

mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Riksrevisionsverket beräknar denna titel för innevarande

budgetår till oförändrat 5 100 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1966/67 med hänsyn till det höjda inkomstantagandet

uppförs med 5 900 milj. kr. vilket är 100 milj. kr. mer än i beräkningen

den 1 april men 100 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

För inkomstutvecklingen efter år 1967 har ämbetsverket anknutit sin beräkning

till en fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter

i ungefär samma takt som hittills under 1960-talet vid i stort sett

stabil prisnivå. Hänsyn har tagits till den i SAF—LO-avtalet förutsedda arbetstidsförkortningen

under 1968 och 1969. Dessa förutsättningar skulle innebära,

att de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgör de inkomster som

slutligt skall redovisas på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.,

under antagande av en årlig ökningstakt av 4 % i skatteunderlaget vid 1969

och 1970 års taxeringar samt 5 % vid 1971 och 1972 års taxeringar kan uppskattas

till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1966 1967 1968 1969 1970 1971

11 870 11 970 13 040 13 660 14 430 15 450

+ 100 + 1 070 + 620 + 770 + 1 020

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna

antagandena beräknas öka med 100 milj. kr. under budgetåret 1967/

68, minska med 100 milj. kr. under budgetåret 1968/69, öka med 900 milj.

kr. under budgetåret 1969/70 och med ytterligare 1 600 milj. kr. under budgetåret

1970/71. Inkomsterna av den allmänna varuskatten kan beräknas

öka med 300 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1967/68—1970/71.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Departementschefens förnyade beräkning av de särskilda

inkomsttitlarna m. m.

I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.

följande.

Riksrevisionsverkets reviderade beräkning av inkomsttiteln skatt på inkomst

och förmögenhet m. m. utgår från en ökning av lönesumman under

åren 1965—1967 med 10 % resp. ca 9 % och ca 7 %. Mina motsvarande

antaganden i årets finansplan var 10 % för år 1965, 7 % för år 1966

och 5 % för år 1967. Jag räknar nu med en ökning av lönesumman med

10 % resp. ca 8 % och ca 7 % under dessa år.

Den reviderade beräkningen av inkomstskattetiteln innebär en ökning

jämfört med årets finansplan med 100 milj. kr. för budgetåret 1965/66.

Förändringen kan huvudsakligen hänföras till att uppbördsresultaten under

januari och mars 1966 var högre än beräknat. Tillsammans med en

motsvarande uppjustering av maj uppbörden medför detta en ökning för

budgetåret med närmare 100 milj. kr. jämfört med min tidigare beräkning.

Vidare innebär uppjusteringen av inkomstantagandet från 7 % till ca 8 %

för år 1966 att uppbörden beräknas öka med ytterligare ca 100 milj. kr.

Å andra sidan beräknas förhandlingsläget på arbetsmarknaden medföra en

förskjutning av utbetalningarna av beskattningsbara inkomstökningar till

tiden efter april 1966. Härigenom minskas uppbörden under budgetåret

1965/66 med ca 100 milj. kr. Nettoresultatet av dessa förändringar blir den

angivna inkomstökningen med 100 milj. kr.

För budgetåret 1966/67 beräknar riksrevisionsverket att nettouppbörden

på inkomstskattetiteln skall bli 12 600 milj. kr. Den av mig gjorda justeringen

av antagandena om lönesummans utveckling påverkar inkomstskattetiteln.

Nettoinkomsten bör för budgetåret 1966/67 beräknas till ett 200

milj. kr. lägre belopp än som angetts av riksrevisionsverket. Inkomstskattetitelns

nettoinkomst bör således beräknas till 12 400 milj. kr.,

eller 900 milj. kr. mer än jag beräknade i statsverkspropositionen. Denna

ökning kan återföras på i huvudsak samma faktorer som påverkade

den reviderade bedömningen av inkomsterna för budgetåret 1965/66. Såsom

jag tidigare redovisat beräknas inkomstskattetiteln för 1965/66 uppgå

till ett 100 milj. kr. högre belopp än det i statsverkspropositionen redovisade.

Detta leder till en lika stor höjning av inkomstnivån för budgetåret

1966/67. Uppgången av skatteuppbörden under våren 1966 till följd av det

högre resultatet för januari- och marsuppbörderna får vidare konsekvenser

för hela budgetåret 1966/67, för vilket den beräknade uppbörden höjts i

motsvarande mån. Effekten kan uppskattas till ca 300 milj. kr. Höjningen

av inkomstantagandena för år 1966 samt för år 1967 från 7 resp. 5 %

till ca 8 resp. ca 7 % medför en inkomstökning budgetåret 1966/67 med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

ca 400 milj. kr. Vad slutligen gäller den genom avtalsrörelsen förskjutna

uppgången av uppbörden skulle den ytterligare höja inkomstnivån för budgetåret

1966/67 med ca 200 milj. kr. utöver vad som beräknades i årets

statsverksproposition. Beräkningarna förutsätter emellertid att ca 100

milj. kr. av den beräknade uppbörden kommer att inflyta i form av kvarstående

skatt budgetåret 1967/68. Detta sammanhänger med att det schablonmässiga

preliminärskatteuttag som vanligen görs på retroaktiva löneutbetalningar,

dvs. 25 %, genomsnittligt är lägre än den slutliga skatten.

Nettoeffekten av här redovisade förändringar är som angetts (100 -|- 300

+ 400 + 200 — 100 =) 900 milj. kr.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln bygger på förutsättningen

om oförändrat procenttal, 100 %, för uttagande av preliminärskatt

för budgetåret 1966/67. Jag föreslår att uttagsprocenten fastställs till

100 %.

Beträffande inkomsttiteln allmän varuskatt har uppbörden under januari

och mars månader 1966 varit klart lägre än tidigare beräknat. Med

hänsyn härtill har riksrevisionsverket, trots uppjusteringen av inkomstantagandena,

ansett sig böra beräkna en inkomst under denna titel som under

vartdera av budgetåren 1965/66 och 1966/67 med 100 milj. kr. understiger

vad jag angav i årets finansplan. Jag har inte någon erinran mot ämbetsverkets

beräkning för innevarande budgetår. Även inkomsterna av den

allmänna varuskatten påverkas av inkomstantagandena. Jag anser därför

att uppbörden för budgetåret 1966/67 bör beräknas till 5 800 milj. kr., eller

ett 100 milj. kr. lägre belopp än enligt riksrevisionsverkets beräkning.

Även i fråga om övriga inkomster på driftbudgeten har riksrevisionsverket

förnyat beräkningarna för budgetåren 1965/66 och 1966/67. För

budgetåret 1965/66 innebär förslaget en uppräkning av driftbudgetens

övriga inkomster med drygt 50 milj. kr. Bland större förändringar kan

nämnas uppräkningen av följande inkomsttitlar, nämligen stämpelskatt

och stämpelavgift (35 milj. kr.), skatt på sprit (25 milj. kr.), energiskatt

(20 milj. kr.), övriga diverse inkomster (25 milj. kr.) samt inkomster från

statens vattenfallsverk (10 milj. ''kr.). Nedräkningen har skett av bl. a.

följande inkomsttitlar, nämligen fordonsskatt (20 milj. kr.), bensin- och

brännoljeskatt (10 milj. kr.), tobaksskatt (15 milj. kr.) samt fonden för

statens aktier (30 milj. kr.). Jag biträder ämbetsverkets förslag.

Beträffande budgetutvecklingen framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen

följande.

Budgetläget 1965/66 och 1966/67. I årets finansplan angav jag att utfallet

av totalbudgeten för budgetåret 1965/66 då kunde beräknas innebära ett

överskott med drygt 200 milj. kr. Den förnyade beräkning som gjorts av

statsinkomster och statsutgifter under innevarande budgetår visar att in
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

komsterna kan beräknas till oförändrat ca 29,8 miljarder kr. medan utgifterna

ökat med 200 milj. kr. till likaledes 29,8 miljarder kr. Det tidigare

redovisade överskottet har således försvunnit och totalbudgeten skulle därmed

uppvisa balans.

För budgetåret 1966/67 beräknade jag i finansplanen ett totalbudgetunderskott

på ca 200 milj. kr. Vid beräkningen av skatteunderlaget utgick

jag därvid från att lönesumman skulle öka med 7 % under år 1966 och med

5 % under år 1967. Riksrevisionsverket har i sin reviderade inkomstberäkning

för budgetåret 1966/67 antagit en ökning av lönesumman med ca 9 %

under år 1966 och ca 7 % under år 1967, dvs. ca 2 % högre vartdera året.

Som jag närmare kommer att utveckla i det följande räknar jag med att

den förda politiken bör leda till en lugnare inkomstutveckling. Jag beräknar

därför lönesummans ökning under år 1966 till 8 %. För år 1967 godtar

jag ämbetsverkets bedömning av lönesummans ökning.

Statsinkomsterna skulle med de angivna förutsättningarna under budgetåret

1966/67 sammanlagt öka med drygt 1,8 miljarder kr. från budgetåret

1965/66 till sammanlagt ca 31 670 milj. kr. De sammanlagda statsinkomsterna

skulle därvid uppgå till ett drygt 600 milj. kr. högre belopp än som

redovisades i statsverkspropositionen. Inkomstökningen kan återföras till

en ökning av inkomstskattetiteln med 900 milj. kr. samt en minskning av

de beräknade inkomsterna från den allmänna varuskatten med 200 milj.

kr. och av övriga inkomster med ca 100 milj. kr. Ökningen av nettouppbörden

på inkomstskattetiteln jämfört med de tidigare beräkningarna beror

på följande faktorer. Ca 400 milj. kr. följer av att jag nu beräknar lönesummans

ökning för år 1966 till ca 8 % och 1967 till ca 7 % mot i statsverkspropositionen

antagna 7 resp. 5 %. Skatteuppbörden har vidare under de

senaste terminerna varit högre än vad som riksrevisionsverket tidigare antagit

vid en given ökning av skatteunderlaget. Detta förhållande medför för

nästa budgetår en uppräkning av skatteinkomsterna med likaledes 400 milj.

kr. Återstående drygt 100 milj. kr. följer av att förhandlingsläget på arbetsmarknaden

beräknas medföra vissa förskjutningar av inkomstskatteuppbörden

från budgetåret 1965/66 till budgetåret 1966/67. Minskningen

av den beräknade uppbörden av allmän varuskatt med 200 milj. kr. är till

betydande del en konsekvens av att uppbörden redan under budgetåret

1965/66 nu beräknas ligga på en lägre nivå än vad som beräknades i finansplanen.

Statsutgifterna för budgetåret 1966/67 beräknar jag nu till ca 31 415

milj. kr. eller drygt 1,6 miljarder kr. mer än för innevarande budgetår. Motsvarande

ökning från budgetåret 1964/65 till 1965/66 beräknas nu till drygt

4 miljarder kr. Jämfört med beräkningarna i statsverkspropositionen innebär

den nya beräkningen för budgetåret 1966/67 en ökning med ca 175

milj. kr. Totalbudgeten för nästa budgetår skulle därvid uppvisa ett överskott

på ca 250 milj. kr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Enligt vad jag här redovisat skulle totalbudgetens saldo för budgetåret

1965/66 förbättras jämfört med utfallet för budgetåret 1964/65 med ca 200

milj. kr. För budgetåret 1966/67 skulle en ytterligare förbättring av totalbudgetens

saldo uppstå med drygt 200 milj. kr. Vid en realistisk beräkning

av totalbudgetsaldot och dess utveckling måste emellertid beaktas att utgifterna

för såväl budgetåret 1965/66 som budgetåret 1966/67 är underskattade

eftersom vissa tillkommande utgifter inte medtagits. Främst bland

dessa är utgifterna för lönehöjningar åt de statsanställda åren 1966 och

1967. Förhandlingarna på detta område gör det ännu inte möjligt att beräkna

lönekostnaderna på någon säker grund. För att ändå markera de betydande

mer utgifter som det här kan bli fråga om vill jag redovisa den

schablonberäkning som använts i långtidsbudgeten (bilaga 10). I övrigt

tillkommer utgifter för ytterligare prisregleringsmedel åt det militära försvaret,

för indextillägg åt folkpensionärerna och för fördyrade statliga omkostnader

m. m. Vid här vidtagna justeringar undviks den bristande överensstämmelsen

mellan budgetens inkomst- och utgiftssida, som ligger däri

att utgifterna i brist på säkra beräkningsgrunder upptas ofullständigt medan

inkomstsidan baseras på ett generellt antagande om lönesummans tillväxt.

Sammantagna kan de tillkommande utgifterna för budgetåret 1965/66

uppskattas till ca 220 milj. kr. och för budgetåret 1966/67 till ca 1 miljard

kr. Totalbudgeten skulle då uppvisa ett underskott för innevarande budgetår

på ca 200 milj. kr. och för nästa budgetår på inemot 800 milj. kr. Man

kan således anta att någon förbättring av budgetbalansen inte inträder budgetåret

1965/66 jämfört med budgetåret 1964/65, då budgetunderskottet

uppgick till 170 milj. kr. För budgetåret 1966/67 torde en budgetförsvagning

med ca 600 milj. kr. jämfört med innevarande budget kunna förväntas.

Mina beräkningar har sammanställts i följande tabell.

Budgetutvecklingen 1964 /65—1966 / 67

(Avrundade belopp, milj. kr.)

1965/66

1966/67

Förändring från

1964/65

Utfall

Stv.-

prop.

1965

Ny

ber.

Stv.-

prop.

1966

Ny

ber.

1964/65

till

ny ber.

1965/66

ny ber.

1965/66

till ny ber

1966/67

Inkomster ..............

Utgifter................

25 570

25 740

29 820

29 600

29 820

29 800

31 030

31 240

31 670

31 415

+ 4 250

+ 4 060

+ 1 850

+ 1 615

Totalbudgetsaldo ........

- 170

+ 220

+ 20

- 210

+ 255

+ 190

+ 235

Tillkommande utgifter....

220

1 030

+ 220

+ 810

Beräknat totalbudgetsaldo

- 200

- 775

- 30

- 575

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

I anslutning till vad sålunda anförts har Kungl. Maj :t i propositionen

nr 125 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna på driftbudgeten för

budgetåret 1966/67 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 3 fogad

specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens

förslag till beräkning av bevillningarna med undantag av att i specifikationen

inkomsterna på följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m................. 12 400 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt .............................. 170 000 000

Lotterivinstskatt .................................... 100 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift........................ 190 000 000

Fordonsskatt ........................................ 620 000 000

Tullmedel .......................................... 1 130 000 000

Allmän varuskatt .................................... 5 800 000 000

Särskilda varuskatter ................................ 390 000 000

Tobaksskatt ........................................ 1 260 000 000

Skatt på sprit........................................ 1 800 000 000

Postverket (överskott) ................................ 35 000 000

Sammanfattningsvis må anföras att de sålunda i propositionen nr 125 föreslagna

beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionen

innebär en sammanlagd ökning med 711 milj. kr.

Motionerna

Den direkta beskattningen

Kommunal skatteavdrag

I motionerna I: 500 och II: 619 anförs i huvudsak följande. Utöver de

under förra året genomförda reglerna angående schabloniseringen av kommunalskatteavdraget

bör ytterligare lättnader åstadkommas för de lägre

inkomstgrupperna, särskilt vad gäller kommunalbeskattningen. Det effektivaste

sättet att bereda de lägre inkomstgrupperna lättnader i kommunalbeskattningen

synes motionärerna vara att införa ett schablonavdrag, motsvarande

det vid statsbeskattningen gällande kommunalskatteavdraget. Avdrag

bör sålunda medges vid taxeringen till kommunal inkomstskatt med

minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade nettoinkomst.

Det på detta sätt beräknade minimiavdraget bör dock inte få överstiga 4 500

kronor för makar och för ofullständiga familjer samt 2 250 kronor för övriga

skattskyldiga. Kommunerna bör erhålla kompensation för det inkomstbortfall

som de förorsakas genom reformen. Frågan om införande av ett

sådant schablonavdrag vid den kommunala taxeringen bör utredas så skynd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 27

samt att förslag till reformen kan föreläggas redan nästa års riksdag. I avvaktan

härpå bör provisoriskt genomföras en lättnad i kommunalbeskattningen,

att gälla för beskattningsåret 1967. Motionärerna föreslår att vid

taxeringen till kommunal inkomstskatt för nämnda år skall medges ett särskilt

schablonavdrag med 300 kronor för makar och för ofullständiga familjer

samt med 150 kronor för övriga skattskyldiga. Reformen kan beräknas

medföra ett inkomstbortfall för kommunerna med 140 milj. kr., varav 45

milj. kr. på den del av skatteuppbörden, som faller på nästkommande budgetår.

Regeringen bör efter prövning förelägga redan innevarande års höstriksdag

förslag beträffande kompensation för kommunerna för inkomstbortfallet.

Skatteskalor

Till stöd för lagstiftningsyrkandet i motionerna 1:305 och 11:370 framhålls

bl. a. att den högsta skattesatsen, 65 procent, i skatteskalorna är 6

gånger så hög som den lägsta men att det relativt ringa antalet inkomsttagare

inom de högsta skikten medför att de högsta skattesatserna har ringa

statsfinansiell betydelse. Sålunda skulle en sänkning av maximum från 65

till 50 procent ej betyda större skattebortfall än ca 75 milj. kr. och en ytterligare

sänkning till 40 procent blott ytterligare 250 milj. kr. T. o. m. vid en

förhållandevis så långt gående begränsning av maximum som till 30 procent

skulle det sammanlagda bortfallet ej motsvara mer än 10 procent av den

totala statliga inkomstskatten eller ca 875 milj. kr. Enligt motionärernas

mening kan man för närvarande inte företa någon ändring i de lägsta s. k.

proportionella skikten. En sänkning i dessa skikt skulle dels ställa sig

»kostsam» — 235 milj. kr. för varje procentenhet — dels försvåra framtida

lättnader av progressionen i de skikt där den är särskilt kännbar, dels

slutligen i ett läge där den totala skattelättnaden måste begränsas ge blott

relativt små skattelättnader i mellanskikten. Det har ej heller synts möjligt

att i dagens läge vidga de s. k. proportionella skikten. Även detta skulle

enligt motionärernas mening vara att »plottra bort» skattesänkningen så

att dess antiinflationseffekt blev blott ringa. För 1967 kan de förordade

ändringarna medföra ett inkomstbortfall med 560 milj. kr. Verkningarna av

progressionssänkningarna skulle innebära sådana förbättringar i samhällsekonomin

att man redan för de första åren kan räkna med betydande återvinning

av skatt.

I motionerna I: 500 och II: 619 framhåller motionärerna att centerpartiet

till 1965 års riksdag — i avvaktan på en större skattereform — föreslog en

begränsad sänkning av marginalskatterna i den statliga inkomstbeskattningen

i inkomstskikten 16 000—40 000 kr. för gift skattskyldig och 8 000_

15 000 kr. för ogift skattskyldig. Förslaget, som nu ånyo framlägges, kan

enligt motionärerna beräknas medföra ett skattebortfall för nästkommande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

budgetår med 60 milj. kr. För helt budgetår blir bortfallet ytterligare 130

milj. kr. Reformen kommer emellertid att ge kompensation för den automatiska

skattehöjning som inflationen medfört.

I motionerna 1: 519 och II: 645 föreslår motionärerna en sänkning av marginalskatterna

vid den statliga inkomstbeskattningen i inkomstskikten

16 000 kr.—40 000 kr. för gift skattskyldig och 8 000 kr.—30 000 kr. för

ogift skattskyldig, allt beskattningsbar inkomst. Skattesänkningen föreslås

bli två procentenheter i inkomstskiktet 8 000 kr.—15 000 kr. för ogift skattskyldig

och en procentenhet i övrigt. Förslaget överensstämmer med vad

motionärerna förordat vid 1965 års riksdag och innebär bl. a. en särskild

lättnad i inkomstskatten för ensamstående. Ändringarna föreslås träda i

kraft den 1 januari 1967.

O r t s a v d r a g m. m.

I motionerna 1:305 och 11: 370 anför motionärerna bl. a., att en höjning

av ortsavdragen är motiverad av den penningvärdeförsämring som ägt rum

sedan år 1963, och förordar en höjning med 150 kr. för ensamstående och

med 300 kr. för gift inkomsttagare fr. o. m. beskattningsåret 1967. Den

föreslagna höjningen är enligt motionärernas mening inte stor. Återhållsamheten

motiveras av det statsfinansiella läget, och en bättre anslutning till

ortsavdragens realvärde 1963 får enligt motionärerna genomföras senare.

Till stöd för utredningsyrkandet i motionerna I: 503 och II: 613 om höjning

av ortsavdragen till 3 000 kr. för ensamstående och till 6 000 kr. för

gift inkomsttagare framhålls bl. a., att det är angeläget att lösa de små och

medelstora inkomsttagarnas möjligheter att bära skattetrycket, och att existensminimum

ligger betydligt högre än nu gällande ortsavdrag. I samband

med en sådan reform torde en viss omjustering av skatteskalorna böra ske,

eftersom skattebortfallet till största delen måste kompenseras genom en

förhöjning av den statliga skatten. Totalt sett skulle detta inte innebära en

skattehöjning utan endast en av solidaritets- samt sociala och ekonomiska

skäl erforderlig förändring.

I motionerna I: 519 och II: 645 föreslås en höjning av ortsavdragen med

100 kr. för ensamstående och med 200 kr. för gift skattskyldig. Förslaget

har till syfte alt motverka den skärpning av inkomstskatternas reella tyngd,

som inflationen medför.

Motionärerna i motionen II: 650 anför bl. a. följande. Ensamma mödrar

och fäder drabbas orättvist och hårt av den nuvarande skattelagstiftningen.

De flesta barn fortsätter numera att studera efter grundskolans slut, och de

ensamma föräldrarna råkar då i en svår situation, eftersom den som inte har

hemmavarande barn under 16 år inte har rätt att göra förvärvsavdrag i

självdeklarationen. Visserligen gäller det dubbla ortsavdraget därest det

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 29

hemmavarande barnet inte fyllt 18 år, men trots detta blir det en avsevärd

skattehöjning för ensamstående föräldrar i denna situation. Detta måste

hämma möjligheterna för dem att ha sina barn kvar i gymnasium, fackskola

eller yrkesskola. Motionärerna påpekar även att studiebidraget, som

f. n. uppgår till 75 kr. i månaden, endast i ringa grad täcker studiekostnaderna.

— Motionärerna åberopar vissa exempel, enligt vilka gällande åldersgränser

för förvärvsavdrag och ortsavdrag kan medföra årliga skattehöjningar

om 1 200—3 000 kr. vid en veckoinkomst av 400 kr. Motionärerna

anser att dessa bestämmelser bör ändras, så att ensamstående föräldrar

medges förvärvsavdrag och fullt ortsavdrag om de har hemmavarande barn,

som under inkomståret inte fyllt 19 år och som på grund av fortsatta studier

ej har förvärvsarbete.

Indexreglering av skattesystemet

Till stöd för skrivelseyrkandet om förslag till nästkommande års riksdag

angående indexreglering av ortsavdrag och av skatteskiktsgränser inom

de statliga inkomstskatteskalorna anförs i motionerna I: 305 och II: 370 att

inflationen innebär automatisk skatteskärpning i det att ortsavdragen blir

reellt mindre värda och progressionsskikten reellt sett förskjutes nedåt. Härigenom

beskattas inkomstbelopp som tidigare var skattefria. Vidare beskattas

vissa belopp efter högre skattesats än tidigare, detta utan att riksdagen

fattat något som helst beslut härom.

Allmänna skatteberedningen var helt enig om att en indexreglering borde

genomföras för att förhindra dessa orättmätiga skattehöjningar. Enligt

beredningens beräkningar motsvarar varje ökning av levnadskostnaderna

med en procent en icke motiverad skatteskärpning på ca 100 milj. kr. per

år.

I motionerna 1:519 och 11:645 framhålls att särskild uppmärksamhet

måste ägnas åt inflationens skattehöjande effekt. Ett system bör utarbetas

för att undvika den automatiska skatteskärpning som med nuvarande regler

blir ett resultat av inflationen.

Förmögenhetsskatten

Som motivering för lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 494 och II: 621

anförs att en ytterligare budgetförstärkning bör åstadkommas genom att

bl. a. stora förmögenheter får bidra med ökad andel, i all synnerhet som

olikheterna i förmögenhetsfördelningen alltmera ökar. Därför är det i högsta

grad befogat att radikala åtgärder vidtages för att beskattningsvägen

söka åstadkomma en utjämning av förmögenhetsfördelningen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Den indirekta beskattningen

I motionerna 1:349 och 11:420 yrkas höjning av cigarrettskatten med

tre öre per cigarrett fr. o. m. den 1 juni 1966. Till stöd för yrkandet anför

motionärerna bl. a. att en budgetförstärkning måste anses nödvändig i det

nuvarande läget. Med det höga skattetryck som råder bör skatteskärpningen

så långt möjligt läggas på varor som kan betraktas som mera umbärliga.

Förslaget beräknas — inklusive den allmänna varuskatten på prishöjningen

— för det kommande budgetåret medföra en inkomstförstärkning på ca 225

milj. kr.

Även i motionerna I: 517 och 11: 423 föreslås en höjning av cigarrettskatten.

Höjningen skall utgöra två öre i genomsnitt per cigarrett och föreslås

träda i kraft så snart de nödvändiga förberedelserna det medger. Den

exakta höjningen och dess fördelning på olika sorter av cigarretter bör

göras av bevillningsutskottet. En mot skattehöjningen svarande justering

av tullsatserna på importerade cigarretter bör jämväl ske genom utskottets

försorg. Som motivering för yrkandena anför motionärerna att under

den senaste tioårsperioden cigarrettskatten höjts vid tre tillfällen med sammanlagt

4,5 öre i genomsnitt per cigarrett. Trots denna skattehöjning har

emellertid en gradvis stegring av cigarrettförbrukningen skett med ca 4 %

årligen under perioden. Å andra sidan kan antagas att därest dessa prisstegringar

ej genomförts konsumtionsökningen skulle ha varit än större.

I rådande läge bör den statsfinansiella verkan av en höjd cigarrettbeskattning

inte förbises. Motionärerna förutsätter att någon minskning av cigarrettförbrukningen

sker vid genomförandet av förslaget. Mot bakgrund härav

torde de ökade statsinkomsterna kunna beräknas till 150 milj. kr. för

nästa budgetår.

Ett skrivelseyrkande om förslag till skärpt beskattning av lyxkonsumtion

och av reklam samt om prövning av förutsättningarna för beskattning

av utlandsresor framförs i motionerna I: 494 och II: 621. Motionärerna anför

bl. a. följande. Konsumtionsbeskattning, med undantag för beskattning

av lyxvaror, kan inte accepteras som en riktig väg att dämpa en för stor

efterfrågan, därför att stora delar av vårt lands befolkning inte kan anses

ha något efterfrågeöverskott. Detta gäller främst låglönegrupperna, de flesta

barnfamiljer, handikappade, folkpensionärer och studerande. Prisstegringar

drabbar dessa hårdast, medan de som kan anses ha ett köpkraftsöverskott

berörs mindre av konsumtionsbeskattning. Med hänsyn härtill är

det angeläget för statsmakterna att finna former för en skärpt beskattning

av lyxkonsumtion genom att exempelvis öka bilaccisen för lyxbetonade bilar

och skärpa beskattningen av andra lyxvaror. Motionärerna anser även att

en beskattning av de alltmer ökande reklamkostnaderna är försvarlig som

ett led i att anskaffa ytterligare samhällsekonomiska reserver.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 31

Motionärerna är inte heller, särskilt med hänsyn till valutasituationen,

främmande för tanken på en viss beskattning av utlandsresor. Dessa representerar

som bekant ett valutautflöde av ungefär 1 miljard kronor årligen.

Även om dessa resor i de allra flesta fall inte är att betrakta som lyxkonsumtion

synes det likväl i och för sig acceptabelt att även tjänster som

turistnäringen tillhandahåller, liksom andra tjänster och varor, blir föremål

för någon beskattning, i vart fall om angelägna socialpolitiska uppgifter

för studerande, barnfamiljer, pensionärer och bostadslösa nödvändiggör

ökade statsinkomster.

Fortsatt reformering av skattesystemet

I motionerna 1: 305 och 11:3/0 anförs bl. a. att skälen för en mervärdebeskattning

bl. a. är att den ger en hög avkastning i förening med likformighet

i beskattningen. Den har inte kumulativa verkningar som omsättningsskatten.

Den är neutral vad gäller såväl näringslivets inriktning som

konsumtionsvalet och därigenom såväl konkurrens- som prisneutral. Införande

av en mervärdebeskattning skulle göra de svenska företagarna konkurrensjämställda

vad beskattningen angår. Redan denna oerhört viktiga

omständighet borde mana regering och riksdag att utan dröjsmål införa en

mervärdeskatt. Det är känt att en bearbetning av skatteberedningens förslag

till mervärdeskatt har skett i finansdepartementet. Måhända är denna

inte fullföljd i den omfattning att förslag kan föreläggas årets vårriksdag.

Arbetet bör i så fall påskyndas så att onödigt dröjsmål kan undvikas.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna 1: 757 och II: 926

anför motionärerna i de avsnitt bevillningsutskottet har att behandla bl. a.

följande. Det rådande samhällsekonomiska läget kräver en betydligt stramare,

på stabilitet inriktad ekonomisk politik än den som tillämpats under

de senaste åren. Målmedvetna åtgärder i syfte att bryta inflationsutvecklingen

och dämpa kostnadsstegringarna framstår som alltmer angelägna.

Under den närmaste framtiden har vi att lösa svårbemästrade problem,

orsakade av de med hänsyn till redan gjorda åtaganden och väntade nya

krav klart otillräckliga resurser i fråga om arbetskraft och kapital som står

till förfogande. Motionärerna framlägger en rad förslag, som är avsedda

alt minska och avhjälpa de svårigheter, som utvecklingen ställt den svenska

ekonomin inför.

Enligt motionärernas mening fordras genomgripande och snabba åtgärder

för att stärka vår internationella konkurrenskraft. Utvecklingen i utrikeshandelsutbytet

bar enligt motionärernas uppfattning en mer djupgående

orsak än enbart ett för stort internt efterfrågeöverskott. Förklaringarna får

bl. a. sökas i den stora kostnadsstegring som drabbat svenska företag och

s°m successivt försvagat deras möjligheter alt konkurrera på världsmarknaden.

Motionärerna ser med största allvar på den rubbning som vår ut
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

rikeshandel utsatts för. Eftersom underskottet i bytesbalansen till stor del

är att hänföra till djupgående förändringar i vår internationella konkurrenskraft,

fordras genomgripande och snabba åtgärder för att stärka denna.

Ivostnadsstegringarna inom den varuproducerande industrin måste hejdas.

Motionärerna åberopar vissa tabeller enligt vilka Sverige internationellt

sett har de högsta sammanlagda direkta och indirekta skatterna. Om hänsyn

tas till socialförsäkringsavgifterna kommer Sverige på andra plats. Stegringstakten

har för Sveriges vidkommande varit högre än i något annat land.

Det höga kostnadsläget för vårt näringsliv är direkt avhängigt av vårt

skattesystem och dess utformning. Den allmänna omsättningsskatten i

den mån den drabbar investeringar och vissa förbrukningsartiklar liksom

även elskatten innebär för de i Sverige verksamma företagen direkta fördyringar,

som de konkurrerande företagen i utlandet ej blir utsatta för. En övergång

till mervärdeskatt av den konkurrensneutrala typ som föreslogs av allmänna

skatteberedningen är den mest rationella metoden att råda bot härför.

Den statliga inkomstskatten med dess starkt progressiva element har, som

motionärerna påvisat i motionerna 1:305 och 11:370, en indirekt fördyrande

effekt i och med att lönekraven i stigande omfattning, baseras på ett

nettolöneresonemang. Lättnader i beskattningen skulle således få en klart

antiinflationistisk verkan, som skulle förstärkas av en indexreglering av

ortsavdrag och skatteskalor. Sänkningar av marginalskatten har även en

produktionsfrämjande effekt, framhåller motionärerna.

Motionärerna vänder sig mot att statsmakterna sökt komma till rätta med

bristen på samhällsekonomisk balans medelst åtgärder av kortsiktig natur,

vilka i sin tur ej sällan tvingat fram nya improvisationer med starka regleringsinslag.

Den av staten reglerade verksamheten har bl. a. kommit till uttryck

inom lokaliseringspolitiken, då det gäller utnyttjandet av investeringsfonder

i konjunkturpolitiskt syfte.

Motionärerna upprepar av ovan angivna skäl kravet i motionerna 1:305

och II: 370 på skattesänkningar genom en omfattande reformering och modernisering

av skattesystemet. Vid dessa reformer bör även rättvisa skapas

åt barnfamiljerna, som drabbas hårdast av en penningvärdeförsämring. För

att förstärka skattesänkningarnas gynnsamma effekt bör dessa kombineras

med sådana speciella åtgärder i syfte att stimulera det enskilda sparandet,

som föreslagits i de av riksdagen redan behandlade motionerna 1: 204 och

II: 263.

Med de rekordhöga direkta skatterna i Sverige skulle mycket stora sänkningar

krävas för att komma ner till en normal nivå. En omedelbar sådan

reform förhindras emellertid av de rådande ekonomiska förhållandena. Å

andra sidan är det angeläget att skapa ett nytt politiskt klimat på arbetsmarknaden

och över huvud taget inom vårt näringsliv genom uppläggande

av en tidsplan för genomförande av delreformer på beskattningens område.

Motionärerna föreslår, att tidsplanen för år 1967 skall uppta följande del
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 33

reformer, nämligen en första sänkning av progressionen i skatteskalorna

jämte viss höjning av ortsavdragen, stimulerande av enskilt sparande genom

vissa skatteavdrag och omläggning av omsättningsskatten till en mervärdeskatt.

För åren 1968—1970 förordas en komplettering av barnbidragen med

barnavdrag vid beskattningen om 1 000 kr. per barn, indexreglering av ortsavdrag

och skiktgränser i skatteskalorna, ävensom fortsatt sänkning av

progressionen i skatteskalorna och förbättringar av ortsavdragen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 500 och II: 619 om att förslag framlägges

för nästa års riksdag om en allmän skattereform åberopas innehållet

i de likalydande motionerna I: 539 och II: 664 angående stabiliseringspolitiken.

I sistnämnda motionspar anförs bl. a. följande. Det är obestridligt,

att det ur stabiliseringssynpunkt — inte minst på längre sikt — är angeläget

att vidtaga åtgärder som dels skulle väsentligt förbättra de svenska

företagens konkurrenssituation gentemot utländska företag, dels i övrigt

verka produktivitetshöjande genom att stimulera arbetsinsatser och sparande.

Den nuvarande omsättningsskattens konstruktion med dess inslag av permanent

beskattning av företagens investeringar och produktionsförnödenheter

ger svensktillverkade varor en ogynnsam konkurrenssituation i detta

avseende. En omläggning av den nuvarande omsättningsskatten till en

generell indirekt skatt av den s. k. mervärdeskattens typ skulle helt undanröja

dessa olägenheter. En sådan omläggning skulle möjliggöra en avveckling

av de särskilda punktskatter som inte är socialt eller medicinskt motiverade

eller uttas för vägväsendets behov. Omläggningen skulle ge en mera

enhetlig och konsumtionsneutral indirekt beskattning. Största möjliga

administrativa enkelhet i utformningen måste eftersträvas. Samtidigt med

genomförandet av en gentemot utlandet mera konkurrenskraftig och mera

rationell indirekt beskattning är det angeläget att genomföra lättnader i

den direkta, personliga inkomstskatten genom sänkning av marginalskatterna

och sänkt inkomstskatt för lägre inkomster.

Inom ramen för företagsbeskattningen bör reformer genomföras som

förbättrar företagens möjligheter till konsolidering och självfinansiering

och som underlättar investering och rationalisering inom produktionslivet.

Det är därvid angeläget att olika företagsformer ges likvärdiga möjligheter.

Enligt motionärerna i motionerna I: 519 och II: 6å5 gör det nuvarande

läget med starkt negativ bytesbalans, försämrade konkurrensförhållanden

gentemot utlandet och stegrade krav på investeringar inom näringslivet

det ändå mera nödvändigt att få till stånd ett dynamiskt och produktionsstimulerande

skattesystem, som gör att det lönar sig att arbeta och spara.

I länder med vilka vi konkurrerar finns system med avlyftning av indirekt

beskattning vid export, vilket innebär att de utländska varorna inte

drabbas av motsvarande belastning. Vid en mervärdeskatt skulle denna

kostnadsuppdrivande extrabeskattning försvinna.

3 Bihang till riksdagens protokoll lD(ir>. 7 samt. Nr 47

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Vid en fortsatt omsättningsskatt av nuvarande konstruktion skulle det

bli nödvändigt att överväga ett system med avlyftning av omsättningsskattebelastningen

vid export och en extra avgift på importen, motsvarande den

dubbelbeskattning i fråga om omsättningsskatten som drabbar de svenska

varorna. Ett sådant system bleve emellertid synnerligen komplicerat och

dessutom svårt att i nuvarande läge införa utan att vi i det internationella

samarbetet skulle misstänkas för att införa förtäckta exportsubventioner,

resp. importavgifter.

Skälen för en övergång till mervärdeskatt har alltså genom utvecklingen

blivit än starkare. I samband med en sådan övergång bör flertalet punktskatter

borttagas (undantag får göras för skatter med speciell motivering)

och en reformering av den direkta beskattningen komma till stånd.

Motionärerna anser att beslut bör fattas vid nästa års riksdag om en allmän

skattereform. Stor vikt bör då fästas vid en sänkning av marginalskatterna

med därav följande positiva verkningar på arbetsvilja och sparande.

Samtidigt bör grundavdragen höjas och en breddning ske av skatteskalornas

proportionella skikt. Vid en förskjutning från direkt till indirekt

beskattning, som i detta sammanhang torde bli nödvändig, är det ett oeftergivligt

krav att grupper med låga inkomster och låg skattekraft, t. ex. pensionärer

och barnfamiljer, får kompensation.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 756 och 11: 928

hänvisar motionärerna till vad som anförts i de ovannämnda motionerna

I: 519 och II: 645 samt I: 500 och II: 619 och upprepar de i dessa motioner

framställda yrkandena om en skattereform enligt allmänna skatteberedningens

förslag. Mot bakgrunden av tilltagande inflation och andra tecken

på bristande samhällsekonomisk balans anser motionärerna vidare att det

är angeläget att på nytt aktualisera ett stabiliseringspolitiskt program.

Några huvuddrag för ett sådant program sammanfattas i sju punkter, vilka

i vad avser reformer inom beskattningsrättens område innebär att flertalet

punktskatter avvecklas samtidigt som en förenklad mervärdeskatt genomförs,

att marginalskatterna och skatterna för lägre inkomsttagare sänks och

att det enskilda sparandet stimuleras. Skattesystemet verkar i sin nuvarande

utformning hämmande på den inhemska produktionen och försvårar

konkurrens med de utländska företagen. I skattesystemet finns föga av

element, som stimulerar till arbetsinsatser och sparande men en hel del

som verkar i motsatt riktning. Motionärerna beklagar, att regeringen saknar

intresse för att samla representanter för det allmänna och näringslivet

till gemensamma överläggningar om sådana åtgärder som tillsammans skulle

utgöra en kraftfull politik mot prisstegringen. Enligt motionärernas mening

är det av synnerlig vikt att förtroendet för penningvärdet snarast återuPPbyggs
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1966 35

I motionerna 1: 538 och II: 638 framhålles bl. a. att den allvarliga försämringen

av betalningsbalansen påkallar den största uppmärksamhet. Endast

genom en mervärdeskatt åstadkommes den konkurrenslikformighet för exportindustrin

och för den industri som arbetar för hemmamarknaden, vilken

är en förutsättning för en förbättring av betalningsbalansen. En omläggning

till mervärdeskatt torde icke kunna ske förrän tidigast i mitten av

år 1967 eller vid 1968 års ingång. För tiden dessförinnan behövs provisoriska

åtgärder på den indirekta beskattningens område i det angivna syftet. Motionärerna

hemställer därför om en snabbutredning om möjligheterna att,

beträffande de olika indirekta skatter, som belastar produktionen, åstadkomma

ett avräkningssystem som helt befriar exporten och som likställer

importerade varor i beskattningshänseende med de inom landet producerade.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 755 och II: 929

understryker motionärerna att kraven på stabiliseringspolitiken skärpts. Inflationens

följdverkningar är bekanta. Motionärerna nöjer sig med att erinra

om att låglönegruppernas situation i mångt och mycket är en följd av

inflationen. Värdet av sociala förbättringar i fråga om pensioner och andra

trygghetsåtgärder har förringats. Å andra sidan har vissa mindre grupper

i samhället, särskilt de med arbetsfria inkomster, tillskansat sig ökade

realinkomster, och förmögenhetskoncentrationen påskyndats. Den bristande

balansen i utrikeshandeln är också ett problem.

Det framstår för motionärerna som nödvändigt med vissa väsentliga förändringar

i den förda politiken för att komma till rätta med inflationen.

Då det gäller skattepolitikens utformning är motionärerna motståndare till

den mervärdeskatt som föreslogs av skatteberedningen och vilket förslag

nu säges vara föremål för bearbetning i finansdepartementet. Den skulle i

verkligheten innebära en subventionering av näringslivets investeringar med

hjälp av skärpt konsumtionsbeskattning. I konsekvens härmed anser motionärerna

att det lägre omsuttaget på investeringsvaror i princip bör upphävas.

En omläggning av skattepolitiken bör ske i en helt annan riktning

och skattetrycket i högre grad fördelas efter bärkraft. Motionärerna betraktar

det framlagda förslaget om aktievinstbeskattning som ett visst framsteg

för denna skattepolitiska linje och förväntar att förslag om beskattning av

oskälig markvärdestegring snarast föreläggs riksdagen. Motionärerna förordar

vidare en höjd förmögenhetsbeskattning, och en höjd beskattning av

bolagsvinster. Ett enligt motionärerna inte oväsentligt led i en rättvisare

skattepolitik vore även en skärpt lyxvarubeskattning. En annan utväg än

en idelig skärpning av den generella konsumtionsbeskattningen måste sökas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Utskottets yttrande

Uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten

I proposition nr 125 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1966/67 med

100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen avgivit

förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet, att

samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1966/

67.

Den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i den

förevarande propositionen, utvisar att det i årets finansplan med drygt 200

milj. kr. redovisade överskottet i totalbudgeten för budgetåret 1965/66 försvunnit

och att totalbudgeten därmed skulle uppvisa balans. Den förnyade

beräkningen av statsinkomsterna och statsutgifterna under innevarande

budgetår utvisar nämligen en ökning av statsutgifterna med 200 milj. kr.

Jämfört med utfallet närmast föregående budgetår, 1964/65, skulle de nu

framlagda beräkningarna innebära en förstärkning av budgeten med ca

200 milj. Ikr. Emellertid måste beaktas att utgifterna för budgetåren 1965/

66 och 1966/67 är underskattade, enär vissa tillkommande utgifter —

främst utgifterna för lönehöjningar åt de statsanställda åren 1966 och 1967

— inte medtagits. Dessa tillkommande utgifter kan för budgetåret 1965/66

beräknas till 220 milj. kr. och för budgetåret 1966/67 till 1 030 milj. kr.

Detta skulle i realiteten medföra att någon förbättring av budgetbalansen

inte uppkommer budgetåret 1965/66 i jämförelse med budgetåret 1964/65.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten

för budgetåret 1966/67 ett underskott på 210 milj. kr. De i kompletteringspropositionen

redovisade nya kalkylerna utvisar ett överskott på 255 milj.

kr. Inkluderas emellertid de ovan nämnda, till 1 030 milj. kr. beräknade tillkommande

utgifterna uppvisar totalbudgeten ett underskott för nästa budgetår

på 775 milj. kr., vilket innebär en budgetförsvagning med ca 600 milj.

kr. jämfört med innevarande budget.

I kompletteringspropositionen redovisas jämväl budgetutvecklingen på

längre sikt i form av en långtidsbudget, som avser att ge upplysning om de

utgifter och resursanspråk, som följer av statens och den statsunderstödda

verksamhetens utveckling under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret

1967/68. Departementschefen påpekar att syftet med långtidsbudgeten

inte är att söka förutsäga de ytterligare utgiftsbehov, som kan uppkomma

med anledning av framtida beslut om nya aktiviteter eller reformer, utan

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 37

i långtidsbudgeten redovisas storleken av de resurser som är nödvändiga

för att uppfylla gällande målsättningar och gjorda åtaganden.

Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling utgår departementschefen

1 långtidsbudgeten från oförändrade skatteregler. För åren 1966 och 1967

har antagits att lönesumman kommer att stiga med ca 8 resp. ca 7 procent.

För åren från och med 1968 har departementschefen utgått från två olika

alternativ angående pris- och löneutvecklingen. Det första alternativet förutsätter

oförändrade priser och en fortsatt tillväxt av lönesumman i samma

takt som bruttonationalprodukten. Det andra alternativet utgår från en

antagen prisstegring med tre procent per år och en motsvarande ytterligare

ökning av lönesumman. Med hänsyn till den fortsatta effekten av den år

1966 genomförda sänkningen av den direkta beskattningen, arbetstidsförkortningen

och den jämfört med tidigare år beräknade lägre tillväxten av

skatteunderlaget sker enligt det första alternativet en markerad uppbromsning

av statsinkomsternas ökning för såväl budgetåret 1967/68 som budgetåret

1868/69, vilken ökning begränsas till 900 milj. kr. resp. 800 milj. kr.

För de båda följande budgetåren beräknas ökningen till 1 500 milj. kr. resp.

2 400 milj. kr. Jämväl det andra alternativet uppvisar en dämpad tillväxt

av statsinkomsterna, som för budgetåren 1967/68 och 1968/69 beräknats

till 1 200 milj. kr. resp. 1 900 milj. kr. För ettvart av de följande budgetåren

skulle ökningen uppgå till 2 700 milj. kr.

Vad härefter angår beräkningarna av statsutgifterna under budgetåren

1967/63—1970/71 kommer genomförda reformbeslut att få finansiella konsekvenser

framför allt under det första året av prognosperioden, medan utgifterna

under de följande åren stabiliseras på den uppnådda nivån. Vidare

bör beaktas att tidsbegränsade beslut och åtaganden successivt upphör

att gälla under perioden, varvid utgifterna bortfaller. Siffermässigt kommer

ökningen av statsutgifterna under budgetåret 1967/68 att uppgå till ca 2 700

milj. kr., vilket belopp inkluderar schablonmässigt beräknade kostnader för

dels ökning av de statsanställdas löner och dels antagna prisförändringar

under åren 1966 och 1967. Utgiftsökningarna för de tre följande budgetåren

inom prognosperioden beräknas stanna vid belopp mellan ca 1 000 och ca

2 000 milj. kr.

Vid båda de ovannämnda inkomstalternativen innebär långtidsbudgetens

beräkning av budgetsaldots utveckling betydande budgetunderskott de närmaste

åren. Enligt det första alternativet skulle underskottet budgetåret

1967/68 överstiga 2 600 milj. kr. för att följande budgetår stiga till 3 250

milj. kr. Därefter skulle en förbättring inträda så att budgetåret 1969/70

utvisar ett underskott på 3 020 milj. kr. medan underskottet för det sista

budgetåret inom prognosperioden uppgår till 1 670 milj. kr. De enligt det

andra alternativet beräknade budgetunderskotten under prognosperioden

uppgår till 2 420, 2 450, 1 430 resp. 360 milj. kr.

I kompletteringspropositionen framhåller departementschefen avslut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

ningsvis att den centrala uppgiften för den ekonomiska politiken under den

närmaste framtiden är att återställa den utrikes betalningsbalansen. Lösandet

av denna uppgift medför en viss omfördelning av resurserna. Standardökningen

inom både privat och offentlig sektor måste fortgå i en något

långsammare takt än tidigare. Man kan inte bortse från att den svenska

produktionskapaciteten för närvarande befinner sig på en högre nivå än

tidigare och att väsentliga fortsatta ökningar av kapaciteten kan väntas.

Stora resurser finns således för att lösa framtida problem och behov. En

ökning av pris- och kostnadsstabiliteten i ekonomin framstår som angelägen.

Minst lika väsentligt är att det långsiktiga perspektivet i den ekonomiska

politiken bibehålies och att kortsiktiga lättnader inte köps till priset av att

det ekonomiska framåtskridandet på sikt hämmas. Prioriteringen av näringslivets

investeringar och samhällsbyggandet ingår i planeringen för framtiden,

vilken planering framför allt avser att öka den internationella konkurrensförmågan.

Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget

till den i kompletteringspropositionen redovisade uppfattningen. Med hänsyn

härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande även för senare hälften av budgetåret 1966/67 fastställes

till 100.

I detta sammanhang behandlar utskottet även vissa tidigare väckta motioner,

i vilka yrkats ändringar rörande den direkta och indirekta beskattningen.

Utskottet har nämligen funnit det lämpligt att låta dessa frågor

undergå ett samlat bedömande vid sitt ställningstagande till den förevarande

propositionen. Dessutom behandlar utskottet de i anledning av propositionen

väckta motionerna.

Särskilt schablonavdrag vid den kommunala taxeringen

I samband med 1965 års skattereform infördes ett schablonavdrag för

kommunalskatt vid taxeringen till statlig inkomstskatt, innebärande att

fr. o. m. 1967 års taxering avdrag skall medges med belopp motsvarande

minst en fjärdedel av den sammanräknade nettoinkomsten, d. v. s. summan

av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor, i förekommande

fall minskad med avdrag för underskott å förvärvskälla. Schablonavdraget

är maximerat till 4 500 kr. för makar och s. k. ofullständiga familjer samt

till 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Om den under närmast föregående

år påförda kommunalskatten överstiger minimibeloppet skall dock avdrag

medges med den faktiskt påförda skatten.

I motionerna I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund

m. fl. yrkas utredning om införande av ett motsvarande schablonavdrag

vid den kommunala taxeringen. Motionärerna yrkar vidare —- i avvaktan

på förslag härom — provisorisk lagstiftning om särskilt schablonavdrag

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

vid kommunal taxeringen med 300 kr. för makar och ofullständiga familjer

och med 150 kr. för övriga skattskyldiga samt att innevarande års höstriksdag

måtte föreläggas förslag angående kompensation från staten till kommunerna

för det skattebortfall, som den förordade provisoriska lagstiftningen

kan föranleda.

Reglerna om avdrag för kommunalutskylder vid statstaxeringen har ursprungligen

tillkommit i syfte att undanröja ojämnheterna i den kommunala

beskattningen. Det schablonavdrag för kommunalskatt som infördes förra

året tillkom i syfte bl. a. att åstadkomma en skattelättnad för små och

medelstora inkomsttagare och ansågs kunna ge en bättre effekt än en höjning

av ortsavdragen genom att det i första hand tillgodosåg endast de skattskyldiga

som påförts en lägre kommunalskatt än schablonbeloppet.

Enligt utskottets mening saknas anledning att införa ett motsvarande

schablonavdrag vid kommunaltaxeringen. De mindre inkomsttagarnas problem

bör i stället lösas antingen genom avdrag för nedsatt skatteförmåga

nya regler härom håller f. n. på att utarbetas inom finansdepartementet

— eller genom bidrag. Ett bifall till förslaget om ett generellt schablonavdrag

även vid kommunaltaxeringen av den storleksordning motionärerna

avser skulle föranleda ett skattebortfall, som måste kompenseras antingen

genom höjd kommunal utdebitering eller genom statliga bidrag i en omfattning,

som inte kan ifrågakomma i nuvarande budgetläge.

Utskottet kan därför inte biträda yrkandena i motionerna I: 500 och II:

619 i nu nämnda delar.

Ortsavdrag m. m.

Vid den statliga och kommunala taxeringen medges för närvarande ortsavdrag

med 4 500 kr. för gifta och 2 250 kr. för ensamstående. Det högre

ortsavdraget medges även ogift med hemmavarande barn under 18 år.

I motionerna I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman

m. fl. yrkas med verkan fr. o. m. 1968 års taxering höjning av det högre

ortsavdraget till 4 800 kr. och av det lägre ortsavdraget till 2 400 kr. I motionerna

I: 519 av herr Lundström in. fl. och II: 645 av herr Ohlin m. fl.

yrkas sådan höjning till 4 700 kr. resp. 2 350 kr., medan i motionerna I: 503

av herrar Eric Carlsson och Svanström samt 11:613 av herr Eriksson i

Bäckmora hemställes om utredning syftande till en höjning av det högre

ortsavdraget till 6 000 kr. och av det lägre till 3 000 kr. I de i anledning av

propositionen väckta motionerna I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926

av herr Bohman in. fl. yrkas att riksdagen måtte antaga en plan för reformering

av skattesystemet för åren 1968 —1970 innebärande bl. a. alt barnbidragen

kompletteras med barnavdrag å 1 000 kr. för varje hemmavarande

barn under 18 år, som inte åtnjuter egen inkomst till minst sannna belopp

som ortsavdraget för ensamstående, att skattskyldig som helt eller

delvis inte kan tillgodogöra sig barnavdrag skall erhålla »motsvarande för
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

mån» av staten och att ortsavdragen vid nämnda taxeringar bör uppräknas

till de av allmänna skatteberedningen (SOU 1964:25) förordade beloppen,

d. v. s. till 6 000 kr. för gifta och 3 000 kr. för ensamstående. I motionen

II: 650 av fru Ryding m. fl. framställs yrkande av innebörd att förvärvsavdrag

skall medges ensamstående föräldrar med hemmavarande barn, som

inte fyllt 19 år och som på grund av studier saknar förvärvsarbete.

Utskottet har tidigare uttalat att skäl kan anföras för en höjning av ortsavdragen

utöver de nu gällande. Utrymmet för skattesänkningar är emellertid

för närvarande ytterligt begränsat. Även smärre justeringar av ortsavdragsbeloppen

leder till skattebortfall som med hänsyn till rådande budgetläge

knappast kan anses försvarbara. Enligt utskottets mening bör frågan

om ortsavdragens storlek bedömas i samband med den fullständiga

prövning av familjebeskattningen, som f. n. äger rum inom finansdepartementet.

Med hänsyn härtill och då för skattskyldiga med relativt låga inkomster

de negativa verkningar, som ortsavdragens otillräcklighet innebär, i viss

mån torde ha eliminerats genom det av 1965 års riksdag antagna schablonavdraget

för kommunalutskylder, anser utskottet sig böra avstyrka de i

förevarande avsnitt behandlade motionerna i vad de avser yrkanden om

höjda ortsavdrag.

Vad härefter angår yrkandet i motionerna I: 757 och II: 926 om införande

av barnavdrag vid beskattningen har utskottet tidigare i olika sammanhang

upprepade gånger som sin mening framhållit att stödet åt barnfamiljerna

bör lämnas genom direkta bidrag i stället för genom avdrag vid beskattningen.

Av direktiven för den år 1965 tillsatta utredningen om samhällets

ekonomiska stöd åt barnfamiljerna framgår för övrigt att riktmärket

för familj epolitiken bör vara att genom olika former av bidrag inte

endast åstadkomma största möjliga jämlikhet i materiella villkor mellan

barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljerna inbördes.

På grund av det anförda och då utskottet inte kan medverka till införandet

av regler, som berättigar till förmåner av staten i de fall man inte

kan tillgodogöra sig ett avdrag, avstyrker utskottet motionerna I: 757 och

II: 926 även i nu berörda del.

Vad slutligen angår lagstiftningsyrkandet i motionen II: 650 vill utskottet

erinra om att riksdagen så sent som förra året beslutade en inte oväsentlig

uppräkning såväl av kvotavdraget som maximibeloppet. Någon anledning

att nu ytterligare liberalisera förvärvsavdragsreglerna föreligger enligt

utskottets mening inte. Härtill kommer att de ändamål motionärerna vill

tillgodose genom en utvidgning av förvärvsavdraget i väsentlig mån är tillgodosedda

genom den rätt till studiehjälp och till studiemedel, som införts

genom den studiesociala reformen år 1964. Utskottet avstyrker således motionen

II: 650.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 41

Skatteskalorna

I motionerna I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman

m. fl. föreslås att skatteuttaget vid den statliga beskattningen fr. o. in. 1968

års taxering sänks i inkomstskikten 16 000—40 000 kr. för gifta och i skikten

8 000—12 000 kr. för ensamstående med procentsatser varierande mellan

två och sju procent. I motionerna I: 519 av herr Lundström in. fl. och

II: 645 av herr Ohlin m. fl. samt I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619

av herr Hedlund m. fl. yrkas sänkning av skattesatsen för gifta i inkomstskikten

16 000—40 000 kr. med en procentenhet och för ensamstående i

skikten 8 000—30 000 kr. med en å två procentenheter. I de i anledning av

kompletteringspropositionen väckta motionerna I: 757 av herr Holmberg

in. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl. hemställes, som ovan nämnts, om

en plan för reformering av skattesystemet, innebärande bl. a. fortsatta ändringar

av skatteskalorna för åren 1968—1970 så att dessa nedbringas till

den nivå, som allmänna skatteberedningen förordat i sitt betänkande.

1965 års skattereform innebar en lindring av progressionen i inkomstlägena

20 000—50 000 kr. för gifta och 10 000—50 000 kr. för ogifta med en

skattelättnad i absoluta tal av högst 1 300 kr. för gifta och 750 kr. för ensamstående.

Som utskottet tidigare framhållit torde det med hänsyn till det samhällsekonomiska

läget knappast vara möjligt att nu vidta någon justering

av skatteskalorna. Enbart den mindre sänkning av skatteuttaget som förordas

i motionerna I: 500 och II: 619 samt I: 519 och II: 645 torde komma

att föranleda ett icke ringa skattebortfall.

Enligt utskottets uppfattning är frågan om skatteskalornas utformning

väsentligen en fråga om avvägningen mellan direkt och indirekt bekattning.

De av förra årets riksdag antagna skatteskalorna måste därför ses som ett

provisorium i avvaktan på resultatet av den överarbetning av allmänna

skatteberedningens förslag i fråga om bl. a. mervärdeskatten, som f. n.

pågår inom finansdepartementet. Enligt utskottets uppfattning saknas anledning

att föregripa detta utredningsarbete genom att nu sänka skatteuttaget

utöver vad som skedde förra året. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1:305 och 11:370, 1:500 och 11:619, 1:519 och 11:645

ävensom motionerna I: 757 och II: 926 i nu berörda delar.

Indexreglering av skattesystemet

I motionerna I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman

m. fl. hemställes om förslag till 1967 års riksdag om indexreglering av ortsavdrag

och skatteskiktsgränser. Liknande yrkande har framställts i de i

anledning av den förevarande propositionen väckta motionerna I: 757 och

II: 926, likaledes av herrar Holmberg m. fl. och Bohman m. fl., såsom en del

av det av motionärerna förordade reformprogrammet för åren 1968—1970. I

motionerna I: 519 av herr Lundström in. fl. och II: 645 av herr Ohlin in. fl.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

yrkas utredning angående möjligheterna att undvika inflationens skattehöjande

verkningar.

Utskottet har tidigare uttalat att det i och för sig skulle vara av stort

värde om inträffande förändringar i penningvärdet automatiskt kunde

beaktas vid beskattningen men samtidigt understrukit att det främst på

grund av källskattesystemet är förenat med stora praktiska svårigheter att

finna en godtagbar metod härför. Grunderna för det preliminära skatteuttaget

måste nämligen bestämmas i god tid före ingången av beskattningsåret.

Att i efterhand behöva verkställa omräkningar av preliminärskatten

skulle innebära en så väsentlig reducering av källskattesystemets fördelar,

att utskottet inte ansett sig kunna biträda införandet av ett system med indexreglerade

ortsavdrag.

Som utskottet även framhållit pågår för närvarande ett vittomfattande

utredningsarbete inom betydande delar av beskattningsområdet. Allmänna

skatteberedningens förslag till nya regler för familjebeskattningen och för

socialförsäkringens finansiering samt till införande av mervärdeskatt är

föremål för fortsatta överväganden av särskilda arbetsgrupper inom finansdepartementet.

Även företagsbeskattningen och frågan om definitiv källskatt

är under prövning av olika utredningar.

Utskottet anser det för sin del uppenbart att resultatet av pågående utredningsarbete

bör avvaktas innan slutlig ställning tas till ett så väsentligt

ingrepp i beskattningsreglerna som införandet av indexreglerade ortsavdrag

och skatteskalor otvivelaktigt skulle innebära.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:305 och

II: 370, I: 519 och II: 645 samt I: 757 och II: 926 i nu förevarande del.

Skattelättnader för sparande

I de motioner, som väckts med anledning av kompletteringspropositionen,

har aktualiserats också vissa andra frågor.

Enligt motionerna I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt II: 928

av herrar Ohlin och Hedlund bör sålunda skattelättnader intill visst maximibelopp

medges för medel, som sparats under viss tid på särskilt konto

eller för vissa särskilda ändamål. Motionärerna i motionerna I: 757 av herr

Holmberg m. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl. yrkar lagstiftning om

skattefrihet fr. o. m. år 1967 intill vissa belopp för enskilt, frivilligt sparande

för bostads-, utbildnings- och annat speciellt ändamål.

Yrkanden av enahanda beskaffenhet har avvisats av riksdagen under

vårsessionen på förslag av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 31, och

motionerna föranleder därför i nu berörda hänseenden inte något yttrande

från utskottets sida.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 43

Bolagsskatt och förmögenhetsskatt

Uttagningsprocenten vid den statliga inkomstbeskattningen för aktiebolag

utgör f. n. 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

I motionerna I: 494 av herrar Adolfsson och Werner samt II: 621 av herr

Hermansson m. fl. yrkas höjning av denna skattesats till 50 procent. I samma

motioner yrkas en väsentlig skärpning av förmögenhetsskatten i förhållande

till vad som nu gäller. Motionärerna föreslår sålunda skattesatser

varierande mellan en och tre procent.

Företagsskatteutredningen har enligt sina direktiv att ompröva frågan om

den inbördes avvägningen av skattesatserna för olika slag av juridiska personer.

Det kan bl. a. med hänsyn härtill enligt utskottets mening inte anses

lämpligt att nu införa en lagstiftning om skärpt beskattning av bolagens

vinster.

Utskottet är heller inte berett medverka till att förmögenhetsskatten höjs.

Denna skatt var föremål för riksdagens prövning så sent som förra året,

då det skattefria bottenbeloppet höjdes från 80 000 till 100 000 kr.

Utskottet avstyrker således lagstiftningsyrkandena i motionerna I: 494

och II: 621.

Den indirekta beskattningen

I de i anledning av proposition nr 10 väckta motionerna I: 349 av herr

Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl. yrkas höjning av skatten

på cigarretter med 3 öre per styck fr. o. m. den 1 juni 1966. Yrkande om

en motsvarande höjning med 2 öre per cigarrett fr. o. in. dag, som riksdagen

bestämmer, framställs i de samtidigt väckta motionerna I: 517 av herr

Lundström m. fl. och II: 423 av herr Ohlin m. fl.

Utskottet vill beträffande beskattningen av cigarretter erinra om att skatten

höjdes så sent som fr. o. m. den 1 juli 1965 med belopp motsvarande ca

30 procent av den tidigare utgående skattesatsen. Det finns enligt utskottets

mening därför inte anledning att redan nu ompröva cigarrettbeskattningen,

och utskottet avstyrker således de förevarande motionsyrkandena.

Förslag om utvidgning av den indirekta beskattningen med särskild hänsyn

till skatteobjektens lyxkaraktär framläggs i motionerna I: 494 av herrar

Adolfsson och Werner samt II: 621 av herr Hermansson m. fl. Motionärerna

föreslår en skärpt beskattning av bl. a. lyxbilar, lyxbåtar, luxuösa

fritidshus samt andra lyxvaror, särskilt importerade sådana. Vidare begärs

förslag om beskattning av reklam samt utredning om förutsättningarna för

beskattning av utlandsresor. Samma motionärer har i de med anledning av

propositionen väckta motionerna I: 755 och II: 929 med hänvisning till de

tidigare väckta motionerna upprepat kravet på skärpt lyxvarubeskattning.

Ulskollet får beträffande yrkandena om skärpt lyxbeskattning konstatera

alt den stigande levnadsstandarden medfört och medför att sådana varor,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

som för kort tid sedan betraktades som lyx i många fall nu är var mans egendom.

Att under sådana förhållanden gradera beskattningen efter varornas

eller tjänsternas lyxkaraktär torde vara förenat med utomordentliga svårigheter.

Sådana åtgärder skulle medföra att man styr konsumtionen med

utgångspunkt från subjektiva värderingar. En sådan lagstiftning skulle

även strida mot den allmänt accepterade principen att den indirekta beskattningen

såvitt möjligt bör vara konkurrensneutral. Beträffande förslaget

om beskattning av reklam vill utskottet endast erinra om att regeringen

aviserat en utredning om reklamens roll i samhället. Med hänsyn till det

anförda och då enligt utskottets mening praktiska förutsättningar saknas

för att beskatta utlandsresor avstyrker utskottet motionerna 1: 494 och

II: 621 samt I: 755 och II: 929 i här berörda delar.

Fortsatt reformering av beskattningssystemet

Motionerna I: 305 av herr Holmberg in. fl. och II: 370 av herr Bohman

m. fl. samt I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl.

ävensom motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr

Ohlin m. fl. innehåller samtliga yrkanden om förslag till 1967 års vårriksdag

angående införande av mervärdeskatt i huvudsak enligt de principer,

som angivits av allmänna skatteberedningen. I stort sett samma yrkanden

framförs i de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 756 av herrar

Bengtson och Lundström samt II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund

ävensom I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl.

Vidare har i motionerna I: 538 av herr Åkerlund samt II: 638 av herrar

Magnusson i Borås och Björkman begärts vissa provisoriska åtgärder i avvaktan

på införandet av en mervärdeskatt. Motionärerna avser att efter

snabb utredning få till stånd ett avräkningssystem, som helt befriar exporten

från de olika indirekta skatter, som belastar produktionen, och som

likställer importerade och inhemska varor.

Vad först gäller frågan om övergång till mervärdeskatt vill utskottet erinra

om den särskilda arbetsgrupp inom finansdepartementet som för närvarande

överarbetar allmänna skatteberedningens förslag i fråga om socialförsäkringsavgifterna

och mervärdeskatten. För att få en bedömning av

de sammanlagda effekterna av allmänna skatteberedningens förslag kan

även anföras skäl för att ett eventuellt införande av mervärdeskatt bör samordnas

med de åtgärder i fråga om företagsbeskattningen som företagsskatteutredningen

kan komma att föreslå. Utskottet är under sådana förhållanden

inte berett att, innan resultatet av den pågående överarbetningen

föreligger, ta någon definitiv ställning till mervärdeskattens införande och

än mindre till tidpunkten härför.

Beträffande yrkandet i motionerna I: 538 och II: 638 om vissa provisoriska

åtgärder till gagn för exportindustrin kan utskottet i och för sig ansluta

sig till syftet med motionerna. Utskottet anser dock att motionärerna

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr bl år 1966 45

väsentligt underskattat svårigheterna att inom ramen för nuvarande system

tör indirekt beskattning kunna konstruera sådana lösningar som avses i

motionerna. Ett fullständigt tillgodoseende av önskemålen skulle sannolikt

kräva omarbetning av flertalet skatteförfattningar på den indirekta sidan.

I den mån motionärerna i huvudsak avser effekterna av allmän varuskatt

och allmän energiskatt för exportindustrin vill utskottet upplysa om att en

framställning i motsvarande syfte rörande dessa skatter nyligen gjorts till

Kungl. Maj:t från en av näringslivets huvudorganisationer och att frågan

således redan är föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de i detta avsnitt behandlade

motionsyrkandena.

Bevillningarna

De i proposition nr 125 framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar

i förhållande till statsverkspropositionen en ökning med 711 milj. kr.

Därvid har inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. vid den

i kompletteringspropositionen föreslagna uttagningsprocenten upptagits

med 12 400 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 11 500 milj. kr. Höjningen

på 900 milj. kr. är föranledd av följande omständigheter. Inkomstskattetiteln

för budgetåret 1965/66 beräknas uppgå till ett 100 milj. kr. högre belopp

än det i statsverkspropositionen redovisade, vilket leder till en lika

stor höjning av inkomstnivån för budgetåret 1966/67. Uppgången av skatteuppbörden

under våren 1966 har föranlett en till ca 300 milj. kr. beräknad

ökning av uppbörden för hela budgetåret 1966/67. Vidare medför antaganden

om höjda inkomster för åren 1966 och 1967 en inkomstökning på ca 400

milj. kr. Slutligen kan den genom avtalsrörelsen förskjutna uppgången av

uppbörden beräknas ytterligare höja inkomstnivån för budgetåret 1966/67

med ca 200 milj. kr. Beräkningarna förutsätter emellertid att ca 100 milj.

kr. av den beräknade uppbörden kommer att inflyta i form av kvarstående

skatt budgetåret 1967/68.

Inkomsttiteln allmän varuskatt har i kompletteringspropositionen med

hänsyn till de allmänna förutsättningarna angående den fortsatta ekonomiska

utvecklingen nedräknats med 200 milj. kr., d. v. s. från 6 000 milj. kr.

till 5 800 milj. kr.

Inkomsttitlarna stämpelskatt och stämpelavgift samt särskilda varuskatter

är i statsverkspropositionen uppförda med 155 resp. 375 milj. kr. I kompletteringspropositionen

har de ändringarna vidtagits att de nämnda inkomsttitlarna

uppräknats till 190 resp. 390 milj. kr., vilket innebär en ökning

med 35 resp. 15 milj. kr. För inkomsttiteln postverket föreslås i kompletteringspropositionen

ett belopp av 35 milj. kr. mot i statsverkspropotionen

uppförda 24 milj. kr.

Däremot har nedräkning skett av inkomsttitlarna tobaksskatt, fordonsskatt

och lotterivinstskatt. Dessa inkomsttitlar beräknas ge minskade inkomster

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

uppgående till 25, 20 resp. 15 milj. kr. Minskningen av titeln lotterivinstskatt

med 15 milj. kr. är föranledd av den i proposition nr 69 till årets riksdag

föreslagna, av riksdagen godkända höjningen av skattepliktsgränsen

vid lotterivinstbeskattningen. Riksdagen har jämväl godkänt ett av utskottet

i dess betänkande nr 40 tillstyrkt motionsförslag, att lotterivinstskatt inte

skall utgå på skänkta vinster i varu- eller tombolalotteri. Då endast ett obetydligt

skattebortfall kan förväntas uppstå genom sistnämnda ändring finns

enligt utskottets mening inte anledning till ändrad beräkning av ifrågavarande

inkomsttitel. I övrigt föreslås i kompletteringspropositionen vissa

smärre ändringar av de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna av

statsverkets inkomster.

De i proposition nr 125 gjorda beräkningarna av bevillningarna föranleder

inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 125, såvitt densamma hänvisats till

bevillningsutskottet — måtte besluta att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för

budgetåret 1966/67 med 100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 305 av herr Holmberg

m. fl. och II: 370 av herr Bohman in. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson

m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl., i vad motionerna

behandlas i detta betänkande,

3) de likalydande motionerna I: 494 av herrar Adolfsson

och Werner samt II: 621 av herr Hermansson m. fl., i vad

motionerna behandlas i detta betänkande,

4) de likalydande motionerna I: 500 av herr Bengtson

m. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 503 av herrar Eric Carlsson

och Svanström samt II: 613 av herr Eriksson i Bäckmora,

6) de likalydande motionerna I: 517 av herr Lundström

m. fl. och II: 423 av herr Ohlin m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström

m. fl. och II: 645 av herr Ohlin m. fl.,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 47

8) de llkalydande motionerna I: 538 av herr Åkerlund

samt II: 638 av herrar Magnusson i Borås och Björkman,

9) de likalydande motionerna I: 755 av herrar Adolfsson

och Werner samt II: 929 av herr Hermansson m. fl., i vad

motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,

10) de likalydande motionerna I: 756 av herrar Bengtson

och Lundström samt II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund,

i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,

11) de likalydande motionerna I: 757 av herr Holmberg

m. fl. och II: 926 av herr Bohman m. fl., ävensom

12) motionen II: 650 av fru Ryding m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1966/67 måtte beräknas

sålunda:

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. 12 400 000 000

Kupongskatt ........................ 9 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .. 1 000 000

Skogsvårdsavgifter .................. 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ................ 4 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.............. 170 000 000

Lotterivinstskatt .................... 100 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift ...... 190 000 000

Kronor

12 884 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............

Trafikomläggningsskatt . .

Bensin- och brännoljeskatt

620 000 000

110 000 000

1 645 000 000 2 375 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .......................... 1 130 000 000

Allmän varuskatt ................... 5 800 000 000

Särskilda varuskatter ................ 390 000 000

Omsättningsskatt på motorfordon .... 530 000 000

Regleringsavgift och accis på fettvaror

m- m............................. 1 000 000

Tobaksskatt ........................ 1 260 000 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Rusdryck sförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.........................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj -

handelsbolag ......................

Skatt på sprit ......................

Skatt på vin ........................

Skatt på malt- och läskedrycker......

Energiskatt .........................

Särskild skatt på motorbränslen ......

24 000 000

50 000 000

1 800 000 000

165 000 000

270 000 000

800 000 000

200 000 000 12 420 000 000

Postverket (överskott)

35 000 000

Stockholm den 18 maj 1966

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Gösta Jacobsson, Enarsson, Sundin, Skarman,

Arne Pettersson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Vigelsbo, Engkvist, Asp, fru Nettelbrandt*, herrar Eriksson i

Bäckmora, Kristenson och Carlstein.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

49

Reservationer

Beträffande särskilt schablonavdrag vid den kommunala taxeringen

1) av herrar Sundin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka

dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med

»Enligt utskottets» och slutar med »nämnda delar.» bort ha följande lydelse.

Det är angeläget att ytterligare lättnader i beskattningen genomföres för

de lägre inkomsttagarna. Särskilt kommunalskatten är eu tung börda för

dessa inkomstgrupper. Sedan 1950-talets början har den genomsnittliga kommunala

utdebiteringen nära nog fördubblats. Det enklaste sättet att bereda

de lägre inkomstgrupperna lättnader i kommunalbeskattningen synes vara

att införa ett schabloniserat avdrag, motsvarande det vid statsbeskattningen

gällande kommunalskatteavdraget. Vid taxeringen till kommunal inkomstskatt

skulle således avdrag beviljas med minst en fjärdedel av beskattningsårets

s. k. sammanräknade nettoinkomst. Avdraget bör dock inte få överstiga

4 500 kronor för makar och ofullständiga familjer samt 2 250 kronor

för övriga skattskyldiga. För att inte minska reformens effekt bör kommunerna

kompenseras för därav orsakat skattebortfall.

Eftersom utrymmet för skattesänkningar är ytterst begränsat kan reformen

inte genomföras omedelbart i sin helhet liksom inte heller det i och

för sig angelägna kravet på höjda ortsavdrag.

Utskottet biträder således yrkandena i motionerna I: 500 och II: 619 i nu

nämnda delar.

dels ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna 1: 500

av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl. under punkten

B 4 bort hemställa,

dels att riksdagen måtte besluta att vid 1967 års taxering

till kommunal inkomstskatt medge ett särskilt schablonavdrag

med 300 kronor för makar och för ofullständiga familjer

samt med 150 kronor för övriga skattskyldiga och

därvid antaga följande

4 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 47

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

46 §.

2 mom. I hemortskommunen---varje barn.

Utöver avdrag, som i första stycket sägs, äger skattskyldig, som varit här

i riket bosatt under hela beskattningsåret, i hemortskommunen åtnjuta avdrag

med 150 kronor eller, om han under beskattningsåret antingen varit

gift och levt tillsammans med andra maken eller haft hemmavarande barn

under 18 år, med 300 kronor. Avdrag som nu sagts må för makar tillsammans

icke överstiga 300 kronor.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig---nämnda tid.

Avdrag, som----— 18 år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga om

eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om prövning och förslag till innevarande års höstriksdag

angående kompensation från staten till kommunerna

för det i ovannämnda författning föreslagna schablonavdraget,

dels ock att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

begära successivt införande av särskilt schablonavdrag vid

taxeringen till kommunal inkomstskatt, motsvarande kommunalskatteavdraget

vid den statliga taxeringen, och däri

innefatta regler för kompensation från staten till kommunerna

på grund av skattebortfall.

Beträffande ortsavdragen

2) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka —

under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1: 305 av herr

Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman m. fl. — ansett att utskottet bort

förorda en höjning av ortsavdragen, nämligen för gifta samt ogifta med

hemmavarande barn under 18 år till 4 800 kr. och för ogifta till 2 400 kr.,

och således under punkten B 1 hemställa,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M dr 1966 51

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna 1: 305 av

herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman in. fl. fogade

förslaget till lag om ändring av kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370);

3) av herrar Stefanson, Skärman, Gustafson i Göteborg och fru Nettelbrandt,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr Ohlin in. fl. — ansett,

att utskottet under punkten B 7 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr Ohlin

m. fl. måtte antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---— nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter kommunalt ortsavdrag med 4 700 kronor.

Gift skattskyldig---stycke sägs.

Annan skattskyldig än i andra och tredje stycket sägs (ensamstående)

äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 350 kronor.

Har skattskyldig---- tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i fråga om 1966 eller tidigare års taxering samt i fråga om

eftertaxering för år 1966 eller tidigare år.

Beträffande skatteskalorna

4) av herrar Stefanson, Sundin, Skärman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka — under åberopande

av vad i fråga om skatteskalornas utformning anförts i de likalydande motionerna

I: 500 av herr Bengtson in. fl. och II: 619 av herr Hedlund m. fl.

samt de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645

av herr Ohlin in. fl. — ansett, att utskottet under punkterna B 4 och 7 i vad

gäller skatteskalornas utformning hort hemställa,

4-j- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 samt. Nr 47

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

att riksdagen måtte fastställa sänkta skalor för den

statliga inkomstskatten i enlighet med i motionerna angivna

förslag att gälla fr. o. m. den 1 januari 1967 och således

antaga följande

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000

men

icke

16 000 kr.

1 200 kr.

för

12 000

kr. och

15

%

av återstoden

16 000

»

»

20 000 *

1 800

»

16 000

)>

»

21

%

»

»

20 000

»

»

24 000 *

2 640

»

*

20 000

»

»

26

%

*

»

24 000

»

»

30 000 *

3 680

»

»

24 000

»

33

%

*

»

30 000

>

»

40 000 »

5 660

»

»

30 000

»

»

41

%

»

*

40 000

»

»

60 000 *

9 760

»

»

40 000

»

48

%

»

»

60 000

»

»

100 000 *

19 360

»

»

60 000

»

54

%

»

»

100 000

»

»

150 000 *

40 960

»

»

100 000

»

59

%

»

150 000 kr.

70 460

»

150 000

»

»

65

%

»

»

För annan---- beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000

men

icke

8 000 kr.:

600 kr.

för

6 000 kr. och

15

%

av återstoden

8 000

»

10 000 * :

900

»

»

8 000

»

»

20

%

»

»

10 000

6

»

15 000 * :

1 300

»

»

10 000

»

»

25

%

»

»

15 000

»

>

20 000 » :

2 550

15 000

30

%

»

»

20 000

»

»

25 000 » :

4 050

»

»

20 000

»

»

35

%

»

»

25 000

»

»

30 000 » :

5 800

»

25 000

»

39

%

»

»

30 000

»

»

40 000 * :

7 750

»

»

30 000

»

»

44 %

»

»

40 000

»

60 000 » :

12 150

»

D

40 000

»

»

49

%

»

»

60 000

*

100 000 * :

21 950

»

»

60 000

54

%

»

»

100 000

t>

»

150 000 * :

43 550

100 000

»

»

59

%

»

»

150 000

kr.

:

73 050

»

»

150 000

»

65

%

»

»

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967. Äldre bestämmelser

gälla dock alltjämt i fråga om 1967 eller tidigare års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1967 eller tidigare år.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

5) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka —

under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 305 av herr

Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman m. fl. — ansett, att utskottet

bort förorda en sänkning av skattesatserna i de statliga skatteskalorna,

nämligen för gifta samt ogifta med hemmavarande barn under 18 år

från 22 till 15 % i skiktet 16 000—18 000 kr.,

» 22 » 20 » » » 18 000—20 000 » ,

» 27 » 20 » » » 20 000—24 000 » ,

» 34 » 30 » » » 24 000—30 000 » och

» 42 » 40 » » » 30 000—40 000 » samt

för ogifta

från 22 till 15 % i skiktet 8 000— 9 000 kr.,

» 22 » 20 » » » 9 000—10 000 » och

» 27 » 20 » » » 10 000—12 000 » ,

och således under punkten B 1 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna I: 305 av

herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman m. fl. fogade

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 10 §

1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig

inkomstskatt.

Beträffande indexreglering av skattesystemet

6) av herrar Stefanson, Gösta Jacobsson, Enarsson, Sundin, Skärman,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru Nettelbrandt och

herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet under punkterna B 1,

7 och 11 i vad gäller inflationens verkningar vid beskattningen bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna

I: 305 av herr Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman

m. fl., I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr

Ohlin m. fl. samt I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926

av herr Bohman m. fl. — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla att undersökningar kommer till stånd rörande metoder

att undvika inflationens verkningar vid beskattningen

samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen.

Beträffande den indirekta beskattningen

7) av herrar Stefanson, Skärman, Gustafson i Göteborg och fru Nettelbrandt,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

1:517 av herr Lundström in. fl. och II: 423 av herr Ohlin in. fl. — ansett

att cigarrettskatten bort höjas med 2 öre per cigarrett och att utskottet

således under punkten B 6 bort hemställa,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 517 av herr Lundström m. fl. och II: 423 av herr Ohlin

m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna I: 349

av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl.

måtte antaga följande

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni 1961 (nr 394)

om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 16 juni 1961 om tobaks

skatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

För tobaksvara---- belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för

Belopp för

1 st. gram

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarretter .............

» II

t. o. m. 0,85

över 0,85

10,9

15,4

—

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

8) av herrar Sundin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka —- under

åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 349 av herr Bengtson

m. fl. och II: 420 av herr Hedlund m. fl. — ansett att cigarrettskatten

bort höjas med 3 öre per cigarrett och att utskottet således under punkten

B 2 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 349 av herr Bengtson m. fl. och II: 420 av herr Hedlund

m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna I: 517

av herr Lundström m. fl. och 11:423 av herr Ohlin in. fl.

måtte antaga följande

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

55

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni 1961 (nr 394)

om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 16 juni 1961 om tobaksskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §■

För to baksvar a---belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för

Belopp för

1 st. gram

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarretter .............

.............grupp I

» II

t. o. m. 0,85

över 0,85

11,9

16,4

—

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966. Äldre bestämmelser gälla

dock alltjämt i avseende på förhållanden som hänföra sig till tiden före

ikraftträdandet.

Beträffande fortsatt reformering av beskattningssgstemet

9) av herrar Stefanson, Sundin, Skärman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet

under punkterna B 4, 7, 8 och 10 bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

I: 500 av herr Bengtson m. fl. och II: 619 av herr Hedlund

m. fl., I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 645 av herr

Ohlin m. fl., I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt

II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund ävensom i anledning

av de likalydande motionerna 1: 538 av herr Åkerlund samt

II: 638 av herrar Magnusson i Borås och Björkman, samtliga

motioner i vad avser den framtida utformningen av

skattesystemet — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

att förslag framlägges för 1967 års riksdag om en allmän

skattereform, innebärande

a) lättnader i den personliga inkomstskatten genom sänk.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

ning av marginalskatterna och sänkt skatt för lägre inkomster;
b)

att den nuvarande omsättningsskatten ersättes med en

konsumtionsneutral och i förhållande till skatteberedningens

förslag vad gäller omfattning och administration förenklad

mervärdeskatt samt att en utrensning sker bland

punktskatterna, varigenom bl. a. åstadkommes att exporten

befrias från de olika indirekta skatter, som belastar produktionen,

och att inhemska varor likställes med importerade;

samt

c) reformering av beskattningen av företag och enskilda i

syfte att främja enskilt sparande och ekonomisk expansion.

10) av herrar Stefanson, Sundin, Skårman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett, att utskottet

under punkten B 10 bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt II: 928 av

herrar Ohlin och Hedlund, i vad de hänvisats till bevillningsutskottet,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

åtgärder i enlighet med det i motionerna framlagda sjupunktsprogrammet

i syfte att åstadkomma en stabil ekonomi,

inriktad på att främja ekonomisk tillväxt och hejda

prisstegringarna.

11) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka

dels anfört följande.

I de likalydande motionerna I: 757 av herr Holmberg m. fl. och II: 926

av herr Bohman m. fl. har påvisats hur angelägen en omfattande skattereform

är, främst för att skapa förutsättningar för återställande av samhällsekonomisk

balans. Möjligheterna att genomföra en sådan reform med

början redan fr. o. m. nästa år är emellertid begränsade. På grund härav

förordar motionärerna antagande av en tidsplan för skattesänkning, vilket

förslag vi biträder. En sådan tidsplan skulle bl. a. bidraga till ett lugnare klimat

på arbetsmarknaden och skapa större tilltro till statsmakternas vilja

att målmedvetet bekämpa penningvärdeförsämringen.

I annat sammanhang har vi framlagt följande förslag, avsedda att genomföras

fr. o. m. ingången av 1967 eller under detta år:

a) Fr. o. m. ingången av året en sänkning av progressionen med tyngdpunkten

förlagd till mellanskikten i skatteskalorna, nämligen fr. o. m. 16 000

kr. beskattningsbar inkomst för gifta och ensamma barnförsörjare samt

8 000 kr. för ensamstående.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966 57

b) Fr. o. in. ingången av året höjning av ortsavdragen från nuvarande

2 250 resp. 4 500 kr. till 2 400 resp. 4 800 kr.

c) Fr. o. m. ingången av året skattefrihet upp till vissa belopp för enskilt

frivilligt sparande för bostads-, utbildnings- och annat speciellt sparändamål.

d) Under året en omläggning av den nuvarande omsättningsskatten till

en mervärdeskatt samtidigt med avlyftning av vissa punktskatter, varvid

allmänna skatteberedningens förslag i förevarande avseende tages till utgångspunkt.

Även vad motionärerna i övrigt yrkat i förevarande sammanhang finner

vi väl ägnat att befrämja önskemålet att nå samhällsekonomisk balans.

dels ock ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna

I: 757 av herr Holmberg m. fl. och 11:926 av herr Bohman m. fl. under

punkten B 11 bort hemställa,

att riksdagen måtte i princip antaga en tidsplan för reformering

av vårt skattesystem, innebärande för åren

1968—70

a) ett kompletterande av barnbidragen med barnavdrag

å 1 000 kr. för varje hemmavarande barn under 18 år, som

ej åtnjuter egen inkomst uppgående till minst samma belopp

som ortsavdraget för ensamstående skattskyldig, kompletterat

med ett system av innebörd, att den som helt eller

delvis ej kan tillgodogöra sig barnavdrag erhåller motsvarande

förmån,

b) införande av indexreglering av ortsavdrag samt skiktgränser

i skatteskalorna,

c) fortsatt sänkning av progressionen och förbättring av

ortsavdragen innebärande ett fullföljande av de sänkningar

av de direkta statsskatterna som allmänna skatteberedningen

enhälligt förordade i sitt betänkande 1964.

12) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka,

under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 305 av herr

Holmberg m. fl. och II: 370 av herr Bohman in. fl., ansett att utskottet bort

förorda en omläggning av den indirekta beskattningen från nuvarande omsättningsskatt

till en mervärdeskatt och således under punkten B 1 hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till förenämnda motioner

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t senast

vid 1967 års vårriksdag framlägger förslag om införande av

s. k. mervärdeskatt i huvudsak enligt av allmänna skatteberedningen

angivna principer.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

13) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka

dels anfört följande.

Den gällande indirekta beskattningen i vårt land, främst omsättningsskatten

och elskatten, är så utformad att den i väsentlig grad drabbar produktionen

såsom en extra omkostnad. Svenska exportföretag försätts härigenom

i en ogynnsam situation i jämförelse med konkurrerande företag i

utlandet. På motsvarande sätt missgynnas de svenska företag som har att

på den svenska marknaden möta konkurrens från utländska företag. Nämnda

förhållanden är ägnade att snedvrida vår utrikeshandel på så sätt att

importen stiger och exporten sjunker.

Under 1965 uppkom ett underskott i vår handelsbalans på nära 1 1/2

miljard kr. Det föreligger risk för ett kanske lika stort underskott innevarande

år. Allmän enighet råder om att en sådan utveckling utgör ett hot

mot framåtskridandet. Därigenom äventyras på sikt den fulla sysselsättningen

och den önskvärda produktionsökningen, vilket i sin tur försvårar

möjligheterna att nå samhällsekonomisk balans. Det måste då vara ett allmänt

intresse att undanröja de orsaker till en försämrad handelsbalans som

ligger i vår nuvarande indirekta beskattning. Detta kan ske genom övergång

till mervärdeskatt. Intill dess en sådan genomföres bör provisoriska

åtgärder tillgripas varigenom svenska företag, vad de indirekta skatterna

beträffar, får möjlighet att konkurrera med utländska företag på lika villkor.

I de likalydande motionerna 1: 538 av herr Åkerlund samt II: 638 av herrar

Magnusson i Borås och Björkman föreslås i sådant syfte ett avräkningssystem,

som genom restitution helt befriar exporten från indirekta skatter

och som genom utjämningssikatt likställer importerade varor i beskattningshänseende

med de inom landet producerade. Motionärernas hemställan

gick ut på att förslag härom skulle av Kungl. Maj :t föreläggas innevarande

vårriksdag, vilket dock ej skett. Vi vill beklaga att möjligheterna att snabbt

få igenom det av motionärerna önskade avräkningsförfarandet alltså icke

blivit tillvaratagna men anser icke att tanken fördenskull bör överges. Genom

beslut tidigt under instundande höstriksdag bör väsentliga fördelar stå

att vinna under den tid som återstår till dess mervärdeskatt införes.

dels ock ansett att utskottet under punkten B 8 bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 538 av herr Åkerlund och II: 638 av herrar Magnusson i

Borås och Björkman måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte vid början av instundande

höstsession förelägga riksdagen förslag om ett avräkningsförfarande,

innebärande restitution av indirekta skatter

vid export och uttagande av motsvarande utjämningsskatt

vid import.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

59

Särskilt yttrande

av herrar Stefanson, Sundin, Skårman, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru

Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora, vilka anfört följande.

Mot bakgrund av den pågående inflationen och andra tecken på bristande

samhällsekonomisk balans har folkpartiet och centerpartiet i de gemensamma

partimotionerna I: 756 av herrar Bengtson och Lundström samt

II: 928 av herrar Ohlin och Hedlund på nytt aktualiserat sina förslag till ett

samlat stabiliseringspolitiskt program. Några huvudpunkter kan sammanfattas

sålunda:

1. Budgetplaneringen bör göras fastare och få en mera långsiktig karaktär,

så att reformarbetet kan tidsplaneras med hänsyn till de förväntade

statsinkomsterna. Planeringen kan lämpligen omfatta en femårsperiod och

bör få en rullande ikaraktär, som medger en kontinuerlig anpassning till det

verkliga och förväntade läget. Den rullande femårsplanen skall ge bättre

möjligheter att bedöma förutsättningarna för den ekonomiska politiken och

att planera in olika reformer efter deras angelägenhetsgrad och det förefintliga

finansiella och samhällsekonomiska »utrymmet».

2. En översiktlig nationalbudget innefattande tillgång och efterfrågan på

olika slag av arbetskraft bör upprättas i syfte att förbättra grundvalen för

en bedömning av de samhällsekonomiska resurserna. I denna bör redovisas

såväl den totala användningen av arbetskraften som en sådan fördelning på

olika arbetsmarknadssektorer att budgeten kan tjäna som vägledning för åtgärder

i syfte att anpassa tillgången till efterfrågan.

Denna budget bör upprättas varje år samt gälla för en längre tidsperiod,

så att den (kan användas även i planeringen av den framtida utbildningen.

3. Med nuvarande handläggning av anslagsfrågorna ges få möjligheter för

riksdagen att granska budgeten ur besparingssynpunkt. Därför bör en parlamentarisk

översyn av statsutgifterna göras med jämna mellanrum i syfte

att uppnå effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar. Tiden är nu inne för

en sådan parlamentarisk besparingsutredning.

4. Den nuvarande omsättningsskatten bör ersättas med en konsumtionsneutral

och förenklad mervärdeskatt som stärker de svenska exportföretagens

konkurrenssituation gentemot utländska företag efter i huvudsak

de riktlinjer som allmänna skattebercdningen angett. Samtidigt bör flertalet

punktskatter avvecklas. Lättnader bör åstadkommas i den personliga inkomstskatten

genom sänkning av marginalskatterna och sänkt inkomstskatt

för lägre inkomster.

5. Det enskilda sparandet bör stimuleras genom att regeringen ger hög

prioritet åt kampen mot inflationen. Vidare bör skattelättnader medges för

medel upp till ett bestämt maximibelopp, som sparats under viss tid på särskilt

konto eller för vissa ändamål. Med siikte på att stimulera det långfris
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1966

tiga sparandet bör tekniska förberedelser vidtagas genom riksgäldskontorets

försorg för att utge värdefasta obligationer.

6. Konkurrensens värde för rationalisering, effektivitet och sänkta kostnader

i produktionen bör konsekvent tillvaratas. Detta gäller inte minst

inom den kostnadskrävande byggnadssektorn. Kreditmarknaden bör göras

mera enhetlig med bättre effektivitet och mera konkurrens som riktpunkter.

Pris- och kartellnämnden bör ges tillräckliga resurser för en intensifierad

prisövervakning.

7. För att stärka medborgarnas förtroende för statsmakternas vilja och

förmåga att med kraft och målmedvetenhet arbeta för penningvärdets försvar

bör samråd äga rum mellan företrädare för det allmänna, arbetsmarknadens

organisationer, näringslivet och fristående ekonomisk expertis. Sådana

samråd bör syfta till att påvisa de samhällsekonomiska förutsättningarna

för största möjliga reella inkomstförbättring för alla grupper och att

klargöra att denna bäst uppnås genom att en allmän kostnadsuppressning

undvikes. Dessa samråd kan lämpligen äga rum vid återkommande rundabordskonferenser

och förberedas i ett kontinuerligt arbetande ekonomisktsocialt

råd.

Det ovan angivna är endast några sidor av en politik, som söker målmedvetet

främja ekonomisk balans och snabba ekonomiska framsteg för att

därigenom bl. a. skapa goda förutsättningar för en dämpning av inflationen.

Hit hör i övrigt bl. a. sådana åtgärder som ett mera energiskt stöd åt

den vetenskapliga forskningen.

Vissa av de i motionen framlagda förslagen behandlas i förevarande sammanhang.

Övriga förslag är hänvisade till behandling i andra utskott. Eftersom

förslagen hör nära samman och delvis griper in i varandra har vi ansett

det angeläget att återge dem i detta särskilda yttrande.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 och 4 mom. kommunalskattelagen den 28 septembe a1 i texten